Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Relevanta dokument
Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Pedagogisk planering

En produkts livscykel

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Extramaterial till Spektrum Teknik

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Krafter märkbara men osynliga

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag 90

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Pedagogiskt café. Problemlösning

LPP att bygga och konstruera

Göteborg 5 december Teknik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Ljud njutning eller plåga

Teknik Granbergsskolan 7-

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Kursplanen i matematik grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Extramaterial till Matematik X

Ljus snabbare finns inte

Arbetsområde: Jag får spel

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Lokal pedagogisk plan

Förslag den 25 september Matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Lokal pedagogisk plan

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Extramaterial till Matematik X

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Algebra och Ekvationer År 7

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

8D Ma:bråk och procent VT 2018

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

8C Ma: Bråk och Procent

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Transkript:

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla sina förmågor framförallt i ämnena Teknik och Fysik. I detta dokument lyfter vi flera av de övergripande målen, förmågorna och kunskapskraven. Förankring i Lgr11 Utifrån de övergripande målen vill vi lyfta följande där eleven ges möjligheter att utvecklas under arbetet med klassuppgifterna: Övergripande mål Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och interagera kunskaper i sina olika former. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin förmåga, kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. Syfte/förmågor Genom att arbeta med klassuppgifterna ges möjlighet att utveckla följande förmågor i ämnena, Fysik och Teknik: - Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematisk användning i vardagen och inom olika ämnesområden. - Genom undervisning i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. - Genom undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. 1

Fysik - Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. - Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Teknik - Undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. - Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenserna av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Centralt innehåll Här kommer några förslag på centralt innehåll som kan behandlas under arbetet med klassuppgifterna. Problemlösning - Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. - Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem. Fysik Fysiken och vardagslivet - Krafter, rörelse och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas. - Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap. Fysikens metoder och arbetssätt - Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. - Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg. Teknik Tekniska lösningar - Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. - Tekniska lösningar för hållfasta konstruktioner. - Betydelse av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. - Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 2

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar - Teknikarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. - Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. - Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete. - Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Konkretiserade mål : Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär samt formulera matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Fysik: Eleven för resonemang kring resultatens rimlighet och hur undersökningar kan förbättras. Fysik: Eleven har kunskaper om hur krafter och rörelser uppstår. Fysik: Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter och rörelser och visar då på fysikaliska samband. Teknik: vardagen och med användning av beskriva ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Teknik: Eleven kan genomföra enkla genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma fysiska eller digitala modeller. Eleven gör dokumentationer av arbetet är synliggjord. E C A Eleven kan lösa olika Eleven kan lösa olika Eleven kan lösa olika problem i bekanta problem i bekanta problem i bekanta situationer på ett i situationer på ett relativt situationer på ett väl huvudsak fungerande sätt väl fungerande sätt genom fungerande sätt genom att genom att välja och att välja och använda välja och använda använda strategier och strategier och metoder strategier och metoder metoder med viss med förhållandevis god med god anpassning till anpassning till problemets anpassning till problemets problemets karaktär samt karaktär samt bidra till att karaktär samt formulera formulera enkla formulera enkla enkla matematiska matematiska modeller som matematiska modeller som modeller som efter någon kan tillämpas i kan tillämpas i bearbetning kan tillämpas sammanhanget. Eleven för sammanhanget. Eleven för i sammanhanget. Eleven välutvecklade och väl enkla och till viss del för utvecklade och relativt väl underbyggda om tillvägagångssätt och om val av resonemang om om resultatens rimlighet i tillvägagångssätt och om tillvägagångssätt och om förhållande till resultatens rimlighet i resultatens rimlighet i problemsituationen samt förhållande till förhållande till kan ge förslag på problemsituationen samt problemsituationen samt alternativa kan bidra till att ge något kan ge något förslag på tillvägagångssätt. förslag på alternativt alternativt tillvägagångssätt. tillvägagångssätt. 3

Fysik Eleven har grundläggande kunskaper om ( ) fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, ( ) och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla planeringar som det går att då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om ( ) fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, ( ) och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det efter någon bearbetning går att då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om ( ) fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, Eleven kan föra välutvecklade och väl där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, ( ) och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla planeringar som det går att då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska 4

Teknik vardagen och med viss användning av beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( ). Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja enkla dokumentationer av arbetet till viss del är synliggjord. vardagen och med relativt god användning av beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( ). Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven med någon bearbetning utvecklade dokumentationer av arbetet är relativt väl synliggjord. vardagen och med god användning av beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( ). Dessutom för eleven välutvecklade och väl om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven kan genomföra enkla systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven välutvecklade dokumentationer av arbetet är väl synliggjord. 5