Kvalitetsrapport Förskolan Stöttestenen Läsåret 2017 2018 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling och lärande... 6 4.1 Språk... 6 Barn- och utbildningsnämndens mål... 7 4.2 Matematik... 9 4.3 Naturvetenskap och teknik... 10 4.4 Lek... 11 4.5 Estetik... 12 4.6 Motorik... 13 4.7 Socialt... 14 5. Barns inflytande... 15 6. Förskola och hem... 16 7. Övergång och samverkan... 18 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 20 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 22 2
1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Stöttestenen består av fyra avdelningar och ligger i området Stadsskogen 2. Vi samarbetar med öppningar och stängningar, hjälps åt personalmässigt vid behov och barnen gästar varandra då möjlighet finns. Vår verksamhet är förlagt både ute och inne varje dag, där vår förskolegård och närheten till skogen är en stor del i vårt pedagogiska arbete. Vi har ett eget tillagningskök som serverar god och näringsrik mat. Vår förskola strävar mot att barnen genom lek får lust och nyfikenhet att lära. I leken formas områden som språk-kommunikation, natur, teknik och matematik. Vårt mål är att alla barn utvecklar en god kommunikativ förmåga att använda i det sociala samspelet med varandra och att det utvecklar ett eget, rikt språk. Vi arbetar målmedvetet mot att barnen får med sig positiva erfarenheter och minnen från tiden i förskolan Monica Lindström Förskolechef Lindesberg den 29 juni 2018 3
2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 78 barn 14 personal Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Med hjälp av färg språket samt föreläsningar där vi fått ökad förståelse för egna och andras beteenden Arbetskläder ger bättre förutsättningar att följa styrdokumenten. Därför uppskattas de nya innekläderna som nu har använts under detta år. Medarbetarenkäterna visade sig att motivationen, hur personen utvecklas samt att gå till sin arbetsplats har höga siffror, även ledarskapet ligger högt. Där jag ser en liten sänkning är hur vi följer upp våra mål och utvärderar verksamheten. Den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för den anställdes förmåga att utföra sina åtaganden och arbetsuppgift. Arbetsmiljön handlar om hur vi agerar människor emellan, hur vi mår och upplever vårt arbete. Positivt bemötande påverkar inte bara arbetsglädjen utan även hälsan. Det går inte att ge barn ett bra förhållningssätt till natur och miljö utan att vistas där, därför är arbetskläder ett viktigt verktyg. Vi behöver utvärdera vår verksamhet tillsammans. Arbetat att utveckla kommunikationen mellan arbetslagen samt att utveckla utvärderingarna av förskolans mål 4
3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 4 4 4 4 utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 4 4 4 4 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 3 4 4 3 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 4 4 4 3 utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen 3 4 4 3 Förskolans personal jobbar tydligt med ICDP, är relationsbyggande och nära barnen. Barnen får tid för reflektion och utveckling, vid uppkomna situationer lyfts dessa tillsammans med barnen för att komma till en lösning. Barnen har blivet mer öppna för nya kamrater, fått nya lekstrategier och blivet mer ansvarsfyllda. ICDP Vägledande samspel fokuserar på det positiva samspelet och utgår från relationen mellan barn och vuxna. Genom utbildning av ny och befintlig personal implementerar vi detta synsätt i arbetet på förskolan. Vi har insett hur viktigt det är för både arbetslag och barngrupp att vi har ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam samsyn. Fortsatt arbetet med ICDP 5
4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk 6
Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 avd 3 avd 4 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 4 4 4 3 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv 4 4 4 4 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 4 4 4 3 utvecklar intresse för skriftspråk samt förs tåelse för s ymboler och deras kommunikativa funktioner 3 4 4 1 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 3 4 2 3 i de fall de har ett annat modersmål än svenska, utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 3 1 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten är 80%. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. 7
Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Personalen har lagt stor vikt vid den dagliga kommunikationen, vid samlingar, matbord och fria aktiviteter. Detta har medfört barnens språkförståelse ökat. Personalen har också gett barnen tid att reflektera och argumentera, vilket medfört att barnen ökat sina uttryckssätt i språket. Flera barn har visat intresse för bokstäver och i samband med det knäckt läskoden. För att vi ska kunna prata med varandra behöver vi både kunna förstå vad andra säger och själv kunna uttrycka oss, och för att kunna göra det effektivt behöver vi språkförståelse, ordförråd, grammatik och uttal. Fortsätta att kommunicera med barnen i alla situationer så träning i språket fortsätter bli en naturlig dela av förskolans arbete. Fortsatt arbete med modersmål dvs. de barn som har ett annat språk än svenska. 8
4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 2 4 4 2 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 2 4 4 2 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 2 4 4 3 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 2 4 4 2 På avdelningarna har matematik varit en naturlig del i vardagssituationerna. De matematiska begreppen har ökat, och förmågan för förståelse av volym, antal m.m. Deras matematiska tänkande har utmanats i olika uppgifter som genomförts på förskolan Självskattningen visar att äldre avdelningarna använder tydligt matematiken i vardagen, medan yngre avdelningarna har svårare att erbjuda matematiska aktiviteter. Yngre avdelningarna får mer tid att planera matematik för yngre barn. 9
4.3 Naturvetenskap och teknik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra 4 2 4 1 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 3 3 4 3 utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 3 3 4 3 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 3 4 4 4 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 2 4 4 4 Utevistelser i skog och på gård har gett barnen stort intresse för djur och natur, vilket ökat barnens medvetenhet samt deras förhållningssätt till närmiljön runt förskolan. Barn som tidigt involveras i kommunikation och samspel kring frågor i sin omvärld strävar efter att begripa världen. De iakttar, undersöker, och drar slutsatser just alla de moment som ingår i ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Ju mer barn får möjlighet till detta, desto nyfiknare blir de och då ställer de också fler frågor och vill veta mer. Barnen ska ges mera möjligheter att urskilja teknik i vardagen och utforska hur teknik fungerar. 10
4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 4 4 4 Förmågan att leka i olika konstellationer har ökat. Relationsbyggnad med ICDP som grund har utvecklat den sociala kompetensen i leken. Leken är viktig för barns utveckling och lärande därför är det viktigt att miljön på förskolan stimulerar till lek. Avsätta tid för utvärdering, så verksamheten kan följa upp i arbetslaget 11
4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former s om lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 3 4 4 4 Barnen har utvecklat stort intresse för skapande aktiviteter samt musik och dans som ett kommunikationsverktyg både till andra barn och vuxna. Estetiska aktiviteter ger barnen möjlighet att utforska och bearbeta intryck och upplevelser på ett meningsfullt sätt. Fortsätta att utveckla de olika arbetssätten med musik dram och skapande 12
4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 3 4 4 3 Genom olika utom och inomhusaktiviteter husaktiviteter har barnen förbättrat sin motoriska förmåga. Barn med bra motorik har bättre inlärningsförmåga än barn med sämre motorik Fortsätta att träna motoriken både ute och inne 13
4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 4 4 4 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 4 4 4 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 4 4 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4 4 4 4 Barnen har utvecklat den sociala förmågan mot varandra både enskilt och i grupp. Det märks i konflikthanteringen där barnen har utvecklat verktyg för att nå varandra. Detta har medfört ökade lekkontakter. I vardagliga situationer och i den fria leken lär sig barnen att utveckla sin egen identitet och sin förmåga att fungera i grupp. Genom leken lär sig barnet att hantera konflikter, turtagning och hur man uppträder mot varandra Fortsatt arbeta med ICDP 14
5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Avd 1 Avd 2 Avd 3 Avd 4 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 4 4 4 4 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 3 4 4 4 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 3 4 4 3 Barnen fått ökad kompetens att uttrycka sina tankar vilket leder till mer inflytande. De är delaktiga i olika uppdrag där man kan välja aktiviteter. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Fortsätta att utveckla barns inflytande 15
6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Svarsfrekvens: 80% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid 2016 2017 2016 2017 Mitt barns förskola har en bra 79,0 99 utemiljö och utrustning för 74,0 97 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 95,0 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 74,0 92 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 80,0 99 Mitt barn trivs i förskolan. 79,0 98 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 84,0 97 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 80,0 99 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 79,0 86 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 90,0 99 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 74,0 86 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 68,0 99 0 16
Svarsfrekvens har höjts från 24% till 80% och nöjdheten från förädlarna har ökat på alla områden. Viktigt att föräldrarna känner sig delaktiga i sitt barns lärande samtidigt att få mer kunskap om vilka mål och riktlinjer som styr vårt arbete på förskolan Att utveckla Tempus för att kommunikation och förståelse ska öka för förskolans mål, och att föräldrarna ska få ökad förståelse om sitt barns utveckling och lärande. 17
7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Under utvecklingssamtalen bestämmer föräldrar tillsammans med personal vilken information som ska lämnas över till skolan. Personalen har sen tillsammans med förskoleklassen personal träffas och gått igenom de olika barnen som ska börja. Barnen från förskolan har varit på skolbesök och sett lokalerna samt träffat deras nya lärare. Vid ett senare tillfälle har lärarna besökt förskolan och träffat barnen i deras miljö. Stöttestenes barn kan gå till tre olika skolor vilket innebär att det är viktigt att följa överlämningsplanen. Att vi på vårt röda tråden träff pratar oss samman så vi håller oss till överlämningsplanen. 18
19
1. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 20
I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Nöjdhetsenkäterna visar på att personalen följt upp barnens utveckling och verksamheten på ett bra sätt. Under året har dokumenten i kvalitetsarbete förenklats. Under året har vi implementerat Tempus som är ett digitalt schemaläggningsprogram med automatiska påminnelser och kommunikation med personalen. Det finns och en blogg där förädlarna på ett bra sätt kan följa arbetet på vår förskola. Arbetet att förenkla våra kvalitetsdokument har gjort det enklare för personalen hinna med sin dokumentation Implementera de nya kvalitetsdokumenten samt arbeta med resultat och analys i självskattningen. Utveckla Bloggen så föräldrarna blir mer delaktiga i vårt arbete på förskolan. 21
2. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Arbetat att utveckla kommunikationen mellan arbetslagen samt att utveckla utvärderingarna av förskolans mål Övriga utvecklingsområden Fortsätta att kommunicera med barnen i alla situationer så träning i språket fortsätter bli en naturlig dela av förskolans arbete. Fortsatt arbete med modersmål dvs. de barn som har ett annat språk än svenska. Yngre avdelningarna får mer tid att planera matematik för yngre barn. Barnen ska ges mera möjligheter att urskilja teknik i vardagen och utforska hur teknik fungerar. Avsätta tid för utvärdering, så verksamheten kan följa upp i arbetslaget Fortsätta att utveckla de olika arbetssätten med musik, drama och skapande Fortsätta att träna motoriken både ute och inne Fortsatt arbeta med ICDP Fortsätta att utveckla barns inflytande Att utveckla Tempus för att kommunikation och förståelse ska öka för förskolans mål, och att föräldrarna ska få ökad förståelse om sitt barns utveckling och lärande. Att vi på vårt röda tråden träff pratar oss samman så vi håller oss till överlämningsplanen. Implementera de nya kvalitetsdokumenten samt arbeta med resultat och analys i självskattningen. Utveckla Bloggen så föräldrarna blir mer delaktiga i vårt arbete på förskolan. 22