Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad Dagvattenutredning Halmstad 2014-11-07
Dagvattenutredning Datum 2014-11-07 Uppdragsnummer 1320009963 Utgåva/Status Slutleverans Lena Sjögren Karin Olsson Patrik Gliveson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Strandgatan 3 302 50 Halmstad Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Uppdraget... 1 1.2 Underlag och källor... 1 2. Sammanfattning... 1 3. Förutsättningar... 2 3.1 Områdesbeskrivning... 2 3.2 Topografi... 3 3.3 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi... 4 3.4 Befintlig avvattning... 4 3.5 Befintliga ledningar... 4 3.6 Planområdets föreslagna utformning... 5 4. Föreslagen dagvattenhantering... 6 4.1 Förutsättningar för dagvattenhanteringen... 6 4.2 Områdesindelning... 7 4.3 Beräkningar för dimensionering av dagvattensystem... 7 4.3.1 Beräkning av dimensionerande regnintensitet... 7 4.3.2 Beräkning av dimensionerande flöden... 8 4.3.3 Beräkning av fördröjningsbehov för dagvatten... 8 4.4 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen... 8 4.4.1 Princip för dagvattenhantering... 8 4.4.2 Stuprör... 9 4.4.3 Underjordiska fördröjningsmagasin... 9 4.4.4 Alternativ dagvattenlösning... 10 4.5 Rening av dagvatten... 11 4.6 Exempel på dagvattenlösningar... 11 4.6.1 Dagvattenkassetter... 11 4.6.2 Regnträdgårdar (rain-gardens)... 12 4.6.3 Rörmagasin... 13 4.6.4 Gröna tak... 14 5. Investeringskostnader... 15 6. Drift- och underhållsaspekter... 16 i
Bilagor Bilaga 1... Befintliga förhållanden, översiktskarta, (1:500) Bilaga 2... Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3... Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4... Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Bilaga 5... Framtida förhållanden, översiktskarta, (1:500) ii
1. Inledning 1.1 Uppdraget I samband med detaljplanearbetet för byggnation av nya bostäder i två och tre plan med innergårdar och underjordiskt garage vid Önneredsvägen i stadsdelen Önnered, Göteborg har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag av Göteborgs stad att utreda dagvattenhanteringen i området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ställs som krav. 1.2 Underlag och källor I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Kartunderlag från Göteborgs Stad, koordinat-och höjdsystem: Sweref99/RH2000 Skissförslag från Göteborgs Stad. Fältstudie 2014-09-26. Tekniskt PM Geoteknik, 2014-06-23, TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Introduktionsmöte 2014-09-26 Avstämningsmöte 2014-10-20 Publikation P105, Svenskt Vatten Publikation P104, Svenskt Vatten Publikation P90, Svenskt Vatten Britt-Marie Henningsson, rådfrågning om geohydrologin, Ramböll 2. Sammanfattning Planområdet ligger i ett befintligt bostadsområde vid Önneredsvägen i stadsdelen Önnered och utgörs idag av affärsverksamheter i en befintlig byggnad, anslutande parkeringsplatser samt gräsytor med buskage och mindre träd. Marken i området lutar från norr till söder består av mulljord följt av torrskorpelera som är sättningsbenägen. Runt området, i gatorna finns befintliga VA-ledningar. I väster ligger Trafikkontorets D1400 dit området i dag avvattnas. I utredningen föreslås att totalt 36 m 3 vatten från hårdgjorda ytor avvattnas och fördröjs i underjordiska magasin exempelvis dagvattenkassetter och rörmagasin som placeras i parkeringsytor i norr och söder. Utlopp från de underjordiska magasinen ansluts till D1400 i Önneredsvägen. Alternativ eller komplettering till de underjordiska magasinen kan vara översilning på ytan eller i svackdiken med eller utan makadamfylld underbyggnad eller regnträdgårdar. 1 av 17
Gröna tak föreslås på komplementsbyggnader och eventuellt byggnaden längst i norr. Gröna tak fördröjer flöden från lågintensiva regn, har en visuellt trivsam effekt samt renar dagvattnet delvis. God planering krävs för att få ett välfungerande dagvattensystem i detta område då förhållanden och utrymme för dagvattenlösningar är begränsad på grund av att stora delar av ytan är hårdgjord, anläggning av underjordiska garage, området omges av stora huvudledningar och det kan finnas risk för sättningar. 3. Förutsättningar 3.1 Områdesbeskrivning Bild 1. Karta över området. Källa: Eniro och Google maps. Det ungefär 0,5 ha stora området ligger ca 10 km sydväst om Göteborgs centrum, se bild 1. Utredningsområdet ligger i ett befintligt bostadsområde vid Önneredsvägen i stadsdelen Önnered se bild 1. Området utgörs idag av affärsverksamheter i en befintlig byggnad, anslutande parkeringsplatser samt gräsytor med buskage och mindre träd, se foto 1 och 2. Öster om området finns befintliga bostäder. Mellan utredningsområdet och befintligt bostadsområde i öster finns en cykelväg som svänger av västerut norr om fastigheten ner under Önneredsvägen i en port. I väst finns en cykelväg och Önneredsvägen. I syd angränsas området till Klåveskärsgatan. Utredningsområdets exakta avgränsning visas i bilaga 1. 2 av 17
Foto 1: Fotoriktning söderut. Fotot visar cykelvägar, gräsytor och befintlig byggnad med hårdgjorda ytor inom utredningsområdet. Foto 2. Vänster foto: Fotoriktning söder. Fotot visar parkeringen. Höger foto: Fotoriktning sydöst. Fotot visar gräsyta intill parkeringsplats. 3.2 Topografi Höjdpunkten inom utredningsområdet finns ungefär där befintlig byggnad är placerad. Marken lutar svagt från denna höjdpunkt söderut mot Klåveskärsgatan, från +9.3 till +8.0. Ytan (marknivå +9.3), norr om byggnaden finns en kulle som formats på grund av att cykelvägen i norr har en brant lutning för att komma under Önneredsvägen. En lågpunkt på +6.9 finns i porten i nordväst, se foto 3. Befintligt bostadsområde öster om området ligger högre än utredningsområdet. 3 av 17
Foto 3: Fotoriktning västerut. Fotot visar cykelvägen som angränsar norr om utredningsområdet och porten under Önneredsvägen. 3.3 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Marken utgörs överst av mulljord (mäktighet 0,2-0,3 m) följt av torrskorplera och lera (2,5-2,8 m djup). Fast mark finns på 19,5-24,3 meters djup. Det finns mycket lös lera i området. Lerans sättningsegenskaper har inte undersökt men antas vara normalkonsoliderad vilket innebär att varje lastökning ger upphov till sättningar. Inga vattenytor för grundvatten observerades vid undersökningstillfället. Dock avlästes en vattenyta på 4 cm över markytan vid ett annat undersökningstillfälle vilket troligen är vatten från de vattenförande lagren under leran. Vid grundläggning ska allt material som är otjänligt schaktas bort (ex. mulljorden) vidare ska grundläggningen utföras med pålar. Ledningar bör förses med flexibla kopplingar på grund av sättningsrisk. Marken klassas som lågradonmark. 3.4 Befintlig avvattning Inom området lutar marken från norr till söder. Avrinningen på markytan följer områdets topografi (se rubrik 3.2) och vattnet samlas idag upp i dagvattensystemet i Önneredsvägen. Därifrån avleds vattnet ca 1 km i sydvästlig riktning till havet. 3.5 Befintliga ledningar I anslutning till utredningsområdet finns det vatten-, spill-och dagvattenledningar. Längs västra delen av området finns en dagvattenhuvudledning (D1400 betong) och i öster finns en D225. En vattenledning (V400 gjutjärn) finns precis utanför utredningsområdet i öster i cykelvägen, respektive i söder vid Klåveskärsgatan. Befintlig spillvattenledning (S600 betong) finns i cykelbanan i öst. Serviser för spill och vatten finns enligt samlingskartan i östra delen av utredningsområdet. Dagvattenserviser finns i väster till ledningen i Önneredsvägen, bland annat D225 i fastighetens sydvästra hörn. Tekniska kontorets dagvattenledning i Önneredsvägen avvattnar vägen med dagvattenbrunnar, se bilaga 1. Befintlig dagvattenservis (D225 betong) som är ansluten till D1400 ledningen i väst har en kapacitet på ca 48 l/s. Vattengångarna längs fastigheten är för 4 av 17
spillvattenledningen (S600) i öst mellan +6 och +7 och dagvattenledningen (D225) mellan +7 och +8 och för dagvattenhuvudledningen (D1400) mellan +3 och +5. Två dagvattenbrunnar som ej finns med i samlingskartan hittades vid fältinventeringen, se foto 4 och bilaga 1. Foto 4. En dagvattenbrunn som avvattnar cykelvägen i öst hittades bland annat under fältbesöket. Enligt Kretslopp och vatten ligger D1400 i kommunens mark och förvaltas av trafikkontoret, därmed krävs inget u-område. Inga driftstörningar har rapporterats för denna ledning. Spillvattenledningen i öster ingår ett åtgärdprojekt för en framtida kapacitetshöjning och kommer eventuellt att dimensioneras upp. I området finns även, el- och teleledningar. 3.6 Planområdets föreslagna utformning Detaljplanen medger 70 lägenheter och verksamheter på 600 m 2 med underjordiska garage och tillhörande angöringsyta. De underjordiska garagen ligger under byggnad 1 och 2 samt under byggnad 3 och 4. Det öppna stråket mellan byggnad 2 och 3 är inte underbyggt. Grönytor planeras att anläggas mellan byggnaderna på innergårdarna och i det öppna stråket, se bild 2. 5 av 17
Bild 2. Illustrationsritning av våningshus, grönytor, nya angörings- och parkeringsplatser. 4. Föreslagen dagvattenhantering 4.1 Förutsättningar för dagvattenhanteringen Följande riktlinjer för dagvattenhantering gäller: LOD ska användas så långt det är möjligt Området ska efter exploatering inte ge större flöde än i dag Varaktighet och intensitet för dimensionerande regn enligt Dahlström 2010 Ledningssystem dimensioneras enligt Svenskt Vattens standard P90 Fördröjningsanordningar ska dimensioneras för ett 10 mm regn (2 års regn) Förutsättningarna för dagvattenhanteringen gällande dimensionering och utformning av förslagen är hämtade ur P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt från P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en säkerhetsfaktor. Svenskt Vattens Publikation P104 rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Säkerhetsfaktorn 1,25 på dimensionerande regn har valts för detta område. Enligt P90 dimensioneras det nya dagvattensystemet i Önnered för ett 5 års med varaktighet 10 min (ej instängt område i urban miljö). 6 av 17
Enligt Kretslopp och Vattens anvisningar Arbeten under marken gäller följande skyddsavstånd: Minst 1 meter i sidled och 0,25 meter i höjdled (0,30 för naturgasledning) från befintliga va-ledningars ytterkant till planerad ledning, kabel, fundament eller annan konstruktion. Skyddsavstånd minst 4 meter mellan trädets rothals till ledningens ytterkant. 4.2 Områdesindelning Utredningsområdet är uppdelad i fyra olika delområden, se bild 3 nedan. Uppdelningen har gjorts utifrån hur dagvattnet skulle kunna avleds samt var fördröjningsmagasin kan placeras. Delområde 1 i norr inkluderar trevåningshus, butik och innergårder samt in och utlastningszon med parkeringsplatser. Delområde 2 inkluderar halva takytor från de mellersta tvåvåningshusen inklusive det öppna stråket mellan byggnaderna. Delområde 3 i sydväst inkluderar en fjärdedel av de sydligaste tvåvåningshusen, butik och parkeringsplatser. Delområde 4 inkluderar resterande takytor för de sydligast placerade tvåvåningshusen samt parkeringsplatser och underfart till garage. Bild 3. Områdesuppdelning för beräkningar av dagvattenflöden. 4.3 Beräkningar för dimensionering av dagvattensystem 4.3.1 Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (2010) ekvation använts. Beräkningar framgår i sin helhet i bilaga 2. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 5 år och varaktighet på 10 min. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 181 l/s, ha 7 av 17
med 25 % säkerhetstillägg för framtida klimatförändringar ger en dimensionerande regnintensitet på 226 l/s, ha. 4.3.2 Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Beräkningar framgår i bilaga 3. Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,7 för gröna tak, 0,8 för asfaltsytor, 0,3 semipermeabla ytor (gräs, plantering, plattsättning) och 0,1 för gräsyta har använts för dimensionering. Flöden har beräknats för de olika delområdena, se bild 3. I tabell 1 presenteras dimensionerat totalt flöde för befintlig markanvändning utan säkerhetsfaktor och totalt förväntat flöde efter exploatering med säkerhetsfaktor. Tabell 1. Sammanställning av dimensionerande flöden för området innan och efter exploatering. Yta, ha Flöde innan exploatering, l/s Flöden efter exploatering, l/s utan gröna tak (inkl. säkerhetsfaktor) ca 0,5 36 79 77 Flöden efter exploatering, l/s med gröna tak (inkl. säkerhetsfaktor) Flödet efter exploatering beräknas således öka med cirka 43 l/s efter exploatering utan gröna tak och 41 l/s efter exploatering med gröna tak. 4.3.3 Beräkning av fördröjningsbehov för dagvatten Beräkningar av regnintensitet och flöden har gjorts enligt Svenskt Vattens publikation P90. Kretslopp och Vatten ställer krav i samband med bygglov på dagvattenutjämning av ett 10 mm regn per m 2 hårdgjorda yta, vilket motsvarar ett 2års regn. Beräkningsresultatet visas i tabell 2 och bilaga 4. Tabell 2: Fördröjningsvolymer för hårdgjorda ytor för de fyra delområdena inom utredningsområdet. Delområde 1 16 2 7 3 5 4 8 Volym vatten som ska fördröjas (m 3 ) 4.4 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen 4.4.1 Princip för dagvattenhantering Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor avvattnas till ledningssystem som leds till fördröjningsmagasin. Principen illustreras i bilaga 5. 8 av 17
Utloppen från fördröjningsmagasinen flödesregleras för att fördröjningen ska kunna ske. Bräddning från magasinen för dimensionerande regn behöver byggas in i utloppet för att dimensionerande regnet ska kunna ledas bort. Samtliga ledningar bör kunna läggas med självfall. Utloppsledningarna ansluts till kommunens D1400 i Önneredsvägen. Utlopp för delområde 1 kan anslutas norrut som bilaga 5 visar alternativt västerut direkt till D1400. Utloppsledning från andra byggnaden räknat från söder i delområde 4 antas kunna ledas genom garagets tak och anslutas till underjordiskt magasin längst i söder. Utbredningen av fördröjningsmagasinen är i bilaga 5 visade med höjdskillnad 0,5 m mellan in- och utlopp. Delområde 3 och 4 föreslås fördröja dagvatten i två olika underjordiska magasin alternativt kan dagvatten från dessa delområden fördröjas i ett större underjordiskt magasin under parkeringsplatserna i söder. Enligt den geotekniska rapporten är marken lerrik. Infiltrationsmöjligheten är därmed låg. De geohydrologiska förutsättningarna kan medföra en sättningsbenägen mark. Kassetter och ledningsgravar ska inte läggas djupare än att 0,2-0,3 m av torrskorpleran sparas så ingen risk för grundvattensänkning sker som i sin tur kan ge sättningar. Dagvattenkassetter ska dock läggas tilläckligt djupt för att motverka att upplyftet på kassetten blir större än lasten. Om ledningsgravar blir för djupa och man befarar att ett område dräneras ut ska strömningsavskärande åtgärder vidtas. Enligt Kretslopp och Vattens säkerhetsavstånd kommer D1400 ledningen ligga på säkerhetsavstånd (>1 m) från nya byggnader. Flera alternativa lösningar finns gällande avvattningssystemet, dessa presenteras under punkt 4.4.4. 4.4.2 Stuprör Avvattning av tak föreslås ske via stuprör till ledningar som förutsätts kunna dras i garagens tak och inte behöver dras ner under garagets golv. På så vis kan ledningarna komma ut relativt grunt i marken utanför husen. Om ledningar dras under garagets golv måste vatten pumpas till recipientledning. Markdjupet på innergårdar som är underbyggda av garage är endast 300-400 mm vilket innebär att det blir för liten marktäckning för ledningar. Alternativet är att leda vatten i ytliga rännor eller dra ner stuprören under garagen. Risken med att dra ner stuprören under garagen är dock att de kan komma för djupt och ge problem med anslutningarna till befintligt system. 4.4.3 Underjordiska fördröjningsmagasin Underjordiska magasin (ex. dagvattenkassett, rörmagasin) föreslås fördröja takvatten samt övriga hårdgjorda ytor. Totalt 36 m 3 vatten ska fördröjas i de föreslagna magasinen. I bilaga 5 visas samtliga magasin som dagvattenkassett 9 av 17
magasin. Om t ex det södra magasinet, som fördröjer dagvatten från delområde 4 skulle vara ett rörmagasin med t ex dimensionen 500 mm skulle magasinet behöva vara 42 m långt. Fler alternativ på hur underjordiska magasin kan utformas visas under 4.6.1 och 4.6.3. 4.4.4 Alternativ dagvattenlösning Dagvattenlösningar som inkluderar översilning, gröna tak och/eller ytliga fördröjningsmagasin kan öka reningseffekten och kan ersätta eller komplettera underjordiska dagvattenlösningar. Dessa lösningar blir oftast estetiskt tilltalande, omhändertagande av dagvatten visualiseras och systemet blir mer likt naturens sätt att ta omhand dagvattnet. 4.4.4.1 Översilning och svackdiken Att släppa stuprören på markytan och leda ut vatten från de hårdgjorda ytorna mot de gröna ytorna mellan byggnaderna som är underbyggd av garagen skulle bidra till ett trögare avledningssystem. Dagvattnet skulle dessutom renas något genom översilningen. För att detta ska kunna genomföras är markytans höjdsättning mycket viktig. Det krävs att marken lutar från byggnaderna och från de hårdgjorda ytorna mot grönytorna. På grund av den grunda marktäckningen på garagetaken kommer de veck som bildas genom höjdsättningen och dit vattnet leds inte kunna luta i längdsled utan dagvattenbrunnar måste istället ta in vattnet och leda ner det igenom garagetaket. Att använda översilning i detta område kommer inte nämnvärt minska behovet av kompletterande fördröjningsmagasin. Hade däremot marktäckningen varit högre, ca 1 m, skulle vecken kunna underbyggas av makadamstråk med en dräneringsledning i botten som leder vatten i längdsled också och makadamen och dräneringsledningens volym skulle kunna tillgodoräknas i det totala behovet av fördröjningsvolym. Översilning skulle också kunna nyttjas i ytan mellan byggnadskropparna, i grönytorna längs husen. Ytan behöver då förses med ett svackdike som underbyggs med makadam så att rätt fördröjningsvolym erhålls. Bortledning från makadamen görs med en dräneringsledning, se bild 4. I lågpunkten av svackdiket sätts en dagvattenbrunna som kan leda bort överskottsvatten. Bild 4. Exempel på svackdike som underbyggs mad makadam (Ramböll 2013) 10 av 17
4.4.4.2 Regnträdgårdar Regnträdgårdar (rain-gardens) kan anläggas på innergårdarna och i ytorna längs husens fasader, där utrymme finns, för att fördröja dagvatten från tak och eventuellt från hårdgjorda ytor beroende på hur de utformas. På innergårdarna skulle de behöva vara upphöjda för att tillräcklig volym ska erhållas där växter också kan planeras. Om fördröjningsvolymen från delområde 4 skulle utformas som regnträdgård med måtten 1x1 m, och där hälften regnträdgården fylldes med t ex ett kross material skulle det behövas en ca 12 m lång regnträdgård. Läs mer om regnträdgårdar under 4.6.2. 4.4.4.3 Gröna tak Gröna tak föreslås anläggas på komplementsbyggnader (ex. förråd, återvinningsstation) samt byggnad i norr. Om taken är låglutande byggs de upp av ett dräneringslager med en sedummatta överst. Gröna tak har ett stort visuellt värde och ger rening för luft och vatten. På årsbasis reduceras 50 % av vattenvolymen. Gröna tak fördröjer och renar dagvatten särskilt vid lågintensiva regn därmed föreslås inte gröna tak som enda lösning för dagvattenhantering, läs mer om gröna tak under rubrik 4.6.4. 4.5 Rening av dagvatten Naturlig fördröjning och rening av dagvatten är att föredra. Exempelvis gröna tak, vegetation, diken och dammar vilket kan förbättra dagvattenkvaliten från hårdgjorda ytor. Genom att dagvattnet fördröjs i de underjordiska magasinen kommer en viss rening ske genom sedimentering. Att låta vattnet från taken och de hårdgjorda ytorna översila över en gräsyta innan det rinner in i en dagvattenbrunn förbättrar, där så är möjligt, också reningseffekten något. En regnträdgård medför rening av dagvatten både i form av sedimentering samt genom växtupptag. 4.6 Exempel på dagvattenlösningar 4.6.1 Dagvattenkassetter Ett alternativ till makadamfyllda diken är dagvattenkassetter av plast. Dagvattenkassetternas (bild 5) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en anläggning av makadammagasin. 11 av 17
Bild 5. Dagvattenkassetter. Källa: www.wavin.se. Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda magasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Utformningen på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 %. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Marktäckning som skydd mot laster föreslås av leverantörerna om minst 0,4 meter för placering i gräsytor och 0,6 m för körbara ytor. 4.6.2 Regnträdgårdar (rain-gardens) En regn trädgård är en grund fördjupning i marken som är planterad med växter och gräs. Regn trädgården bör placeras i närheten av ytor som ska avvattnas för att kunna fördröja och rena vattnet innan det antingen får infiltrera ner i marken eller leds vidare till ledningssystemet. I en tätbebyggd miljö kan regn trädgården utformas med väggar istället för slänter på sidorna för att ta mindre plats i utbredning. Om det är högt grundvatten i marken eller om marken är förorenad kan konstruktionen runt regn trädgården göras tät. Om det görs tät kan utloppet t ex anordnas med en dräneringsledning i botten. Se exempel i bild 6. Om en yta är underbyggd av t ex ett garage kan regn trädgården göras upphöjd så att den står helt eller delvis på marken. Gestaltningsmässigt blir den då som en upphöjd rabatt. I ytor som inte är underbyggda kan regnträdgården utformas nedsänkt enligt bild 7. 12 av 17
Bild 6 och 7. Exempel på utformning av regn trädgård (Ramböll 2013) Bräddning från en regn trädgård kan antingen ske via ett högt placerat bräddavlopp eller via markavrinning om vattnet då kan rinna bort från byggnaderna. 4.6.3 Rörmagasin Där det inte finns utrymme för öppna fördröjningsmagasin kan underjordiska magasin anläggas och förläggas till exempel inom parkeringsytor. Det finns flera olika typer av underjordiska magasin för dagvatten på marknaden idag. Vid hög grundvattennivå måste fördröjningsmagasin som anläggs under mark sannolikt utgöras av täta magasin som till exempel rörpaket. Om magasinen utförs som en otät konstruktion som till exempel plastkassetter måste hänsyn till grundvattennivån tas. Den bör vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Magasinen behöver också dimensioneras för aktuell last, exempelvis trafik och vid täta magasin och hög grundvattennivå även för upptryck. Rörmagasin av plast, Polyeten är korrosions- och kemikaliebeständigt vilket innebär att rören har en lång livslängd. Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong. För att skapa ett magasin av rördelar i polyeten (bild 8) krävs det att de sammankopplas och det görs antingen genom att de gängas eller svetsas samman eller att de både gängas och svetsas. I och med att varje rördel anpassas utifrån beställarens krav kan magasinet utformas efter de topografiska förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Installationstiden exklusive schaktning är vid den här magasinstypen kort jämfört med andra magasinstyper. Detta tack vare att rördelarna är lätta, prefabricerade och kan göras längre än betongrör. Samt att de snabbt och enkelt kan monteras samman. Ett magasin av polyeten beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom eventuell spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år (www.kwhpipe.se). 13 av 17
Bild 8. Dagvattenmagasin av Weholite dubbelväggiga lättviktsrör, polyeten. Källa: www.kwhpipe.se Dagvattenmagasin gjorda av armerade betongrör (bild 9) fungerar på samma sätt som de dagvattenmagasinen av polyetenrör. Skillnaden är de egenskaper som materialen har. Tyngden av betongen gör att rörsektionerna blir svårare att hantera vid montering och dyrare att transportera. Det går inte heller att göra lika långa längder av betongrör som med polyetenrör vilket medför fler skarvar mellan rördelarna. Fler skarvar ger en längre installationstid. Armerad betong kan dock bära större laster än polyetenrörsmagasin vid till exempel ytligt liggande dagvattenmagasin. Betongrörens ungefärliga livslängd är 100 år. Bara i undantagsfall är mark- och vattenförhållandena sådana att kemiska angrepp förkortar livslängden (www.alfaror.se). Bild 9. Dagvattenmagasin av betongrör Källa: www.steriks.se. 4.6.4 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (bild 10). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. 14 av 17
Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. Bild 10. Stadsbiblioteket i Halmstad. Källa: www.vegtech.se. 5. Investeringskostnader Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från A - prislista markarbeten 2012 Norconsult, tidigare erfarenheter från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VA- produktleverantörer och entreprenörer, se tabell 3. 15 av 17
Tabell 3. Uppskattade investeringskostnader för dagvattenlösningar. Gröna tak Tabell 4. Ungefärlig uppbyggnad och pris för lutande respektive låglutande gröna tak. Vegtech rekommenderar att inte anlägga gröna tak på tak som lutar mer än 27. Uppbyggnad för lutande takytor 2-27 Artnr: Produkt: Pris/m 2 (gällande 100 m 2 ) 9-12253 VT-filt (fuktighetshållande filt) 31 kr/m 2 2-12095 Xeroflor Moss Sedum matta 214 kr/m 2 Uppbyggnad för låglutande takytor 0-4 9-12101 Nophadrain 5+1 (dränerande) 109 kr/m 2 2-12095 Xeroflor Moss Sedum matta 214 kr/m 2 *Priserna anges exkl. moms och frakt, samt erhållen rabatt 6. Drift- och underhållsaspekter Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. Livslängd på dagvattenkassetter varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. För mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. Underhåll för gröna tak innebär framförallt gödning 1 gång per år under våren. 16 av 17
Översilning kräver inga särskilda underhållsåtgärder. Om översilningsytan däremot underbyggs kommer viss sedimentering ske där som stannar i makadamen. En regnträdgård är förhållandevis underhållskrävande. Skötselkostnaden består mest av att hålla växter i bra funktion och utseende. Det kan på sikt behövas omgrävning om det sker igensättning i makadamen och det kan bli problem för växterna vid torrperioder. Samtidigt är det ett trevligt tillskott till miljön som underhållsaspekten inte bör tillåtas överskugga helt. 17 av 17
BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P104) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation: i Å = 190 Å ( ), +2 Där: i Å = T R = Å = regnintensitet, l/s, ha regnvaraktighet, minuter återkomsttid, månader Vid: T R = 10 min Å = 60 mån i Å = 181 l/s, ha Regnintensitet, l/s, ha Regnstatistik: Dahlström 2010 5- årsregn 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 5 år. Regnintensitet är 181 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 5 år. Säkerhetstillägg 25 %: 226 l/s*ha (säkerhet mot framtida klimatförändringar)
BILAGA 3 3(1) BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = Å Där: A = A red = i Å = dimensionerande flöde, l/s avrinningsområdets area, ha avrinningskoefficient reducerad area, ha dimensionerande regnintensitet, l/s, ha BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN INNAN EXPLOATERING FÖR UTREDNINGSOMRÅDET Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Gräsyta 0,30 0,1 0,03 181 5 Asfalterade ytor 0,15 0,8 0,12 181 21 Tak 0,06 0,9 0,05 181 10 Totalt 0,51 0,20 36 EFTER EXPLOATERING UTAN GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Semipermeabla ytor* 0,15 0,3 0,04 226 10 Asfalterade ytor 0,17 0,8 0,14 226 31 Takytor 0,19 0,9 0,17 226 39 Totalt 0,51 0,35 79 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 43 l/s *gräs, plantering och plattor EFTER EXPLOATERING MED GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Semipermeabla ytor* 0,15 0,3 0,04 226 10 Asfalterade ytor 0,17 0,8 0,14 226 31 Takytor 0,14 0,9 0,13 226 29 Gröna tak** 0,05 0,7 0,03 226 8 Totalt 0,51 0,34 77 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 41 l/s *gräs, plantering och plattor **förslagsvis byggnad i norr, butikstak och komplementsbyggnader
BILAGA 4 2 års regn BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING Fördröjning av 10 mm regn under 10 min (2 års regn) på hårdgjorda ytor Regnmängd 10 mm Total fördröjning av dagvatten från befintliga hårdgjorda ytor Area hårdgjord yta (m 2 ) 2051 Fördröjningsvolym (m 3 ) 21 25 % Säkerhetstillägg 26 Total fördröjning av dagvatten från nya hårdgjorda ytor Area hårdgjord yta (m 2 ) 3603 Fördröjningsvolym (m 3 ) 36 25 % Säkerhetstillägg 45 Fördröjningsvolym av dagvatten från de nya delområdena, se Bild 5:1 i PM Delområde 1 Area hårdgjord yta (m 2 ) 1551 Fördröjningsvolym (m 3 ) 16 Delområde 2 Area hårdgjord yta (m 2 )* 747 Fördröjningsvolym (m 3 ) 7 Delområde 3 Area hårdgjord yta (m 2 ) 484 Fördröjningsvolym (m 3 ) 5 Delområde 4 Area hårdgjord yta (m 2 ) 821 Fördröjningsvolym (m 3 ) 8
+9,4 +8,0 +9,4 +9,3 +9,8 +8,7 +8.5 ANGÖRING +9,4 +9,2 +8,5 +8,5 +9,4 +8,9 +6,9 +9,4 VG+6,1 VG+7,2 VG+8,0 VG+7,5 VG+7,0 VG+8,0 VG+8,0 +8,7 +7,3 VG+7,0 +7,3 VG+6,5 VG+6,5 VG+6,0