LIA-rapport Projektledare: Daniel Primell Klass: VM-11 1
Förord Jag skulle vilja tacka Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö som välkomnade mig varmt på min LIA i 10 veckor. Jag skulle också vilja tacka all trevlig och duktig personal på Hyndevads vattenverk, Ekeby reningsverk och på Rörnät. Jag kommer att ta med mig all nyttig kunskap som jag har fått lära av er in i min framtida karriär som Vatten- och Miljötekniker och med det är jag mycket tacksam. 2
Sammanfattning Jag Daniel Primell studerar till att bli Vatten- och miljötekniker på yrkeshögskolan i Hallsberg, nu har jag varit ute 10 veckor på LIA (Lärande i Arbete) på Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö. Min LIA har blivit uppdelad på vatten- och reningsverket samt på rörnätsavdelningen. Det jag har fått göra är att ta mina teoretiska kunskaper i praktiken ute på driften av dessa anläggningar, göra råvatten till dricksvatten, göra avloppsvatten så rent att man kan släppa tillbaka det ut i naturen utan att ha någon negativ påverkan samt att lokalisera och laga läckor och ta hand om pumpstationer. 3
Innehållsförteckning Projektbeskrivning... 5 Bakgrund och syfte... 5 Mål... 5 Organisation... 5 Metod/Arbetssätt... 5 Dokumentation... 5 Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö... 6 Hyndevads vattenverk... 6... 9 Arbetsuppgifter på vattenverket... 9 Rörnät... 11 Ekeby avloppsreningsverk... 12 Slutsats... 14 Bilaga 1... 15 4
Projektbeskrivning Bakgrund och syfte Jag studerar vatten- och miljöteknik vid yrkeshögskolan i Hallsberg och i utbildningen ingår att man ska ut på företag/organisationer i branschen och ha praktik, också kallat LIA. Organisationen jag har haft min LIA på heter Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB. Jag var i Eskilstuna på vatten- och reningsverket samt på rörnätsavdelningen. Mitt syfte var att få se hur livet som en drifttekniker går till och ut på i vardagsperspektiv på respektive avdelning och lära mig genom att observera, prova själv samt göra processcheman och följa alla moment och mätningar fram till den färdiga produkten. Mål Mitt mål när jag började min LIA var att skaffa mig den kunskap och förståelse för att vara med i driften av vatten- och reningsverk samt mindre anläggningar vilket jag tycker jag har uppnått med hjälp av trevlig och duktig personal ute på verken. Organisation Projektledare är jag Daniel Primell, jag har haft daglig kontakt med handledare på min LIAplats Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö samt veckokontakt med min kontaktperson på skolan. Eskilstuna har Hyndevads vattenverk, Ekebyreningsverk, rörnätsavdelning samt ett laboratorium på Hyndevads vattenverk. Metod/Arbetssätt Jag har arbetat enligt PBL-metoden vilket innebär att jag blivit informerad vid problem, driftsfel etc. och fått vara med i arbetet att analysera vart felet uppstått och varför samt åtgärdat det. Vid avvikelser eller underhåll har jag fört anteckningar på det vi gjort som jag i framtiden kan gå tillbaka till och se hur vi löste problemet/genomförde underhållet. Dokumentation Jag har dagligen antecknat mina aktiviteter som ligger i grund för denna slutgiltiga rapport som kommer skickas in första vardagen efter LIA-slut till min kontaktperson på skolan samt till LIA-platsen för att få rapporten godkänd så att inte olämpligt material pressenteras med den. En företagsbedömning (Se bilaga 1) lämnas till LIA-platsen där jag får feedback över min insats under de 10 veckorna jag varit där. 5
Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö bildades vid årsskiftet 13/14 då Eskilstuna Energi & Miljö och SEVAB från Strängnäs gick ihop och bildade gemensamt bolag. Tidigare hette det enbart Eskilstuna Energi & Miljö och gjorde det sedan år 1993. Det kommunala bolaget med vatten- och avloppsverk samt rörnätsavdelning finansieras enbart via Va-taxan som ligger på 21,06 kr och i det räknas vatten 9,56 kr/m3 och avlopp 11,50 kr/m3, sedan tillkommer en fast avgift som betalas varje år på 2540 kr per hushåll som använder upp till 600 m3/år. Förra året pumpade Hyndevad ut 9 418 855 m3 men fick bara betalt för 6 893 141 m3, det blir ett svinn på 27 % av det tillverkade dricksvattnet, men att tillägga är att det blev två stora vattenläckor i Eskilstuna förra sommaren båda på samma ledning utanför Vilsta vattentorn, den första tog 14 000m3 innan man fick stopp på den och den andra tog 6000m3 på grund av att katastrofventilen fungerade som den skulle vid vattentornet vilket den inte gjorde första gången. Man hade också problem med koliforma bakterier på ledningsnätet så att stora mängder vatten blev tvunget att spolas bort. Med detta i beräkningen hamnar man på ett årligt svinn som ligger mellan 16 18 % och det som skapar det, som i resten av Sverige är ett bristande ledningsnät samt dåliga vattenmätare i hushållen. Hyndevads vattenverk (Hyndevads vattenverk taget med flygfoto) På Hyndevads vattenverk var jag 5 veckor av mina totalt 10 veckor ute på LIA, jag har valt att vara där majoriteten av min praktik då jag finner dricksvattenrening mest intressant. Hyndevad försörjer hela Eskilstuna med vatten (89 000pe), råvattnet tar man från hyndevadsån som löper precis utanför verket och renar det sedan med hjälp av konstgjord infiltration genom en grusås. Hyndevads vattenverk stod klart i drift år 1915, men har expanderat och sedan 1945 har det sett ut som det gör idag. 6
(Konstgjorda infiltrationsbassängerna Åsen taget med flygfoto) Vattenverket producerar årligen mellan 8 500 000-9 500 000 m3 drickvatten till Eskilstunas befolkning, och eftersom dricksvatten är ett livsmedel är kraven höga på hur vattnet produceras och hanteras hela vägen fram till konsumenternas vattenkranar. Här nedan följer ett flödesschema som visar vattnets väg från råvatten i ån fram tills det pumpas in till konsumenterna. Intag (Processchema gjord av: Daniel Primell) Intaget sitter på 4 m djup med två 600 mm och en 450 mm ledningar in till rensgallret. På intaget sitter en grövre sil som hindrar större föremål att följa med in i verket. Rensgaller Vattnet passerar ett rensgaller med spaltvidd på 10 mm, rensgallret är maskinrensat så när en givare indikerar på för högt motstånd börjar en skarpa att ta bort föroreningarna som fastnat. Dessa skrapas ned i en kanal där en skruv sitter som transporterar föroreningarna till en container. I intagshuset sitter två torruppställda centrifugalpumpar som skickar vattnet vidare i 7
processen. På vattnets väg till nästa steg passerar de några mätare/givare som mäter vattnets temperatur, ph, grumlighet och om det är någon olja i vattnet. Mikrosilar Vattnet passerar sedan två mikrosilar som fångar upp alger och andra mikroskopiska bottenlevande organismer som kan skapa lukt och smak samt för att förhindra snabb igensättning av snabb- och långsamfilter. Mikrosilarna har en masköppning på 40 UM. Mikrosilarna spolas automatiskt när de börjar sättas igen och detta gör med spritsvatten, (det är rent dricksvatten). Snabbfilter Efter mikrosilarna passerar vattnet ett snabbfilter som har en sandbotten på ca 1 meter som vattnet går igenom. Filter bädden tar bort finpartiklar som exempelvis lera. När filter bädden är mättad och genomträngligheten låg startar en backspolning av filtret som sköljer bort föroreningarna som fastnat där, filtret backspolar till grumligheten i vattnet är bra. Mätare som finns på snabbfiltren är grumlighet- och flödesmätare. Vatten som gått igenom filtren samlas upp i en lågreservoar innan det pumpas upp till åsen, härifrån tas även det spolvatten som används vid backspolning. Åsen (konstgjord infiltration) På åsen finns 7st infiltrationsbassänger som vattnet fördelas på, i varje filter har man ca 1 meter filtersand och på den bildas en biohud där den mikrobiologiska nedbrytningen startar. När vattnet kommer lite längre ner i marklagren kommer de tillslut till den omättade zonen där nedbrytningen fortsätter. En stor förbättring av humus samt lukt och smak sker i detta steg i processen, men på vägen ner till det naturliga grundvattnet tar vatten upp andra ämnen som man senare måste ta bort som järn och mangan. När filter bädden börjar bli mättad vilket man ser på genomsläppligheten som visas genom att det blir en nivåhöjning i filtret måste det göras rent. Som hjälp med detta har man på Hyndevads vattenverk en Bobcat med en specialtillverkad skopa som agerar ungefär som en osthyvel, det sitter en rulle på skopan där man ställer in hur djupt man vill att skopan ska ta (vanligast 5-10cm). När man gjort detta fyller man på med rentvättad sand, på verket finns en sandtvätt så att man kan återanvända filtersanden. När vattnet når den naturliga grundvattenströmmen som tar ca 10-14 dagar följer vattnet medströms, tills det kommer till 10st grundvattenpumpar som pumpar upp vattnet igen och skickar det vidare till luftningstrappan. Luftningstrappan När vattnet kommer till luftningstrappan passerar det först en flödes- ph- och grumlighetsmätare innan det börjar strömma ner. Här oxideras järn och mangan till fasta avskiljbara partiklar. Avjärningen I avjärningen finns 12st snabbfilter som har som huvuduppgift att ta bort oxiderat järn och mangan innan vattnet går vidare till kembyggnaden. Principerna är det samma för dessa snabbfilter men här har man har först fin grus i botten som skydd runt rören där vattnet går in mot sand som annars kan komma med vidare i processen. Gruset är så tungt att det inte lyfter när filtret backspolar vilket filtersanden gör och gruset har mycket bra genomsläpplighet så 8
det agerar enbart som skydd och fyller ingen annan uppgift. I denna byggnad sitter det grumlighet- och flödesmätare. Kembyggnad Här får vattnet den sista behandlingen innan man pumpar ut dricksvattnet till konsumenterna. Man tillsätter klor för att få med en mikrobiologisksäkerhetsbarriär ut på nätet, sedan tillsätter man kalk och/eller lut som höjer vattnets ph. Vattnet blandas med kemikalierna i en mindre reservoar innan det med hjälp av lyftpumpar går vidare till den stora lågreservoaren. Utgående dricksvatten Med hjälp av 5st centrifugalpumpar pumpas vattnet ut från vattenverket till konsumenterna via tre huvudledningar, en 800 mm en 600 mm och en 450 mm ledning. Verket har en max kapacitet på 50000 m3/dygn och en medel förbrukning på mellan 25 27000 m3/dygn. Hyndevads vattenverk försörjer ca 89000 pe. (Gör rent filtren på åsen där den konstgjorda infiltrationen ligger med hjälp av en Bobcat och specialgjord skopa) Arbetsuppgifter på vattenverket På Hyndevad var jag inte främmande då jag tidigare har jobbat där med att sköta underhållet på den konstgjorda infiltrationen. På min LIA har jag fått lära mig mer på driften av verket och som jag har märkt är uppgifterna många, jag har rengjort grumlighets- ph- och klormätare samt satt upp en rengöringsmanual på hur man kör ett cleaning program på klormätarna, fyllt på reagensmedel i klormätarna, bytt filtermaterial i ett snabbfilter, varit med och labbat med grundvattenpumpar och så vidare. 9
(Första bilden visar manualen vid klormätaren jag satte upp) (Andra bilden visar en grumlighets- klor- och ph-mätare) Under tiden har jag även varit mycket på yttre anläggningar, nu sista veckan har jag genomfört uppgifterna ganska självständigt. De varierar beroende på vilket verk man är på, exempelvis på Näshulta verken måste man ha koll på och fylla på vid behov salt, klor och kaliumpermanganat samt skriva upp drifttider på pumpar och UV-ljus etc. Medan i Bälgviken där vattenverket är uppdelat på ett sjövattenverk och ett grundvattenverk finns andra uppgifter att genomföra som att byta patronfilter, spola sandfilter och flusha nanofilterna, dessa ska en gång i månaden tvättas med tvättmedel och citronsyra. Men en gemensam uppgift har varit att ta kloröverskottsprov, mäta temperaturen samt ta hårdhetsprov. Vid några tillfällen har vi även tagit vattenprover som lämnats in till laboratoriet på Hyndevad. Vattenverket håller på att moderniseras med renoveringar av rörgallerier och ventiler, en ny kalkhanteringsanläggning planeras samt så har man ett pilotprojekt igång som jag har fått varit med och driftat och tagit vattenprover på. Det är en ultrafilteranläggning som ska om resultaten blir bra och en fullskalig anläggning byggs agera som en till barriär på verket. Järnsulfat tillsätts och vattnet går genom ett ultrafiltermembran för att reducera b.la CODhalten i vattnet och skapa en mikrobiologisksäkerhetsbarriär. Man har idag två stycken barriärer vilket är den konstgjorda infiltrationen och klordoseringen på slutet av processen, men nu jobbar men för att utöka med ytterligare en. (Patronfilterbyte vid Bälgvikens sjövattenverk) 10
Rörnät Jag var två veckor på rörnät, på avdelningen var de uppdelade i två arbetsgrupper. En som skötte pumpstationer och en som hade hand om rörläggning, renovering av ledningar och akut underhåll, men under beredskap hade de hand om allt vid behov efter ordinarie arbetstid. Upplägget för mig var att jag var ena veckan på pumpstationer och den andra på rörsidan. På pumpstationer hade de alla stationer i distrikt och var och en hade sitt eget som de skötte om med bort spoling av fett, ha koll på pumpar och pumptider etc. Men andra uppgifter tillkom också som att proppa ledningar och göra förbi pumpningar när renovering av en sträcka skulle genomföras, köra ut nya pumpstationer till privatpersoner samt att leverera pumpar och villapumpar. På rörsidan var det lite mer hektiskt, min första dag där började med en stor vattenläcka på en tungt trafikerad gata mitt i morgonrusningen, detta var mycket lärorikt för mig då jag fick se hur den ordinarie personalen agerade i stressade situationer och enligt mig skötte de det mycket bra. (Vattenläcka på Kungsgatan i Eskilstuna) Vi började med att kolla på ritningar över hur ledningen gick i gatan, sedan mätte vi ut den exakta platsen där grävning skulle ske, så började vi spärra av runt läckan och fixade så att bilarna kunde ta sig förbi. Efter detta var det bara att vänta till grävaren kommit ned till ledningen så att vårt jobb kunde fortsätta. Ledningen var en 300 mm segjärn som det blivit frätskador på, reparationen av denna skedde med en reparationsmuff som läggs runt om röret där läckan är sedan dras åt i detta fall med 16 bultar (det varierar beroende på längden av muffen hur många bultar som finns). 11
(Reparationsmuff på plats där hålen på ledningen var) På rörsidan fick jag även vara med läcksökaren i gruppen, vi tittade på Eskilstunas förbrukning via olika mätstationer och med hjälp av detta kunde vi åka runt till olika områden och leta läckor. Som hjälp hade vi 3 olika lyssningsverktyg, en lyssningsstav, en marklyssnare och en korrelator. Denna uppgift var en av de roligaste på min LIA, jag fick vara med att hitta ett område med en misstänkt läcka, sedan ute i fält helt själv köra en korrelation mellan två ventiler där vi hitta en läcka. Sedan med marklyssnare märka ut platsen för läckan för att sedan två dagar senare få agera arbetsledare och laga hela läckan själv i schaktet. Det jag gjorde då var att stänga av ledningssträckan sedan styra grävmaskinisten rätt i schaktet, pumpa ur vattnet som kom fram när vi kom ner en bit i marken och laga den med en reparationsmuff. Ledningen var en 150 mm gjutjärn som hade gått rakt av på ett ställe. Ekeby avloppsreningsverk Eskilstunas avloppsreningsverk Ekeby tar årligen emot ca 16 000 000 m3 avloppsvatten. Man har först mekaniskrening med rensgaller, sandfång, för luftning, förfällning med järnsulfat så kan får bort fosfor sedan vidare till försedimentering. Andra steget är biosteget med aktivslamprocess och kväverening som går vidare till mellansedimentering. Mot slutet har man en slutsedimentering som till sist följs av att vattnet långsamt får rinna genom en våtmark där ytterligare reducering av kväve och fosfor samt suspenderande ämnen reduceras innan man släpper ut vattnet i Eskilstuna ån. Just nu pågår en nybyggnation på Ekeby med nytt intag, rensgaller och sandtvätt som planeras vara i drift i mitten av augusti. 12
Allt slam som bli av reningen av avloppet tas ut vid försedimenteringen, det går först till föravvattning där TS-halten höjs med polymer till ca 4 innan det pumpas in i Ekebys fyra rötkammare. När slammet är rötat och gasen är omhändertagen blandar man i mer polymer och kör slammet genom silbandpressar som ökar TS-halten till mellan 20-24. Efter det förvaras slammet i en torrslamsilo innan lastbilar kör iväg den för sluttäckning av Eskilstunas gamla sopdeponi. På reningsverket har jag varit med och skött driften, jag har gjort allt från att byta stator och packningar i skruvpumpar till att göra rent mätinstrument och tömma sandfånget för byte av sandsugarpumpar. Slamprover har jag också varit med och tagit och vi har kontrollerat TS halter i olika slamsteg i processen. Jag har även varit ute på yttreavloppsanläggningar där vi har kontrollerat hur driften går samt tagit ph och fosfor prover. 13
Slutsats Denna praktik har lärt mig att praktisk kunskap är lika viktig som den teoretiska, att man måste räkna med att saker inte löser sig fort när det handlar om vatten och avlopp. När det är stora volymer med exempelvis vatten kan det ta timmar innan man ser resultat när man t.ex. har haft problem med kalk- eller klordoseringen och man måste förstå att även fast man kan teorin har man bara gått halv vägen till att bli en bra drifttekniker. Det är ett av de viktigaste jobben i samhället och det ställer krav på bra personal och fungerande anläggningar som kan tillfredsställa framtidens behov av VA. Vatten- och avlopp är framtidens yrke, med ny teknik som hela tiden dyker upp och med högre och högre miljökrav är det viktigt att det finns bra utbildningar som denna så vi kan fortsätta att förbättra branschen. 14
Bilaga 1 15