PLUS Gallring. gynnar din skogs värde.

Transkript

1 PLUS Gallring gynnar din skogs värde

2

3 Ett kraftfullt verktyg Gallring är ett kraftfullt verktyg för att styra skogens utveckling och kan ha stor betydelse för beståndets värde. När du anlitar SCA för gallring i din skog är vår målsättning att det ska kännas både tryggt och enkelt. Därför har vi infört PLUS en tjänst som fokuserar på kvalitet och som sätter dig som skogsägare i centrum. När vi arbetar i din skog ställer vi lika hårda kvalitetskrav och gör samma noggranna uppföljning som i vår egen skog. I den här broschyren berättar vi mer om PLUS Gallring och vad du bör tänka på när du funderar på att gallra i din skog.

4 Att gallra eller inte gallra Att gallra ger både pengar i plånboken i ett tidigt skede och en skog som ökar i värde. Du får en friskare skog som växer bättre, samtidigt som du kan överföra tillväxten till de bästa stammarna. Genom att gallra kan du påverka beståndets utveckling genom att gynna träd med goda egenskaper och avverka träd med dåliga egenskaper. De träd som lämnas får ökad tillgång till solljus, vatten och näring. När de träden får bättre tillväxtmöjligheter blir resultatet att kvaliteten, och därmed värdet på beståndet, ökar inför slutavverkningen. Man vet också att en frisk skog som växer bra, bättre klarar av den stress som kan uppstå vid torka och andra besvärliga omständigheter. En rätt utförd gallring kan dessutom bidra till att naturvärdena i din skog bevaras och utvecklas. Om du väljer att inte gallra, kommer tillväxten och trängseln i beståndet att leda till självgallring. En del träd självdör på grund av trängseln och ruttnar bort i stället för att ge dig en intäkt. Din virkesköpare kan ge dig råd om hur gallringen kan utformas med hänsyn till de önskemål du har och beskriva effekterna av de olika gallringsformerna.

5 Tidpunkt för gallringen Exakt när och hur man ska gallra avgörs främst av beståndets förutsättningar och de skötselmål du har. Det finns också begränsningar i skogsvårdslagen för att säkerställa att gallringen inte leder till att beståndets framtida värde försämras. Normalt är det lämpligt att göra en första gallring när beståndet är år. Tidpunkten avgörs också av faktorer som till exempel bördighet, stamantal och trädslagsblandning. Generellt gallras ungefär vart tredje träd. En tumregel är att det är dags att göra den första gallringen när grönkronan på tall och lövträd utgör minst hälften av trädets höjd. På gran bör grönkronan utgöra minst två tredjedelar. Efter den första gallringen kan vissa bestånd gallras ytterligare en eller två gånger före slutavverkning, beroende på beståndets egenskaper. Tall och björk kräver mycket ljus och bör gallras oftare än gran som tål mer skugga. Granen tål en något hårdare gallring utan att tillväxten hämmas nämnvärt, men den är extra känslig för skador och bör inte gallras i för hög ålder. Tallen är inte lika utsatt för skador och kan därför gallras högre upp i åldern. Diskutera med din virkesköpare när det passar bäst att gallra i din skog. Om gallringen kan göras under vår, sommar eller höst får du ofta bättre betalt. Industrin har ett jämnt behov av virke under året och SCA betalar ofta extra för virke som kan avverkas under barmarksperioden. Röj innan du gallrar Arbetet med gallring behöver ofta starta med en förröjning. Då röjs de klenaste träden bort med röjsåg. Detta ska helst göras något år innan du gallrar för då hinner riset tryckas ner av snön, och blir då lite sprödare i den begynnande nedbrytningen. På det viset är riset inte i vägen vid gallringen. Genom att förröja får du en fin skog som ger ett trevligt intryck. Dessutom blir det bättre sikt, vilket underlättar gallringsarbetet och sänker avverkningskostnaderna.

6 Hur ska skogen gallras? Det finns olika gallringsmetoder: låg-, hög- och kvalitetsgallring. SCA förordar kvalitetsgallring där vi lägger fokus på trädens kvalitet. Kvalitetsgallring SCA rekommenderar kvalitetsgallring. Då ligger fokus på trädens kvalitet och vi avverkar träd av alla diametrar. Gallringen inriktas främst på sjuka, krokiga och skadade stammar. Att ta bort grövre träd av sämre kvalitet gynnar de något klenare träden som har rakare stammar med klenare kvist och därmed högre kvalitet. Kvalitetsgallring ger ett bra netto vid gallringstillfället. Samtidigt främjas det framtida värdet i det kvarvarande beståndet, som också får bra motståndskraft mot skador. Låggallring Vid låggallring gallras de klenaste stammarna bort. Vid första gallringen tas cirka 45 procent av stammarna bort. Det leder till att snabbvuxet virke av grov dimension premieras, men virket kan ha lite sämre kvalitet. Vid efterföljande gallringar fortsätter man att avverka de klenaste träden. Höggallring Höggallring innebär att avverkningen inriktas på de grövre träden. Det kvarvarande beståndet kommer att bestå av många träd med klena dimensioner men diameterspridningen blir större eftersom en del grövre träd också behöver vara kvar. Risken för skador ökar och vid eventuellt efterföljande gallringar är man ofta hänvisad till låggallring. Extrem höggallring leder också till tillväxtförluster.

7

8 Gallringsarbetet i din skog Innan vi börjar gallra i din skog får du veta när gallringen påbörjas och vilket arbetslag som ska utföra arbetet. Gallringsarbetet utförs av välutbildade förare med hjälp av avancerade skördare. Föraren har flera viktiga uppgifter som till exempel att detaljplanera gallringsarbetet och utföra den naturhänsyn som du och din vireksköpare har kommit överens om. Kom gärna ut och besök oss när vi avverkar hos dig. Arbetslaget kan berätta om arbetet och svara på dina frågor. Tänk bara på att kontakta dem eller din virkesköpare innan besöket. Av säkerhetsskäl är det viktigt att avverkningslaget vet om att du kommer. Runt skogsmaskinerna gäller ett säkerhetsavstånd på minst 70 meter. Kvalitetssäkring och uppföljning För att kvalitetssäkra avverkningsarbetet har SCA särskilda rutiner och metoder. Våra maskinförare gör egenkontroller efter ett bestämt schema och SCA följer upp dessa genom stickprov. I egenkontrollerna ingår bl a kalibrering av skördarens mätutrustning, då man kontrollerar att maskinens längd- och diametermätning är riktig. Det har betydelse för apteringen av virket och därmed virkets värde. Man tittar även på grundyta efter gallring, stickvägsbredd och andelen skadade träd. Högst fem procent av kvarvarande stammar får ha noterbara skador. Vidare kontrolleras att gallringen är utförd med rätt gallringsstyrka, i linje med en lämplig gallringsmall för beståndet. Skyddsbehandling av stubbar Om man gallrar granbestånd på sommaren finns det en ökad risk för rotröta. Därför skyddsbehandlar vi de färska stubbytorna med pergamentsvamp, ett biologiskt bekämpningsmedel. Pergamentsvampen är en rötsvamp som finns naturligt i våra skogar. Eftersom svampen etablerar sig snabbt i stubben konkurrerar den ut rottickan som orsakar rotröta och därmed blir det svårt för rotrötan att få fäste.

9 Uppsikt i gallrad skog Det är bra om du har lite extra uppsikt på din skog de närmaste åren efter gallring. Det finns nämligen en något förhöjd risk för snö- och stormskador liksom insekts- och svampangrepp i nygallrad skog. Du kan minimera risken för stormskador genom att göra en tidig gallring och ha rätt gallringsstyrka, d v s gallra ut max procent av grundytan i beståndet. Risken för snöskador är störst i skogar som är ogallrade eller som har höggallrats, eftersom det finns många klena träd där. Tung, blöt snö i kronorna kan orsaka att träden knäcks eller böjs. Insektsangrepp är egentligen inget stort problem i samband med gallring eftersom virket ska transporteras ut ur skogen. Men man ska inte gallra granskog som är äldre än ca år, eftersom det stressar träden. Det kan öka risken för angrepp av granbarkborrar.

10 Lär dig mer om gallring När man pratar om gallring finns det några centrala begrepp som är bra att känna till. Här går vi igenom de vanligaste lite översiktligt. Du som vill lära dig mer om gallring kan besöka Kunskap Direkt: Där finns mer fakta om olika åtgärder i skogen. Grundyta är ett mått på hur tätt beståndet är. Den anges som kvadratmeter per hektar och visar hur stor yta som stammarnas tvärsnitt utgör vid 1,3 meters brösthöjd. Grundytan uppskattas med ett relaskop, ett enkelt instrument som består av en 1 cm bred spalt som sitter fast i en 50 cm lång kedja. Skatta grundytan genom att ställa dig på en provpunkt och sikta med relaskopet i brösthöjd (1,3 meters höjd) på ett träd i taget. Håll kedjans ring vid ögat och sträck kedjan. Vrid dig nu ett varv runt och räkna alla träd som är bredare än spalten. Räkna vartannat av de träd som är precis lika breda som spalten. Grundytan är lika med det antal träd som du räknat. Relaskopytorna har ingen yttre gräns, utan alla träd som fyller relaskopets spalt räknas in oavsett hur långt från mittpunkten de ligger. Stamantal är antal stammar per hektar som är grövre än en viss minimidiameter i brösthöjd, vanligen fem centimeter. Gallringsstyrka är ett mått på hur stor andel av beståndets grundyta, volym eller stamantal som tagits ut vid gallring. Gallringsstyrkan anges i procent. Gallringsuttag är ett beräknat eller uppmätt värde som anger virkesuttagets storlek i volym och grundyta. Ståndortsindex ger ett mått på markens produktionsförmåga. Ståndortsindexet anger den höjd i meter som de grövsta träden antas kunna uppnå vid 100 års ålder. Övre höjd är medelhöjden för de 100 grövsta träden på en hektar. Du kan mäta övre höjd genom att välja ut de två grövsta, oskadade, träden inom 10 meters radie från din provytas centrum (läs om provytor på Kunskap Direkt). Mät höjden på dessa med valfri metod och instrument. De två provträdens medelhöjd är lika med provytans övre höjd. Brösthöjdsålder är den ålder som man kan mäta genom att räkna årsringar på en borrkärna som tas 1,3 meter upp på stammen, s k brösthöjd.

11 Gallringsmallar Våra virkesköpare hjälper dig självklart med alla frågor och funderingar som du har kring gallring. Men om du vill kan du själv ta reda på när du ska gallra och hur stort uttaget bör vara, genom att använda dig av gallringsmallar. För att kunna avläsa gallringsmallen måste du för varje bestånd känna till: övre höjd ståndortsindex grundyta före gallring Gallringsmallarna är anpassade till trädslagsrena, jämna bestånd som ungskogsröjts ordentligt. De fungerar sämre i blandskog, olikåldriga bestånd och i gruppställda bestånd (d v s bestånd där stammarna står ojämnt fördelade). Gallringsverktyget INGVAR (INteraktiv Gallrings VARiator) är både en mall och ett planeringsinstrument. Det har utvecklats av Skogforsk, och du kan ladda ner det från Skogforsk/Kunskap Direkt. För att kunna använda INGVAR behöver du även ha en uppfattning om stamantal. Så läser du av gallringsmallen Den här exempelmallen gäller för Tall, ståndortsindex T22, d v s vid 100 års ålder beräknas de grövsta träden vara 22 meter höga. Tall T22 Varje mall är indelad i ett antal fält (= täthetsklasser) som har följande innebörd: Fält 1. Lämplig täthet efter gallring. Grundytan ska normalt inte underskrida det grå fältets nedre gräns. Fält 2. Hamnar du i den vita ytan fi nns det ännu inget gallringsbehov. Fält 3. Hamnar du i det orange-röda fältet så kan ditt bestånd gallras. Fält 4. Hamnar du i det vita fältet nedanför den blå linjen så bör du gallra ditt bestånd. Fält 5. Akut gallringsbehov om beståndet ska gallras. Hamnar du ovanför den blå linjen så är det alltså hög tid att gallra. Men tänk på att den s k självgallringsgränsen (högsta möjliga grundyta i jämna och välslutna bestånd) dock ligger högt upp i fält 5. Ett bestånd med god stamfördelning kan därför växa vidare under lång tid, och med obetydlig självgallring, även om det inte gallras. Tillväxtlinjer I mallarna finns det även linjer, som lutar snett uppåt höger. Dessa s k tillväxtlinjer anger grundytans normala tillväxt och kan användas vid prognoser för ett bestånds utveckling, t ex när du ska planera för lämplig gallringstidpunkt. Gallringsuttag I gallringsuttaget räknar man även in uttag i stickvägar där maskinerna ska ta sig fram. Det totala gallringsuttaget ska inte överstiga 40 procent av grundytan i yngre skog och 35 procent i äldre skog eller överslutna bestånd (täthetsklass 5).

12 Bli nöjd med din affär När du väl har bestämt dig för att gallra finns det en del frågor du behöver ta ställning till. Här är några tips om vad du bör tänka på. Var tydlig Fundera på om det finns viktig information som virkesköparen måste känna till. Ju tydligare du är med att informera om vad som gäller och vilka önskemål du har, desto mindre blir risken för misstag. Kom också ihåg att tala om ifall du känner till att det finns nyckelbiotoper, fornminnen, vattenkällor/ vattenledningar, viktiga stigar eller liknande på din fastighet. Skogsbruksplan Om du har en uppdaterad skogsbruksplan är det bra om du tar med den när du träffar virkesköparen. Planen ger en bra överblick och utifrån den kan vi ge dig bättre råd. Om du inte har någon plan, men är intresserad av att skaffa en, kan din virkesköpare ge ett pris på vad det kostar att ta fram en PLUS Plan en skogsbruksplan från SCA. SCA sköter allt praktiskt arbete med att ta fram planen, men vi diskuterar givetvis alla skötselförslag med dig. Naturhänsyn Vid en gallring lämnas alltid naturhänsyn. Det innebär att vi på olika sätt tar hänsyn till naturen, så att skogens arter PEFC/ Främjande av uthålligt skogsbruk får goda förutsättningar att fortleva. SCAs skogsbruk är certifierat enligt både FSC och PEFC. Det innebär att vi har åtagit oss att sköta våra skogar enligt kriterierna för ett ansvarsfullt skogsbruk och att vi ställer något högre krav än vad lagen kräver när vi avverkar i våra egna skogar. När vi avverkar åt privata skogsägare vill vi gärna följa samma regler. Vi hoppas därför att du väjer samma nivå på naturhänsynen som vi gör. Det lilla extra som sparas ger en stor effekt! Certifiera ditt skogsbruk Du som är intresserad av att certifiera ditt eget skogsbruk enligt FSC och PEFC kan ansluta dig till SCAs PLUS Certifiering. Då tar du både ansvar och ger den norrländska skogsindustrin ökad tillgång på certifierat virke, vilket efterfrågas av kunder runt om i världen. Din virkesköpare kan berätta mer om PLUS Certifiering.

13 Ny eller upprustad väg Fundera på om du har behov av en ny skogsbilväg eller om en befintlig väg behöver rustas upp. Ofta får du ett bättre netto om du bygger en ny väg än om skotaren måste transportera virket långa sträckor. Det kan också vara lönsamt att öka bärigheten på en befintlig väg för att kunna avverka under årstider då du får bättre betalt för virket. Att investera i en väg som tål barmarkskörning ger alltså direkt en högre intäkt och det höjer också värdet på din fastighet. Om du vill kan SCA hjälpa dig. Varje år bygger vi runt 30 mil skogsbilväg på egen mark, så vi har stor erfarenhet av att bygga bra och kostnadseffektiva vägar. Rågångar Vid avverkningar och andra åtgärder är det viktigt att rågångarna är tydliga. Kontrollera därför om du har några rågångar som behöver märkas upp.

14 Gödsla din skog efter gallring Skogsgödsling är en mycket snabb och lönsam åtgärd för att öka tillväxten och värdet på din skog. Det är därför bra att gödsla efter genomförd gallring. När man tillför marken kväve anlägger träden fler barr och dessutom blir varje barr längre och kraftigare. Det innebär att träden bygger upp en större fotosyntesapparat och kan utnyttja solljuset bättre, vilket gör att skogen växer bättre. Efter en normal skogsgödsling kan man förvänta sig en total tillväxtökning på 13 till 20 skogskubikmeter per hektar, beroende på faktorer som t ex läget i landet, skogens ålder och täthet. Det tar ungefär tio år för träden att utnyttja gödslingseffekten fullt ut. Alla skogar kan dock inte gödslas. För att du ska få ut det mesta av gödslingen och för att det ska vara lönsamt finns det ett antal baskrav som beståndet måste uppfylla. Beståndet ska till exempel vara på fastmark och ha ståndortsindex m. Din virkesköpare kan hjälpa dig att bedöma vilka bestånd som passar att gödsla. SCA har många års erfarenhet av skogsgödsling och gödslar stora arealer av vår skog varje år. När vi gödslar vår egen skog kan vi även erbjuda gödsling till andra skogsägare med fastigheter i samma område. Vi gör vårt bästa för att kunna erbjuda denna tjänst till alla som vill, bara det är praktiskt genomförbart. Det beror bland annat på faktorer som trakternas storlek och hur många intresserade skogsägare det finns i området. Vi gödslar i enlighet med Skogsstyrelsens allmänna råd för kvävegödsling. Skogsgödsling ger bara små förändringar i markvegetationen och vi undantar alltid värdefulla hänsynsytor samt lägger in kantzoner mot t ex myrmark och vattendrag. Vid gödslingen sprider vi gödslingsmedlet med hjälp av helikopter och använder avancerad gpsutrustning för att uppnå en så jämn spridning som möjligt. När arbetet är färdigt får du en kartskiss som visar hur gödslet har spridits ut.

15 PLUS Gallring en sammanfattning Fundera på vad du vill med din skog, vad du har för önskemål kring gallringen och om det finns viktig information som köparen bör känna till. Ta kontakt med SCAs virkesköpare och bestäm en träff där ni tillsammans diskuterar dina möjligheter och önskemål. När du bestämt dig tecknar du och din virkesköpare ett kontrakt, som ni noga går igenom tillsammans. Du får besked om när avverkningen i din skog ska börja. Du är naturligtvis välkommen att besöka avverkningen, men av säkerhetsskäl är det viktigt att du ringer virkesköparen eller avverkningslaget innan du kommer. Du får information när arbetet i din skog är klart. Planera för gödsling av din skog efter gallring.

16 Ett PLUS för skogsägare Att välja SCA ska kännas både enkelt och tryggt. Vi kallar alla våra tjänster för PLUS och det är ett arbetssätt som fokuserar på kvalitet och ställer dig som skogsägare i centrum. Vi anpassar alltid våra tjänster efter dina behov och önskemål. Du får besked om när arbetet sätter igång och information när arbetet är klart. Med drygt två miljoner hektar egen skog vet vi hur viktigt det är med kvalitet på de arbeten som utförs i skogen och att den följs upp systematiskt. När vi arbetar i din skog ställer vi lika hårda kvalitetskrav och gör samma noggranna uppföljning som vid arbete i vår egen skog. PLUS Plan En certifieringsbar skogsbruksplan från SCA är ett värdefullt hjälpmedel för dig som vill bedriva ett skogsbruk med en bra virkesproduktion och en väl avvägd naturhänsyn. Vi ger ett överskådligt beslutsunderlag och professionella råd, så att du kan fatta beslut som leder fram till de mål som du eftersträvar. PLUS Förvaltning PLUS Förvaltning är ett bra alternativ för dig som vill ha full kontroll på din fastighet utan att behöva lägga ner så mycket tid på den. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av fastigheten. PLUS Certifiering Det ska vara enkelt att ta ansvar för såväl skogsbruk som miljö och sociala faktorer. Genom att ansluta dig till SCAs PLUS Certifiering hjälper vi dig att leva upp till kraven enligt PEFC och FSC, som är de största internationella certifieringssystemen för ett ansvarsfullt skogsbruk. På så sätt får du möjlighet att sälja certifierad råvara. PEFC/ Främjande av uthålligt skogsbruk PLUS Avverkning Vi garanterar en avverkning enligt dina behov och önskemål, med hög kvalitet på arbetet, minimerade skador på mark och träd, god naturvård och en god nettoförtjänst. PLUS Skogsvård PLUS Markberedning ger din framtida skog bra förutsättningar. PLUS Plantering innebär att du får plantor med hög kvalitet från SCAs egna plantskolor och en väl utförd plantering. PLUS Röjning underlättar för kommande gallringar och ökar värdet på din skog. Skogsvinge Verktyget Skogsvinge baseras på luftburen laserskanning och revolutionerar din syn på skogen. Du får detaljerade uppgifter om din fastighet, som t ex trädhöjd, virkesförråd och terrängens beskaffenhet. Det underlättar när du ska planera för kommande åtgärder. Vi hjälper dig även med: Köpa plantor som är anpassade till lokala förutsättningar. Kontakta SCAs plantverksamhet NorrPlant, tel Projektering, nybyggnad och upprustning av vägar. Kvalificerad rådgivning i skogliga och ekonomiska frågor som rör din fastighet. Gödsling av skogsmark karminkom.se Åtta.45 Tryckeri AB, Sundsvall Foto: Thomas Adolfsén, Michael Engman, Ola Kårén, Peter Lilja, Per-Anders Sjöquist och Erik Åström, FA Works Illustrationer: Bo N Persson. Välkommen att kontakta någon av våra virkesköpare! Norrbottens skogsförvaltning Västerbottens skogsförvaltning Ångermanlands skogsförvaltning Jämtlands skogsförvaltning Medelpads skogsförvaltning Tel Tel Tel Tel Tel