Korsnäs Din skogliga partner

Transkript

1 Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring. 2 Korsnäs och din skogsskötsel Långsiktigheten ser vi som en självklar grund för skogsbruk. Anpassningen är viktig för att varje markägares inriktning ska kunna tillgodoses. Vi vill dessutom hela tiden bli bättre, så vi engagerar oss i många utvecklingsfrågor när det gäller skogsskötsel. 4 Nya instruktioner för virkesmätning Nya mätningsinstruktioner för sågtimmer av tall och gran är införda sedan årsskiftet Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog

2 Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring. Skogsägaren väljer Vi på Korsnäs tycker det är viktigt att redovisa vad vi gjort i din skog. Därför har vi tagit fram ett gallringskvitto på utförda åtgärder. Ofta gallras flera olika bestånd på samma fastighet och då upprättar vi ett gallringskvitto per bestånd där man sen för över uppgifterna till skogsbruksplanen. Det är alltid du själv som avgör att gallringskvittot skall göras. Entreprenörswebben När affären är uppgjord så lägger vi in den överenskomna avverkningen i vår planering. När gallringen är tilldelad en entreprenör går han in på Korsnäs hemsida och hämtar hem uppgifterna om gallringen. På beskrivningen över gallringen framgår det om ett gallringskvitto skall upprättas och i så fall på vilka områden. Dagens klavar är datoriserade. På väg fram till trädet slår man in vilket trädslag man kommer att klava. Med en knapptryckning så är trädets diameter inlagd. Även kartan med all den informationen finns på webben. Fältarbetet Efter att gallringen är utförd går personal ut i bestånden och lägger ut ett antal provytor. Antalet beror på hur stor gallringen är. På det viset får man in uppgifter på hur skogen ser ut efter avverkningen. Dessa provytor speglar hela beståndet och är en av grundstenarna till gallringskvitto. Den andra grundstenen är beståndskartan. När vi skall ta reda på åldern i beståndet så gör vi provborrningar i ett antal träd. Då får vi ur en smal pinne där vi räknar årsringarna. På bilden ser vi Erik Nyström, en av Korsnäs fasta entreprenörer. Dator i hytten Moderna skördare har en dator i hytten. Där kan man se en massa information, bland annat kartan över gallringen. På kartan har virkesköparen lagt in information som entreprenören måste känna till, exempelvis var kolbottnar, stigar och andra områden finns som ska behandlas på något speciellt sätt. Hittar skördarföraren något som han tycker är 2 KORSNÄS SKOG 1.08

3 Nytt massavedspris Från årsskiftet höjdes massavedspriset ytterligare ett steg. På ett år har priset höjts med ca 30 %. Detta medför att även mycket klena gallringar numera ger ett hyggligt netto. Det är alltså ett gynnsamt läge att gallra. Vi på Korsnäs hjälper dig att inventera din skogs gallringsbehov och utför naturligtvis gallringen enligt dina önskemål. Tag kontakt med vår lokala virkesköpare, som du finner på sista sidan i detta informationsblad. Provträdens höjd mäts med en vinkelmätare. Med hjälp av provträdens höjder kan vi räkna fram medelhöjden för beståndet. Viktiga steg till ett gallringskvitto Virkesköparen och skogsägaren kommer överens om på vilka bestånd gallringskvitto ska upprättas. I beskrivningen till entreprenören framgår det på vilka bestånd gallringskvittot ska upprättas. Beståndskarta och beskrivningen läggs ut på en webbsida till den entreprenör som ska utföra arbetet. När gallringen är genomförd lägger entreprenören ut provytor i de bestånd som ska ha gallringskvitton. När det är gjort skickas uppgifterna från provytorna och kartan med gallringsvägarna till virkesköparen som sammanställer dessa. Därefter redovisas gallringskvittot för skogsägaren. Beståndsuppgifterna förs in i skogsbruksplanen och kartan sparas till kommande gallringar. viktigt så lägger han in det på kartan. Gallringsvägarna ritas automatiskt in på kartan. För att alla uppgifter skall hamna rätt på kartan så har Korsnäs entreprenörer GPS i sina maskiner. Resultatet När fältarbetet är klart så skickar entreprenören kartan och provyteuppgifterna till virkesköparen. Han sammanställer dessa och redovisar gallringskvittot för dig. De nya uppgifterna kan du föra in i din skogsbruksplan. Kartan är till nytta när du Moderna skördare har en dator i hytten. Till den skickar vi gallringskartan. Med hjälp av en GPS ritas gallringsvägarna in på kartan. planerar in nästa åtgärd i beståndet. Har du en digital karta kan alla uppgifter föras över till den. Kvalité Att vara intresserad av sitt arbete skapar kvalité. Det gäller både som säljare och köpare av virke. Därför tycker vi att det är ett naturligt steg att redovisa hur det ser ut i din skog efter åtgärd när vi har fått förtroendet att utföra något så viktigt som en gallring på din skogsfastighet. Olov Hasselberg Virkesköpare i Skärplinge Gallringskvitto I förra numret lanserade vi vårt gallringskvitto. Nu berättar vi i detalj hur kvittot framställs och vad det innebär för dig. Kvittot visar hur din skog ser ut efter en gallring och vilka möjligheter som finns i framtiden. Det kan du och vår lokale virkesköpare tillsammans utläsa och sedan diskutera hur du vill göra med din skog. Skogstillsåndet på de flesta fastigheter pekar på att en stor del av skogen är eller mycket snart kommer att vara i gallringsfasen. Vårt gallringskvitto är ett mycket bra hjälpmedel för dig att gallra rätt och i rätt tid. Målsättningen med din skog Vi presenterar i detta nummer delar av ett effektivt skötselprogram, som vägleder dig till ett önskat bestånd att slutavverka. Den strävsamma resan till slutmålet finns utförligt beskriven i en separat artikel. Mats Bysell Ansvarig för lokala köp Vi på Korsnäs önskar Er en Solig vår KORSNÄS SKOG

4 Långsiktigheten ser vi som en självklar grund för skogsbruk. Anpassningen är viktig för att varje markägares inriktning ska kunna tillgodoses. Vi vill dessutom hela tiden bli bättre, så vi engagerar oss i många utvecklingsfrågor när det gäller skogsskötsel. Korsnäs och di långsiktighet, anpas I slutfasen av ett bestånds omloppstid når du slutmålet för din skogsskötsel, kanske med höga och värdefulla stammar som här på bilden. I det läget planerar vi samtidigt för både slutavverkning och föryngring. Avverkningen brukar ske vid års ålder, när det finns ungefär 500 träd per ha kvar. Uttag av sågtimmer är dominerande i ett välskött bestånd, men massaved tas också ut. Skogsbränsle (grenar och toppar) utgör på lämpliga trakter ytterligare ett sortiment. Vi lägger stor vikt vid att följa upp hur väl sågtimrets värde tas tillvara enligt sågverkens prislistor och krav, så att vi tillsammans med entreprenörerna hela tiden utvecklar apteringen av dessa sortiment. Andragallring brukar passa vid års ålder. Som vanligt vid avverkning är skördarna utrustade med GPS, har en digital kartbild på en datorskärm i hytten och kan se precis var de befinner sig. Stickvägarna markeras i kartbilden. Föraren kan dessutom registrera andra uppgifter i kartbilden. Korsnäs virkesköpare eller produktionsledare kan sen skriva ut ett gallringskvitto med karta till den skogs ägare som så önskar. Uttaget i andragallringen är främst massaved, men sågtimmer är också vanligt. För att sänka förbrukningen av diesel vid utskotningen av virket medverkar Korsnäs i ett intressant projekt för utveckling av en elhybridskotare. 4 KORSNÄS SKOG 1.08

5 n skogsskötsel sning och utveckling Vi rekommenderar i de allra flesta fall markberedning för att skapa bra förutsättningar för plantorna. Lämpligt plantantal brukar vara per ha. På en del steniga eller låga, fuktiga marker kan en grävmaskin vara mycket bra för att göra jordhögar som plantorna lättare kan överleva i. Det blir dyrare, men resultatet mycket säkrare. En grävmaskin kan också användas för dikesrensning på försumpade marker där produktionen ska förbättras. Vid föryngring av normala marker använder vi harvar eller dragna högläggare, vilka numera är försedda med GPS och datorskärm. Vi utvecklar den tekniken bl a för att plantörerna ska kunna få kartor från markberedningen och se exakt var alla stråk finns. Därmed kan arbetet effektiviseras än mer. Vi har också tillgång till bra plantor och följer noga upp planteringen för att resultatet ska bli bra. Röjning görs vanligtvis 1 2 gånger för att reglera stamantal, kvalitet och trädslag. Det är ofta lämpligt att lämna stammar kvar per ha för produktion, men tätare förband kan förstås användas om man vill ha särskild inriktning mot kvalitet eller bränsleuttag i sitt skogsbruk. Vi rekommenderar att man röjer ganska hårt, så att bestånden tidigt börjar danas för att senare tåla t ex storm bättre. Med lägre stamantal och grövre stammar kan man också räkna med att förstagallringen sen blir billigare. Förstagallring är oftast lämplig att göra vid års ålder på beståndet. Vi förordar att man tar ut de klenare träden, för att lägga produktionen på de grövre och öka stormfastheten. Främst i bestånd med många klena tallar kan flerträdshanterande skördare vara mycket effektiv. Tekniken för att fälla, kvista och kapa flera träd samtidigt har utvecklats under lång tid, men används nu i driften av en del av våra entreprenörer. Uttaget i förstagallringen blir främst massaved, även om både sågtimmer och skogsbränsle förekommer. Bengt Brunberg Informations- och miljöansvarig KORSNÄS SKOG

6 Nya instruktioner för virkesmätning Nya mätningsinstruktioner för sågtimmer av tall och gran är införda sedan årsskiftet. För att räta ut en del frågetecken vi fått från skogsägare har vi kontaktat Peter Bengtsson, områdeschef på mätningsområde Borlänge, VMFQbera. Initiativet till denna förändring kommer från Virkesmätningsrådet som är skogsnäringens gemensamma organisation för enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och redovisning. Syftet är att effektivisera och underlätta inmätningen för att på sikt kunna automatisera inmätningen och minska den manuella bedömningen av stocken. Ett steg mot det är den tredimensionella mätramen som kan mäta krökar på stocken och som används på flera av mätställena redan idag. Största förändringen Den största förändringen vid mätning av den enskilda stocken är att inga längdavdrag görs för att höja kvaliteten. Anledningen till detta är att många av sågverken idag har ett antal fasta längder de vill ha ut och i prislistorna slår därför avkortningarna onödigt hårt. De flesta avkortningar är svåra att automatisera och tar därför lång tid att göra. Ytterligare en förändring är att tjurved inte längre bedöms. Erfarenheten säger att tjurved oftast hör ihop med en krök och därför fångas upp när kröken bedöms. En timmerstock får kröka så att högst 2 dm av sågcylindern förloras och fortfarande bli kvar i sin ursprungliga kvalité. Om kröken är så stor att sågcylindern förloras i 3 till 12 dm av stockens längd hamnar stocken i lägsta klassen i respektive trädslag. Är förlusten större än 12 dm blir timmerstocken klassad som vrak. Vad gäller kvalitetsklasserna minskar talltimret från 5 till 4 klasser och grantimret från 4 till 2. Ingen prisförändring De nya mätinstruktionerna ska inte påverka priset på timret. En dubbelklassning utifrån den gamla och den nya mätningsinstruktionen är gjord för att kunna ta fram nya prisneutrala timmerprislistor. En fördel för skogsägaren är att det blir mindre detaljer att hålla reda på vid aptering. En nackdel kan vara att Klass ett på tall blir större än den gamla Klass ett vilket kan slå prismässigt på riktigt fina bestånd. Vill du fördjupa dig i de nya mät ningsbestämmelserna finns en broschyr från virkesmätningen som tar upp detaljerna i de nya reglerna. Kontakta din virkesköpare så får du en. Lenitha Liljeberg Virkesköpare i Orsa 6 KORSNÄS SKOG 1.08

7 Hur gör jag nu då? Känner du en ökad press för vart årsbesked som dimper ned i brevlådan? Då är det dags att deklarera inkomstår 2007 Bokföring Du har bokfört löpande under året, dvs bokfört då du har betalt fakturorna eller fått inbetalningarna. Glöm inte de resor med bil du gör i skogsbruket, som nu skall tas upp löpande i bokföringen. Det är dags att summera posterna för året. Vid årets slut tillkommer vissa poster som till exempel bankränta, insatser och avskrivningar. Inventarier har man nu rätt att skriva av fortare än tidigare med antingen 20% eller 30% metoden. Förenklat årsbokslut Vid årets slut skall du föra över summorna från din bokföring till ett årsbokslut. Årets inkomster från skogen skall in på resultaträkningen (R1) liksom de kostnader du haft under året (R5, R6). De avskrivningar du gjort skall (R9, R10) dras ifrån. Skillnaden mellan intäkter och kostnader (inklusive avskrivningar) blir ditt resultat för året (R11). När detta är gjort är du färdig med resultaträkningen! Sedan följer balansräkningen. Tillgångarna såsom kvarvarande värde på byggnader (B2) och inventarier (B4) förs in. Skogens värde är Visste du att det finns många frön i en kotte? Antalet frön varierar mycket med kottens storlek. Dessutom är långt ifrån alla frön i alla mogna kottar fyllda med ett moget embryo och fria från insektsangrepp, dvs levnadsdugliga. Men runt bra frön är kanske ett troligt medelvärde för tall och för gran gissningsvis Källa: SkogsSveriges frågelåda. en stor och viktig post och skall in under B3. Detta värde får du från föregående års N6. Slutligen skall behållningen på ditt bankkonto för näringsverksamheten in under B9. Skulder i näringen skall sedan dras ifrån (B13). Skillnaden mellan tillgångarna och skulderna blir ditt egna kapital (B10). Det förenklade bokslutet är nu klart! Skriv under och behåll detta med din bokföring. Deklaration En ny deklarationsblankett som heter NE gäller. NE är väldigt lik det förenklade bokslutet. Observera att på baksidan av NE-blanketten reglerar du årets vinst. Ju mer du fyller i under övriga uppgifter, desto färre frågor lär du få från Skatteverket. Moms skall redovisas på särskild momsbilaga. Andra skattenyheter vid deklarationen 2008 Förmögenhetskatten är nu slopad. Underlaget för fastighetsskatt är fryst, det vill säga ingen skall betala högre fastighetsskatt i år jämfört med förra året. Skattereduktion för avgift till fackförening och a-kassa är slopad. En bra hjälp är broschyren SKV 282/283 som finns på Skog är så mycket mer än skatter bli bra på båda bli rik på din skog! Katarina Mowitz LRF Konsult Skogsbyrån Falun AKTUELLA frågan Olika kubikmetrar igen Att virket mäts i olika sorter har vi skrivit om vid ett flertal tillfällen. Nu har stora förändringar skett i prissättningen på ett antal sortiment och vi har fått frågan från ett antal skogsägare om hur man ska räkna och på vad det innebär. Jämförelse klentimmer och massaved Priset på massaved har ökat rejält medan priset på klentimmer sjunkit marginellt. Klentimmer mäts oftast i m 3 to och massaveden i m 3 fub. För att kunna jämföra priset på klentimret med priset på massaved, måste man multiplicera klentimmerpriset med 0,78 och eventuell längdkorrigering. Är det frågan om klena korta stockar är priserna jämbördiga vid normal avsmalning. De klena klentimmerstockarna betalas sämre om de har någon större avkortning för krök eller andra tekniska skador. Några råd De råd vi kan ge i denna komplexa jämförelse är att göra massaved av klena stockar (<14 cm i topp) vid följande tillfällen: klena stockar med stor avsmalning klena stockar med tydlig krök klena stockar med längdkorrigering <90 % KORSNÄS SKOG