Effektivare sågtimmermätning Metodutveckling. Nya system för klassning av sågtimmer
|
|
- Ann-Charlotte Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effektivare sågtimmermätning Metodutveckling Nya system för klassning av sågtimmer Jacob Edlund Institutionen för Skogens Produkter och Marknader, SLU, Uppsala 21/
2 Innehållsförteckning 1 Inledning Effektivare sågtimmermätning Tidigare studier Syftet med denna studie Material och metod Kontrollstockar Provsågade stockar Nya klassningssystem: Gränsvärden för vissa virkesfel ger sekunda eller vrak Tre förslag på automatklassning Förslag 1: Modifierade VMR-klasser via fullständig 3D-data Förslag 2: Nya formklasser baserade på begränsad mängd och manuellt mätbar yttreformsdata Förslag 3: Nya formklasser baserade på fullständig och icke manuellt mätbar yttreformsdata Resultat Andel stockar i de nya klasserna Utbytets kvalitetsfördelning enligt Nordiskt Trä Diskussion Nya system Uppföljning och kontroll Enhetlighet i mätning Hantering av virkesfel via uppdelning i prima och sekunda Slutsats
3 1 Inledning 1.1 Effektivare sågtimmermätning Mätning av barrsågtimmer som underlag för betalning sker idag i stor omfattning som stockmätning, dvs. som mätning stock för stock av ett virkesparti. Metoden bygger på ett stort inslag av subjektiva bedömningsmoment och ställer stora krav på virkesmätaren. Ett sätt att avlasta mätningen de manuella arbetsdryga momenten vore att automatisera denna mätning. Dagens klassningssystem är anpassat till en stockvis manuell visuell klassning och därmed svårt att tillämpa i ett automatiskt system eller i kombinationer av olika system. Exempel på försvårande regler vid en automatisering är de komplicerade bestämmelserna för tjurved och volymbehandling. Då ny teknik vinner insteg i virkesmätningen kan det vara av värde att ge plats för nya innovationer som kan avlasta mätarna den manuella stockvisa mätningen och en konsekvens kan bli att reglerna måste ändras. Det övergripande syftet med projektet Effektivare sågtimmermätning är att skapa förutsättningar för ökad mätningskapacitet och därmed minskade kostnader. Denna rapport ingår i delprojektet Metodutveckling som syftar till att skapa underlag för en automatiserad volym- och kvalitetsbehandling. Mätningen ska i första hand ske inom ramen för gällande VMR-instruktion Om detta ej visar sig möjligt skall nya mätningsinstruktioner baserade på stockens form utvecklas och testas. 1.2 Tidigare studier Tidigare studier och försök har främst syftat till att studera hur väl man kan klassa stockar enligt gällande VMR-instruktion med hjälp av modeller som nyttjar variabler från en 3D mätram. Modellerna har utvecklats med hjälp av stockdata från provsågningar som utförts på tre sågverk i olika delar av Sverige. Detta material beskrivs i rapporten Resultat från provsågningar vid Martinssons Trä, Anebyhus och Boxholms Såg. I rapporten redovisas också tänkbara sammanslagningar av klasser i det befintliga systemet för att passa in i ett automatiskt system. I rapporten Klassning av stockar med diskriminantanalys testades modellerna på kontrollstocksdata insamlat från fem olika sågverk i landet och i rapporten Metoder för klassning av stockar på partinivå testades modellerna på partier från tre olika sågverk i landet. Övriga studier har rört möjligheter att mäta krok med 3D mätram, mätning under isiga och snöiga förhållanden samt möjligheten att okulärt bedöma andelen virkesfel på travar. 1.3 Syftet med denna studie Noggrannheten vid den automatiska klassningen av stockar i tidigare nämnda studier har visat sig vara något sämre än vid den manuella mätningen. Det är rimligt att anta att ett system bättre anpassat till yttreformsmätning skulle vara mer ändamålsenligt. I denna rapport jämförs tre principiellt olika system för yttreformsmätning, varav ett delvis följer gällande mätningsinstruktion. Vissa bearbetningar har gjorts för att fastställa hur utbytets kvalitetsfördelning ser ut i de nya förslagen på klasser och hur fördelningen ser ut med avseende på andelen stockar i olika klasser. I studien presenteras även några förslag på hur man skall kunna hantera ändytefel. 3
4 2 Material och metod 2.1 Kontrollstockar Från våren 2000 till och med våren 2002 samlades rådata på samtliga kontrollstockars yttre form in på fem sågverk i landet; två från VMF Syd, två från VMF Qbera och ett från VMF Nord (tabell 1). Under perioden kontrollmättes stockar på de fem sågverken. De geometriska systemen testades först på detta material. Därmed kan man se hur stor andel stockar det skulle bli i varje ny klass i de tre olika systemen. Då VMR-klass enligt kontrollmätare var känd kunde även andel stockar enligt det gamla systemet beräknas inom varje ny klass i de nya systemen. Kontrollstocksdatat beskrivs mer ingående i rapporten Klassning av stockar i 3D mätram med hjälp av diskriminantanalys. Tabell 1. Kontrollstockarnas fördelning på VMR-klasser och sågverk samt stockarnas medeldiameter. VMR-Klass enligt kontrollmätare Medeldiameter Sågverk (topp under bark ) Vrak Totalt cm Bygdsiljum Aneby Forssjö Boxholm Heby Totalt Bygdsiljum Aneby Forssjö Boxholm Heby Totalt Provsågade stockar När man sett att det blivit en rimlig fördelning av stockar i de nya klasserna var nästa steg att använda materialet från provsågningen för att belysa vilket sågutbyte de nya klasserna kan förväntas ge. Data från de provsågade stockarna samlades in på tre sågverk i olika delar av landet under våren Insamlingen skedde under en period av fem veckor för att få ett så representativt urval som möjligt (tabell 2). Stockarna mättes i 3D-mätram för vidare beräkning av variabler. Provsågningen genomfördes så att rätt utbyte kunde kopplas till stockarnas egenskap med avseende på: VMR-kvalitet, dimension, stocktyp, nedklassningsorsak och yttre form. Centrum- och sidoutbyte klassades enligt Nordiskt Trä av en erfaren sorterare. Data från provsågningarna är närmare beskrivet i rapporten Resultat av provsågningar vid Martinssons Trä, Anebyhus och Boxholms Såg 4
5 Tabell 2. De provsågade stockarnas fördelning på trädslag, toppdiameter och VMR-klass. Trädslag Toppdiameter VMR- klass under bark Mm Vrak Totalt ( ) ( ) ( ) Totalt ( ) ( ) ( ) Totalt Nya klassningssystem: Gränsvärden för vissa virkesfel ger sekunda eller vrak I tidigare studier inom projektet konstaterades att noggrannheten vid bedömning av ändytefel på både travnivå och stocknivå är låg, vilket skulle vara ett argument för att förenkla dessa regler. Nedan ges några allmänna förslag för att förenkla mätningen av ändytefel. Tanken är att dessa förslag skall fungera tillsammans med något av de tre olika förslagen på automatklassning som presenteras. Vid de tre automatklassningssystemen är tanken att man antingen först på travnivå skall bedöma andelen stockar med mindre önskvärda egenskaper, alternativt skilja ut dem på stocknivå. Det ska bara finnas en gräns inom sortimentet sågtimmer för virkesfel såsom krok, sprötkvistar, toppbrott, stockar med fast röta och stor kvist. De stockar som inte klarar dessa gränser klassas som sekunda. Prima stockarna klassas därefter med hänsyn till yttre form som släthet och avsmalning. Sekunda virke är i princip det samma som virke av dagens sämsta klass motsvarande gran klass 4 eller tall klass 5. Den stora skillnaden mot dagens system är att de stockar som idag kan kortas istället hamnar i klassen sekunda och att ändytefel, lyra och krok endast kan orsaka nedklassning till sekunda eller vrak. Förhoppningen är att man med teknisk utveckling så småningom ska kunna skilja ut alla sekundafel per automatik. Sekunda ersätter inte vrakklassen. (se exempel nedan) Tänkbara orsaker för sekunda gran och tall: Kortningsbar röta (Dagens volymbehandling bidrar till svårigheten att utvärdera mätsystemet och ger minskad genomlyslighet. Stockar med kortningsbar röta skulle exempelvis i stället kunna hamna i sämsta klass, dvs. sekunda.) Toppbrott (Kommer förhoppningsvis på sikt kunna skiljas ut med yttre form.) Lyra Tjur > 20 %, alt. krok (Bedömningen av tjurved på stockar är mycket svår speciellt då det finns olika gränsvärden, 10 %, 20 % och 50 %. Då den manuella mätningen har visat sig vara svår kanske man på sikt ska ersätta bedömningen av tjur med ett mått på stockens krokighet.) 5
6 Fördelar med ovanstående system kan vara: Lättare att använda manuella okulära bedömningar av ändytefel på trave kombinerade med automatiska system. Exempelvis att mätaren bedömer andelen sekunda på trave. Lättare att utvärdera noggrannheten i klassningen då ett visst virkesfel endast kan orsaka nedklassning av stocken till sekundaklassen. Lättare att använda stockvisa manuella bedömningar kombinerade med automatiska system. Man skulle på detta vis kunna uppnå samma fördelar som vid SS-mätning, dvs snabbare matningshastighet, då mätaren endast letar efter allvarliga fel. Sågverk som inte vill lägga för mycket resurser på mätning kan använda endast klasserna prima och sekunda. Vill sågverket differentiera mer kan man differentiera klassen prima. Mycket snö och is i partiet Nej Ja Manuell mätning Steg 1 Ex. hålröta Stockvis manuell bedömning av virkesfel. Ex. röta, krok blånad Vrak Mätram Gränsvärden för dimension och krok Sekunda Automatisk klassning med hjälp av formvariabler Förslag 1, 2 eller 3 Steg 2 Klass? Klass? Klass? Figur 1. Andelen ändytefel bedöms visuellt på stocknivå eller på trave och allt virke automatklassas sedanenligt något av de tre förslagen på automatklassning. 6
7 2.4 Tre förslag på automatklassning Nedan beskrivs tre principiellt olika förslag på hur man med hjälp av yttre form skulle kunna sortera stockar i olika kvalitetsklasser. I alla tre förslagen är det tänkt att man skall bedöma andelen ändytefel på travnivå före automatmätning, alternativt skilja ut sekunda- och vrakstockar manuellt på stocknivå. Tre principer för klassning av prima stockar kan särskiljas: 1. Modifierade VMR-klasser via fullständig 3D-data. 2. Nya formklasser baserade på begränsad mängd och manuellt mätbar yttreformsdata. 3. Nya formklasser baserade på fullständig och icke manuellt mätbar yttreformsdata Förslag 1: Modifierade VMR-klasser via fullständig 3D-data Förutsatt att man vid införandet av ett nytt system kräver att kontrollmätningen skall kunna utföras på samma sätt som idag d.v.s. med stockvis kontroll av enskilda stockar bör man kunna utgå från dagens system men göra vissa ändringar. Klass 1 och 3 slås samman, klass 2 och klass 4 bibehålls. Klass 5 stockar med ändytefel ersätts med sekunda. Nedklassning pga. ändytefel skall endast ske till sekunda. Alltför krokiga stockar hamnar i sekunda. Något som ytterligare kunde underlätta vore att endast rotstockar tillåts i klass 1+3. Klass 2 bibehålls medan klass 1 och 3 slås samman med de stockar i klass 4 som inte nedklassats på grundval av ändytefel. Klass 4 stockar med ändytefel klassas ner till sekunda. Alltför krokiga stockar hamnar i sekunda Förslag 2: Nya formklasser baserade på begränsad mängd och manuellt mätbar yttreformsdata. Med detta förslag skulle man med gränsvärden/tröskelvärden sortera prima stockar i tre olika klasser för tall respektive gran. Variablerna som används i systemet nedan skulle kunna mätas av både kontrollmätare och mätramen och därmed skulle kontrollmätningen på ungefär samma sätt som mätramen kunna beräkna yttreformsklasser. Huruvida variabler genererade av en mätram är jämförbara med desamma genererade med manuell mätning måste man undersöka vidare men det är rimligt att anta att ojämnheten är svår att mäta manuellt. I analyserna har följande mätramsvariabler använts. 7
8 Tabell 3. Variabelgränsvärden för klassning enligt förslag 2. Variabel Klass I Klass II Klass III Klass I Klass II Klass III Rotavsmalning > > Diameter (cm) > 20 < > 20 < Toppavsmalning - - > < 20 > Bulighet (Bump3) < 1,5 > 1,5 - - < 2 > 1,5 - - Krök (Båghöjd) < 1,5 % < 1,5 % Förklaring av variabler: Rotavsmalning: Avsmalning i stockens grovända, mm/m: (diameter i grovändan 10 cm från ändytan - diameter 110 cm från grovändytan). Toppavsmalning: Avsmalning i stockens toppända, mm/m : (diameter i toppändan 110 cm från ändytan diameter 10 cm från toppändytan) Bulighet: Standardavvikelsen till en regressionslinje beskrivande stockens avsmalning, beräknad utifrån diametervärden på var 10 cm. Krök: Pilhöjd i relation till diameter i topp och längd Klasser enligt förslag 2 för tall och gran: Klass I: Rotstockar över viss diameter, begränsad avsmalning i toppändan och begränsad bulighet samt höga krav på rakhet. Klass II: Stockar, ej rotstockar, under viss diameter med krav på viss avsmalning i toppändan. Klass III: Stockar som uppfyller minimikrav för prima men ej kraven för klass I eller II. 8
9 2.4.3 Förslag 3: Nya formklasser baserade på fullständig och icke manuellt mätbar yttreformsdata. Detta förslag baseras på ett system för klassning med hjälp av funktioner framtagna med hjälp av diskriminantanalys. Förslaget bygger på att man med hjälp av modeller ska kunna sortera fram kvistfritt, friskkvist och torrkvist stockar. Den i förväg bestämda sannolikheten att en stock exempelvis blir en kvistfri stock kan ökas så att ett relativt sett större antal stockar tas fram. Problemet med den här typen av klassning är att resultatet är svårt att utvärdera via någon form av manuellt uppmätt facit. Beskrivning av diskriminantanalys och i förväg bestämda sannolikheter beskrivs i rapporten Klassning av stockar i 3D mätram med hjälp av diskriminantanalys. Funktionerna med vars hjälp man klassar stockarna är linjära. Variabler och variabelvärden finns beskrivna i tabell 4. Funktioner har skapats för att ta fram följande nya klasser: Kvistfritt- fina rotstockar så hög andel utbyteskvalitet A som möjligt Friskkvist- friskkvist stockar Torrkvist- övriga stockar Tabell 4. Variabler för linjära funktioner för klassning enligt förslag 3. Variabel Kvistfritt Friskkvist Torrkvist Variabel Torrkvist Kvistfri Friskkvist Konstant -18,8-22,4-16,8 Konstant -14,4-14,5-16,4 Uneven2-11,4-10,1-8,5 Toppavsm 1,6 1,5 1,0 Rotavsmalning 0,5 0,5 0,5 Rotavsm. 0,1 0,1 0,1 Uneven0 2,3 2,3 2,0 Bump0 1,2 1,3 1,2 Rotav/diam -7,7-9,8-8,4 Bump3-11,2-13,9-12,1 Toppavsm/diam 4,8 9,4 5,9 Uneven5-19,8-22,1-19,3 9
10 3 Resultat 3.1 Andel stockar i de nya klasserna I figur 2 a-f redovisas andelen stockar i de nya klasserna. Då denna utvärdering har gjorts på ett stort kontrollstocksmaterial på fem sågverk borde det vara ganska representativt för ett Sverigegenomsnitt. Då inte nedklassningsorsaker och orsaker till volymbehandling är känd på kontrollstockarna går det inte säga hur många stockar som skulle hamna i sekunda. Sekunda har vid alla tre simuleringarna generaliserats som stockar av VMR-klass 5 och vrak för tall och VMR-klass 4 och vrak för gran samt stockar med mer än 2 % båghöjd. Sekunda är för alla tre förslagen 15 % för tall och 17 % för gran. Enligt förslag 1 kommer utfallet av stockar i olika klasser att bli ungefär som idag bortsett från klassammanslagningarna. Det innebär för tall: klass 1+3 ca 17 %, klass 2 ca 8 % och klass 4 ca %. För gran kommer klass 1+3 att dominera. I förslag 2 kommer största delen tallstockar hamna i klass III vilket närmast motsvarar klass 4 i förslag 1. Få stockar hamnar i tall klass I och II, detta beror på att vid simuleringen blev utbytets kvalitetsfördelning väldigt jämn om man simulerade så att andelen stockar blev mer lika mellan klasserna. Förhållandet att merparten stockar hamnar i klass III gäller även för gran. Enligt förslag 3 var möjligheten att jämnare separera stockar i de olika klasserna bättre dvs. man kunde ha mer lika andel stockar i de olika klasserna men samtidigt behålla en något större skillnad mellan klasserna med avseende på utbyteskvaliteter. 3.2 Utbytets kvalitetsfördelning enligt Nordiskt Trä I figur 3 a-f redovisas det sågade utbytets kvalitetsfördelning (enligt nordiskt Trä) för respektive ny timmerklass. Förslag 3 var det av förslagen där det skilde mest mellan bästa och sämsta klass med avseende på utbyteskvaliteter. Förslag 1 var bara något sämre. Det kunde också konstateras att utbyteskvaliteterna inte skiljer sig mellan friskvist klasserna (förslag 1: klass 2, förslag 2: klass II samt förslag 3: friskkvist) och torrkvistklasserna (förslag 1: klass 4, förslag 2: klass III samt förslag 3: torrkvist) med avseende på utbyteskvaliteter. Detta beror sannolikt på att det i Nordiskt Trä inte finns någon särskild klass för friskkvist. Resultatet till trots kan det alltså finnas beaktningsvärda skillnader mellan friskkvist- och torrkvistklasserna. 10
11 Förslag 1: Modifierade VMR-klasser via fullständig 3D-data a. b. Andel stockar Sekunda Reviderade klasser enligt förslag 1 (inklusive sekunda) Sekunda Reviderade klasser enligt förslag 1 (inklusive sekunda) Förslag 2: Nya formklasser baserade på begränsad mängd och manuellt mätbar yttreformsdata. c. d Andel stockar 8 2 I II III Sekunda Klasser enligt förslag 2 (inkl. sekunda) 2 I II III Sekunda Klasser enligt förslag 2 (inkl. sekunda) Förslag 3: Nya formklasser baserade på fullständig och icke manuellt mätbar yttreformsdata. e. f Andel stockar 2 2 Kvistfritt Friskkvist Torrkvist Sekunda Klasser enligt förslag 3 (inkl. sekunda) Kvistfritt Friskkvist Torrkvist Sekunda Klasser enligt förslag 2 (inkl. sekunda) Klasser enligt VMR 1-99, tall Klasser enligt VMR 1-99, gran Figur 2. Andel stockar i respektive ny klass enligt förslag 1-3. Inom varje ny klass visas andelen stockar enligt det gamla systemet. 11
12 Förslag 1: Modifierade VMR-klasser via fullständig 3D-data a. b Sekunda Reviderade klasser enligt VMR Sekunda Reviderade klasser enligt VMR Förslag 2: Nya formklasser baserade på begränsad mängd och manuellt mätbar yttreformsdata. d. Fördelning av utbyten i resp. klass I II III Sekunda Klasser enligt förslag 2 ( inkl. sekunda) c. Klasser enligt förslag 2 (inkl. sekunda) Förslag 3: Nya formklasser baserade på fullständig och icke manuellt mätbar yttreformsdata. e. f I II III Sekunda Fördelning av utbyten i resp Kvistfritt Friskkvist Torrkvist Sekunda Klasser enligt förslag 3 (inkl sekunda) Kvistfri Friskkvist Torrkvist Sekunda Klasser enligt förslag 3 (inkl. sekunda) Kvalitetsklass enligt NT A B C D Figur 3 a-f. Det sågade utbytets voylmsandel fördelat på NT klasser för respektive ny stockklass. 12
13 4 Diskussion 4.1 Nya system När det nuvarande mätningssystemet introducerades 1994 hade föregående års utveckling inom sågtimmermätningen föranlett en viss anpassning till alternativa mätningsmetoder såsom automatmätning, men inte i den grad som skulle ha behövts. Om nu mätningssystemet ändras gäller det att ändra systemet till något som inte bara är anpassat till dagens teknik och förutsättningar utan även morgondagens. Sågverken får alltmer heterogena krav på råvaran och krav på mer kostnadseffektiv mätning samt alltmer avancerad teknik, vilket talar för ett enklare och flexiblare klassningssystem. I denna rapport presenteras tre principiellt olika automatklassningssystem samt några idéer på hur man skulle kunna underlätta hantering av virkesfel inom ramen för dessa tre förslag. Vilket av dessa system som föredras beror i hög grad av principiella frågeställningar rörande uppföljningsmätning och krav på enhetlighet. 4.2 Uppföljning och kontroll Grundförutsättningen för att mäta saker rätt är en balans mellan hur svårt det är att beakta felet i förhållande till mätningsförutsättningarna. Vid manuell mätning är den avgörande faktorn oftast tiden man har på sig att göra mätningen medan de viktigaste förutsättningarna vid automatisk mätning är tekniken och de matematiska modellerna. Om det inte finns en balans mellan mätningsförutsättningar och mätinstruktion är mätsystemet inte ärligt, något som i slutändan drabbar trovärdigheten för systemet. För att veta riktigheten i mätningen och samtidigt ge möjlighet till förbättrad noggrannhet måste mätningen ständigt utvärderas på ett så korrekt sätt som möjligt. Dagens metod för uppföljning av bedömning av kvalitetsegenskaper bygger liksom den ordinarie mätningen på manuella enkla metoder. Man jämför den ordinarie mätningens manuella bedömning med manuell kontrollmätning. Ett förfarande som tillfredsställer köpare och säljares krav på saklighet och enhetlig mätning. Hur ska då den automatiska klassningen utvärderas? Om man i enlighet med förslag 1 gör om dagens klassningssystem för att enklare passa i ett automatiskt system kan man manuellt göra samma typ av kontroll som idag. Viss risk föreligger att jämförelserna haltar, en stock som är klassad via automatik med avseende på bulighet och avsmalning ska jämföras med en kontroll som använder helt andra mått dvs. storlek på kvist och antal kvist. Ett alternativ kan vara att man i enlighet med förslag 2 gör en manuell uppföljning och då försöker efterlikna mätutrustningens variabler för bulighet, avsmalning och krok. Risken är dock att jämförelserna haltar även här. Speciellt då bulighet kan vara svårt att mäta manuellt på ett sådant sätt att det går att jämföra med bulighet uppmätt av en mätram. 13
14 Om man inte accepterar de två tidigare förslagen på grund av oenhetliga jämförelser mellan ordinarie mätning och uppföljning kan man använda sig av det tredje förslaget. I detta system kan man inte följa upp den ordinarie automatiska klassningen med en manuell kontrollklassning. Istället kontrolleras mätningen genom att standardisera modellerna och kontrollera av mätramen så att den mäter bulighet och avsmalning enligt vissa krav. Detta skulle innebära att kontrollmätaren testar en standardiserad stock som ska ge samma värde på avsmalning och bulighet på alla sågverk. En nackdel med ett sådant system är att man ej kan bestämma stockens kvalitet i skogen och därmed ej heller analysera effekterna av olika apteringar. Metoden i förslag 3 bygger på att man är relativt låst till vissa modeller och mätramar då resultatet av en klassning är ett facit i sig och endast kan jämföras med en klassning i en likadan mätram och med samma modeller. Låsningen kan hämma utvecklingen av förbättrade modeller och introduktionen av ny teknik. I denna studie har inte träffprocenten beaktats, dvs noggrannheten vid klassning i jämförelse med kontroll. Träffprocenten vid klassning enligt förslag 1 har dock tidigare utvärderats i studien Klassning av stockar i 3D mätram med hjälp av diskriminantanalys. Träffprocenten vid automatisk klassning befanns vara något sämre än vid den manuella mätningen i samma system. Förslag 2 och förslag 3 skulle man kunna utvärdera med avseende på noggrannhet, detta skulle dock kräva en relativt omfattade studie om man avser att beakta den nationella variation av egenskaper som finns i sågtimmer av tall och gran. Det är dock rimligt att anta att noggrannheten vid förslag 2 skulle bli sämre än förslag 3 då det troligen är svårt att manuellt mäta bulighet så att det stämmer med den automatiskt uppmätta buligheten. 4.3 Enhetlighet i mätning Enhetlig mätning med manuella metoder innebär att det inte är några systematiska skillnader vid klassning dvs. att alla mätare är lika som personer och mäter under samma förutsättningar och tittar på samma stockegenskaper. Rätt eller fel så tittar alla ordinarie mätare med all säkerhet på delvis olika stockegenskaper med tanke på att de är olika människor. De stockegenskaper ordinarie mätare bedömer skiljer sig dessutom delvis från de stockegenskaper kontrollmätaren bedömer då ordinarie mätare har mindre tid för varje mätobjekt. I dagens system tar mätarna efter en tids erfarenhet i regel ut lika stor andel stockar i olika klasser som kontrollmätaren. Detta beror säkert av flera orsaker: att de med tiden blir allt skickligare men också att de anpassar sig efter andel stockar i olika klasser vid kontrollmätningen. Om det vid kontroll visar sig att de tar ut för få stockar i en viss klass, exempelvis klass 2, kommer mätaren fortsättningsvis hellre klassa gränsfall mellan klass 2 och klass 4 till klass 2. Det sker således en anpassning till facit, snarare med avseende på andel stockar i olika klasser än noggrannheten vid klassning. 14
15 Om man accepterar dagens förfarande borde man också kunna acceptera modeller som man kan justera så att andelen stockar i respektive klass stämmer överens med kontroll under en längre tidsperiod. Risken är annars en sämre noggrannhet samt i jämförelse med facit skev fördelning av stockar i olika klasser. För att underlätta utveckling inom området skulle man dessutom acceptera även andra modeller, andra typer av mätramar etc. Kravet ska vara att de klassar med viss noggrannhet och att man med justeringar och teknisk utveckling förbättrar denna noggrannhet. Noggrannhet gentemot kontrollmätningen är i sig ett mått på enhetlighet i och med att kontrollmätningen är enhetlig. 4.4 Hantering av virkesfel via uppdelning i prima och sekunda Grundförutsättningar för att kunna utvärdera ett system är att man objektivt ska kunna analysera mätarens insats på ett sådant sätt att den kan jämföras med andra mätares insats och tidigare mätningar under andra förhållanden. Önskvärt är också att systemet medger att man kan isolera en parameter och utvärdera denna för sig. I dagens system där instruktionen är komplicerad, mätaren har lite tid för varje mätobjekt och där utvärderingssystemet ger möjlighet att dölja stora mätfel är det svårt att bedöma hur bra en mätare är på att bedöma olika fel, exempelvis tjurved. Tidigare resultat inom projektet som redovisas i arbetsrapporten Bedömning av stockegenskaper på partinivå visade att det var svårt att göra bedömningar av ändytefel på travnivå. Men resultat från rapporten Metoder för klassning och prissättning av stockar på partinivå visade att bedömningen av ändytefel på enskilda stockar inte heller var särskilt bra. Då noggrannheten är relativt låg vid bedömning av ändytefel är det icke ändamålsenligt att ha en detaljerad mätinstruktion. Ett syfte med uppdelningen i sekunda och prima är att förenkla denna instruktion. Ett annat viktigt syfte med sekundaklassen är att förenkla utvärdering av bedömning av ändytefel. 4.5 Slutsats Förslag 2 och 3 bygger på system för kvalitetsklassning som baseras på yttreformsmätning. Därmed måste de sågverk som inte har eller vill satsa på denna teknik behöva använda ett annat system för manuell klassning av stockar. Dessa förslag kan dock vara mer ändamålsenliga när det gäller automatklassning. Om man i stället använder sig av förslag 1 (modifierat gällande system) kan alla sågverk använda sig av samma mätinstruktion och samma kontrollfunktion fast man använder olika metoder för klassning i den ordinarie mätningen. 15
Automatisk klassning av sågtimmer i 3d mätram
Effektivare sågtimmermätning Metodutveckling Automatisk klassning av sågtimmer i 3d mätram - modeller baserade på diskriminantanalys Jacob Edlund Institutionen för skogens produkter och marknader, SLU,
Läs merDubbelklassning enligt VMR 1-07 och VMR 1-99
Dubbelklassning enligt VMR 1-07 och VMR 1-99 2007-09-12 Christina Lundgren VMR virkesmätning och redovisning Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Material... 2 Analyser och resultat... 4 Tall... 4 Bakgrundsdata...4
Läs merEffektivare sågtimmermätning Metodutveckling. Modeller för klassning av sågtimmer enligt befintliga klasser
Effektivare sågtimmermätning Metodutveckling Modeller för klassning av sågtimmer enligt befintliga klasser Preliminär version Jacob Edlund Institutionen för skoghushållning, SLU, Uppsala 30/8-2001 1 Innehållsförteckning
Läs merKontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 8 Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning...
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Fredrik Persson (5) SP Trä
Kontaktperson Fredrik Persson 14-7-7 1 (5) SP Trä -516 62 27 Fredrik.Persson@sp.se On-line värdeoptimering i såglinje (1 bilaga) Förord Tack till Norrskogs forskningsstiftelse som varit huvudfinansiär
Läs merSlutrapport för projekt Effektivare Sågtimmermätning
VMR virkesmätning och redovisning Slutrapport för projekt Effektivare Sågtimmermätning April 2003 Lars Björklund, VMR Stig Grundberg, Trätek Jacob Edlund, SLU 1 SDC ek för SDC är skogsnäringens IT-företag
Läs merPrislista H419-0A Massaved
Prislista H419-0A Massaved Gäller fr.o.m 2019-04-01 tills vidare. Gäller inom: Örebro län exkl. landskapet Värmland Angivna priser avser pris exklusive moms. Baspriser Kronor/m 3 fub Prima Sekunda Utskott
Läs merKontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Kontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer 1 SYFTE... 2 2 ALLMÄNT OM SEMIAUTOMATISK KLASSNING... 2 3 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV
Läs merB-8106 Hassela/Plyfa- stockmätning av svarvtimmer av gran och rotstockar/grovtimmer av gran
Mätningsbestämmelse: 8106 Hassela mätningsbestämmelse för svarvtimmer av gran och MÄTPLATS: Hassela KÖPARE: Plyfa Plywood AB SÄLJARE: Samtliga MÄTMETOD: 2. Stockmätning SVARVTIMMER AV GRAN: SORT/TRSL:
Läs merKontroll av sektionsmätt stockvolym
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Kontroll av sektionsmätt stockvolym 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av mätteknik för automatisk stockmätning... 2 3 Tester
Läs merVMR 1-07 Mätning av sågtimmer
VMR 1-07 Mätning av sågtimmer Virkesmarknadens parter har, via Rådet för virkesmätning och redovisning, enats om en ny instruktion för mätning av sågtimmer av tall och gran. Instruktionen rekommenderas
Läs merMAS Mobil Automatisk Stockmätning
MAS Mobil Automatisk Stockmätning Massaved mäts vanligtvis in genom ett så kallat kollektiv där slumpvis uttagna provtravar mäts in stockvis. Tidigare utfördes denna stockmätning helt manuellt. Idag används
Läs merJohan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23. Preliminärt första utkast. Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07
Johan J Möller, Lennart Moberg 2007-11-23 Preliminärt första utkast Stambank VMF Syd VMR 1-99 & VMR 1-07 Innehåll Målformulering...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Material & Metod...4 Regionsindelning...4 Diameterfördelning...6
Läs merKvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran
SDC:s instruktioner för virkesmätning Kvalitetsbestämning av sågtimmer av tall och gran Januari 2015 Rev 2015-10-13 1 Instruktionen Ersätter VMR 1-07 som infördes 2008 Endast små förändringar Omfattar
Läs merNy kvalitetsklassning av massaved
Ny kvalitetsklassning av massaved Den 1 augusti 2019 införs travvis klassning i prima, sekunda respektive utskott/mätningsvägran Klassningen ersätter nuvarande bestämning av vrakandel Innehåll Inledande
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN
Version 2018-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merNy kvalitetsklassning av massaved
Ny kvalitetsklassning av massaved Den 1 augusti 2019 införs travvis klassning i prima, sekunda respektive utskott/mätningsvägran Klassningen ersätter nuvarande bestämning av vrakandel Vad är kvalitet?
Läs merD72 Leveransvirke VIRKESPRISER D72. Leveransvirke fr o m
VIRKESPRISER D72 Leveransvirke fr o m 2019-08-01 SÅGTIMMER Stockmätning Virkespriser i kr/m 3 to (toppmätt volym), fritt farbar bilväg. TALL Toppdiam (cm) 12 13 14 15 16 18 20 22 24 26 28 30 34 GRAN Kvalitet
Läs merKontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 5 Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust 1 Syfte... 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll av utrustning för automatisk stockmätning...
Läs merFörteckning över utredningar och rapporter redovisade genom Virkesmätningsrådet
905 2000-01-28 Förteckning över utredningar och rapporter redovisade genom Virkesmätningsrådet Innehållsförteckning. 1. Aktuella instruktioner och cirkulär. 2. Volymbestämning. 3. Mätning genom stickprov.
Läs merHitta rätt värde. Aptering av Tall
Aptering av Tall Aptering av rotstock Granska trädet före fällning och bedöm var torrkvistarna som är 15-20 cm långa sitter. Under de torra kvistarna finns kvistansvällningarna. Om de torra kvistana finns
Läs merVirkesprislista nr 132VB. Fr o m Gäller inom Västerbottens län samt Arvidsjaur och Arjeplog.
Virkesprislista nr 132VB. Fr o m 18-05-31 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 182 801 Kvalitet 1 426 468 540 613 672 736 780 800 825 852 878 902 926 950 Kvalitet 2 450 513 580
Läs merKOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE
KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE INNEHÅLL Detta cirkulär är ett komplement till SDCs instruktioner gällande massaved, barrsågtimmer samt bränsleved och därtill hörande tillämpningsanvisningar.
Läs merBark på massaved en studie över barkhalten i travar med massaved
VMR virkesmätning och redovisning Bark på massaved en studie över barkhalten i travar med massaved November 2004 Lars Björklund 1 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Material och metod 3 Platser och omfattning
Läs merVirkesprislista nr 132NB. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.
Virkesprislista nr 132NB. Fr o m 18-05-31 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 801 Kvalitet 1 421 463 535 608 667 731 775 795 820 847 873 897 921 945 Kvalitet 2 433 496 563
Läs merFrån avtal till redovisning
Från avtal till redovisning Så här fungerar det när du säljer virke Information om virkesmätning och virkesredovisning i Sverige Så här fungerar det när du säljer virke Redovisning Avtal Mätbesked Kontrakt
Läs merMarknadslista IM Område: Distrikt Uppland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 10-15 Prislista: IM 10-15 PRISLISTA Sågtimmer Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Baspriser Toppdiameter under bark, cm 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36+ Klass 1 410 440 480 565
Läs merFrån avtal till redovisning
Från avtal till redovisning Så här fungerar det när du säljer virke Information om virkesmätning och virkesredovisning i Sverige Så här fungerar det när du säljer virke Redovisning Avtal Mätbesked Kontrakt
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN
Version 2018-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merMarknadslista IM Område: Uppland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-13 Sågtimmer Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Baspriser Toppdiameter under bark, cm 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36+ Klass 1 450 480 520 605 660 710 740 765 785 785 785
Läs merMarknadslista IM Område: Härjedalen & Södra Jämtland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 17-41 Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm Längdkorrektion procent Längd, dm 34 37 40 43 46 49 52 55 Toppdiam cm, 13.0-17.9 70 86 86 97 96 100
Läs merVirkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad
1(5) Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad Denna prislista gäller fr o m 2015-04-15 och tills vidare inom följande Skogsbruksområden: SBO Sollefteå SBO Borgsjö-Haverö SBO Torp-Stöde
Läs merJämförelser mellan metoder för beräkning av stockars fastvolym
Datum 2015-12-11 Handläggare Jacob Edlund Jämförelser mellan metoder för beräkning av stockars fastvolym WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a ll B e s ö k s a d r e s s : S k e p p
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Version 2019-01-01 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 lagstiftning om virkesmätning...
Läs merMarknadslista IM Område: Uppland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-12 Sågtimmer Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Baspriser Toppdiameter under bark, cm 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36+ Klass 1 450 480 520 605 660 710 740 765 785 785 785
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merMarknadslista IM Område: Distrikt Uppland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 17-11 Prislista: IM 17-11 PRISLISTA Sågtimmer Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Baspriser Toppdiameter under bark, cm 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36+ Klass 1 410 440 480 565
Läs merDigitalisering och ny massavedsmätning. Patrick Bäckström
Digitalisering och ny massavedsmätning Patrick Bäckström Råden Rådet för mätning och redovisning Rådet för produktion och transport It-rådet Digitalisering och tekniska möjligheter Roadmap Fjärrmätning
Läs merMätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015
VMU rapport Datum 2016-04-11 Författare Monika Strömgren Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015 Foto: Hans Fryk WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u
Läs merGodkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 6 Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave 1 ALLMÄNT OM GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK DIAMETERFÖRDELNING
Läs merMarknadslista IM Område: Gästrikland, Dalarna Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-23 Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm (13-) 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36- Klass 1 470 495 500 525 550 585 690 760 800
Läs merVirkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-
Läs merNy virkesmätningslag (VML)
Ny virkesmätningslag (VML) Övergripande information 1 Struktur för mätning och redovisning Regering/riksdag Lag och förordningar Skogsstyrelsen Föreskrifter för virkesmätning samt lagtillsyn Utförande
Läs merMarknadslista IM Område: Gästrikland, Dalarna Period: och tills vidare
Marknadslista IM 17-21 Område: Gästrikland, Dalarna Område: Gästrikland, Dalarna Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm (13-) 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28-
Läs merMarknadslista IM Område: Gästrikland, Dalarna Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-22 Sågtimmer tall Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm (13-) 14-15- 16-17- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34-36- Klass 1 470 495 500 525 550 585 690 760 800
Läs merKOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE
KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE INNEHÅLL Detta cirkulär är ett komplement till nationella instruktionerna för virkesmätning och VMK:s tillämpningsanvisningar gällande massaved,
Läs merInläggningskontroll för blockreducering/delningssåg
Inläggningskontroll för blockreducering/delningssåg Slutrapport Simon Dahlquist, SP Trä Jens Flodin, Norra Timber Sammanfattning Kontinuerlig och automatisk mätning av felinläggning är ett effektivt sätt
Läs merKalibrering av mätsystem på skördare
Kalibrering av mätsystem på skördare Här presenteras hur man mäter längd och diameter vid manuell kalibrerings- eller kontrollmätning. Det är mycket viktigt att den som mäter gör det på rätt sätt, annars
Läs merVMK-nämndens verksamhetsberättelse
VMK-nämndens verksamhetsberättelse 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER 2015... 3 3 VMK-NÄMNDENS UPPDRAG ENLIGT ARBETSORDNINGEN... 3 4 VMK-NÄMNDENS UTTOLKNING AV SITT UPPDRAG... 4 4.1
Läs merAkustisk sortering av grantimmer med hänsyn till utbytets hållfasthet
Akustisk sortering av grantimmer med hänsyn till utbytets hållfasthet Jacob Edlund Håkan Lindström Fredrik Nilsson Institutionen för Skogens Produkter och Marknader, SLU, Uppsala 19/3-04 Inledning Vedegenskaperna
Läs mer6DPEDQGPHOODQ U WDUHDLVWRFNlQG\WRUQD RFKU WYRO\P
VIRKESMÄTNINGSRÅDET ( VMR ) 5RJHU $QGHUVVRQ URJHUDQGHUVVRQ#YPUDVH 6.2*65g7$,0$66$9(' 6DPEDQGPHOODQ U WDUHDLVWRFNlQG\WRUQD RFKU WYRO\P Arbetsrapport 2000-05-04 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Syfte...3
Läs mer2PUlNQLQJVWDOWLOOP IYLG WRSSPlWQLQJDYVnJWLPPHU
VIRKESMÄTNINGSRÅDET ( VMR ) 5RJHU $QGHUVVRQ URJHUDQGHUVVRQ#YPUDVH 7233)2507$/ 2PUlNQLQJVWDOWLOOP IYLG WRSSPlWQLQJDYVnJWLPPHU Södra och mellersta Sverige Arbetsrapport 2000-05-04 2 Innehållsförteckning
Läs merANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 9 ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD Innehåll 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och
Läs merMätningsinstruktion för massaved
2006-08-01 Mätningsinstruktion för massaved rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning VMR 1-06 Dokumentet ersätter från 1 augusti 2006 tillämpliga delar av sidorna 19-21 (kap 4 Mätningsinstruktion
Läs merTopprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran
Datum 2018-01-10 Jacob Edlund Lars Björklund Monika Strömgren Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Version 2017-01-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar
Läs merTCN seminarie beständiga träkonstruktioner Skellefteå Hur ser den framtida råvaran ut?
TCN seminarie beständiga träkonstruktioner Skellefteå 060920. Hur ser den framtida råvaran ut? Parametrar. 4 Medelstock. 4 Kvalitetsfördelning. 4 Kvistvarvsavstånd. 4 Årsringsbredd. 4 Kärnvedsandel. 4
Läs merKrav och Mål. Mätningskvalitet
Krav och Mål Mätningskvalitet Krav och målnivåer är fastställda av s styrelse den 23 november 2018 VO Mätningskvalitet 2019-01-25 Krav och målnivåer för mätningskvalitet Krav och målnivåer är fastställda
Läs merMarknadslista IM Område: Hälsingland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 17-31 HÄLSINGEFURA TM Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm Längdkorrektion procent Längd, dm 34 37 40 43 46 49 52 55 Toppdiam cm, 13.0-17.9 70 86 86 97 96 100
Läs merVirkesprislista. Norrbotten kust. Virkespriser fr o m Prislista nr Frågor? Kontakta oss Norra Skogsägarna telefon
Virkesprislista Norrbotten kust Prislistan gäller Övertorneå, Överkalix, Haparanda, Kalix, Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå kommuner Virkespriser fr o m 2018-04-19 Prislista nr 1588-01 VIKTIGT! Prislistan
Läs merDM 1208. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved
DM 1208 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1208-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1208 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 415 467 549 621 684 749 783 813 833
Läs merVirkesprislista. Virkespriser fr o m Prislista nr Frågor? Kontakta oss Norra Skogsägarna telefon
Virkesprislista Norrbotten inland Prislistan gäller Pajala, Kiruna, Gällivare, Jokkmokks, Arvidsjaur och Arjeplog kommuner. Virkespriser fr o m 2018-04-19 Prislista nr 1598-81 VIKTIGT! Prislistan gäller
Läs merNya eller reviderade mätningsinstruktioner
Nya eller reviderade mätningsinstruktioner 1 Under 2014 införs nya eller reviderade mätningsinstruktioner SDCs instruktioner för virkesmätning Ny struktur VMR 1-99 fasas ut Arbetsgång och förankring: Instruktionsgrupp,
Läs merMarknadslista IM Område: Hälsingland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-33 HÄLSINGEFURA TM Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm Längdkorrektion procent Längd, dm 34 37 40 43 46 49 52 55 Toppdiam cm, 13.0-17.9 70 86 86 97 96 100
Läs merVirkesprislista nr 132NB. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.
Virkesprislista nr 132NB. Fr o m 18-05-31 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 801 Kvalitet 1 421 463 535 608 667 731 775 795 820 847 873 897 921 945 Kvalitet 2 433 496 563
Läs merVirkesprislista nr 132VB. Fr o m Gäller inom Västerbottens län samt Arvidsjaur och Arjeplog.
Virkesprislista nr 132VB. Fr o m 18-05-31 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 182 801 Kvalitet 1 426 468 540 613 672 736 780 800 825 852 878 902 926 950 Kvalitet 2 450 513 580
Läs merAnvisningar för godkännande och kontroll av utrustning för automatisk mätning av diameter och längd
Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Anvisningar för godkännande och kontroll av utrustning för automatisk mätning av diameter och längd Innehåll 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och
Läs merANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD
VMK:s anvisningar för kontroll av virkesmätning Sida 1 av 10 ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV UTRUSTNING FÖR AUTOMATISK MÄTNING AV DIAMETER OCH LÄNGD 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll
Läs merANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE
Anvisningar för godkännande & kontroll av virkesmätning med skördare Sida 1 av 10 ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Syfte 2 2 Allmänt om godkännande och kontroll
Läs merVirkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.
Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om virkesmätning beslutade den X månad 2015. SKSFS 2015:X Utkom från trycket den X månad 2015. Sakord: Virkesmätning Skogsstyrelsen
Läs merMarknadslista IM Område: Hälsingland Period: och tills vidare
Marknadslista IM 18-32 HÄLSINGEFURA TM Tall Priser kr/m 3 to, fritt bilväg Toppdiameter under bark, cm Längdkorrektion procent Längd, dm 34 37 40 43 46 49 52 55 Toppdiam cm, 13.0-17.9 70 86 86 97 96 100
Läs merKvalitetsklassning av massaved i prima-sekunda
Datum 2018-12-21 Lars Björklund Sven Jägbrant Kvalitetsklassning av massaved i prima-sekunda slutrapport SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 6 1.1 TIDIGARE FUNDERINGAR PÅ FÖRENKLAD KVALITETSBESTÄMNING AV
Läs merVirkesprislista CL1302. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten
SCA SKOG Virkesprislista CL1302 Leveransvirke kust Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-
Läs merKundanalys hos användare av björkvirke
Institutionen för Matematik, naturvetenskap och teknik HÖGSKOLAN DALARNA Kundanalys hos användare av björkvirke Dag Olsson Tegelmark Ulf Karlmats Arbetsdokument nr 8 2004 Garpenberg Innehållsförteckning
Läs merSKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA
Version 2019-01-01 beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 lagstiftning om
Läs merMätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.
BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin
Läs merVirkesprislista. Virkespriser fr o m 2015-08-01 Prislista nr 1595-79. Frågor? Kontakta oss Norra Skogsägarna telefon 090-15 67 00
Virkesprislista Norrbotten inland Prislistan gäller Pajala, Kiruna, Gällivare, Jokkmokks, Arvidsjaur och Arjeplog kommuner. Virkespriser fr o m 2015-08-01 Prislista nr 1595-79 VIKTIGT! Prislistan gäller
Läs merVirkesprislista. Norrbotten kust. Virkespriser fr o m Prislista nr Frågor? Kontakta oss Norra Skogsägarna telefon
Virkesprislista Norrbotten kust Prislistan gäller Övertorneå, Överkalix, Haparanda, Kalix, Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå kommuner Virkespriser fr o m 2015-08-01 Prislista nr 1585-99 VIKTIGT! Prislistan
Läs merKVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED
Fastställd av Biometrias styrelse 2019-04-15 Instruktionen giltig från 2019-08-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av Biometrias styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning
Läs merTräCentrum Norr Kontinuerlig Automatisk Provsågning
TräCentrum Norr Kontinuerlig Automatisk Provsågning Jens Flodin SP Trätek jens.flodin@sp.se Spårbarhet på individnivå Information Information Förlorad information Skördare Mätstation Såghus Råsortering
Läs merInstruktion för virkesmätning med skördare
VMR virkesmätning och redovisning Instruktion för virkesmätning med skördare (Mätmetod avseende ej sortimentsfördelad volym) rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning 1 VMR virkesmätning
Läs merDM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved
DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801
Läs merNya former för prissättning av skogsråvara Ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan AssiDomän AB, Norrskog forskningsstiftelse och SkogForsk
Nr 490 2001 Deleted: Preliminär! Nya former av skogsråvara Ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan AssiDomän AB, Norrskog forskningsstiftelse och SkogForsk Per-Åke Arvidsson, Johan J. Möller & Jan Sondell
Läs merVirkespriser D66. Avverkningsuppdrag inom hela Norrskogs verksamhetsområde. D66 - Avverkningsuppdrag 1 (5) Gällande fr o m (6)
D66 - Avverkningsuppdrag 1 (5) Virkespriser D66 Avverkningsuppdrag inom hela Norrskogs verksamhetsområde 1(6) Denna prislista gäller fr o m och tills vidare D66 - Avverkningsuppdrag 2 (5) 2(6) Prislista
Läs merKorsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din
Läs merVMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER
VMK-nämndens verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER 2018... 3 3 VMK-NÄMNDENS UPPDRAG... 3 3.1 ENLIGT ARBETSORDNINGEN... 3 3.2 VMK-NÄMNDENS UTTOLKNING AV SITT UPPDRAG...
Läs merSAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 MATERIAL OCH METOD 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 18 BILAGA 1, STOCKLISTA 20
L-Rapport 0404010 Per Berg, Johan Oja Att detektera fibervinkel med 4 kameror på obarkade stockar Resultat från vinterprov INSTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNING Per Berg, Johan Oja ATT DETEKTERA FIBERVINKEL
Läs merVIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER
VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580
Läs merDe senaste åren har så mycket hänt inom virkesmätningen att vi tror att ni vill veta mer. Välkommen till: Informationssystem Virke
Året är 2012 De senaste åren har så mycket hänt inom virkesmätningen att vi tror att ni vill veta mer. Välkommen till: Informationssystem Virke Ni kommer att möta personer och besöka mätplatser. De första
Läs merVirkesprislista BB1302. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten
SCA SKOG Virkesprislista BB1302 Avverkningsuppdrag Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32-
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merVirkesprislista CL13C2. Leveransvirke inland SCA SKOG
Virkesprislista Leveransvirke inland Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to
Läs merFöre sönderdelningen barkas timret, vanligen i en rotormaskin. Stocken förs genom en rotor med eggverktyg som skaver bort barken.
Sågverksprocessen I sågverket förädlas timmer (rundvirket) till sågat virke med olika dimensioner och kvaliteter. Målet är att på bästa sätt ta tillvara den råvara som stocken utgör för att kunna bemöta
Läs merDynamisk mätning av elasticitetsmodul på stockar - en möjlig sorteringsmetod?
Dynamisk mätning av elasticitetsmodul på stockar - en möjlig sorteringsmetod? ROBERT KLIGER, MARIE JOHANSSON, MAGNUS BÄCKSTRÖM Institutionen för Konstruktion och Mekanik Rapport No. 03:5 Stål- och Träbyggnad
Läs mer1 INLEDNING VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER
VMK-nämndens verksamhetsberättelse 2017 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER 2017... 3 3 VMK-NÄMNDENS UPPDRAG... 3 3.1 ENLIGT ARBETSORDNINGEN... 3 3.2 VMK-NÄMNDENS UTTOLKNING AV SITT UPPDRAG...
Läs merNy kvalitetsklassning av massaved Prima/Sekunda
Ny kvalitetsklassning av massaved Prima/Sekunda Den 1 augusti 2019 införs travvis klassning i prima, sekunda respektive utskott/mätningsvägran Följande bilder beskriver vad du som arbetar med virkesredovisning
Läs merVirkesprislista CC13C2. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG
SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala Sågtimmer Tall Kr/m
Läs merVirkesprislista. Avverkningsuppdrag. Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA Skog AB Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund kommun
Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 juni 2017 och tills vidare avseende SCA Skog AB Storuman, Vilhelmina, Dorotea och Strömsund kommun Sågtimmer Tall Kr/m 3 toub Toppdiam (cm) 12-13- 14-15- 16-17-
Läs mer