Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för vindkraftparken 2017-03-13
1. Administrativa uppgifter Sökande: (VVSAB) Org.nr. 556581-4273 Ombud: Jur. kand. Agneta Wieslander Telefon: 070-670 93 25 agneta.wieslander@vattenfall.com Adress: Projekt Boarp, Linda Broman 169 92 Stockholm Fakturaadress: Vattenfall Vindkraft AB Projekt Boarp, Linda Broman RU 2769 962 80 Jokkmokk Verksamhet: Sifferkod 40.90 B och 40.95 B enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2. Saken Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft vid. Ansökan omfattar följande fastigheter: Björstorp 1:3, Boared 1:3, Boared 1:4, Boared 1:5, Börsbo 1:5, Börsbo 1:7, Fagrared 3:2, Fagrared 3:3, Grönahögs-Skogen 3:1, Grönahögs-Skogen 4:1, Gällstads-Boarp 6:9, Hägnen 2:1, Hössna-Brunsered 1:6, Krokstorp 1:7, Köttkulla 1:5, Köttkulla 1:6, Köttkulla 4:1, Lid 4:2, Nyarp 2:11, Nyarp 2:7, Nyarp 3:11, Odla 1:12, Påbo 2:4, Tormestorp 1:1, Ubbared 1:8, Valared 1:5, Valared 3:3, Äspered 1:2, Äspered 1:4, Äspered 2:1 och Övre Rullen 1:2. 3. Yrkanden (VVSAB) yrkar tillstånd att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft på ovan angivna fastigheter i två ansökansområden som framgår av karta Bilaga 1, bestående av högst 25 vindkraftverk samt därtill hörande anläggningar och kringutrustning. 2 (20)
VVSAB yrkar vidare - att igångsättningstiden bestäms till åtta år från den dag tillståndet vunnit laga kraft, - att tillståndet upphör att gälla 40 år efter det att vindkraftverken tagits i drift samt - att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), Bilaga 2, godkänns. VVSAB föreslår att tillståndet förenas med de villkor som anges i avsnitt 8.1 nedan. 4. Sökanden är ett helägt dotterbolag till Vattenfall Vindkraft AB som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Vattenfall AB ägs av svenska staten. 5. Ansökans omfattning och utformning Ansökan avser en gruppstation för vindkraft med sammanlagt högst 25 vindkraftverk i de ansökansområden som anges i karta i Bilaga 1. Gruppstationen kallas Boarp vindkraftpark. För att göra det möjligt att optimera elproduktionen vid upphandlingstillfället och därmed nyttja bästa möjliga teknik har vindkraftverkens positioner inte slagits fast. De ledningar som krävs för att ansluta vindkraftverken till överliggande nät kommer inte att förläggas eller ägas av VVSAB. Dessa prövas särskilt genom linjekoncession enligt ellagen och omfattas inte av ansökan. 5.1. Ansökansområden De två ansökansområdena är betydligt mindre än de områden som omfattats av samråd och utredningar. Bland annat har följande områden utgått ur ansökansområdena: Områden närmast Natura 2000-området Ära- och Rullamossen. Boaredsmossen. Områden som ligger nära ett smålomsträck. 5.2. Vindkraftsområden Inga vindkraftverk kommer att placeras utanför de vindkraftsområden som markerats i Bilaga 1. Bland annat följande områden har uteslutits ur vindkraftområdena Samtliga våtmarker som inte bedömts vara starkt påverkade av t.ex. skogsbruket. Samtliga våtmarker som bedömts vara hydrologiskt förbundna med Ära- och Rullamossen t.ex. genom avrinning. 3 (20)
Områden inom 20 meter från Fagraredsån, Gölabäcken och vissa naturliga biflöden till de två vattendragen. Områden inom 150 meter från väg 1739 (vindkraftverk kommer dock inte att placeras närmare vägen än verkens totalhöjd, se Bilaga 3). Områden (med två undantag) som inte ligger i prioriteringsområde för vindkraft enligt Ulricehamns kommuns tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft (vindkraftsplanen), se avsnitt 6.1 nedan. Områden som ligger inom 50 meter från fastigheter som inte omfattas av nyttjanderättsavtal med VVSAB. 5.3. Stoppområden I stoppområden kommer inga anläggningar att förläggas och inga åtgärder vidtas. Följande områden är markerade som stoppområden i Bilaga 1: Den nyckelbiotop som är det enda objekt som bedömts hålla högt naturvärde i ansökansområdena. Samtliga opåverkade våtmarker i ansökansområdena. Samtliga gravar i ansökansområdena. Fornlämningsobjektet Knölen (Gällstad 163:1). 6. Områdesbeskrivning Ansökansområdena ligger i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län, cirka en mil sydost om centralorten. Länsväg 1739 passerar genom båda ansökansområdena. Ansökansområdena är i sin helhet benägna över 300 meters höjd över havet. De består av intensivt brukad skogsmark med inslag av våtmarker. Det finns cirka 200 bostäder inom två kilometer från ansökansområdena. Orten Köttkulla med cirka 100 invånare ligger strax söder om det södra ansökansområdet. En handfull bostäder ligger mellan vindkraftparkens norra och södra ansökansområde. Det finns en bostad i det norra ansökansområdet. Huset ligger intill en väg som kan komma att användas som anslutningsväg till vindkraftparken och som därför har inkluderats i ansökansområdet. Avståndet mellan bostaden och närmaste vindkraftsområde är ca 800 meter. 6.1. Planförhållanden Vindkraftsområdena sammanfaller huvudsakligen med två prioriteringsområden för vindkraft som pekats ut i vindkraftsplanen. 4 (20)
Två delar av vindkraftsområdena ingår inte i prioriteringsområde för vindkraft de ligger mindre än 750 m från byggnader som registrerats som bostäder i lantmäteriets kartor. Den ena byggnaden är förfallen och bedöms inte användas som bostad. De andra byggnaderna är mindre jaktkojor. VVSAB har valt att ta med områdena i vindkraftsområdena eftersom det bedöms osäkert om byggnaderna kommer att användas som bostäder när vindkraftverken uppförs. Om så är fallet kommer vindkraftverk inte att placeras utanför de prioriteringsområden som anges i nu gällande vindkraftsplan. Av vindkraftsplanen framgår att vindkraftsetableringar som huvudregel inte får överstiga 170 meter men att högre verk kan prövas i undantagsfall. Ulricehamns kommun har i ett senare beslut förtydligat undantagsregeln enligt följande: Vid uppförande av verk som är högre än 170 meter, ska den sökande i en särskild utredning åskådliggöra vilka effekter de högre verken får i förhållande till vindkraftsplanens grundregel, bland annat med avseende på ljud och ljus för närboende. Av MKB framgår att påverkan vid bostäder av ljud och skuggor av 170 m höga vindkraftverk bedöms vara jämförbar med påverkan från de högre verk som omfattas av ansökan. Vindkraftverkens höjd har liten betydelse för ljudpåverkan. Vindkraftverkens placering och drift kommer att behöva anpassas för att klara de krav som ställs för ljud och skuggor vid bostäder oavsett om vindkraftverken är 170 meter eller 240 meter höga. Påverkan bedöms vara jämförbar för vindkraftverk med de olika höjderna. Ingen del av ansökansområdet omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser. 6.2. Riksintressen Vindkraftområdena är med mycket små undantag utpekade som riksintresse vindbruk. Ansökansområdena berör de västra MSA-ytorna för Jönköpings flygplats. Flygplatsen är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Det norra ansökansområdet tangerar en bred korridor som är utpekad som riksintresse för kommunikationer med anledning av den planerade Götalandsbanan. Cirka 300 meter från det norra ansökansområdet ligger Äramossen som är utpekad som riksintresse för naturvård. Komosse som ligger ca tre kilometer från ansökansområdena är utpekad som riksintresse för naturvård och för friluftslivet. Närmaste riksintresse för kulturmiljövård är Ätrans dalgång som ligger fyra till fem kilometer från ansökansområdena. Inom tio kilometer från ansökansområdena finns fyra riksintressen för naturvård, ett riksintresse för kulturmiljövård samt ett riksintresse friluftsliv. Dessa beskrivs i MKB, Bilaga 2. Sådana områden som förtecknats med stöd av 7 kap. 27 miljöbalken (s.k. Natura 2000- områden) beskrivs i avsnitt 6.4 nedan. 5 (20)
6.3. Skyddade områden Inga skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken finns registrerade inom ansökansområdena. Det finns vattendrag och en göl inom ansökansområdena. Enligt länsstyrelsens GIS-kartor finns där dock inget strandskyddsområde. Det finns ett utpekat strandskyddsområde för Jälmån strax utanför det södra ansökansområdet. Några mindre delar av ansökansområdena består av jordbruksmark. Inom dessa kan det förekomma områden som omfattas av s.k. generellt biotopskydd. Naturreservatet Äramossen ligger cirka 250 meter från det norra ansökansområdet. Natura 2000-området Ära- och Rullamosse sammanfaller med naturreservatet men har mer begränsad utbredning och ligger längre från ansökansområdet. Vid sidan om detta finns två naturreservat, tre biotopskyddsområden och två vattenskyddsområden inom fem kilometers avstånd från ansökansområdena. Dessa beskrivs i MKB, Bilaga 2. 6.4. Närliggande vindkraftverk och vindkraftprojekt Nästan fyra kilometer sydväst om de planerade vindkraftverken finns tre vindkraftverk uppförda vid Bondegärde. Det finns två planerade vindkraftparker i direkt anslutning till ansökansområdena: Vindkraftprojektet Stigared som är i samrådsfas som planerar att ansöka om tillstånd i närtid och vindkraftprojektet Marbäck som omfattas av bygglov beslutade 2012. Det finns ytterligare fem vindkraftprojekt inom 15 km från ansökansområdena, bland annat Gunnillaberg drygt 12 kilometer bort där byggnation av vindkraftverk enligt uppgift påbörjats. 7. Teknisk beskrivning I MKB, Bilaga 2, finns en utförlig teknisk beskrivning. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går snabbt. Utvecklingen går mot allt effektivare kraftverk. VVSAB upphandlar vindkraftverken när alla tillstånd vunnit laga kraft. För att det ska vara möjligt att använda senaste och bästa möjliga teknik till ett kommersiellt pris anges inte den exakta tekniska utformningen av vindkraftverken här. Kommersiella vindkraftverk består dock i regel av torn, maskinhus och tre rotorblad. Tornen består idag oftast av stål men det kan bli aktuellt med annan konstruktion, t.ex. torn som delvis består av betong. De kommersiella vindkraftverk som uppförs idag har i regel en effekt över 3 MW. När det är dags att upphandla de vindkraftverk som avses med ansökan kan uteffekten komma att vara 5 MW eller ännu större. Teknikutvecklingen går mot vindkraftverk med allt längre rotorblad och därmed större svepyta. Vindkraftverkens rotordiameter har ofta större betydelse för produktionen än den installerade effekten. Avståndet mellan vindkraftverk i en vindkraftpark beror i stor utsträckning på rotordiametern. Ju större rotordiameter ett vindkraftverk har, desto större behöver avståndet vara för att undvika slitage och produktionsförluster. 6 (20)
Det blåser bättre och under en större del av tiden högre upp från marken. Samtidigt är turbulensen lägre högre upp vilket medför att vindkraftverken inte utsätts för lika stort slitage. Vindkraftverk med högre navhöjd producerar därför mer el än lägre vindkraftverk. De vindkraftverk som omfattas av ansökan kommer att ha en totalhöjd som överstiger 150 m. I MKB:n finns beskrivningar av konsekvenser av vindkraftverk med en totalhöjd upp till 240 m. Vindkraftverken kommer att förankras med gravitationsfundament eller bergförankrade fundament. Vid vindkraftverken krävs att en uppställningsplats för bland annat kranar iordningsställs. Det krävs också andra ytor, t.ex. lagringsytor, i vindkraftparken. Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Befintligt vägnät i området kommer att användas i första hand. Vägarna kommer bitvis att behöva förstärkas och breddas. Sammanlagt bedöms att ungefär tio kilometer ny väg behöver anläggas och att cirka sex kilometer befintlig väg behöver breddas eller förstärkas. Det interna nätet mellan vindkraftverken kommer huvudsakligen att bestå av markförlagd kabel, i första hand i anslutning till vägar, eller av isolerad s.k. hängkabel. De ytor, byggnader och anläggningar i övrigt som kan behövas för vindkraftanläggningen beskrivs i den tekniska beskrivningen i MKB. Vindkraftverkens livslängd brukar vara 20-30 år. Vattenfall arbetar för närvarande med att förlänga livstiden för vindkraftverken vilket är fördelaktigt av ekonomiska skäl samtidigt som det är god hushållning med resurser. När kraftverken tjänat ut monteras de ned. 8. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 8.1. Förslag till villkor VVSAB föreslår att tillståndet förenas med följande villkor: 1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Vindkraftverkens totalhöjd över mark får inte överskrida 240 m. 3. Inga vindkraftverk (torn eller fundament) får placeras utanför de vindkraftområden som anges i karta Bilaga 1. 4. Inga åtgärder får vidtas i de stoppområden som markerats i karta Bilaga 1. 5. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får från vindkraftverken under drift inte överstiga 40 db(a). Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras vid en förstagångsbesiktning genom 7 (20)
närfältsmätningar och beräkningar. Denna kontroll ska genomföras inom ett år från det att samtliga vindkraftverk i vindkraftparken levererar el till överliggande nät. Kontroll genom närfältsmätningar och beräkningar ska därefter ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra att ljudnivåerna ovan överskrids. 6. Befintliga uteplatser eller, om sådana saknas, ett område om 5 x 5 meter intill befintliga bostäder får inte belastas med en faktisk skuggbildning överstigande åtta timmar per kalenderår eller 30 minuter per dag. 7. Reklamanordningar får inte placeras på verken. Med reklamanordning avses inte sedvanliga logotyper på vindkraftverkens maskinhus. 8. Minst tre månader innan tillståndet tas i anspråk ska VVSAB redovisa för tillsynsmyndigheten var vindkraftverk, vägar, ledningar, uppställningsytor och transformatorstationer ska placeras. VVSAB ska samtidigt redovisa vilka försiktighetsmått som vidtagits i detaljprojekteringen, hur villkor 1 uppfylls och hur bolaget avser att utföra egenkontroll för vindkraftparken. Vägpassager eller andra åtgärder i områden med viss hydrologisk sårbarhet på annan plats eller med andra skyddsåtgärder eller försiktighetsmått än som framgår i promemorian Hänsynspassager hydrologi ska godkännas av tillsynsmyndigheten. 9. Före driftsättning av vindkraftverk ska varningsskyltar sättas upp med information om risk för nedfallande is från vindkraftverken. Utformningen och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 10. Farligt avfall och farliga kemiska produkter ska hanteras på sådant sätt att eventuellt spill och läckage kan samlas upp. När farligt avfall och kemiska produkter inte hanteras i verksamheten under driftstiden ska de förvaras på invallad yta utan avlopp och under tak så att förorening av mark, ytvatten och grundvatten inte kan ske. Kärl ska vara noggrant märkta med sitt innehåll. 11. Bolaget ska anmäla till tillsynsmyndigheten när anläggningsarbetena är slutförda. 12. När verksamheten inom ansökansområdet slutligen upphör ska bolaget skriftligen meddela tillsynsmyndigheten tidpunkten för detta. Inom sex månader från den meddelade tidpunkten ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för hur och inom vilken tid vindkraftverken ska nedmonteras och omhändertas samt hur marken ska återställas. Planen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. 13. Bolaget ska ställa säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder om 700 000 kr per vindkraftverk som uppförs. Säkerheten ska godkännas av miljöprövningsdelegationen innan vindkraftverken tas i drift. Miljöprövningsdelegationen bör vidare delegera till tillsynsmyndigheten att godkänna sådana åtgärder i områden med viss hydrologisk sårbarhet som avses i villkor 8 och därvid vid behov besluta om erforderliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. 8 (20)
8.2. Motivering av vissa villkor m.m. Vindkraftverkens placering Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden (bl.a. M 473-13 och M 4107-14) slagit fast att den totala påverkan på omgivningen av en vindkraftpark kan bedömas på det sätt som förutsätts i miljöbalken även om den exakta placeringen av verken inte fastställs förrän senare. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar i avgörandena att det ofta är svårt att på förhand slå fast vilken typ av verk som slutligen kommer att användas och att den pågående teknikutvecklingen kan leda till att man kan uppnå större nytta med mindre påverkan på omgivningen än vad som förutsågs när exemplen togs fram inför en ansökan. Det är istället ytterst bullervillkoret som ska säkerställa att olägenheter för människors hälsa och miljön inte uppkommer. Vindkraftverkens höjd Som framgår ovan är teknikutvecklingen för vindkraftverk snabb och vindkraftverken blir allt högre med allt större rotordiametrar. Höjden för vindkraftverken avgör prövningsnivån enligt miljöprövningsförordningen. I och med att aktuell ansökan avser verksamhetskod 40.90.B enligt 21 kap. 10 miljöprövningsförordningen kommer vindkraftverken ha en totalhöjd över marken som är över 150 meter. Av det förarbeten som föregick den ändring av kriterier för tillståndsplikt för vindkraftverk som trädde i kraft den 1 augusti 2009 (betänkandet Prövning av vindkraft (SOU 2008:86) sidan 250) framgår att totalhöjden 150 m ansågs vara en lämplig gräns för tillståndsplikt eftersom det är den nivå då det av luftfartsskäl krävs utmärkning med högintensivt blinkande vitt ljus vilket i sig bedömdes kunna medföra en störning i omgivningen som gör att verket bör underkastas en tillståndsprövning. Det finns inte något krav på att maximal tillåten höjd på vindkraftverken ska föreskrivas i den s.k. tillståndsmeningen (jämför Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 11 november 2016 i mål M6826-16). Att vindkraftverkens höjd inte är avgörande för omgivningspåverkan framgår också av redovisningen av alternativa utformningar i MKB. VVSAB bedömer att det är lämpligt att reglera vindkraftverkens höjd i villkor istället för i tillståndsmeningen. Övervakning och kontroll av verksamheten Övervakning och kontroll av verksamheter regleras i 26 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. VVSAB har rutiner för att uppfylla dessa krav. Det kommer under såväl byggfas som driftfas att finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten. Det finns också rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. hålls i gott skick samt hur kontroll av villkorsefterlevnad ska ske. Detta gäller för byggskedet, driftskedet och så småningom också avvecklingsskedet. Egenkontrollen kommer att ske i nära samråd med tillsynsmyndigheten. Fysisk kontroll kommer årligen att ske i alla vindkraftverk. Det är VVSAB:s erfarenhet att det är svårt att arbeta aktivt med och göra nödvändiga ändringar av ett kontrollprogram som fastställs enligt ett villkor i ett tillstånd enligt miljöbalken. För att säkerställa att egenkontrollen kan vara en levande process som hålls aktuell hemställer VVSAB att frågan om kontrollprogram inte regleras i villkor i tillståndet. 9 (20)
Igångsättningstid Igångsättningstiden för tillstånd för vindkraftparker har tidigare oftast bestämts till fem år från det att tillståndet vunnit laga kraft. VVSAB erfar att det ofta varit svårt att lösa framförallt elanslutningsfrågorna inom den tiden. Handläggningstiden för koncessioner enligt ellagen, som ofta inte kan påbörjas innan tillståndsbeslutet vunnit laga kraft, tenderar att bli allt längre. VVSAB hemställer därför att igångsättningstiden bestäms till åtta år från det att tillståndet vunnit laga kraft. Ekonomisk säkerhet Miljööverdomstolen har i en dom den 19 november 2008 (M 2210-08) fastställt säkerhet för en vindkraftpark till 300 000 kr per vindkraftverk. Avgörandet avsåg en vindkraftpark i Övertorneå kommun i Norrbotten. Avgörandet är prejudicerande vid prövning av säkerhet för vindkraftparker enligt miljöbalken. Det är mycket svårt att förutse kostnaderna för återställning 25 40 år framåt i tiden. VVSAB har dock låtit utföra en beräkning av vad det idag skulle kosta att återställa de vindkraftverk bolaget byggt och uppfört vid Stor-Rotliden i Åsele kommun, Västerbottens län. Vindkraftverken invigdes 2011. Utredningen visade att det skulle kosta ca 500 000 kr per vindkraftverk och att skrotvärdet för vindkraftverken är i samma storleksordning. VVSAB bedömer att 700 000 kr per vindkraftverk är en lämpligt avvägd säkerhet. 8.3. Övriga skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått De viktigaste begränsningar som gjorts i projektet är avgränsningar av ansökansområdet och utformning av stopp- och vindkraftsområden, se avsnitt 5 ovan. Dessa avgränsningar innebär att inga ingrepp kommer att ske i de känsligaste natur- och kulturvärdena i ansökansområdena. För att minimera påverkan från det kvarvarande ansökansområdet har VVSAB föreslagit en rad ytterligare skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått, se Bilaga 3. Bl.a. har VVSAB åtagit sig att innan byggstart göra en fältgenomgång av anläggningstekniker tillsammans med biologisk och arkeologisk expertis för att begränsa påverkan på natur- och kulturvärden och möjliggöra rimligt hänsynstagande utöver de krav som ställts i tillståndet och de åtaganden som gjorts under tillståndsprocessen. 9. Miljökonsekvenser Vindkraften är en förnybar energikälla, som inte ger upphov till några påtagliga direkta utsläpp under drift och nyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Användningen av förnybara energikällor hör till de viktigaste medlen för att uppnå miljömålen. Miljökonsekvenser m.m. av vindkraftparken redovisas noggrant i bifogad MKB, Bilaga 2. Sammantaget bedöms negativa konsekvenser av parken bli små eller obetydliga. Av miljö- 10 (20)
konsekvensbeskrivningen framgår också att vindresursen i området är god och att de positiva konsekvenserna av vindkraftparken därför bedöms överväga. För att uppnå god hushållning givet att området tas i anspråk med den omgivningspåverkan det medför och för att säkra att vindkraftparken blir kostnadseffektiv är det av största vikt att området utnyttjas så optimalt som möjligt. 9.1. Konsekvenser för människors hälsa Vindkraftverken kommer att höras vid bostäder, särskilt väl vid vissa väderförhållanden, och erfarenheten visar att vissa människor upplever det störande. Av de ljudberäkningar som utförts framgår att ljudet är dimensionerande för vindkraftparken och att ljudnivån kan komma att uppgå till 40 db (A) vid flera bostäder. Det är dock fullt möjligt att uppföra vindkraftverken utan att ljudnivån överskrids vid någon bostad. De skuggberäkningar som utförts visar att den sannolika skuggtiden vid bostäder skulle överstiga åtta timmar per år vid flera bostäder om skuggstyrningsteknik inte installeras och används på vindkraftverken. Så kommer därför att ske. Risken för att människor skadas av vindkraftverken är erfarenhetsmässigt mycket liten. Anläggningen bedöms inte innebära några oacceptabla negativa konsekvenser för människors hälsa. 9.2. Naturmiljö Som framgår ovan präglas områdena av aktivt skogsbruk. Våtmarker I ansökansområdena finns inte några våtmarksobjekt av klass 1 eller 2 enligt VMI. I området finns sumpskogar och våtmarker som i VMI bedömts hålla klass 3 och 4. Några tidigare inte registrerade våtmarker har hittats i samband med den hydrologiska utredning som genomförts i området. Huvuddelen av våtmarkerna är påverkade av framförallt skogsbruk. Vissa våtmarksavsnitt har bedömts vara opåverkade. Dessa har i den hydrologiska utredningen betecknats som hydrologiskt sårbara områden. Detsamma gäller våtmarker som bedömts ha ett sådant hydrologiskt samband med Ära- och Rullamossen att påverkan skulle kunna ske på mossarna om åtgärder vidtogs där. De hydrologiskt sårbara områdena har markerats som stoppområden i Bilaga 1. Det innebär att inga ingrepp kommer att ske i områdena. Våtmarker som bedömts vara lite eller måttligt påverkade av skogsbruket har i den hydrologiska utredningen betecknats som områden med viss hydrologisk sårbarhet. Dessa har uteslutits ur vindkraftområdena. Inga vindkraftverk kommer därför uppföras där. VVSAB har lagt särskild omsorg vid försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att förebygga och begränsa påverkan på hydrologiska värden. Särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått kommer att vidtas för områden med viss hydrologisk känslighet och i särskilt anpassade skyddszoner för de våtmarker som inte bedömts vara starkt påverkade sedan tidigare. Åtgärder inom sådana områden kommer endast vidtas om det kan säkerställas att skada inte uppstår på hydrologiska värden. 11 (20)
Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms påverkan på naturvärden med koppling till våtmark bli liten och konsekvenserna obetydliga. Övriga naturvärdesobjekt Sedan tidigare finns en nyckelbiotop registrerad i det norra ansökansområdet. Den består av sumpskog och har bedömts hålla naturvärdesklass 2 (högt naturvärde). Nyckelbiotopen har betecknats som ett stoppområde, det vill säga ett område där inga ingrepp kommer att göras. VVSAB åtar sig även att inte vidta några andra åtgärder inom 20 m från nyckelbiotopen än förstärkning och breddning av befintlig väg och förläggning av kabel. Nyckelbiotopen bedöms inte påverkas. Vid sidan om nyckelbiotopen finns inga påtagliga, höga eller mycket höga naturvärden i ansökansområdena. Endast fyra mindre naturvärdesobjekt, samtliga av den lägsta naturvärdesklassen (klass 4), hittades inom ansökansområdena vid inventeringarna. Samtliga objekt ligger nära befintliga vägar. VVSAB bedömer därför att det kommer att bli nödvändigt att vidta åtgärder som påverkar naturvärdesobjekten. Av Bilaga 3 framgår att VVSAB åtar sig särskilda begränsningar för objekten. Om det skulle bli aktuellt med åtgärder inom naturvärdesobjekten kommer vidare behov av försiktighetsmått fastställas i samråd med biologisk expertis, t.ex. att eventuell breddning av vägar som passerar genom objekten i rimlig utsträckning ske åt det håll som är lämpligast. Objekten kan således komma att påverkas av vindkraftparken. Eftersom naturvärdena inte är höga bedöms konsekvenserna av påverkan bli små. Det finns sedan tidigare två kända hasselmuslokaler vid det södra ansökansområdets yttre gränser. I samband med inventeringen identifierades ytterligare områden som skulle kunna vara lämpliga habitat för hasselmus. Hasselmusen omfattas av fridlysningsbestämmelserna. Om någon av de tidigare kända hasselmuslokalerna eller något av de områden som bedömts vara lämpliga habitat för hasselmus tas i anspråk vid den slutliga utformningen av vindkraftparken kommer det föregås av en förnyad inventering. Om det då visar sig finnas fortplantningsområden eller viloplatser för hasselmus kommer bestämmelserna i artskyddsförordningen följas. Hasselmuspopulationen bedöms därmed inte komma att påverkas av vindkraftparken. Ytvatten Det finns en göl, Gölen i det södra ansökansområdet. Gölen och de närmast belägna våtmarkerna är betecknade som stoppområde. Gölen bedöms inte komma att påverkas av vindkraftparken. VVSAB har åtagit sig att anlägga alla passager över vattendrag så att vattendragets ekologiska och vattenhushållande funktion för omgivningen bibehålls. Genom det norra ansökansområdet rinner Fagraredsån som också har biflöden i ansökansområdet. Delar av Ära- och Rullamossen har sin avrinning till Fagraredsån. I det södra ansökansområdet rinner Gölabäcken från Gölen och mynnar ut i Tatterån öster om ansökansområdet. Övriga vattendrag i ansökansområdena bedöms huvudsakligen vara grävda diken utan särskilda hydrologiska värden. Områden inom 20 meter från Fagraredsån och Gölabäcken med biflöden har i den hydrologiska utredningen betecknats som områden med viss hydrologisk sårbarhet. Inga vindkraftverk kommer att placeras där och särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått kommer att vidtas, se Bilaga 3. 12 (20)
Sammantaget bedöms ytvatten inte komma att påverkas negativt av vindkraftparken. I viss mån bedöms det finnas förutsättningar för att vattendragens ekologiska funktion förbättras genom att vägtrummor byts och nya anläggs så att vattenlevande djur fritt kan passera. Fåglar Det har genomförts omfattande inventeringar i området. Några särskilt värdefulla miljöer för fåglar förekommer inte i ansökansområdena. Vid fågelinventeringarna identifierades ett flygstråk för smålom. Det norra ansökansområdet har avgränsats mot norr för att undvika detta flygstråk och en skyddszon intill det. Risken för påverkan på smålom bedöms därför vara liten. Cirka 600 meter från det norra ansökansområdet, vid Äramossen, finns en tjäderspelplats. Området mellan tjäderspelplatsen och ansökansområdet består inte av sådana biotoper där tjädern trivs till skillnad från områdena norr och väster om spelplatsen. Det är därför sannolikt att tjädertupparna har sina revir i de riktningarna snarare än mot ansökansområdet. Risken för påverkan på tjäder bedöms vara liten. Det bedöms inte finnas risk för att vindkraftverken påverkar populationen av någon fågelart. Fladdermöss Ansökansområdena är generellt fattiga på fladdermöss och saknar miljöer av särskilt värde för fladdermössen. De delar av det ursprungliga utredningsområdet där flest fladdermöss registrerades vid inventeringarna, vid byggnader och kulturmarker, har huvudsakligen uteslutits ur ansökansområdena. Enstaka individer kan komma att påverkas av vindkraftverken men inte populationsnivåerna för arter i området. 9.3. Landskapsbild I bifogad MKB med bilagor redovisas påverkan på landskapet genom fotomontage och siktanalys. Dessa visar att vindkraftverkens synlighet varierar mycket från olika platser. Vindkraftverken döljs bakom skog, träd och terräng från många platser medan de är väl synliga där landskapet öppnar upp sig. Landskapets tålighet varierar. Vid gården Lilla Boarp och vid Köttkulla är landskapet t.ex. komplext och småskaligt samtidigt som skogsridåer, träddungar och byggnader medför att vindkraftverken ofta är skymda. Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms sammantaget inte skilja sig från vad som kan förväntas i ett skogsområde i södra Sverige. 9.4. Kulturmiljö Ansökansområdena ligger i ett område som historiskt sett till stora delar varit utmarker och som därmed är fattigt på fornlämningar. Det finns åtta fornlämningar och fyra bevakningsobjekt inom ansökansområdena samt ett antal övriga kulturhistoriska lämningar. De lämningar som finns är inte unika och bevarandevärdet bedöms i den kulturmiljöutredning som genomförts vara mått- 13 (20)
ligt. De fornlämningar och bevakningsobjekt som är gravar (sex stycken objekt) har markerats som stoppområden, vilket innebär att inga ingrepp kommer att göras där. Ett välbevarat fornlämningsområde som utgörs av fossil åkermark och lämningar efter hemmanet Knölen i den sydvästra delen av det norra ansökansområdet har också utpekats som stoppområde. Övriga fornlämningar utgörs främst av fossil åkermark (röjningsröseområden). Eventuella ingrepp i fornlämningarna kräver särskilt tillstånd enligt kulturmiljölagen. Genom arbetet med Boarp vindkraftpark har områdets kulturhistoria synliggjorts och den lokalhistoriska kunskapen om hur marken i bygden har brukats ökat. Genom att bevara och lyfta fram vissa utpräglade och särskilt viktiga miljöer är avsikten att de pedagogiska värdena av kulturmiljön ska kunna stärkas. 9.5. Kumulativ påverkan Vindkraftverken vid Bondegärde ligger 3,4 km från närmaste vindkraftområde vid Boarp. Enligt de kumulativa ljudberäkningar som genomförts blir ljudnivån inte över 40 db(a) vid någon bostad tillsammans med de befintliga vindkraftverken vid Bondegärde. Det bedöms inte vara sannolikt att den kumulativa ljudnivån överskrider 40 db(a) även om andra vindkraftverk uppförs på andra positioner än i de exempellayouter som använts för beräkningarna. Vid skuggreglering av vindkraftverken vid Boarp kommer det att säkerställas att inga bostäder påverkas av mer än åtta timmar rörlig skugga per år tillsammans med vindkraftverken vid Bondegärde. VVSAB har kommit överens med det bolag som samråder om att bygga vindkraftverk intill ansökansområdena vid Stigared om att uppföra och driva de två vindkraftparkerna så att den kumulativa ljudnivån från de två vindkraftparkerna inte kan överstiga 40 db(a) vid någon bostad. Vindkraftverken kommer att uppföras och drivas enligt en fördelning av ljudutrymmet som gjorts i den mån det behövs för att säkerställa att det kumulativa ljudet inte överstiger 40 db (A) vid någon bostad. Skuggreglering kommer att ske så att den kumulativa skuggpåverkan från de två anläggningarna inte överstiger åtta timmar per år vid någon bostad. Övriga planerade vindkraftparker som ligger så nära Boarp att det finns risk för gemensam ljudoch skuggpåverkan vid bostäder över de begränsningsvärden som brukar fastställas omfattas av bygglovsansökningar eller bygglovsbeslut som är flera år gamla. VVSAB bedömer att det är osannolikt att alla planerade vindkraftverk kommer att byggas. Vattenfall kommer att följa vindkraftprojekten och samråda med berörda bolag om gemensamma åtgärder för att begränsa kumulativ påverkan vid bostäder. När ansökan kungjorts kommer VVSAB föreslå försiktighetsmått och skyddsåtgärder som säkerställer att den kumulativa ljudpåverkan tillsammans med de vindkraftsprojekt som då fortfarande är aktuella inte överstiger 40 db(a) vid någon bostad och att den kumulativa skuggpåverkan inte överstiger åtta timmar per år vid någon bostad. Från Lilla Boarp och Köttkulla som ligger nära ansökansområdena vid Boarp visar fotomontage att den kumulativa påverkan kommer att bli begränsad. I fotomontagen är det huvudsakligen vindkraftverken vid Boarp som syns. Baserat på fotomontagen bör det därför inte ske några så kallade omringningseffekter bostäderna. Runt de bostäder som är belägna mellan de olika 14 (20)
planerade vindkraftparkerna, framför allt längs med Norra vägen mellan Boarp och Stigared men även mellan Boarp, Marbäck och Galtåsen, skulle det finnas vindkraftverk på många platser om alla vindkraftverk skulle byggas, vilket bedöms vara mycket osannolikt. Vid de flesta bostäderna är dock synligheten enligt den synbarhetsanalys som genomförts begränsad, varför en eventuell omringningseffekt inte kommer att vara uttalad. 9.6. Övrigt Under samrådet har det framkommit att det finns ett telelänkstråk som berör det norra ansökansområdet. Påverkan på privata radiolänkstråk är inte sådan olägenhet för människors hälsa eller miljön som omfattas av de allmänna hänsynsbestämmelserna i miljöbalken. Sådana länkstråk omfattas inte heller av riksintressebestämmelserna eller någon annan bestämmelse i miljöbalken. Relationen mellan den som äger ett radiolänkstråk och den som äger eller vill uppföra vindkraftverk är istället civilrättslig till sin karaktär och påminner t.ex. om relationen mellan ägarna av två kablar eller rör som korsar varandra. Radiolänk är ett mycket flexibelt sätt att bygga nätverk och länkstråkens sträckningar ändras löpande. Det är VVSAB:s erfarenhet att de besked om länkstråk som lämnas i samrådsprocessen sällan överensstämmer med de som finns när vindkraftverken ska byggas. Länkoperatörernas säkerhetsavstånd bygger på en generell beräkning gjord i samband med en utredning 1999 och noggrannare tekniska utredningar visar ofta att det är möjligt att placera vindkraftverk betydligt närmare länkstråk än de schablonmässiga avstånd som operatörerna anger i samrådsskedet. VVSAB åtar sig att samråda med ägaren av telelänken innan vindkraftverkens placering bestäms. Om det då visar sig att det faktiskt finns risk för störningar kan det visa sig att det är mer ekonomiskt fördelaktigt att vidta någon teknisk åtgärd i länkstråket än att flytta eller stryka vindkraftverk. Vem som bör stå för sådana kostnader bör bedömas civilrättsligt. 10. Samråd En utförlig redogörelse för de samråd som förevarit finns som bilaga till MKB:n, Bilaga 2. 11. Tillåtlighet Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden (bl.a. M 824-11, M 825-11 och M 847-11 som alla avgjordes den 23 november 2011) slagit fast att vindkraften är en förnyelsebar energikälla och att den därmed kan bidra till miljöbalkens mål om hållbar utveckling enligt 1 kap. 1 miljöbalken. Utbyggnaden av vindkraft, även utanför områden som är utpekade som riksintresse, har i praxis ansetts vara ett mycket angeläget allmänt intresse med hänvisning till samhällets intresse av fortsatt utbyggnad av vindkraft. 15 (20)
Utbyggnaden av vindkraft styrs av elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet infördes 2003 och är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att öka elproduktionen med 28,4 TWh från år 2012 t.o.m. år 2020 i Sverige och Norge. Enligt Energimyndigheten är det högst troligt att det är landbaserad vindkraft som fortsättningsvis kommer att bli den dominerande produktionskällan i elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje MWh el som producerats. Elhandelsföretagen har en skyldighet att införskaffa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el (kvotplikt). Genom handel med certifikaten uppstår ett marknadspris. Den 9 januari 2017 redovisade den parlamentariska Energikommissionen sitt betänkande (SOU 2017:2) Kraftsamling för framtidens energi till regeringen. I betänkandet föreslår kommissionen målet att energiproduktionen år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Kommissionen föreslog vidare att elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh till 2030. I skälen för sitt förslag angav Energikommissionen bland annat att Sveriges goda förutsättningar för förnybar elproduktion och de låga utsläppen från elsektorn innebär att vi har särskilt goda möjligheter att exportera el vilket kan bidra till stora utsläppsminskningar i det nordeuropeiska elsystemet. 11.1. Miljöbalkens hänsynsregler Kunskapskravet Vattenfall har mer än 35 års erfarenhet av att bygga och äga vindkraftverk. Vindkraften bidrar till att möta Vattenfalls målsättning att vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. I dag har Vattenfall mer än 1 000 vindkraftverk till havs och på land som tillsammans producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till cirka 800 000 svenska hem. Det gör Vattenfall till en betydande vindkraftsaktör i Europa med verksamhet i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. I Sverige har Vattenfall ca 130 vindkraftverk med en årlig produktion på ca 750 GWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till runt 150 000 hem. Vattenfall projekterar, bygger och driver vindkraftparker och personalens kompetens är hög. Vattenfall har miljökompetens både i linjeverksamheten och i staber och har fleråriga forskningsprogram som bl.a. undersöker vindkraft i kallt klimat och vindkraftens påverkan på miljön. VVSAB som ett bolag i Vattenfallkoncernen måste anses uppfylla kunskapskravet enligt miljöbalken. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Som framgår i avsnitt 5 ovan har verksamheten begränsats med hänsyn till människors hälsa och miljön vid avgränsningarna av ansökansområdena och vid markering av stoppområdena och vindkraftsområden. Av avsnitt 8 ovan och Bilaga 3 framgår att VVSAB kommer att utföra 16 (20)
omfattande skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått i syfte att förebygga, hindra och motverka att vindkraftparken medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt och verken blir allt effektivare vilket leder till allt större produktion av förnybar el per vindkraftverk. Bästa möjliga teknik bedöms vara att uppföra höga vindkraftverk med stor rotordiameter som tar tillvara vindens energi så effektivt som möjligt givet den omgivningspåverkan vindkraftparken medför (se även under rubriken hushållnings- och kretsloppsprinciperna nedan). Eftersom den exakta utformningen av vindkraftverken inte anges finns förutsättningar för att uppföra vindkraftparken med den teknik som är bäst när parken ska uppföras. Produktvalsprincipen Omfattningen av kemikaliehanteringen vid en anläggning för vindkraft är begränsad. VVSAB har rutiner för att hantera kemikalier som bl.a. säkerställer att vissa kemikalier inte används. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Vindkraft är en förnybar energikälla som medför liten användning av råvaror och energi. För att uppnå god hushållning givet den omgivningspåverkan en vindkraftanläggning trots allt medför är det en förutsättning att den uppförs i ett gott vindläge, se under rubriken val av plats nedan. Det måste anses vara dålig hushållning att inte använda en vald plats fullt ut genom att onödigtvis begränsa vindkraftverkens höjd eller omfattningen av de områden som tas i anspråk. Vindkraft medför mycket lite avfall under drift. Vid avveckling av anläggningen kommer återanvändning och återvinning att eftersträvas så långt det är möjligt. VVSAB:s erfarenhet så här långt är att vindkraftverken kan säljas vidare när de monterats ned. Om så inte kan ske kan materialet till stor del återvinnas. I dagsläget är det inte möjligt att återvinna rotorbladen. VVSAB följer utvecklingen och har gott hopp om att bladen kan återvinnas när det är dags att avveckla nu aktuell anläggning. Val av plats I bifogad miljökonsekvensbeskrivning (MKB), Bilaga 2 finns beskrivningar av alternativa lokaliseringar för vindkraftparken. Som framgår ovan är vindkraftsområdena riksintresse vindbruk och överensstämmer huvudsakligen med prioriterade vindkraftsområden enligt kommunens vindbruksplan. Vindresursen i ansökansområdet är god, särskilt på högre höjd. Vid lokalisering av en gruppstation för vindkraft är god vindresurs en absolut förutsättning. Vindkraftsanläggningar som lokaliseras på platser med sämre vindresurs är inte kostnadseffektiva. För att uppnå det nationella planeringsmålet för vindkraft och målen för ny förnybar energi inom ramen för elcertifikatsystemet krävs det avsevärt fler vindkraftverk om goda vindlägen inte nyttjas. Fler vindkraftverk än nödvändigt innebär bl.a. att fler påverkas av ljud och förändrad landskapsbild samtidigs som markanspråk och kollisioner med fåglar och fladdermöss blir fler. Att uppföra vindkraft i goda vindlägen är därför bra också ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. 17 (20)
På många platser kan vindkraftverk inte uppföras på grund av bristande möjlighet till anslutning till elnätet. Möjligheterna att ansluta vindkraftverken vid Boarp till elnätet bedöms vara goda. Av redovisningen av alternativa lokaliseringar i MKB framgår att VVSAB aktivt letar efter områden lämpliga för vindkraft i hela Sverige, men att det är mycket svårt att hitta stora områden med god vindresurs där det inte finns motstående intressen. Alternativutredningen visar att en gruppstation vid Boarp är lämpligare än etablering i de övriga områden i olika delar av Sverige som redovisats. Av MKB framgår att konsekvenserna av vindkraftparken för människors hälsa och miljön bedöms bli små. Platsen måste därför anses vara lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön 11.2. Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken De vindkraftsområden som omfattas av ansökan med mycket små undantag utpekade som riksintresse för vindbruk. Mark- och miljööverdomstolen har bl.a. i de ovan nämnda avgörandena den 23 november 2011 (M 824-11, M 825-11 och M 847-11) uttalat att det måste anses vara särskilt angeläget att vindkraftverk kan komma till stånd inom sådana områden. Verksamheten bedöms inte komma att påverka natur- eller kulturvärden i något riksintresseområde. Som framgår ovan bedöms det vara möjligt att höja MSA-ytorna för Jönköpings flygplats. VVSAB åtar sig att bekosta detta om det är nödvändigt för att vindkraftverken ska kunna uppföras utan påverkan på ytorna. Därvid bedöms vindkraftverken inte komma att påverka möjligheten att utnyttja flygplatsen. Det norra ansökansområdet tangerar utkanten av en bred korridor som pekats ut som riksintresse för Götalandsbanan. Vindkraftparken bedöms inte påtagligt försvåra tillkomsten av Götalandsbanan. Försvarsmakten har inte haft något att erinra mot verksamheten. Den torde därför inte stå i konflikt med riksintresse för totalförsvaret. Inte heller i övrigt bedöms något riksintresse påverkas av den planerade verksamheten. 11.3. Miljökvalitetsnormer Med de skyddsåtgärder och försiktighetsmått VVSAB åtagit sig bedöms vindkraftparken inte medverka till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 11.4. Områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken Enligt länsstyrelsen kartor finns inget strandskyddsområde i ansökansområdena. Vindkraftparken bedöms inte medföra någon negativ påverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten till någon sjö eller något vattendrag. Tvärtom torde de vägar som anläggs i området underlätta 18 (20)
allmänhetens tillgång till området. Med de försiktighetsmått som kommer att vidtas bedöms livsvillkoren för djur- eller växtarter inte förändras på ett sådant sätt som avses i 7 kap. 15 miljöbalken. Det bedöms inte finnas någon risk för att den sökta verksamheten motverkar syftet med strandskyddsbestämmelserna. Om ingrepp görs i jordbruksmark kommer det att undersökas om det finns några s.k. generella biotopskyddsområden där. Om så är fallet kommer bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken följas, antingen genom att ingrepp inte görs i biotopskyddsområdet eller genom att dispens söks för de åtgärder som behöver göras där. Det kommer att säkerställas att föreskrifterna för vattenskyddsområdet vid Köttkulla följs i samband med t.ex. transporter. De åtgärder som omfattas av ansökan strider inte mot syftet med naturreservatet Äramosse och strider inte mot reservatsföreskrifterna. Med de avgränsningar av ansökansområdena som har genomförts och de skyddsåtgärder som begränsar framförallt påverkan på hydrologin, bedöms verksamheten inte kunna påverka miljön i Natura 2000-området Ära- och Rullamosse. Komosse som är naturreservat och förtecknat som Natura 2000-område ligger cirka tre kilometer från ansökansområdena. Det bedöms inte finnas någon risk för att verksamheten påverkar naturvärdena på Komosse. Det bedöms inte finnas någon risk för att verksamheten påverkar bevarandestatusen för de utpekade fågelarterna inom något Natura 2000-område i närheten. Inte heller i övrigt kommer något område som omfattas av skydd enligt 7 kap. miljöbalken påverkas. 11.5. Sammanvägd bedömning Vindmätningar har visat att vindresursen i ansökansområdena är god. Vindkraftområdena är i sin helhet utpekade som riksintresse vindbruk och i huvudsak utpekade som prioriterade vindkraftområden i vindbruksplanen. VVSAB bedömer att produktionen av förnybar el i områdena med hänsyn till vindresursen skulle bli både kostnadseffektiv och miljövänlig ur ett livscykelperspektiv. Inga höga naturvärden eller fornlämningar med högt bevarandevärde kommer att påverkas. Platsen måste anses vara lämplig för vindkraft. Sammantaget måste anläggningen anses vara tillåtlig och väl förenlig med god hushållning. 12. Tidplan Anläggningsarbetena för vindkraftparken bedöms komma att ta minst ett år. Om projektet löper enligt tidplanen kan vindkraftverken upphandlas under 2022 och de första vindkraftverken tas i drift 2024. Det finns dock risk att projektet blir fördröjt. Framförallt bedömer VVSAB att det finns risk att tillståndsprocessen och nätanslutningslösningen tar längre tid än förväntat. 19 (20)
Vindkraftverken bedöms generellt ha en livslängd på ca 20 30 år. Eftersom anläggningsarbeten och återställningsarbeten kommer att pågå under flera år och då livslängden kan visa sig vara längre i det konkreta fallet bör tillståndet gälla under 40 år. En igångsättningstid på åtta år från det att tillståndet vunnit laga kraft bedöms vara rimlig, se ovan. 13. Icke-teknisk sammanfattning En icke-teknisk sammanfattning finns i bifogad MKB, se Bilaga 2 14. Vattenverksamhet Det kommer att bli aktuellt att anlägga och ändra vägtrummor i samband med uppförande av vindkraftparken. Dessa kommer i god tid att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. miljöbalken liksom eventuella övriga åtgärder som kan utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet. Nyköping den 13 mars 2017 Agneta Wieslander Enligt bifogad fullmakt Bilagor 1. Karta utvisande ansökansområdena 2. Miljökonsekvensbeskrivning 3. Försiktighetsåtgärder 20 (20)