Redovisning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete under år 2011

VERKSAMHETSRAPPORT Enheten för handelsbistånd 2011-01-16 Dnr 6-2012/00047 Lennart Nordström För kännedom Sida, Ola Sahlén Redovisning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete under år 2011 1. Inledning Inriktningen på Kommerskollegiums biståndsverksamhet styrs av myndighetens instruktion och regleringsbrev samt av regeringens generella styrinstrument på området, såsom riktlinjer, policies och samarbetsstrategier samt av den ramöverenskommelse som finns mellan Kommerskollegium och Sida. Partnerländernas efterfrågan tillsammans med ovan nämnda styrinstrument styr valet av insatser som ska göras. Kommerskollegiums expertis ligger inom områdena utrikeshandel och handelspolitik. Som myndighet har kollegiet en lång erfarenhet av samarbete med andra myndigheter. Myndighetsrollen innebär en stabilitet och kontinuitet vilket kan leda till långsiktiga samarbeten och nätverkanden mellan myndigheter i Sverige och i andra länder. Som expertmyndighet på handelsområdet kan kollegiet bidra med kunskap och stöd genom insatser allt ifrån långsiktig institutionsuppbyggnad till renodlade utbildningsinsatser. Förutsättningen för kollegiets insatser är dock att de bygger på den myndighetsspecifika kompetensen. 2. Erfarenheter och lärande från verksamhetsåret 2.1 Utvecklingen av organisation och rutiner för verksamheten För att ytterligare höja den svenska profilen för handelsrelaterat utvecklingssamarbete har regeringen sedan 2009, i Strategin för Globala Utvecklingsinsatser, reserverat särskilda medel för handelsrelaterade biståndsinsatser genom Kommerskollegium. Nuvarande beslut avser perioden 2011-2014 (bilaga 1). Myndigheten genomför dessutom vissa större projekt med särskild finansiering från Sida. Enheten för handelsbistånd, ICO, ansvarar för samordningen av det operativa arbetet med biståndsfrågor som engagerar myndigheten Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

2(20) enheter. Inom enheten finns också Open Trade Gate Sweden (OTGS) 1. Enheten har sammanlagt nio tjänster för sin uppgift. Kommerskollegium har sedan senhösten 2011 en ny arbetsordning, som tydligare uppdrar åt enheterna att ansvara för genomförandet av program och projekt. Arbetet med en första version av en manual för utvecklingssamarbetet har avslutats. Den löpande analysen av regeringens riktlinjer, samarbetsstrategierna och gällande ämnespolicies har varit utgångspunkter för planering och genomförande av insatser. Som myndighet har kollegiet goda möjligheter att stödja långsiktig kapacitetsuppbyggnad av systermyndigheter i samarbetsländer. Myndighetens roll och uppgift, stabiliteten över tid och lång erfarenhet som statlig myndighet för handelspolitik och handelsanalys har byggt ett organisatoriskt minne som kan vara värdefull vid stöd till institutionsuppbyggnad och införlivande av internationella konventioner och handelsavtal. Utifrån arbetet med analys av handel och handelspolitik kan kollegiet bidra med att bygga kapacitet kring hur man arbetar organisatoriskt och metodmässigt med dessa områden. Samarbetspartners kan dra nytta av kollegiets kunskaper om vissa processer såsom t.ex. förhandlingskunskap och skapandet av kontakter, samordning och nätverksbyggande mellan statliga myndigheter och mellan myndigheter och näringsliv. Kommerskollegiums metoder och arbetssätt har utvecklats under året. Regeringens samarbetsstrategier (landstrategier) och ämnespolicies har styrt arbetet med att bygga upp en biståndsportfölj. En genomgång av de samarbetsstrategier som beslutats under 2011 har identifierat handelsfrågor som en prioritet i ytterligare några strategier. Myndigheten har arbetat med att utveckla rutiner, riktlinjer och samordning internt. Arbetet har medfört utveckling av externa kontakter och nätverk, liksom kompetensutveckling av kollegiets medarbetare. Uppbyggnaden av administrativa system, som skall stödja biståndsverksamheten, har nått ett stadium där löpande underhåll kan ta vid och de budgeterande medlen för detta har inte behövt utnyttjas till fullo. Olika åtgärder har vidtagits för att öka myndighetens kompetens att bedriva utvecklingssamarbete. Bland dessa åtgärder kan nämnas förbättrad information till omvärlden via kollegiets externa hemsida, kartläggningar av kollegiets roll inom olika ämnesområden och kompetensutbildning av kollegiets personal i utvecklingssamarbete och projektledning. Verksamheten har under året reviderats av Thornton (verksamhet under 2010) med godkänt resultat, men med förslag och synpunkter som kollegiet beaktar och åtgärdar för framtiden. 1 OTGS är en nationell kontaktpunktsfunktion som bistår exportörer från utvecklingsländer med information om regler och andra förutsättningarna för att exportera till Sverige och EU samt komma till rätta med problem relaterade till det handelspolitiska regelverket.

3(20) 2.2 Betydelsen av det särskilda bidraget Regeringen beslutade 2011 att för perioden 2011-2014 årligen reservera 10 miljoner kronor för Kommerskollegiums handelsrelaterade biståndsinsatser, kanaliserade via Sidas globala anslag. Tack vare denna satsning har kollegiet kunna bygga upp sin verksamhet mer långsiktigt och bidra till en stärkt svensk kompetens genom bl a.återföring av internationell erfarenhet samt projekt- och metodarbete. Det faktum att Kommerskollegium fått medel för verksamheten via Sidas globala anslag har varit mycket viktigt för att snabbt kunna bygga upp verksamheten och skapa ett brett nätverk. För myndigheter som ska medverka inom biståndet kan uppstartsproblem i form av ett komplicerat regelverk, otydliga styrsignaler, finansieringsproblem och den allmänna osäkerheten om marknaden för myndigheten vara ett stort hinder. Kommerskollegium har haft förmånen att både ha tydliga styrsignaler från regeringen och en säkrad grundfinansiering. Samverkan med Sidas fältorganisation går smidigt och samarbetet med Sida i Stockholm löper väl. Det har funnits möjligheter att anställa nya medarbetare och att börja bygga den kompetens och de administrativa system som krävs för uppdragsverksamhet i allmänhet och bistånd i synnerhet. Nya projektidentifieringar och nödvändiga prospekteringsresor har kunnat göras. Ett antal utbildningsinsatser har genomförts under året (se bl a avsnitt 3.1 nedan), både inom ramen för Sidas ITP-koncept och med finansiering via bidraget. 2.3 Parisdeklarationen och betydelsen av koordinering Kommerskollegium ska givetvis arbeta i Parisdeklarationens anda och är mycket medvetet om vikten av givarkoordinering. Kollegiet ser alltid till att stämma av givarsituationen i landet med EUs representation och andra aktörer (inklusive tekniska genomförare) och söker insatser som är komplementära till andras. Vår erfarenhet är att denna strategi fungerar och vi har inte i något fall kunnat notera några samarbetsproblem. Tvärtom välkomnar andra aktörer Sveriges och kollegiets medverkan, inte minst för våra möjligheter till långsiktigt, institutionellt samarbete. Utan möjligheter till egen, ständig fältnärvaro blir kollegiets samarbete med Sidas huvudkontor och ambassaderna särskilt viktigt för att följa Parisdeklarationens intentioner. 2.4 Samarbete med partnerländer Med tanke på Parisagendan och uppföljningen i Accra har kollegiet varit mycket noga med att projekt som inleds är efterfrågestyrda samt att samordning och samarbete sker i så stor grad som möjligt.

4(20) För att undvika utbudsstyrning försöker kollegiet dessutom problemorientera den efterfrågan som länder visar när en samarbetsmöjlighet yppar sig. Myndigheten är medveten att många handelssignaler i samarbetsstrategierna inte alls har Kommerskollegium som mottagare. 2.5 Efterfrågan från olika kategorier länder Myndigheten arbetar kontinuerligt med att inventera stöd till handelsområdet i samarbetsstrategierna samt bygga upp relationer med såväl Sidas personal i Stockholm som på fältet. När det gäller prioritering av länder är kollegiet väl medvetet om att fokus ska ligga på de fattigaste länderna. Kollegiet har att följa de styrdokument som gäller för det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet och de riktlinjer som gäller för utvecklingssamarbete med olika landkategorier. Förfrågningar om samarbete kommer till kollegiet från olika kategorier av länder, från de minst utvecklade (MUL) till medelinkomstländer in spe, och handelsfrågor ingår i samarbetsstrategierna för länder i olika kategorier och utvecklingsstadier. Det finns ingen funktion inom Sida som viktar signalerna i länders landstrategier mot varandra. I gruppen av länder i landkategori 5 (dvs länder med selektivt samarbete med aktörssamverkan) har kollegiet fått starka signaler från såväl samarbetsländerna själva som från Sida och UD. Samarbete med Botswana, Sydafrika, Namibia, Vietnam och Indonesien har pågått eller diskuterats under 2011. När det gäller institutionssamarbete har ett treårigt samarbetsavtal undertecknats med Ukrainas ekonomiministerium. Bland de MUL med möjlighet till långsiktigt samarbete är Liberia det land som tydligast signalerat sina behov av stöd. Bland länder som är aktuella för reformsamarbete i Östeuropa har Moldavien på nytt tagit upp behovet av stöd från Sverige för arbetet med ett DCFTA med EU 2. 2.6 Betydelsen av partners och processinriktat samarbete En viktig del i kollegiets arbete med utvecklingssamarbete är samarbetet med andra svenska myndigheter. Kollegiet har varit engagerade dels som aktör i andra myndigheters program, dels som ansvariga genomförare av egna projekt där andra myndigheter har medverkat. Kollegiet ingår även i ett informellt myndighetsnätverk för utvecklingssamarbete där deltagarna utbyter erfarenheter och information. Ett antal kontakter med partnerorganisationer har tagits för att diskutera ömsesidig nytta av samarbete. Diskussioner med TRAPCA 3 om samarbete inleddes under 2009. Ett besök genomfördes under våren 2 Deep and Comprehensive Free Trade Agreement 3 Trade Policy Training Centre in Africa

5(20) 2010. TRAPCA och ESAMI kan vara utmärkta partners till kollegiet med sitt fokus på vidareutbildning av statstjänstemän i olika handelsfrågor, även på särskilda önskemål från kollegiet. Ett MoU har undertecknats av parterna. Det planerade regionala mötet för deltagare i Mentorskapsprogrammet (se nedan) genomförs tillsammans med TRAPCA i Arusha under 2012. Under året har samarbete bl a ägt rum med Jordbruksverket och Tullverket. Dessa verk är naturliga partners till Kommerskollegium i biståndet, men saknar ramöverenskommelser med Sida. Samarbetet med Sida har fungerat väl, men kontakterna har varit mindre frekventa än tidigare år. Kommerskollegium är berett att delta med sin myndighets- och ämneskompetens i strategiskt arbete inom biståndet, till exempel i analysarbetet när samarbetsstrategier arbetas fram. 3. Erfarenheter från program/projekt med uppdragsfinansiering eller finansiering via MSEK10- bidraget 3.1 Genomförda regionala insatser I maj 2011 genomfördes den regionala fasen av ITP-Ursprungsregler för länder i Asien i Bandung, Indonesien. Detta var den sista kursen under gällande överenskommelse med Sida inom ramen för ITP. Då efterfrågan varit stor på fortsatta utbildningsprogram inom ursprungsregler och handelsprocedurer har Kommerskollegium under 2010-2011 tagit fram två nya kurser inom dessa ämnesområden. Utbildningarna är baserade på erfarenheterna från ITP och riktar sig till länder i södra Afrika. I jämförelse med ITPs koncept har mer fokus lagts på information och förankring i målgruppens hemmaorganisationer och ansvaret för urvalet av deltagarna har i större omfattning lagts på organisationerna. Sverigefasen genomfördes parallellt för båda kurserna i november 2011 med gott resultat. Den regionala delen av kursen genomförs i mars 2012 och följs av nationella seminarier med kursdeltagarna som primärt ansvariga för genomförandet. I mellanliggande fas läggs fokus på kontakter mellan deltagare och deras mentorer. Det treåriga Mentorskapsprogrammet har utvärderats och avslutats under 2011 med tillfredsställande resultat. Planering pågår emellertid för ytterligare en fas (utfasning) under 2012. 3.1.1 Specifika erfarenheter från International Training Programmes (ITP) och Kommerskollegiums Training Programmes (TP) De mätningar av kundnöjdhet som regelmässigt görs efter och under programmens gång tyder på att deltagarna under 2011 överlag är mycket

6(20) nöjda med utbildningarna. Vad gäller projekt- och resultatmålen kan vi både genom egna iakttagelser, diskussioner med deltagarna och med hänvisning till genomförda utvärderingar sluta oss till att de är uppnådda. Kollegiet har genom utbildningar, studiebesök och projektarbete/diskussioner ökat medvetenheten och byggt kapacitet inom området ursprungsregler och handelsprocedurer. Genom ett aktivt engagemang av såväl mentorer som LFA-konsulter har vi fått struktur på och underlättat genomförandet av förändringsprojekten. Kommerskollegium anser att ITP-programmen även har bidragit till att skapa förutsättningar för att nå effektmålen med insatsen, som är att stärka de deltagande ländernas kapacitet att delta i regional och internationell handel, speciellt genom att dra nytta av fler exportmöjligheter till industrialiserade länder. Många andra faktorer påverkar ländernas kapacitet att delta i internationell handel och det går inte att härleda effekter till kollegiets utbildningsprogram. Men strukturen på programmen bygger på erfarenheter av hur en positiv utveckling inom områdena ursprungsregler och handelsprocedurer för utvecklingsländer kan komma till stånd. Man kan förutsätta att deltagarna, som i de flesta fall är nyckelpersoner inom de här tematiska områdena och aktiva deltagare i handelsförhandlingar använder kunskaperna, insikterna och kontakterna iför detta syfte.. Dessutom har vi noterat ökade regionala kontakter mellan experter vilket har stor betydelse för både förhandlingar och för praktisk tillämpning av förhandlingsresultaten.. Vi kan konstatera att det är svårare att få med deltagare i programmet ju högre upp i hierarkin de sitter i hemmaorganisationen. Det blir därför viktigt att hitta andra att sätt engagera och involvera chefspersoner i förändringsprojekten, som måste vara förankrade och prioriterade av hemmaorganisationen för att leda till resultat. Detta är frågor som kollegiet har arbetat vidare under sina egna Training Programmes genom ökade kontakter med respektive hemmaorganisation före kursen och förankring av individernas nya kunskaper i organisationen efter den regionala utbildningsfasen. Ett annat sätt att stärka kapaciteten i hemmaorganisationen och därmed få ett mer långtgående resultat är att länka ITP till andra insatser, verktyg och metoder som finns inom biståndet. Exempel på sådana insatser kan vara en kombination av institutionellt samarbete mellan myndigheter i Sverige och landet i fråga eller ytterligare stöd med att konkretisera projektet på hemmaplan. Kostnaden för genomförande av programmen har minskat i jämförelse med tidigare år beroende på inarbetade rutiner för genomförandet och lägre ersättningsgilla kostnader. Det märks tydligt i dialogen med kursdeltagarna att efterfrågan på kollegiets och andra svenska aktörers expertkompetens är stor. Kollegiet ser stora fördelar med att ha erfarenhet av att organisera program sedan tidigare år vilket har underlättat både administration och upplägg av programmen.

7(20) Dessa program skapar ett mervärde även för den egna organisationen, t.ex. i form av kontakter med andra kollegor, insikt i utvecklingsperspektivet inom respektive sakområde och internationell erfarenhet överlag. 3.1.2 Specifika erfarenheter från Mentorskapsprogrammet År 2011 var det sista året för Mentorskapsprogrammet för TBT-frågor som pågått sedan 2008. Programmet har som mål att öka kapaciteten att delta i internationell och regional handel, genom ökad kunskap om och förståelsen för TBT-avtalet. Programmet bygger på Kommerskollegiums kompetens och mångåriga erfarenhet av arbete med WTO/TBT-frågor. Under året har totalt fyra aktiviteter genomförts, varav tre varit s.k. Main Activities i samband med TBT-kommitténs möten i Genève och ett möte som enligt projektbeskrivningen var projektets avslutande aktivitet. Deltagarenkäterna visar (i stark sammanfattning) att flertalet deltagare generellt sett är mycket nöjda med programmet; det anses mycket relevant och påverkar implementeringen av TBT-avtalet i respektive deltagarland. Mentorskapsmodellen anses central för att uppnå målet med programmet och LFA-metoden är bra för att identifiera de största bristerna i TBT-avtalets implementering. Deltagandet vid WTO/TBTkommitté mötet i Genève har varit uppskattat. Utvärderingarna visar på goda resultat. Programmet har utvärderats under 2011 och i allt väsentligt bedömts vara framgångsrikt. Då det i programplanen inte planerades för någon utfasningsperiod har både Kommerskollegium och den externa utvärderaren sett ett behov av utfasningsaktiviteter under vilken den allra viktigaste åtgärden är att förankra lärdomarna från programmet institutionellt i deltagarnas hemländer. Ytterligare ett mål med aktiviteterna är att försöka få till en regional komponent i form av ett regionalt samarbete för TBT-frågorna, t ex via de regionala ekonomiska samarbetsorganisationerna, framför allt EAC. Sida och kollegiet började redan tidigt under 2011 diskutera frågan om hur förankringen av deltagarnas erfarenheter i sina organisatoner skulle säkras och en ny fas av programmet planeras för 2012. 3.1.3 Handelspolitisk grundkurs Under 2010 togs ett underlag till en handelspolitisk grundkurs fram för att användas i utvecklingssamarbetet. Kursen kan anpassas till specifika behov och är tänkt att användas som kompetensutveckling av bl.a. anställda inom statsförvaltningen i olika länder som arbetar med handelsrelaterade frågor. En variant på den handelspolitiska grundkursen genomfördes under hösten 2011 för deltagare från Sida, UD och kollegiet självt.

8(20) 3.2 Genomförda bilaterala insatser 3.2.1 Botswana Projektet Aktörssamverkan med Botswana avslutades med en överenskommelse om att undersöka möjligheterna till långsiktigt institutionellt samarbete med Botswanas handelministerium. En första ansökan om treårigt samarbete inlämnades till Sida i januari 2010 och klartecken gavs att fortsätta utarbeta ett samarbete mellan DIT och Kommerskollegium. I maj 2010 genomfördes en LFA-workshop med deltagare från handelsministeriet, DIT, botswanska intressenter och Kommerskollegium där deltagarna identifierade ett antal områden för ett begynnande institutionellt samarbete med kollegiet. Då behovet av kollegiets tjänster inom olika områden var stort såg båda parter ett mervärde av att få en person från kollegiet på plats i Gaborone för samordning av aktiviteter. DIT har sedan dess, med hjälp av ICO, skissat på en projektplan att lämna in till Sida för ett treårigt samarbete. Den uppskattade budgeten för ett sådant samarbete ligger för närvarande på runt 30 miljoner SEK varav Sida skulle stå för hälften av dessa kostnader. DIT lämnade i december in sin ansökan om stöd till kollegiet, som vidarebefordrat ansökan till Sida. Sida lämnade under 2011 besked till DIT om mer begränsade möjligheter till stöd än vad som tidigare planerats och Botswanas egeninsats skulle därmed bli avsevärt större. Botswanas regering har av allt att döma tills vidare valt att inte driva frågan om samarbete vidare. Botswanska tjänstemän från DIT, MTI och BURS deltog i 2011 års TPkurser under principerna för partnerdriven samverkan. Kommerskollegium besökte ministerierna i samband med lanseringen av TPkurserna. 3.2.2 Indonesien I samband med ITP-kursen i Indonesien i maj diskuterades bilateralt samarbete mellan kollegiet och indonesiska ministerier i samråd med Sveriges ambassad i Jakarta. Handelsministeriet sade sig vara intresserade av frågor såsom ursprungsregler, handelsprocedurer och frihandelsfrågor. Ett seminarium om ursprungsregler hölls även för indonesiska tjänstemän inom utrikesministeriet. 3.2.3 Liberia Samarbetsstrategin pekar tydligt ut kollegiet som aktör i Liberia. En första resa för projektidentifiering genomfördes därför i början av 2010. Våren 2011 arrangerades en workshop i Monrovia där tre personer från kollegiet och en inhyrd konsult genomförde en LFA-övning med representanter för flera olika departement i syfte att strukturera problem

9(20) och lösningar. Liberias allmänna behov av stöd till kapacitetsbyggande inom handelsområdet togs fram och kollegiets möjligheter att medverka identifierades i ett stöd till Liberias anslutning till WTO. Två medarbetare besökte under hösten Genève för att stämma av de tentativa planerna med WTO med andra centrala aktörer för Liberias tillträde. Vid ett nytt besök i Monrovia stämde kollegiets medarbetare sedan av planerna med bl a Liberias handelsminister, biträdande handelsminister och andra intressenter inom givarkretsen. I anslutning till ministermötet i WTO i Genève i december arrangerades två möten mellan kollegiet och liberianska ministrar och det kunde konstateras att intresset av att samarbeta var påtagligt och ömsesidigt. Kommerskollegium har också kontaktat Kap Verde för att höra deras intresse av att bidra med sina erfarenheter från anslutningsprocessen i ett kommande samarbete och gensvaret har varit positivt. Under början av 2012 kommer kollegiet dels att arrangera en utbildning för den liberianska kärngrupp som ska arbeta med anslutningen och dels stödja Liberia i arbetet med en projektansökan till Sida. 3.2.4 Moçambique I samband med ett exportseminarium i Maputo i november gavs information till ambassaden om kollegiets möjligheter att medverka i biståndet och med analytiskt arbete under arbetet med en ny samarbetsstrategi. 3.2.5 Moldavien En prospekteringsresa genomfördes enligt plan i juni 2010 tillsammans med Sida. Det visade sig att Moldavien (tvärtemot vad som tidigare sagts) inte ville ha stöd till kompetensutveckling i någon nämnvärd omfattning inför slutandet av ett DCFTA (Deep and Comprehensive Free Trade Agreement). Framförallt önskade man finansiellt stöd till lokala konsulter, vilket inte ligger inom kollegiets ansvarsområde. Under 2011 har Moldavien återkommit med en förfrågan till Sida och Kommerskollegium om att återuppta diskussionerna om ett samarbete; frågan ligger för närvarande hos ambassaden i Chisinau. 3.2.6 Namibia En konsultstudie av namibiska intressen och behov av att samarbeta med kollegiet upphandlades och genomfördes under 2010. En uppföljningsresa genomfördes i september 2010 för att identifiera behoven och förutsättningarna för ett samarbete. Besöket i Namibia gjordes i samband med besök i Sydafrika och Botswana. Uppföljningen visade på ett stort interesse av både institutionellt samarbete men även teknisk kapacitetsutveckling i ämnen såsom ursprungsregler, handelsprocedurer och antidumpning. De intresserade parterna var framför allt tullen och handelsministeriet och båda myndigheterna

10(20) betonade vikten av ett långsiktigt samarbete där även regionala aspekter togs tillvara. Namibiska tjänstemän från Ministry of Agriculture, Ministry of Finance, Custom and Excise samt Direcorate of Customs and Excise deltog i 2011 års TP-kurser under principerna för partnerdriven samverkan. Medarbetare från Kommerskollegium besökte ministerierna i samband med lanseringen av TP-kurserna. 3.2.7 Sydafrika En konsultstudie av sydafrikanska intressen och behov upphandlades och genomfördes under 2010. Ett besök hos intresserade organisationer genomfördes i september 2010 för att identifiera förutsättningarna för ett samarbete. Department for Trade and Industry (dti) och South African Revenue Services (SARS) visade stort intresse för samarbete, en förfrågan om besök ledde till att två personer från dti besökte kollegiet i december för att dra lärdomar av hur kollegiet arbetar och är strukturerat samt för att diskutera framtida samarbetsmöjligheter. Liksom i Namibia efterfrågades kurser inom handelsprocedurer och ursprungsregler, gärna med regionalt perspektiv. Dti har bett att få återkomma med vidare behov av kapacitetsutveckling efter att de har slutfört sin strategiska resursplanering. Sydafrikanska tjänstemän dti och SARS deltog i 2011 års TP-kurser under principerna för partnerdriven samverkan. Kommerskollegium besökte ministerierna i samband med lanseringen av TP-kurserna. 3.2.8 Tanzania Ett besök på ambassaden i Dar es Salaam genomfördes under 2010. Kollegiet och ambassaden delar bedömningen att ett illa fungerande samarbete mellan givare och Government of Tanzania knappast skulle bli bättre av kollegiets medverkan. EU var dock intresserade av att få kollegiet delaktig i pågående program. Under 2011 gjorde emellertid kollegiet på begäran från den svenska ambassaden i Dar es Salaam en analys av ett programförslag från den tanzanska regeringen Kollegiets står till förfogande för diskussioner om intresset och behovet av samarbete skulle förändras. 3.2.9 Ukraina I september 2010 visade Ukrainas kontaktpunkt för WTO:s TBT-avtal ett intresse av att återuppta samarbetsdiskussionerna med Kommerskollegium. Detta resulterade i ett studiebesök på kollegiet med sju representanter från kontaktpunkten, ekonomiministeriet och stadsministeriet i Ukraina. Under fyra dagar fick deltagarna inblick i kollegiets arbete med TBT, kontaktpunkter såsom SOLVIT och OTGS

11(20) och frihandelsavtal. Dessutom genomfördes en LFA-workshop för att identifiera kontaktpunktens behov och möjlighet till samarbete med kollegiet. Under 2011 utarbetade Ukrainas kontaktpunkt och Kommerskollegium en projektplan som sedermera ledde till en överenskommelse mellan ekonomiministeriet, Sveriges ambassad i Kiev och Kommerskollegium om ett treårigt stöd. I projektet ingår komponenter såsom utveckling av lagförslag inom TBT-området, stöd till bättre samarbete mellan ministeriet i handelsfrågor, kapacitetsbyggnad inom kontaktpunkten samt förbättrad kommunikation med näringslivet. Samarbetet inleddes i oktober 2011. 3.2.10 Zambia Inget bilateralt samarbete pågår, men zambiska ambassaden i Sverige och svenska ambassaden i Lusaka är intresserade av ett samarbete länderna emellan. Den zambiska ambassaden har under året lämnat fyra projektförslag från olika handelsorganisationer till kollegiet för bedömning. Dessa har diskuterats både med Zambias ambassad och med Sveriges ambassad i Zambia. Kollegiet avser besöka Lusaka under första halvåret 2012 för fortsatta diskussioner och en eventuell LFA-workshop. 3.2.11 Östliga partnerskapet Den svenska regeringen har sedan 2010 planerat att samla en grupp seniora tjänstemän/politiker från länderna i östliga partnerskapet till ett möte i Stockholm för att diskutera några centrala handelsfrågor. Svenska erfarenheter av att ta fram och förankra nationella ståndpunkter i handelsförhandlingar och vikten av goda kontakter och samarbete med näringslivet och andra myndigheter var i fokus. Kommerskollegium deltog aktivt i planering och genomförande av mötet som ägde rum i september 2011. 3.2. 12 Övriga länder I samband med verksamhetsplaneringen under 2011 för 2012 har Kommerskollegium varit i kontakt med ett stort antal ambassader och landansvariga på Sida HQ för att höra deras intresse och behov av kollegiet som samarbetspartner.

12(20) 4. Redovisning i ämnesdimensionen 4.1 Tekniska handelshinder/tbt Mentorskapsprogrammet-TBT 4 (2008-2011) har syftet att ge deltagare från sju afrikanska länder ökade insikter i och förståelse för WTO-TBTavtalet. År 2011 var det sista året under nuvarande överenskommelse. Deltagarenkäten visar (i stark sammanfattning) att flertalet deltagare generellt sett är mycket nöjda med programmet; det anses mycket relevant och påverkar implementeringen av TBT-avtalet i respektive deltagarland. Mentorskapsmodellen anses central för att uppnå målet med programmet och LFA-metoden är bra för att identifiera de största bristerna i TBT-avtalets implementering. Deltagandet vid WTO/TBTkommitté mötet i Genève har varit uppskattat. Deltagarnas omdömen tyder på goda resultat. Programmet har utvärderats av Indevelop under 2011 och i allt väsentligt bedömts vara framgångsrikt. Sida och kollegiet började redan tidigt under 2011 diskutera frågan om hur förankringen av deltagarnas erfarenheter i sina organisatoner skulle säkras och en ny fas av programmet planeras för 2012. Kommerskollegium har medverkat som föreläsare i fyra ITP program ( Quality Infrastructure Development in Support of World Trade ) i Swedac:s regi om WTO, TBT och ackreditering. Förutom föreläsningar om GATS, FTA, TRIPS och övriga WTO-relaterade frågor ingick ett studiebesök på kollegiet där bland annat enheten för handel tekniska regler berättade om praktiskt arbete med notifieringar inom ramen för EU och WTO samt övrigt arbete inom TBT området. Även kollegiets funktioner OTGS och SOLVIT deltog och berättade om sitt arbete. 4.2 Handelsprocedurer Sverigefasen av en egeninitierad TP-kurs i Handelsprocedurer genomfördes i november 2011 med gott resultat med deltagare från Botswana, Namibia och Sydafrika (se 3.1.1 ovan), Den regionala fasen planeras äga rum i Kapstaden i mars 2012. 4.3 Ursprungsregler Sverigefasen av en egeninitierad TP-kurs i Ursprungsregler genomfördes i november 2011 med gott resultat med deltagare från Botswana, Namibia, Sydafrika och Swaziland (se 3.1.1 ovan), Den regionala fasen planeras äga rum i Kapstaden i mars 2012. 4.4 Ekonomiska Partnerskapsavtalen (EPA) Kommerskollegium följer utvecklingen av EPA avtalen och har en nära dialog med UD i frågorna. Ett faktablad om EPA har i enlighet med 4 Technical Barriers to Trade

13(20) Sidas önskemål tagits fram för vidarebearbetning och vidarespridning av Sida. 4.5 WTO-anslutning Under 2011 skisserade Ukrainas kontaktpunkt en projektplan som sedermera ledde till en överenskommelse mellan ekonomiministeriet, Sveriges ambassad i Kiev och Kommerskollegium om ett treårigt stöd för att utveckla ett lagförslag inom TBT, stöd till bättre samarbete mellan ministeriet i handelsfrågor, kapacitetsbyggnad inom kontaktpunkten samt förbättrad kommunikation med näringslivet. Samarbetet inleddes i oktober 2011. Samarbetsstrategin för Liberia pekar tydligt ut kollegiet som aktör i Liberias WTO-anslutning. Stöd till WTO-anslutning är också ett stöd till IF-processen eftersom WTO och centrala handelspolitiska frågor finns med i handlingsmatrisen i DTIS 5. Frågan om WTO-anslutning är prioriterad av både utrikes- och handelsministeriet i Liberia och ett stort intresse har konstaterats från liberianska regeringen. Ett samarbete har inletts. (se ovan). 4.6 Långsiktigt institutionellt samarbete Projekt aktörssamverkan med Botswana avslutades med en överenskommelse om att undersöka möjligheterna till långsiktigt institutionellt samarbete med Botswanas handelsministerium (MTI). En första ansökan om treårigt samarbete inlämnades till Sida i januari 2010 och klartecken gavs att fortsätta utarbeta ett samarbete mellan Department of International Trade (DIT) och Kommerskollegium. DIT lämnade i december 2010 in en uppdaterad ansökan om stöd. Förutsättningarna för Botswana har därefter förändrats (se ovan) och kollegiet räknar nu inte med att samarbetet materialiseras under 2012. Samarbetet med Liberia kring landets WTO-anslutning kan eventuellt bli så brett att det kan ses som långsiktigt, institutionellt samarbete. 4.7 Stöd till Sida och UD Det ämnesmässiga stödet till Sida har inte fått den omfattning som skisserades i budgeten för det globala anslaget. På efterfrågan från Sida har kollegiet genomfört ett seminarium om handel/miljö/klimat samt skrivit ett faktablad om de ekonomiska partnerskapsavtalen, EPA. En grundkurs i internationell handel till utresande Sidaiter kunde inte heller i år genomföras på grund av utresandes pressade utbildningsschema. Kommerskollegium medverkade i UDs planering och genomförande av Östliga partnerskapets möte i Stockholm, hösten 2011. 5 Diagnostic Trade. Integration Study

14(20) Enligt Sidas önskemål har Kommerskollegium författat PM på olika handelspolitiska teman som stöd till biståndshandläggare i deras arbete. Ett stort antal Sida- och UD-medarbetare deltog i höstens utbildning inom ramen för den handelspolitisk grundkurs som Kommerskollegium utvecklat. Sida har även under 2011 erbjudits möjligheten att få en handelspolitisk briefing för medarbetare som skall stationeras på ambassader, men detta erbjudande har inte utnyttjats. Stödet till Sida och UD har under flera år i rad visat sig bli avsevärt mindre än budgeterat. Kollegiet kommer därför att minska den delen av MSEK10-bidraget för 2012 som sätts av för stöd till Sida och UD. 5. Analys av resultat i förhållande till verksamhetsplaneringen Med Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) och andra styrdokument som grund arbetar kollegiet för en rättvis och hållbar global utveckling och för att bidra till att öka utvecklingsländernas integrering i den internationella handeln. Utifrån myndighetens unika kompetens kan kollegiet bidra till att stärka statliga institutioner som arbetar med handelsfrågor, både genom långsiktigt institutionellt samarbete och genom kompetensutveckling av grupper eller enskilda tjänstemän. Kommerskollegium har med några undantag uppfyllt de målsättningar som nämndes i verksamhetsplanen för 2011. Bland GDs prioriteringar för 2011 års verksamhet fanns det volymmässiga målet att utvecklingssamarbetet skulle nå den nivå som kollegiet sedan ett par år siktat på och därefter konsolideras. Ett första längre samarbete med utplacerad personal skulle inledas. Under 2011 har kollegiet nått upp till en omsättning på c:a 16 miljoner kr, men inte fullt ut nått målet att sysselsätta c:a 11 årspersoner. De insatser som inte genomfördes är ett längre samarbete med Botswana (som skulle krävt utplacerade långtidare på DIT i Gaborone) (se 3.2.1 ovan) och en plan för ett samarbete med Irak. När det gäller Irak har kontakter tagits med Sida men kollegiet har valt att inte driva frågan om stöd till dess säkerheten för medarbetare bli bättre. Kollegiets administrativa system har byggts ut och manualen för utvecklingssamarbetet har reviderats och utvecklats. Den dokumentation av strategin för utvecklingssamarbetet som Sida efterfrågat för Kommerskollegiums bidragsdel tas fram under 2012. Enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2011 har kollegiet även gett förslag till Regeringskansliet om hur myndighetens roll och samarbetet med andra myndigheter kan utvecklas ytterligare.

15(20) 6. Kvalitetssäkring, uppföljning och revision Under 2009-2011 har Kommerskollegium byggt upp rutiner och interna riktlinjer för biståndsverksamheten. Sekretariatet för handelsbistånd omvandlades till Enheten för Handelsbistånd /International Cooperation Office (ICO) per den 1 september 2010. Enheten ansvarar för arbetet med biståndsfrågor i nära samverkan med övriga delar av myndigheten, men också för verksamheten inom Open Trade Gate Sweden (OTGS). Myndigheten har arbetat med att utveckla interna riktlinjer och rutiner för biståndsverksamheten. Administrativa system har anpassats eller byggts upp för att stödja biståndsverksamheten och olika åtgärder har vidtagits för att öka myndighetens kompetens att bedriva utvecklingssamarbete. Kollegiets manual för biståndsverksamheten med riktlinjer och rutiner för projekthantering finns lätt tillgänglig för all personal på intranätet och i dokumenthanteringssystemet Asken. Den administrativa uppbyggnaden för utvecklingssamarbetet blir fortsättningsvis en löpande uppdatering av administrationen. Kommerskollegium anser därför att den del av regeringens årliga bidrag för 2012 som avsätts för administrativa syften kan minskas och att medel istället förs över till budgeten för operativa insatser. Vid projektplanering och workshops med partnerländer har Logical Framework Approach (LFA) använts. Verksamheten för 2010 har under året reviderats av Grant Thornton med godkänt resultat, men med förslag och synpunkter som kollegiet beaktar och åtgärdar för framtiden. Mentorskapsprogrammet har utvärderats av ett Sida-upphandlad konsultfirma (se ovan). Regelbundna kontakter med Sidas myndighetssamordnare, kontaktperson (fokalpunkt) och olika team-chefer på Sida är viktiga för att försäkra att biståndets riktlinjer följs. Den anti-korruptionstext som används i kollegiets kontrakt med partners har reviderats i enlighet med Sidas rekommendation. Genom externa kontakter bl.a. med andra myndigheter och nätverk har Kommerskollegium fått mer kunskap om andra myndigheters arbetssätt, regelverk, rutiner och erfarenheter. 7. Kapacitets- och kompetensutveckling Att höja kompetens och medvetenhet i biståndsfrågor hos all personal inom Kommerskollegium är en prioriterad uppgift och under 2011 har satsningarna på kompetensutveckling i biståndsfrågor fortsatt. Kollegiet har deltagit i kurser i kultur- och konflikthantering och i LFA/RBMkurser. En medarbetare har utbildats till LFA-moderator. Individuella

16(20) behov har inneburit utbildning i bland annat projektledning. Många av kurserna har bedrivits i Sidas regi (se bilaga 2). 8. Information och kommunikation, internt och externt Regeringen fattade under 2010 beslut om en regel för aktiv transparens inom utvecklingssamarbetet. Information om biståndet ska bland annat göras snabbt tillgänglig och jämförbar i ett öppet format. Biståndet ska tillämpa offentlighetsprincipen på ett modernt sätt och göra det enkelt att ta del av relevant information. Kommerskollegium har publicerat grunddokument som styr verksamheten samt vissa centrala rapporter och sammanställningar på hemsidan (www.kommers.se). Som en del i verksamheten har kollegiet haft löpande kontakter med Sidas kontaktpersoner, team-chefer och utstationerade på ambassader och sektionskontor (motsvarande). Sida har erbjudits möjligheten att få en handelspolitisk briefing till medarbetare som skall stationeras på ambassader, men detta erbjudande har inte utnyttjats under 2011. Information om kollegiets verksamhet har spritts t.ex. via myndighetsnätverket och via Sida och UD till tredje part. Internt har projektledarträffar och terminsvisa informationsmöten till alla anställda arrangerats. Information om framstegen i specifika projekt publiceras löpande på Intranätet. 9. Jämställdhetsintegrering En ämnespolicy för jämställdhet och kvinnors roll och rättigheter inom utvecklingssamarbetet finns för perioden 2010-2015 och föreskriver jämställdhetsintegrering som metod. Kollegiet har i några fall analyserat genderaspekter i handelsutvecklingen men i huvudsak återstår detta arbete för 2012. 10. Finansiell redovisning Totalt sett har den av Sida finansierade verksamheten kostat xxxxx tkr under 2011 varav drygt yyyy % är arvoden och knappt zzzz % är ersättningsgilla kostnader. 11. Övrigt Kommerskollegium har under 2011 i högre grad än tidigare börjat samordna myndighetens planer och resurser inom de olika projekten och inom OTGS.

17(20) Kommerskollegiums nya arbetsordning som trädde i kraft i december 2011 gör enheternas ansvar i utvecklingssamarbetet ännu tydligare. *** Ärendet har avgjorts av chefen för Enheten för Handelsbistånd. Lennart Nordström Kommerseråd, enhetschef Maria Liungman Enhetsråd

18(20) Bilaga 1. Finansiell redovisning av utvecklingssamarbetet 2011 OBS: preliminärt utfall 2011-01-17 A) Utfall för Sida-finansierade projekt med särskild budget (kontrakt), 2011 Beskrivning Land/region Tid Utfall (tkr) Mentorskapsprogrammet (TBT) Afrika 2008-2010 1 100 284 Liberia LFA-workshop, inception Afrika, Liberia juni 2011 534 220 Liberia, study phase Afrika, Liberia 2011-2012 477 373 ITP RoO 2010/2011, regional Ukraina WTO/TBT, inception Ukraina TBT II 2011-2013, implementation Summa projekt med särskild budget (kontrakt) Asien Ukraina Ukraina jan-aug 2011 okt. 2010- feb 2011 okt 2011-2013 1 554 241 257 351 464 397 4 387 866 B) Utfall för Sida-finansierade projekt från Sidas globala 10 mkr anslag, 2011 Beskrivning Land/region Tid Utfall (tkr) Adm kostnader 2011 841 880 Kompetensutveckling kollegiet inom utvecklingssamarbete 2011 1 244 120 Stöd till Sida 2011 265 477 Operativa insatser generellt Globalt 2011 2 457 977 Liberia förberedande arbete Liberia 2011 87 520 TP Handelsprocedur 2010 Södra, Östra Afrika 2011 50 490 Vietnam, handel/miljö/klimat/standarder Vietnam 2011 51 600 Botswana förarbete Botswana 2011 50 160 Tanzania - allmänt samarbete Tanzania 2011 26 263

19(20) Östliga Partnerskapet Öst Europa 2011 71 313 CSR Globalt 2011 500 Planering grundkurs i HP Globalt 2011 367 140 Handelsfräm. konferens Zambia (avslutad 2010) Zambia 2011 226 TP RoO 2011 SACU TP TF 2011 SACU Södra Afrika Södra Afrika maj - dec 2011 maj - dec 2011 1 527 281 1 503 541 Tjänstehandboken 2011 Globalt 2011 27 780 Indonesien Indonesien maj 2011 105 928 Samarbete med CTPL (Canada) Globalt 2011 5 000 Summa Globala insatser, 10 MSEK 8 684 195 C) Utfall för delaktighet i övriga utvecklingsprojekt, 2011 PRV:S ITP (TRIPS) Globalt 21 068 Swedac:s ITP TBT Globalt 60 504 Summa övriga utvecklingsprojekt 81 572 Summa handelsrelaterade utvecklingsprojekt 2011 13 153 633

20(20) Bilaga 2. Kompetensutveckling inom utvecklingssamarbetet för kollegiets personal 2011 Under 2011 har Kommerskollegiums medarbetare utbildats vid 19 olika tillfällen. 13 medarbetare har gått LFA/RBM- kurser varav två av dessa var fördjupningskurser inom RBM och LFA moderatorsteknik. Två medarbetare har deltagit i kursen konflikt och kommunikation och ytterligare två medarbetare har deltagit i introduktionskursen i CSR. Två medarbetare har gått projektledarkurser. Majoriteten av dessa kurser, ledarskapskurserna undantagna, drevs i Sidas regi. Kurs Tid Personer LFA- kurs* 31 januari Magnus Rentzhog Tina Trollås Ellen Anker Kofoed 21 mars Ingela Mohlin Rickard Nordegren 5 maj Alexandra Forsberg 5 september Maria Liungman Anan Hallam Camilla Prawitz Lena Engvers Asa Karlsson Fördjupad RBM 6-8 april Elenor Hansson LFA moderators kurs 14-18 mars Maria Liungman Kultur, Kommunikation och konflikthantering Introduktion till Corporate Social Responsibility (CSR) Ledarskapskurser, utveckling, grupp och ledarskap 28-30 november 8 september 5-9 december Elenor Hansson Elisabeth Florell Åsa Pleiner Ellen Anker-Kofoed Åsa Pleiner Maria Liungman *LFA/RBM Kurs i Logical Framework Approach/Result Based Management är en projektplaneringskurs som ger deltagarna en förmåga att analysera och stärka logiken i projektupplägg och att omformulera realistiska och hållbara mål och resultat.