NDSFRÖINSAMLING Planering och erfarenheter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "NDSFRÖINSAMLING Planering och erfarenheter"

Anita Karlsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 BESTÅNDSFR NDSFRÖINSAMLING Planering och erfarenheter Kvalitetsmål -Genetiska Södra Sverige prioritet: från n fenotypiskt acceptabla bestånd Norra Sverige prioritet: härdigheth -Fysiologiska Oskadat frö med hög h g grobarhet och energi samt med hög h lagringsbarhet -Andra målm -Ekonomiska Så billigt som möjligtm -Äkthetsgaranti Insamlingskontroll, väl v l märkt m och registrerat - Lager Säkra behovet utan att binda för f r mycket kapital 1

2 Historiska händelser h påverkande p insamlingsplaneringen i bestånd Volympåverkande - Mer plantering minskad självf lvföryngring - Mer täckrotsodling = mindre fröå öåtgång,, högre h kvalitetskrav, tal - Högre skogssåddsandel från n 1990-talet - Successiv ökad fröproduktion i plantager och användning ndning av detta - Olika perioder med granfröimport (från n Tjeckoslovakien/Polen/ Rumänien och senare från n Lettland/Vitryssland, senskjutande material) - Knappt någon n tallplantering i södra s Sverige pga viltskador (?) 2000-talet 2

3 Forts Historiska händelser h påverkande p insamlingsplaneringen i bestånd Avverkningspåverkan verkan - Mer åretruntaverkning och med maskiner ( toppf toppförstörande ) Regelpåverkan - Införandet av nya regler Godkända frötäktsomr ktsområden/- bestånd främst under 1990-talet - Stambrev 3

4 Erfarenhetsbakgrund (inom Domänverket ) 1999) Södra Sverige - Frötäktsbest ktsbeståndsklassificering = inventering av lämpliga l frötäkts kts-bestånd påp Domänverkets marker i Götaland G och södra s Svealand efter utbildningsexkursion under ledning av Tore Arnborg. - Urvalskriterier: Rakhet, stamform, växtvridenhet, v grenvinkel, grendiameter, antal grenar /varv, sprötkvist och dubbeltoppighet, kronform. Vid den slutliga sammanfattningen skulle även hänsyn h tas till arealstorlek, frekvens av minusträd d i beståndet, närhet n till minusbestånd nd i omgivningen samt naturligtvis till bestånds nds-historik. Om möjligt m skulle avgöras om proveniensen/beståndet ndet var icke-svenskt. 4

5 forts Erfarenhetsbakgrund -Resulterande i endast ett fåtal f plusbestånd och ca % bättre normalbestånd. nd. Dramatiskt stor skillnad mellan olika bestånd, som ej alltid gick att förklaras f av biotop, anläggning och/eller skötsel. Beslut: Vid planering av slutavverkning (ev( sista gallring) skulle även kottplockning planeras av dessa bästa b bestånd. Hur säker s var man påp att de utvalda bestånden var genetiskt bättre? Antagandet var minst lika mycket Har man lyckats en gång g att fåf ett fint bestånd av det aktuella materialet borde man kunna fåf det en gång g till!!! 5

6 forts Erfarenhetsbakgrund Norra Sverige - Behovsinsamling med hänsyn h till i första f hand latitud och altitud samt att undvika plockning från n rena minusbestånd, nd, blädad skog och närhet n till kusten. - Hur mycket kunde man lita påp förflyttningsreglerna? - Hur stort lager behövde man samla in för, f när n r det blev ett bra nytt kottår? 6

7 Insamlingsplanering Måste göras g i tid Ansvarig? Behovet - för r vilka zoner för r hur många m år? Förväntad blomning kottillgång ng? Var finns godkända områden/best den/bestånd? nd? Markägarekontakter tillstånd? 7

8 Forts Insamlingsplanering Var, när n r och hur kommer avverkningar ske? (i nordligaste Sverige plockning påp stående träd?) Provtagning plockningsbart? mognadsgrad (= köldtålighet lighet avgör r mkt om vinter-,, senvinter- plockning kan ske. Vid tidig plockning kan eftermognadslagring behövas. Insekts- och svampangrepp påp kottarna? 8

9 Forts Insamlingsplanering Personal-/plockaretillg /plockaretillgång? Instruktioner ev inköps- kontrakt om mängd m per överenskommet bestånd och leveransplats Säckar märkning mellanlagring frakt till kläng (OBS ingen oskyddad plockad kott kvar i skogen!!!) Kontroll hur - på platsen av kotten, mängden? m Betalning? Risker plockning påp annan plats? Stambrevsansökan 9

10 Blir inte fröet för f r dyrt om man måste m göra g allt detta? Nej och åter Nej!!! Hur stor är frökostnadsandelen av plantpriset? Vad kostar det att stå utan frö? Hur mycket mer värt v är r det att ha ett frö som har % bättre grobarhet? Hur mycket är r det värt v att ha ett oskadat frö som kan IDS-behandlas om sås behövs? Rätt hantering ger klart bättre b kvalitet. 10

Relevanta dokument

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås