Fastighet: Såpsjudaren 15 Fastighetsägare: KLP Fastigheter Konsulter: Incoord Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1958, om- och tillbyggnad 1989 Area: 13 032 m² Atemp Verksamhet: Kontor och butiker Inneklimat I Krav på inomhustemperaturer i lokalerna regleras i hyresgästavtal och ligger för de allra flesta av lokalerna på +22(+2/-3) C. En genomgång av temperaturerna i frånluften från lokalerna visar att temperaturen vintertid ligger på ca +21 i kontor och ca +20 i butiker. Åsikter från hyresgäster om inomhusklimatet varierar där vissa är helt nöjda medan andra upplever stundtals dålig luft och att det av vissa inom verksamheten upplevs kallt. I stort verkar inomhusklimatet från hyresgästerna få ett godkänt betyg. Fastighetens status före åtgärder I Värmesystem Värme distribueras i byggnaden via ett radiatorsystem där konvektorer finns i fönsternischer där tilluften blåses in via kanaler vid fasad under konvektorerna alternativt finns radiatorer på vägg under fönster. Under de senaste två åren har sekvensstyrning av värme till radiatorer och kyla till kylbafflar successivt installerats. Undercentral för fjärrvärme är från år 2005 och bedöms vara i gott skick. Framledningstemperatur till radiatorsystemet ligger vid DVUT på 65 C och för värmesystem till värmebatterier i luftbehandlingsaggregat på 69 C. I entrén finns en elvärmd ridåvärmare i slussen in till trapphuset som håller temperaturen i entrén på minst 20 C. Övriga installation för värme är värmeslingor i hängränna på tak vilket har en bedömd installerad effekt på ca 6 kw. 1 (8)
Komfortkylsystem Byggnadens kylbehov tillgodoses via undercentral för fjärrkyla i byggnaden. Kyla distribueras sedan i byggnaden via ett huvudsystem (KB20) på vilket kylbatterier i luftbehandlingsaggregat är kopplade samt via ett sekundärt system (KB21) på vilket kylbafflar för komfortkyla samt kyla för serverrum är kopplade. Totalt finns 7 serverrum som kyls via KB21, dessa är placerade i kontorslokaler på plan 1 till plan 7. I kontor och konferensrum finns kylbafflar installerade för att tillgodose kylbehovet, se figur 7. Butiker på entréplan kyls med kyld tilluft från aggregat LB07. Belysning Fastighetens belysning består av i huvudsak av belysning i trapphus, källargångar och driftutrymmen. Driftutrymmen styrs generellt av strömbrytare vid dörr vilket också ofta är en önskvärd funktion. Källargångar och korridorer styrs i huvudsak via närvarodetektorer. Belysningen i trapphusen styrs via tidkanal. I trapphusen finns även en blombelysning som styrs via separat dygnsur, tänt 7-19. Generellt är utrustningen i fungerande skick och borde bara behöva bytas vid ev. fel. För trapphusbelysningen kan tiderna behöva ses över. Inne hos hyresgästerna ansvarar respektive hyresgäst för sin belysning. Statusen varierar mellan de olika hyresgästerna. För butikerna borde respektive hyresgäst anpassa sin belysning till LED-teknik som generellt drar mindre ström än andra lösningar. Utrustning I byggnaden bedöms finnas normal utrustning för kontorsverksamhet, hänsyn har tagits till varierande persontäthet hos de olika hyresgästerna efter uppgifter som framkommit vid besiktning i byggnaden. På kontorsplanen finns även serverrum som kyls med kyla från undercentral för fjärrkyla. Ventialtion Byggnaden ventileras med från- och tilluft med varierande ålder på luftbehandlingsaggregat men där majoriteten av aggregaten är installerade i början av 1990-talet. Totalt finns 9 st 2 (8)
luftbehandlingsaggregat varav ett helt saknar återvinning mellan till- och frånluft och ett av aggregaten har en återluftsfunktion men inget värmeåtervinningsbatteri mellan till- och frånluft. Övriga 7 aggregat har någon form av värmeåtervinning, roterande växlare eller vätskeburen återvinning. För butikerna installerades ett nytt aggregat under början av 2016, aggregatet har vätskeburen återvinning. Fläktmotorer är i de flesta fall av äldre typ med remdrift. Eleffekter för fläktmotorer vid drift har uppmätts och dessa värden har använts i energisimuleringen. Luftflöden har dels hämtats från mätningar i kanaler utförda under januari 2017 och dels från uppmätta eller projekterade luftflöden angivna i OVK-protokoll från 2015 och 2016 (aggregat LB07). Driftstider, temperaturverkningsgrader och tilluftstemperaturer har hämtats från driftsdator för byggnaden Energianvändning före åtgärder I Specifik energianvändning före åtgärder Varav Värmeenergi Kylenergi Fastighetsel Hyresgästel 156 kwh/m²,år 52 kwh/m²,år 41 kwh/m 2, år 21 kwh/m²,år 42 kwh/m²,år Identifierade åtgärder I Åtgärd 1 Utbyte av fläktenheter De flesta fläktenheter är av äldre typ och saknar varvtalsstyrning vilket gör att fläktarnas elanvändning kan minska genom att byta ut fläktenheterna och komplettera med utrustning för varvtalsstyrning för de fläktar som inte redan har detta. Efter besiktning på plats bedöms det genomförbart att byta ut fläktenheter i följande aggregat: Med nya fläktenheter och varvtalsstyrning bedöms SFP-talet för fläktarna kunna landa på i genomsnitt 2,0 kw/m 3 /s. Åtgärd 2 Utbyte av luftbehandlingsaggregat Många av luftbehandlingsaggregaten i byggnaden är av äldre typ och genom att byta ut aggregaten kan värmeåtervinningen mellan från- och tilluft förbättras samt kan elenergibehovet för drift av fläktar minska med nya effektivare fläktenheter. Efter besiktning på plats bedöms det genomförbart att byta ut följande aggregat:lb01, LB02, LB03, LB04, LB05 och LB11. 3 (8)
Nya luftbehandlingsaggregat bedöms kunna nå ett genomsnittligt SFP-tal på 2,0 kw/m3/s samt en temperaturverkningsgrad på 80 % för roterande värmeväxlare och 65 % för vätskeburen batterivärmeväxlare Åtgärd 3 LB08 demonteras Luftbehandlingsaggregat LB08 är det äldsta i byggnaden och installerades enligt OVKprotokoll 1960. Aggregatet ventilerar ytor för förråd/lager på det nedersta källarplanet och på bottenvåningen och har ingen återvinning mellan från- och tilluft. Luftflödet för aggregatet ligger på ca 400 l/s. Aggregatet är placerat i fläktrum i Addnatures lokaler på plan 1 inte långt från aggregatet LB07 som ventilerar butikslokaler på plan 0 och 1. Aggregat LB07 är nytt och installerades i början av 2016 och har enligt aggregatkörning från leverantör en kapacitet på 4 m 3 /s. Luftflödet för butikerna ligger idag på 3,5 m 3 /s vilket gör att aggregatet skulle klara att även försörja de ytor som LB08 idag ventilerar. Genom att demontera aggregat LB07 och istället ansluta till- och frånluftskanaler till aggregat LB07 kan energianvändningen för luftbehandlingen minska. För att inte ventilera när det inte behövs installeras spjäll på till- och frånluftskanaler från LB08 så att luftflödet till dessa ytor kan stängas av under t.ex. helger när aggregat LB07 till butikerna är igång. Åtgärd 4 Separat system för serverkyla En stor del av byggnadens kylenergibehov består av kyla till serverrum. I dagsläget ligger kyla till serverrum och kyla till kylbafflar för komfortkyla i kontorslokaler på samma system. Detta gör att det under vinterhalvåret finns ett visst kylpåslag i kylbafflar som skulle kunna undvikas om kylbaffelsystemet kunde stängas av vintertid 1. Detta skulle också innebära minskade energiförluster (kylenergiförluster och pumpenergi) för cirkulation i kylbaffelsystemet. För att kunna separera serverrummen från kylbaffelsystemet krävs ny rördragning från undercentralen upp i huset till alla serverrum(7 st) samt installation av ny styrutrustning för serverkylsystemet. Uppskattad rörlängd som behöver installeras är ca 220 m. Kylenergibesparingen har uppskattats genom att studera statistik på timvärden för kylenergibehov under året och den kylenergi som överstiger kylenergibehov för serverrummen under vinterhalvåret har summerats. Åtgärd 5 Installation av kylmaskin I byggnaden finns pga. av kylenergibehov ett kontinuerligt kyleffektbehov på ca 30 kw. Idag används fjärrkyla för att tillgodose byggnadens behov av kyla. Genom att installera en kylmaskin som tar baslasten på 30 kw kan behovet av köpt fjärrkyla minska. Även överskottsvärmen från kylmaskinen kan nyttjas i byggnaden. 1 I beräkningarna har antagits att kylbaffelsystemet kan stängas av under perioden 1 november till 15 april. 4 (8)
En kylmaskin på 30 kw ger en värmeeffekt på drygt 40 kw. Kylmaskinen styrs så att den är igång när det finns en avsättning för överskottsvärmen från kylmaskinen. Drifttiden per år har tagits fram genom att studera statistik på timvärden för fjärrvärmeanvändning i byggnaden och uppskattats till ca 4900 h/år. Överskottsvärmen nyttjas i värmesystemet för radiatorer i byggnaden. Kylmaskinen placeras i undercentral för kyla där det bedöms finnas bra med utrymme. Från kylcentral dras rör för inkoppling till värmesystemet i undercentral för fjärrvärme, uppskattad rörlängd ca 180 m. COP(värme) har i beräkningarna uppskattats till 3,5. Åtgärd 6 Nya fönster En stor del av fönsterna i byggnaden är originalfönster från 1959 då fastigheten byggdes. Befintliga fönster är tvåglasfönster som har bedömts ha ett U-värde på ca 2,8 W/m 2, K. Beräkning har gjorts för energibesparing om dessa fönster byts till nya fönster 2 med antaget U-värde på 1,0 W/m 2, K. Originalfönster finns i kontor på plan 1 till 7 i fasaden mot Birger Jarlsgatan samt i fasaden mot Regeringsgatan undantaget fönster i de delar som byggdes till 1989. Åtgärden omfattar utbyte av totalt ca 450 fönster vilket motsvarar ca 920 m 2 fönster. Åtgärd 7 Tilläggsisolering delar av fasad Fasadpartier under fönsterpartier i de delar av byggnaden på plan 1 till 7 som är från när fastigheten byggdes föreslås tilläggsisoleras på insidan. I fönsternischer finns idag ca 50 mm mineralullsisolering, denna föreslås bytas till mineralullsskivor med isolertjocklek 145 mm. De fasadpartier som föreslås tilläggsisoleras finns under fönsterpartier i kontor på plan 1 till 7 i fasaden mot Birger Jarlsgatan samt under fönsterpartier i fasaden mot Regeringsgatan undantaget väggar i de delar som byggdes till 1989. Totalt handlar det om ca 450 väggpartier som tilläggsisioleras. Åtgärd 8 Tilläggsisolering av delar av yttertak Yttertak på plan 7 undantaget tillbyggnader tilläggsisoleras för att minska byggnadens värmeenergibehov. Det finns viss osäkerhet i nuvarande isolertjocklek på yttertaket men vid inspektion i takluckor har nuvarande isolering bedömts till ca 70 mm. Energibesparing har beräknats utifrån förslag på att taket tilläggsisoleras till en total isolertjocklek på 400 mm. Byggnaden har ingen vind där isolering lätt kan tillföras utan för att tilläggsisolera taket krävs att befintlig taktäckning demonteras för att sedan tilläggsisolera och bygga upp ny taktäckning, detta gör att åtgärden blir dyr i förhållande till den energi som kan sparas genom minskade värmeförluster. 2 För nya fönster har antagits motsvarande Pilkington Optitherm S3 med U=1,0 W/m 2, K och g=0,54. 5 (8)
Åtgärd 9 Installation av solceller Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2017 För att minska inköpt el till byggnaden kan solceller som producerar el installeras på taket. Analys av timvärden för fastighetsel över året visar att den finns ett basbehov på knappt 20 kw i byggnaden vilket sätter gränsen för hur mycket el som kan tillgodogöras i byggnaden. Yttertaket är inte optimalt för installation av solceller eftersom det består av flera olika delar med olika höjder. Den yta som bedömts som bäst lämpad för solceller är de ej skuggade delarna av fläktrumstaken. Denna yta uppgår till ca 100 m 2 och det bedöms möjligt att installera solceller med en sammanlagd toppeffekt på ca 10 kw. Observera att innan denna åtgärd kan utföras måste utredning kring takets bärighet göras för att säkerhetsställa att det klarar vikten från installerade solcellspaneler. Åtgärd 10 Installation av solfilm på fönster För att minska kylbehovet i byggnaden föreslås att solfilm installeras på fönster i solutsatta lägen. I föreslagen åtgärd har antagits att fönster i fasad mot Regeringsgatan förses med solfilm, undataget fönster i utbyggnaden som vetter åt nordväst, se figur 15. Totalt monteras solfilm i ca 500 m 2 fönster. Enligt uppgift från tillverkare ger en solfilm som installeras i ett 2-glasfönster bestående av klarglas en ungefärlig reduktion av värmeinstrålning(g-värde) på ca 20 %, för ett 2+1 glas blir reduktionen något mindre (antaget ca 15 %). Åtgärd 11 Styrning av belysning i trapphus Befintlig trapphusbelysning är styrd av dygnsur och tryckknapp. Vissa delar har även rörelsedetektering. Dygnsuren tänder belysningen kontorstid, mellan 7-19. Då vissa delar av trapphuset saknar fönster behöver belysningen vara tänd under denna tid. Utöver kontorstid har belysningen trappautomat via tryckknapp/rörelsedetektor. Ytterligare behovsanpassning av belysningen kan bestå i rörelsedetektering dygnet runt. Detta ska vägas mot att trapphusets entréplan kan bli mörkt då det inte detekteras någon närvaro. För att detektera närvaro dagtid i trapphus kan en akustikdetektor installeras. I tabellen nedan har antagits att det är någon närvarande i trapphuset 50 % av tiden. Åtgärd 12 Bättre styrning elvärme tak Befintlig takvärmeanläggning har en uppskattad effekt på 6 kw. Idag stänger fastighetsskötarna av anläggningen när det börjar bli varmt. Om man istället kan förse den med årsur, som stänger av anläggningen under de varma månaderna på året, riskerar man inte att den drar onödigt mycket el. Förslagsvis görs det maj-oktober. Under den perioden antas att det är 10 dagar på hösten och 10 dagar på våren då temperaturen är så pass låg att anläggningen är i drift. 6 (8)
Sammanställning av åtgärder i åtgärdspaketet Åtgärd Investeringskostnad kkr Kostnadsbesparing kkr/år 1 5 Installation kylmaskin 450 168 296 2 12 Styrning elvärme tak 10 2 3 3 3 LB08 tas bort 105 12 14 4 2 Byte av aggregat 2550 132 152 5 9 Solceller på tak 150 6 8 6 4 Eget system serverkyla 270 10 28 7 6 Nya fönster 7500 107 109 8 11 Styrning av belysning i trapphus 10 0 1 9 8 Tilläggsisolering tak 3600 19 21 10 7 Tilläggsisolering fasad 3500 17 17 11 10 Solfilm på fönster 400 4 10 - Summa 18545 483 661 Energibesparing MWh/år Lönsamt åtgärdspaket omfattar åtgärder 1 till 6 i tabell ovan (motsvarar åtgärder 5, 12, 3, 2, 9, 4 i kapitel som beskriver åtgärderna, se kolumn 2 i tabell ovan) 7 (8)
Resultat Genom att genomföra identifierade energibesparande åtgärder i framtaget åtgärdspaket kan byggnadens fastighetsenergianvändning minska från ca 156 kwh/m 2, år till ca 118 kwh/m 2, år vilket motsvarar en besparing på ca 24 %. (räknat exklusive hyresgästernas verksamhetsel blir siffrorna en minskning från ca 115 till ca 76 kwh/m 2, år vilket motsvarar en minskning på 34 %). Internränta för identifierat lönsamt åtgärdspaket ligger på 9,7 %. En stor del av energibesparingen kommer från åtgärden att installera en kylmaskin som tar baslasten av kylbehovet i byggnaden vilket i princip omfattar kyla till serverrum. Lönsamheten för denna åtgärd är alltså beroende av att behovet av kyla till serverrum i framtiden ligger på samma nivå som idag, detta är en osäker faktor som kan påverka lönsamheten för åtgärden. 8 (8)