Examensprojekt. Examensprojekt av: Daniel Primell, VM-11

Transkript

1 Examensprojekt Examensprojekt av: Daniel Primell, VM-11

2 Förord Yrkeshögskolan Hallsberg Vatten- och Miljöteknik 400 Yh-poäng Jag skulle vilja visa min tacksamhet till den otroligt trevliga och kompetenta personal som arbetar på Hyndevads vattenverk och laboratoriet på verket som hjälp mig att genomföra detta projekt. Jag skulle speciellt vilja tacka, Håkan Primell Jonas Lindberg Lars-Erik Johansson Laboratoriet Hyndevad Tack för att ni har tagit er tid och varit till stor hjälp för mig under detta projekt, och för att ni har varit mycket trevliga och professionella. 2

3 Sammanfattning Hyndevads vattenverk har länge kämpat med en gammal kemikaliehantering i form av dosering av släkt kalk, anläggningen har dålig arbetsmiljö, den har krävt många mantimmar och varit dyr i drift samt på slutet blivit bedömd olämplig vid dricksvattenproduktion. Utgående dricksvatten har inte heller haft ett optimalt ph vilket resulterar i att verket pumpat ut korrosivt vatten på ledningsnätet, nu har analyser gjorts på vattnet och ett jämnvikts ph är framtaget samtidigt som en ny anläggning har börjat arbetats fram där man justerar ph med natronlut. Att bygga en ny anläggning kommer att medföra bättre arbetsmiljö samt en bättre driftbudget och resultatet av det kommer att ge utrymme för fler förbättringar i framtiden. 3

4 Innehåll Bakgrund och syfte... 5 Mål... 5 Organisation... 5 Projektplan... 6 Metod/Arbetssätt... 6 Dokumentation... 6 Förstudie... 7 Driften... 8 Lut... 9 Beräkningar Lutdosering Lut test Säkerhetsbarriärer UV-ljus Natriumhypoklorit Säkerhet Konstruktionsalternativ Konstruktionsalternativ Driftsekonomi befintlig anläggning Driftsekonomi lut (Alt 2) Slutord Bilaga Bilaga Bilaga

5 Bakgrund och syfte Jag heter Daniel Primell och studerar vatten- och miljöteknik på yrkeshögskolan i Hallsberg, nu ska jag göra det sista projektet i skolan vilket är examensprojektet. På min tidigare LIAplats Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB har jag fått i examensprojekt att räkna på övergång från släkt kalk i efteralkaliseringen till lutdosering då byggnaden är eftersatt i arbetsmiljö- och driftsynpunkt. En analys av vattnet på vattenverket kommer att göras och phs fastställas för att leverera bästa möjliga vattenkvalitet som varken är korrosivt eller kalkfällande. Med hjälp av phs kommer jag också att kunna räkna ut hur stor lutdoseringen kommer att vara så att man också får ett kostnadsperspektiv på de löpande utgifterna, en totalkostnadskalkyl kommer även att finnas. Mål Målet för examensprojektet är att på bästa sätt genomföra en övergång från dosering av släkt kalk till lut i efteralkaliseringen och göra processen bättre i arbetsmiljösynpunkt. Som delmål har jag: Att utföra vattenanalyser så jag kan fastställa phs. Räkna ut efter att phs är fastställt vilken lutdos som krävs för att uppnå ett tillfredställande resultat samt se vad årsförbrukningen kommer att bli. Hur mycket övergången kommer att kosta. Organisation Projektledare är jag Daniel Primell, examensprojektet kommer att äga rum på Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB. Där kommer jag att ha daglig kontakt med min handledare och en gång i veckan rapportera till min kontaktperson på skolan om mina framsteg. Kontaktperson Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö: Jonas Lindberg, tel , 5

6 E-post: Kontaktperson Skolan: Elisabeth Hagberg, tel / , E-post: elisabeth.hagberg@bp-miljo.se ICE-kontakt 1: Håkan Primell, tel , e-post: hakan.primell@eem.se ICE-kontakt 2: Maria Fihlén, tel , epost: mariafihlen@live.se Projektplan Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB Hyndevads vattenverk: Metod/Arbetssätt Under skolgången har vi arbetat med PBL-metoden och nu ska jag använda mig av det jag har lärt mig för att lösa problemet med efteralkaliseringen på Hyndevads vattenverk. Först ska vattenprover tas för att fastställa vattnets egenskaper, utefter dessa prover ska dosering räknas på så man får en vy om årsförbrukning så man kan bestämma storlek på förvaringskärl och doserpumpar. Den gamla anläggningen är eftersatt och i behov av renovering så det jag ska göra är att med hjälp av historik räkna hem en ny doseringsanläggning där man använder lut istället för släkt kalk. Dokumentation Alla steg i examensprojektet kommer dagligen att dokumenteras och ligga till grund för en slutgiltig rapport. Jag kommer att rapportera varje veckoslut till skolan om mina framsteg. Examensprojektet ska mejlas in till skolans samordnare senast dagen innan utbildningens avslutningsdag sedan mejlar samordnaren examenprojektet vidare till examinationskommittén. En muntlig presentation kommer att förberedas och framföras den 17 april 2015 på högst 10 minuter. 6

7 Förstudie Hyndevads vattenverk är i stort behov av förnyelse i reningsprocesser, pumpar, rörgallerier och optimering av driften. Verket stod klar att producera dricksvatten år 1915, sedan utökade man processerna med tiden och verket med de processer som finns idag stod klart år Sedan dess har inga större förbättringar gjorts vilket har medfört att verket blivit utdaterat och slitet med åren som gått och hänger inte längre med när produktionen av dricksvatten har gått upp på grund av ökad tillväxt i kommunen. Vattnet pumpas efter förbehandlingen till den konstgjorda infiltrationen, det tar ca 10 dygn för vattnet på åsen att ta sig ner till grundvattennivån. Från grundvattenmagasinet pumpas vattnet upp från någon eller några av de tio grundvattenbrunnar som finns, vattnet rinner sedan med självfall genom en luftningstrappa för att oxidera järn och mangan. Genom snabbfilter filtreras det oxiderade järn och manganet bort och vattnet går vidare till efterbehandlingen, man tillsätter först natriumhypoklorit sedan släkt kalk innan det sedan pumpas till lågreservoaren innan dricksvattnet ska ut på ledningsnätet. Att doseras släkt kalk i efteralkaliseringen anser jag för det första som felaktigt då HCO - 3 och kalcium halterna efter luftningen ligger på så bra nivåer att dosering av släkt kalk inte är nödvändigt. För det andra har det efter besiktning av inblandningsreservoaren som är byggd när verket stod nytt år 1915 visat att betongen har brister, det man hittade var två in läckage till reservoaren. Det ena sitter under vattennivån vilket gör att det förmodligen läcker ut från byggnaden när reservoaren är fylld samt ett läckage som sitter ovan vattennivån intill inloppet till reservoaren vilket är mer allvarligt då ovidkommande vatten kan komma in i processen även om vattennivån är normal. Betongprover togs på byggnaden vilket visade på kraftig urlakning av betongen och att byggnaden inte håller standarder och regler som ställs på betongkonstruktioner som används vid dricksvattenrening. Man måste även tänka på att det är en risk med denna typ av konstruktion, det är en öppen bassäng vilket ökar risken för kontaminering av 7

8 dricksvattnet. En annan anmärkningsvärd punkt kommer fram när man tittar på var doseringspunkten för kalken är, man doserar kalk innan man har doseringen för desinfektionskemikalien natriumhypoklorit vilket gör att vattnet har ett högre ph än vad som är optimalt vid desinfektion med klor. Exempelvis när vattnet har ett ph mellan 3-6 då finns allt fritt klor som undersyrlighet som då är det optimalaste vid desinfektion med natriumhypoklorit, men doseringspunkten på vattenverket ligger alltså efter dosering av kalk vilket gör att vattnet ligger på ett högre ph (7-8) detta gör att halten undersyrlighet successivt övergår till hypokloritjon i takt med att ph går upp. Eftersom desinfektionseffekten är mycket större för undersyrlighet än för hypokloritjon, hela gånger större beroende på vilken mikroorganism man jämför med måste man ta hänsyn till detta vid desinfektionen och hitta en ny doseringspunkt. Driften Med dagens volym av producerat dricksvatten per dygn blir kalkberedningen hårt belastad, detta innebär att under de senare åren har verket behövt stöd dosera lut för att hålla nere belastningen på den. Problemet kommer vid hög belastning, slammet som bildats i kalkberedaren reser sig i klarningsbassängen och tar sig vidare till doseringskärlet och detta skapar hög turbiditet. För att visa att doseringen av kalk inte är den optimalaste efteralkaliseringen finns nedanstående tabell utförd av Ramböll: 1. När man tittar på dygnsdoseringen av kalk så är åtgången 120 kg/dygn (85 % renhet) och doseras på ca m 3 /dygn, vilket ger oss en ca dosering på 5g/m Mängden vatten till upplösning: 130 m 3 /dygn och en drifttid på ca 11 h. 3. Beräknad bruttodos till kalkvattenberedningen: ca 120 kg/130 m 3 /d = 0,92 kg/m 3, varav 85 % ren kalk blir mängden ca 0,8 kg/m 3 4. Teoretiskt har man då ett Ca-innehåll på ca 40/74 * 0,8= 0,4 kg Ca/m 3, totalt på ett dygn = 0,4 kg/m 3 * 130 m 3 /dygn: ca 52 kg/ m 3 /dygn: Dos Ca (kalcium) till dricksvatten: ca 2 g/m 3 8

9 Enligt Rambölls rapport visar det att de aktuella halterna av HCO 3 - i vattnet efter luftning på ca 70 mg/l, så kan rimligen max ca 0,3 kg kalk per m 3 lösas upp, och idag försöker man lösa 0,8 kg/m 3. Tittar man då på mängden kolsyra som skall neutraliseras är dagens dosering tung både arbetsmiljömässigt och ekonomiskt och en annan metod som dosering av soda eller lut är att föredra. Lut Efter att vattnet filtrerats genom grusåsen pumpar man upp det genom grundvattenbrunnar som transporterar det vidare till luftningstrappan, vattnet går därifrån med självfall in till sista filtersalen och där tar vi prover och tittar på vattnets kemiska egenskaper som: Alkalinitet (HCO 3 - ) ph Ca (Kalcium) Konduktivitet Temperatur Värdena sätter man in i Nomogram enligt Mr. Ch. Hoover för bestämning av mättnads-ph och ser då att phs i snitt hamnar på ph 8,6 för utgående dricksvatten, och för att få en rättvis bild är värdena framtagna med mäthistorik från ett år tillbaka gå grund av att phs varierar under årstiderna (för phs se bilaga 2). Vattnet som Hyndevads vattenverket pumpar ut har sedan mätningarna började dokumenteras haft ett medianvärde utgående ph på 7,9. Detta betyder att vattnet som lämnar verket är korrosivt vilket i längden kommer att slita på ledningsnätet. Att använda sig av lut istället för släkt kalk har många fördelar på Hyndevads vatten exempelvis när man tittar på de kemiska egenskaper som vattnet har kan man konstatera att släkt kalk inte är optimalt då HCO - 3 är på en bra nivå efter luftningen, samt att med hänsyn till halten kolsyra i vattnet är det tungt att neutralisera med kalk. Tittar man sedan på kalkberedningen så finns otaligt många brister, den är överbelastad på grund av högre 9

10 vattenförbrukning som blivit senare år vilket gör att man får problem med grumligt vatten om man inte stöd doserar med lut. Ett annat fel som tidigare nämnts är de två nyligen hittade läckagen i inblandningsreservoaren för kalk och klor, betongprover togs och visade att betongen var kraftigt urlakad och inte lämplig att användas för dricksvattenproduktion. Den nuvarande kalkberedningen tar också många mantimmar för att hållas i drift samt håller inte de krav som ställs på arbetsmiljö. Att bygga en fullskalig anläggning där man doserar enbart lut istället för släkt kalk och med en ny doseringspunkt kommer man att ta itu med de problem som man dragits med och som blivit värre med åren. Man får en bättre miljö att arbeta i och man kan komma upp i ett tillfredställande ph som varken är korrosivt eller kalkutfällande. Beräkningar Lutdosering Vi har ett vatten som efter luftning har ett ph på ca 7,4 och vårt phs för utgående vatten som tidigare nämnt är 8,6. När vi ska räkna ut hur mycket lut som ska doseras för att uppnå jämställdhets ph måste man veta kolsyrehalten (H 2 CO 3 ) i vattnet och den får vi fram med hjälp av en formel, vi plockar in ph, alkalinitet, mmol vikt HCO 3 - samt en konstant (pk a ). 10-7,4 x 57 H 2 CO 3 = ,4 H 2 CO 3 = 0,093 mmol/l 0,093 x 62 = 5,77 mg kolsyra/l. Nu vet vi den beräknade kolsyrehalten på vårt vatten och kan då räkna ut ph höjningen genom att neutralisera kolsyran med lut. Vid ett 100 % -igt utbyte med lut går det åt 0,9 g/m 3 för att neutralisera 1 g kolsyra samt så blir det en höjning av alkaliniteten (HCO - 3 ) med 1,4 mg/l per gram neutraliserad kolsyra. HCO - 3 : 57 mg/l CO 2 : 5,77 mg/l (Beräknad) 10

11 Vi vill ta bort 5,25 mg CO 2 /l för att uppnå fullgott resultat. 5,25 mg CO 2 /l x 0,9 = 4,73 mg Lut (100 % -ig) /l 5,25 mg CO 2 /l x 1,4 = 7,35 mg HCO 3 - /l bildas vid neutraliseringen. 5,77 5,25 = 0,008 (F-värde) ,35 Nu har vi kommit fram till ett nytt F-värde vilket vi i ph-tabell enligt F-värde får fram att det nya ph-värdet kommer att bli 8,5 efter lutdosering. Att lägga sig på ett ph på 8,5 efter att man räknat ut phs till 8,6 är lämpligt då man i praktiken bör hålla ett något lägre ph-värde på utgående dricksvatten än phs på grund av kallvattentempraturen och för att korrosionen skall bli så låg som möjligt. Hur mycket under phs man ska lägga sitt ph-värde beror på Cahalt och alkalinitet i vattnet och normalt för vårt vatten med en Ca-halt på runt 30 mg/l är att lägga ph-värdet på utgående dricksvatten ca phs -0,1 alltså ph 8,5. Lutdosen på 4,73 mg/l avser en lutkoncentration på 100 % och den koncentration vi kommer att använda oss av vid dosering på Hyndevads vattenverk är 50 % så för att få reda på hur mycket som går åt tar vi: 4,73 x 2 = 9,46 mg 50 % -ig Lut/l för att uppnå phs. Nu vill vi även veta vilken förbrukning av lut vi kommer att ha vid en fullskalig anläggning så vi räknar på den genomsnittliga mängd vatten som verket levererar varje år räknat på verkets dygnsproduktion och multiplicerar med vår uträknade dosering. 11

12 Producerat vatten Hyndevads vattenverk (m 3 ) Vatten utg 2010 Vatten utg 2011 Vatten utg 2012 Vatten utg 2013 Vatten utg 2014 Vatten procucerat/år i snitt (dygnsförb.) Vatten utg 2010 Vatten utg 2011 Vatten utg 2012 Vatten utg 2013 Vatten utg 2014 Vatten procucerat/år i snitt (dygnsförb.) 9,46 g lut/m 3 x m 3 /år = ,54 g lut/år 1000 g/kg ,5 kg lut/år = 57 m 3 lut/år (50 %) 1525 kg lut/m 3 Doseringen av lut kommer att styras av kaskadreglering vilket innebär att man använder sig utav flera styrpunkter, dessa kommer att bestå av vattenflödet innan dosering och ph-värde efter, sedan kommer ett börvärde att ställas in i regulatorn som i sin tur räknar ut hur mycket doseringspumparna ska dosera. Lut test Eftersom att kalkbehandlingen i kembyggnaden är ur drift så doseras nu lut på en alternativ punkt, den sitter på ledningen som går från sista filtersalen och till lågreservoaren. Vi har på så sätt kunnat laborera lite och se doseringar (mg/l) och tittat på hur stor åtgången av lut det blir vid en fullskalig anläggning (m 3 /år), och de beräkningar som nämns tidigare i rapporten har beaktas. Luten doseras idag med doseringspumpar men vid en fullskalig anläggning planeras att doseringen skall ske med doseringspumpar som doserar vätskan till en ejektorpump som i sin tur levererar det till lågreservoaren. 12

13 Säkerhetsbarriärer På Hyndevads vattenverk har man idag två stycken mikrobiologiska säkerhetsbarriärer i form av konstgjord infiltration genom grusås, med en uppehållstid i åsen på >14 dygn. Slutligen har man dosering utav klor i form av natriumhypoklorit för att ha ett långtidsverkande skydd ute på ledningsnätet. Man har tittat på att installera en till mikrobiologisk säkerhetsbarriär på grund av ytvattenkvalitén vilket man tycker krävs om man ska ha ett bra skydd. UV-ljus Man tittar ständigt på att förbättra verket eftersom det har varit eftersatt i flera år och vattenkvalitén blivit sämre i ån med åren. Några förändringar som måste genomföras är en ny mikrobiologisk säkerhetsbarriär och en förbättrad förbehandling av ytvattnet. I år (2015) planeras att installera UV-ljus behandling av vattnet innan det lagras i lågreservoaren, man vill lägga UV-ljuset innan reservoaren för att slutjusteringen av vattnet med natriumhypoklorit och ph-justering skall göras i anslutning till reservoaren så att man får tillräcklig inblandning nu när den gamla inblandningsreservoaren blev bedömd olämplig för dricksvatten produktion. En annan anledning till att placera UV-ljuset innan reservoaren är att den kan om klorerat vatten passerar ljuset avaktivera/slå sönder natriumhypokloriten så att man kan få skadliga klororganiska föreningar som kan vara cancerogena eller att man inte får det långtidsskydd som man vill ha med ut på ledningsnätet. För att kloren ska fungera optimalt så måste den förvaras svalt och mörkt samt doseras innan ph-höjande kemikalier för att få den bästa desinfektionseffekten med mycket undersyrlighet innan den sedan övergår till hypokloritjon. Lågreservoren är uppbyggd i 4 kammare, innan de går in i de första två ska doseringspunkten för natriumhypoklorit vara. Kloret får då reagera med ett vatten som inte är ph-justerat så man uppnår en bättre desinfektionseffekt än tidigare, sedan när vattnet rinner över i de två andra kamrarna sätter vi doseringen av lut till efteralkaliseringen och det får då tid att blandas in ordentligt innan vattnet sedan lämnar reservoaren och pumpas ut på ledningsnätet. 13

14 Natriumhypoklorit Natriumhypoklorit framställs genom elektrolytisk sönderdelning av natriumklorid (koksalt). Den industriella framställningen utav natriumhypoklorit är med membranmetoden där klorgas, natriumhydroxid och vätgas bildas, klorgasen reagerar sedan med natriumhydroxiden och det bildas natriumhypoklorit. Den innehåller vid leverans oftast minst 150 g/l aktivt klor, som motsvarar 12 viktprocent. Natriumhypoklorit sönderfaller naturligt till koksalt och syrgas och hur snabbt denna process går beror på temperaturen och om kloren hamnar i direkt ljus vilket kan öka på den kemiska sönderdelningen. Man ska förvara natriumhypoklorit i ett svalt och mörkt utrymme och enligt tabellerna nedan visar hur fort natriumhypokloriten sönderfaller vid olika temperaturer. Detta är ett problem som Hyndevads vattenverk har märkt av och säger att desto äldre kloren i tankarna är desto snabbare klingar den av på ledningsnätet och vi måste dosera mer för att uppnå ett tillfredställande resultat på kloröverskottet. Detta kan då bero på att natriumhypokloriten inte förvaras korrekt och då snabbare sönderfaller, exempelvis av för hög temperatur i förvaringsutrymmet samt att man doserat natriumhypokloriten efter att man ph-justerat vattnet och får då inte samma desinfektionseffekt. De uppskattar att de får klorleveranser var tredje månad. 14

15 Sönderfallsprocessen av Natriumhypoklorit vid olika tempraturer (g/l Cl 2 ) efter 90 dygn 30 C 25 C 20 C 15 C 10 C 0 C 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Koncentration efter 90 dygn Om ett UV-ljus installeras så är inte själva desinfektionseffekten den mest relevanta faktorn då man redan har en bra mikrobiologisksäkerhetsbarriär men man vill ändå uppnå en långtidsskydd ute på ledningsnätet så det är viktigt att kloren förvaras korrekt. Andra fördelar med att ha ett UV-ljus är att man inte behöver tillsätta lika mycket klor i vattnet som man tidigare gjort och att man kan titta på andra produkter som inte är lika ph känsliga vilket gör att man har mer valmöjligheter när man tittar på vart man ska dosera lut. Säkerhet Kemikalier skall alltid behandlas med största försiktighet och man måste ha rätt typ av säkerhet runt det så att olyckor undviks. Att gå över till lut som är stark basisk med frätande egenskap ska man ha tillgång till, nöddusch, ögon dusch, vattenspolning för spill, skyddsglasögon och skyddshandskar i gummimaterial. Till anläggningen ska det installeras nivåmätning med överfyllnadsskydd på samtliga luttankar och beroende på vilken typ av påfyllning man väljer, självfall, pumpning eller trycksättning. Olika säkerhet åtgärder ska tas beroende på vilken fyllnadsmetod man använder, exempelvis om man ska använda sig av el som driver eventuell pump eller kompressor ska strömuttaget till denna vara kopplad till 15

16 överfyllnadsskyddet och bryta strömmen vid larm. Ljussignal med förklarande skylt för överfyllnad ska finnas vid lossningsplats så att lastbilschauffören som levererar natronluten får en indikation på om något problem skulle uppstå. Tankarna där natronluten ska förvaras är plasttankar som är dubbelmantlade så man sparar utrymme för invallning och de har sammankopplad påfyllning med ventiler som öppnas eller stängs beroende på vilken tanka man ska fylla på. Doseringsskåpet för doseringspumpar med tillhörande ventiler är placerat i ett plexiglasskåp och det är monterat anslutningar för spolning av ledningar och komponenter för att minimera risken för lutexponering vid exempelvis service och igensättningar. Eftersom varje påfyllning av förvaringstankarna skall ses som ett riskmoment har vi bestämt att det ska finnas tre stycken tankar om 4,9 m 3 och med en årsförbrukning på 57 m 3 blir det en påfyllningsintervall om ca tre månader (För ritning av tankar se bilaga 3). Konstruktionsalternativ 1 Kembyggnaden behålls i den utformning som idag, bara mindre modifieringar som nya förvaringskärl för klor och lut, doserutrustning och säkerhetsutrustning (säkerhetsutrustningen beskrivs under rubriken säkerhet). Natriumhypokloriten doseras med doseringspump i en tratt som är ansluten till ett konstant vattenflöde genom en ejektorpump som sedan levererar vattnet till doseringspunkten som är på röret in till lågreservoaren efter UV-ljuset, det delar sedan upp sig med en t-koppling in till kammare 3 & 4. Eftersom UV-ljus finns sänks doseringen av natriumhypoklorit och enbart två förvaringstankar kommer att behövas istället för de befintliga tre. I kammare 2, 3 & 4 byggs ledväggar som tvingar vattnet att ta en bestämd riktning så man undviker strömmar och eventuellt stående vatten som inte omsätts. De befintliga rören som binder ihop kammare 3 & 2 respektive 4 & 1 pluggas igen och nya rör med ventiler anläggs för uttag av vatten från kammare 3 & 4, sedan kopplas de två ihop till ett rör som klarar av ett maxflöde på 1875 m 3 /h, i början av detta rör sitter en flödesmätare följt av lutdoseringspunkten. Luten kommer att doseras på samma sätt som kloren, ejektorpumpen skapar ett turbulent flöde vilket kommer att resultera i en bra inblandning av luten. En ph- 16

17 mätare installeras och tar ut prover i slutet av röret så att regulatorn kan tillämpa kaskadreglering av doseringen, alltså att man har flera styrpunkter i form av flöde innan dosering och ph efter. När vattnet passerat ph-mätaren kommer det nya röret att delas upp så att en del av vattnet går till kammare 1 och en till kammare 2 samt ventil på respektive grenrör så att sektionsavstängning kan tillämpas vid framtida rengöring eller service av lågreservoaren. Ventilerna till kammare 3 & 4 kommer man att kunna nå från den nya UVanläggningen (för ritning se bilaga 1). Konstruktionsalternativ 2 Det andra alternativet är att vi bygger en helt ny kembyggnad som ligger i anslutning till UVanläggningen som ska byggas, doseringspunken för lut kommer att vara som alternativ 1 på ett rör mellan bassängerna i lågreservoaren och med ejektorpump, detta för att klor och lutdosering ska vara åtskilda så att man får ut bästa desinfektionseffekten av kloret. Byggnaden kommer att byggas så att man inte behöver lika långa rördragningar som det blir i alternativ 1 där man behåller befintlig kembyggnad. I den placeras tre stycken 4,9 m 3 förvaringstankar anpassade för lut, de kommer att ha gemensam fyllningsanordning men utan övrig kommunikation. Man har ett doseringsskåp med två doseringspumpar som doserar mot en ejektorpump där ett konstant vattenflöde finns mot doseringspunkten, detta ger en bra inblandning av luten, skyddsutrustningen som ska monteras finns beskriven under rubriken säkerhet. Alternativ 2 kommer att ha en investeringskostnad på ca kr men bidrar med att sänka driftsbudgeten med ca kr/år vilket gör att anläggningen kommer på 13 år att vara betald bara med hjälp av sänkningen. 17

18 Driftsekonomi befintlig anläggning Planerat underhåll: 160 h/år x 175 kr/h = kr/år Slambil: 16 h/år x 1250 kr/h = kr/år Slambil, tömning brunn: 24 h/år x 1250 kr/h = kr/år Dagligt underhåll: 400 h/år x 175 kr/h = kr/år Larm/övertid: 20 h/år x 350 kr/h = 7000 kr/år Rengöring inblandningsreservoar: 32 h/år x 175 kr/h = 5600 kr/år Kalktorn filterpåsar: ( kr var tredje år) = 6666 kr/år Släkt Kalk: 37 ton/år x 1720 kr/ton = kr/år El: kw/h, år x 1 kr, kw/h = kr/år Byggnaden, räntor/avskrivningar: kr/år Utrustning, räntor/avskrivningar: kr/år Total kostnad/år: kr/år 18

19 Driftsekonomi lut (Alt 2) Luttankar, räntor/avskrivningar: kr/år Natronlut 50 % 57m 3 /år: kr (3,15 kr/kg) Byggnad, räntor/avskrivningar: kr/år Utrustning, räntor/avskrivningar: kr/år El: kw/h, år x 1 kr, kw/h = kr/år Larm/övertid: 5 h/år x 350 kr/h = 1750 kr/år Planerat underhåll: 4 h/år x 175 kr/h = 700 kr/år Total kostnad/år: kr/år 19

20 Slutord Yrkeshögskolan Hallsberg Vatten- och Miljöteknik 400 Yh-poäng Att Hyndevads vattenverk behöver förnyelse och förbättring kan man inte säga något om, det är ett fint vattenverk med mycket potential, men åren utan underhåll har satt sina spår och mycket kraft kommer nu att behövas för att få produktionen av dricksvatten dit man vill. Jag och Hyndevads vattenverk har en historia som sträcker sig mer än 10 år tillbaka, därför tycket jag att det har varit fantastiskt roligt att få vara med i en fas där mycket måste hända och där mitt arbete kanske kommer att göra nytta. Det är inte lätt att införa stora förändringar, nya utmaningar kommer hela tiden fram under arbetets gång och inget blir så som man först tänkt sig. Men inga utmaningar är för stora och jag tror att med tiden så kommer Hyndevads vattenverk att bygga en anläggning som använder lut istället för släkt kalk. 20

21 Inkommande UVbehandlat vatten Bilaga 1 Doseringspunkt klor Skiljeväg Flödesmätare Doseringspunkt Lut ph-mätare

22 Bilaga 2 22

23 Bilaga 3 23