TCN seminarie beständiga träkonstruktioner Skellefteå 060920. Hur ser den framtida råvaran ut?
Parametrar. 4 Medelstock. 4 Kvalitetsfördelning. 4 Kvistvarvsavstånd. 4 Årsringsbredd. 4 Kärnvedsandel. 4 Hållfastighet. 4 Fördelning Tall/Gran.
Rapport/studie i ämnet. 4 Skogforsk, SLU, VMR, Sveaskog. Nej. 4 Teorier/antaganden.
Historik. 4 Det finns mycket statistik. 4 För att kunna se generella trender analyserades statistik från Riksskogstaxeringen och VMR. Rapporter från SLU såg 2000 och skogdata 2005.
Andel Tall/Gran i % Norra 1983-2003. Källa Riksskogstaxeringen. Fördelning i % 65% 60% 55% 50% Andel Tall % 45% Andel Gran % 40% 35% 30% Norra 1983-1987 Norra 1987-1991 Norra 1991-1995 Norra 1995-1999 Norra 1999-2003
Andel Tall/Gran i % Södra 1983-2003. Källa Riksskogstaxeringen. Fördelning i % 65% 60% 55% 50% Andel Tall % 45% Andel Gran % 40% 35% 30% Södra 1983-1987 Södra 1987-1991 Södra 1991-1995 Södra 1995-1999 Södra 1999-2003
Andel Tall/Gran i % Svealand 1983-2003. Källa Riksskogstaxeringen. Fördelning i % 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Andel Tall % Andel Gran % 35% 30% Svealand 1983-1987 Svealand 1987-1991 Svealand 1991-1995 Svealand 1995-1999 Svealand 1999-2003
Andel Tall/Gran i % Götaland 1983-2003. Källa Riksskogstaxeringen. Fördelning i % 70% 65% 60% 55% 50% 45% Andel Tall % Andel Gran % 40% 35% 30% Götaland 1983-1987 Götaland 1987-1991 Götaland 1991-1995 Götaland 1995-1999 Götaland 1999-2003
Hela landet. Andel tall- och gransågtimmer för hela landet inventeringsåren 1953-2000, %. Källa: såg 2000 rapport nr 3. 60 55 50 45 40 35 30 1953 1958 1965 1973 1979 1984 1990 1995 2000 Tall gran
Medelvolym per stock. Medelvolym i m3 fub för stockmätt barrsågtimmer,(normalsågtimmer inkl. klentimmer).källa VMR verksamhetsberättelser 2002-2005. 0,25 0,2 0,15 0,1 Nord Qbera Syd 0,05 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Andel gallring respektive slutavverkning Norra. Andel gallring respektive slutavverkning 1983-2003. Medeltal i 5 årsintervall. Källa: Riksskogstaxeringen. Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 Andel gallring tall Andel slutavverkning tall Andel gallring gran Norra 1983- Norra 1991- Norra 1999- Andel slutavverkning gran
Andel gallring respektive slutavverkning Södra. Andel gallring respektive slutavverkning 1983-2003. Medeltal i 5 årsintervall. Källa: Riksskogstaxeringen. Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 Andel gallring tall Andel slutavverkning tall Andel gallring gran Södra 1983- Södra 1991- Södra 1999- Andel slutavverkning gran
Andel gallring respektive slutavverkning Svealand. Andel gallring respektive slutavverkning 1983-2003. Medeltal i 5 årsintervall. Källa: Riksskogstaxeringen. Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 Andel gallring tall Andel slutavverkning tall Andel gallring gran Svealand 1983-1987 Svealand 1991-1995 Svealand 1999-2003 Andel slutavverkning gran
Andel gallring respektive slutavverkning Götaland. Andel gallring respektive slutavverkning 1983-2003. Medeltal i 5 årsintervall. Källa: Riksskogstaxeringen. Andel i % 80 70 60 50 40 30 20 Andel gallring tall Andel slutavverkning tall Andel gallring gran Götaland 1983-1987 Götaland 1991-1995 Götaland 1999-2003 Andel slutavverkning gran
Hur ser den framtida råvaran ut???? Teorier. 4 Generellt inga drastiska förändringar de närmaste 10 åren. 4 Om 10-30 år? Mycket kommer bero på hur skogsskötseln bedrivs. Slutavverkningsålder, föryngringsstrategi, gödsling mm. Klimatpåverkan? 4 Medelstocken? I södra och mellersta sverige kommer det inte bli klenare pga att allt mer timmer kommer från bestånd som gallrats en eller flera gånger. Gallringen leder till en snabbare diameterutveckling och mindre diameterspridning i slutavverkningarna. Andelen förstagallring ökar inte i de här delarna av landet. I Norra sverige kommer det troligtvis bli klenare därför att andelen förstagallring ökar samtidigt som få bestånd har nått stadiet för grövre gallring. Slutavverkningsbestånden blir yngre och relativt få slutavverkningar har grovnat efter gallring.
Hur ser den framtida råvaran ut???? Teorier. 4 Årsringsbredd? Troligen kommer den att öka eftersom ökad andel röjning/gallring + gödsling/nedfall skyndar på diameterutvecklingen. Detta påverkar troligtvis även hållfastighet och formstabilitet. 4 Andel friskkvist? Kommer troligtvis att öka eftersom intensivare skogsskötsel bör leda till ökad andel friskkvist.