Boarp vindkraftpark. Miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken inklusive teknisk beskrivning

Transkript

1 Boarp vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken inklusive teknisk beskrivning

2 FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats i enlighet med 6 kap. miljöbalken och utgör ett underlag för Vattenfall Vindkraft Sverige AB:s ansökan enligt 9 kap. miljöbalken om tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft inom Ulricehamns kommun i Västra Götalands län. MKB:n har upprättats av Pöyry Sweden AB i samverkan med Vattenfall Vindkraft Sverige AB. Huvuddelen av MKB:n har författats av: Eva-Maria Arvidsson (Pöyrys uppdragsledare, ansvarig för MKB), och Ida Friberg (Handläggare, MKB samt GIS/kartor). Specifika delstudier har utförts enligt nedan: Konsult Akustikkonsulten i Sverige AB Barman Consulting AB Staffan Mared FaloVind Kula HB Jens Rydell Pöyry AB Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Utredning Ljudutredningar Hydrogeologi Teknisk beskrivning Väglayout El i teknisk beskrivning Synbarhetsanalys Fotomontage Hinderljusanimering Kulturhistorisk utredning Fladdermusinventering Naturvärdesbedömning Fågelinventeringar För bakgrundskartor gäller upphovsrätt för Lantmäteriet, avtalsnummer MS2013/ Fotomontage framsida: Martin Johansson, Falovind 2

3 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall) planerar att etablera en vindkraftpark vid Boarp, norr om Köttkulla i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avser en vindkraftpark med upp till 25 vindkraftverk, inklusive tillhörande anläggningar och kringutrustning, belägna inom två ansökansområden med vissa restriktioner. Totalhöjden på vindkraftverken inklusive rotorblad kommer vara högst 240 meter. Val av plats Området är utpekat som riksintresse vindbruk och som prioriterat område för vindkraft i Ulricehamns kommuns vindkraftsplan. Vattenfall undersöker kontinuerligt möjligheterna till att etablera vindkraft på lämpliga platser. Genomförda vindmätningar i området för Boarps vindkraftpark visar att platsen har goda vindförhållanden, vilket är nödvändigt för att kunna etablera vindkraft. Förutsättningarna för att överföra den el som produceras från vindkraftverken till det överliggande elnätet är goda. Omfattning och avgränsning Vindkraftsparken utgörs av två ansökansområden, norra och södra. Stora delar av de områden som Vattenfall har utrett för en vindkraftsetablering och som omfattades av samråd och inventeringar ( utredningsområdet ) har valts bort och ingår inte längre i ansökansområdena. Från det ursprungliga utredningsområdet på ca 17,5 km 2 har de två ansökansområdena, som tillsammans omfattar ca 8,6 km 2, utmejslats. Ansökansområdena har bland annat avgränsats med hänsyn till Natura 2000-området Ära- och Rullamosse, Boaredsmossen, flygstråk för smålom samt kommunens vindkraftsplan. Ansökansområdet har delats in i vindkraftområden där vindkraftverk kan placeras, totalt ca 4,7 km 2, och stoppområden där vindkraftverk inte kommer att placeras. Följande områden har betecknats som stoppområden: En nyckelbiotop i det norra ansökansområdet Alla gravar i området samt fornlämningen Gällstad 163:1 Alla opåverkade våtmarker som bedömts vara hydrologiskt sårbara Inom stoppområden kommer inga åtgärder vidtas. Delar av ansökansområdena där det inte bedömts vara lämpligt att bygga vindkraftverk med hänsyn till till exempel närhet till väg, grannfastigheter eller på grund av hydrologi har också uteslutits ur vindkraftsområdena. Områdesbeskrivning Ansökansområdena utgörs främst av ett höglänt (300 meter över havet eller mer) kuperat barrskogslandskap med skiften av likåldrig granskog och med inslag av öppna myrmarker. Skogen inom ansökansområdena präglas av ett aktivt skogsbruk med få naturvärden. Utanför ansökansområdena finns ett äldre småskaligt jordbrukslandskap med inslag av småbiotoper som rösen, stenmurar och mindre vattendrag. 3

4 Området nyttjas för jakt och rekreation som svamp- och bärplockning, skidåkning och orientering. Runt ansökansområdena finns även större mossar som Äramossen och Komosse. Det finns en uppförd vindkraftpark med tre vindkraftverk vid Bondegärde, drygt tre kilometer från Boarp. Därutöver finns det sju planerade eller tillståndsgivna vindkraftsprojekt inom 15 kilometer från ansökansområdena. Statusen för flera av projekten är osäker och vissa projekt omfattas av flera år gamla beslut om bygglov som löper ut om byggnation inte påbörjas inom viss tid. Angränsande till det södra ansökansområdets norra gräns ligger vindkraftsprojektet Stigared, som ligger i samma fas i projektutvecklingen som Boarp Beskrivning av verksamheten Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går snabbt och nya vindkraftverksmodeller blir allt större, mer effektiva och producerar alltmer förnybar el. För att möjliggöra optimering av vindkraftparken och för att kunna nyttja den senaste tekniken som finns tillgänglig vid upphandlingstidpunkten, har vindkraftverkens positioner inte slagits fast. Vattenfall har istället tagit fram två exempellayouter för att visa ansökansområdenas potential att rymma en vindkraftpark. Exempellayout A avser 240 meter höga verk med 131 meter rotordiameter och omfattar 25 vindkraftverk. Exempellayout B avser 240 meter höga verk med 150 meter rotordiameter och omfattar 16 vindkraftverk. Med den omfattning som beskrivs av exempellayouterna kommer el motsvarande en förbrukning för cirka hushåll kunna produceras per år. Beskrivningar av förutsättningarna, förslag till skadeförebyggande åtgärder samt bedömd påverkan på människors hälsa och miljön avser hela ansökansområdena. Ljud, rörlig skugga och landskapets förändring beskrivs med hjälp av de två exempellayouterna. Samråd Samråd inleddes i mars 2014 och ett första samrådsmöte för särskilt berörda, allmänhet och övriga intresserade hölls den 10 juni 2014 i Grönahögs bygdegård. Därefter valde Vattenfall att invänta kommunens förtydligande angående tolkning av vindkraftsplanen, vilket skedde enligt beslut i januari Vattenfall valde då att ändra vindkraftverkens högsta möjliga totalhöjd från 200 meter till 240 meter. I mars 2016 hölls därför ett kompletterande samråd då ett uppdaterat samrådsunderlag sändes till bland annat länsstyrelsen, kommun, berörda myndigheter och kommunicerades till allmänheten och särskilt berörda via annonser i ortstidningar. Representanter för projektet fanns på plats för samråd med närboende och allmänhet i Grönahögs bygdegård den 6 7 april De synpunkter och frågor som framkommit under samrådstiden redovisas i samrådsredogörelsen som är en bilaga till denna MKB. Teknisk beskrivning Ett vindkraftverk består av rotor, maskinhus och torn som monteras på ett fundament. Utöver fundamenten behövs även markytor för internt vägnät (en väg behöver anläggas till varje vindkraftverk), intern elnätsdragning (till varje vindkraftverk) och olika typer av uppställningsytor inom vindkraftparken. Det behövs även tillfälliga ytor under byggtiden för till 4

5 exempel uppläggning av massor och servicebyggnader, men också ytor för lyftkranar för resning och reparation av vindkraftverk under hela parkens livslängd. Så långt som möjligt kommer befintliga vägar inom ansökansområdena och anslutningsvägar till området att användas. Vissa vägar kan kräva förstärkningar och andra åtgärder såsom breddning och rätning av kurvor och krön för att kunna användas för de långa och breda transporterna. Kablar för det interna elnätet kommer att förläggas i kabelschakt i mark eller med så kallad hängkabel. Den el som produceras vid vindkraftparken kommer sannolikt att överföras till den befintliga regionnätsledningen norr om ansökansområdena. Anslutningen, som inte kommer att ägas av Vattenfall Vindkraft Sverige AB, kommer att prövas särskilt genom en koncessionsansökan enligt ellagen. Vindkraftverken transporteras till vindkraftparken i delar och monteras på plats. Transport av massor och övrigt material sker med lastbil. Tunga transporter kommer främst att förekomma under byggskedet. Konsekvenser Ljud Under byggtiden kommer anläggningsarbetena att ge upphov till ljud. Vattenfall kommer att tillämpa de rekommendationer för bullernivåer som framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd för byggarbetsplatser. Under drift ger vindkraftverk upphov till ljud. Ljudstyrkan från vindkraftverken beror på bladens utformning och på vindhastigheten. Ljudstyrkan vid bostäder kommer att vara olika hög vid olika tillfällen beroende på framförallt väderförhållanden. Olika personer kan uppleva ljud på olika sätt, även om ljudstyrkan och andra förutsättningar är identiska. De beräkningar som genomförts utifrån de två exempellayouterna visar att vindkraftverken kan uppföras utan att de krav på högst 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid bostäder som ställs enligt rättspraxis överskrids. Enligt beräkningarna överskrids inte heller Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent ljud. För att säkerställa att ljudet tillsammans med ljudet från de planerade vindkraftverken vid Stigared inte överskrider 40 db(a) vid någon bostad har Vattenfall tillsammans med det bolag som driver Stigaredsprojektet genom en särskild metod (Sound Level Sharing, SLS) delat ljudutrymmet. Vattenfall kommer att följa övriga vindkraftsprojekt i området och samråda med berörda bolag och innan beslut fattas om tillstånd för vindkraftverken vid behov föreslå försiktighetsmått och skyddsåtgärder som säkerställer att den sammanlagda ljudpåverkan tillsammans med de vindkraftsprojekt som då fortfarande bedöms vara aktuella inte överstiger 40 db(a) vid någon bostad. Risken för att överskrida ljudnivån tillsammans med vindkraftverken vid Bondegärde eller någon annan av de övriga vindkraftparker som planeras i området bedöms vara liten. Den sammantagna bedömningen avseende ljud är att 40 db(a) kan innehållas vid närliggande bostäder. 5

6 Rörliga skuggor När vindkraftverkens blad passerar solen kan det uppstå rörliga skuggor. Skuggorna avtar med avståndet från verken och blir allt mer diffusa ju längre från vindkraftparken man befinner sig. På cirka 1,5 kilometers avstånd kan skuggor i regel inte uppfattas längre. De beräkningar som utförts för de två exempellayouterna visar att skuggtider vid kringliggande bostäder skulle kunna bli längre än de åtta timmar per år eller 30 minuter per dag som tillåts enligt rättspraxis. Det innebär att skuggstyrning som stoppar vindkraftverken om det finns risk för längre skuggtider kan behöva installeras på flera vindkraftverk. Med sådan skuggstyrning kommer vindkraftparken inte orsaka rörlig skugga mer än åtta timmer per år eller 30 minuter per dag vid någon bostad. Vid skuggreglering av vindkraftverken kommer det också säkerställas att inga bostäder påverkas av mer än åtta timmar rörlig skugga per år tillsammans med vindkraftverken vid Bondegärde. Vattenfall har kommit överens med det bolag som driver vindkraftprojektet Stigared om att vindkraftverken i de två parkerna ska byggas och drivas så att den sammanlagda skuggpåverkan inte blir större än åtta timmar per år eller 30 minuter per dag. Vattenfall kommer att följa övriga vindkraftsprojekt i området och samråda med berörda bolag för att kunna säkerställa att den kumulativa skuggpåverkan tillsammans med de vindkraftsprojekt som bedöms vara aktuella inte överstiger åtta timmar per år vid någon bostad. Hydrogeologi De hydrologiska förhållandena inom utredningsområdet och ansökansområdena har utretts mycket noggrant och en särskild våtmarksinventering har genomförts. Markförhållandena i området bedöms vara lämpliga för en vindkraftpark. Inom ansökansområdena finns våtmarker enligt den nationella våtmarksinventeringen med de lägre naturvärdesklasserna 3 och 4 (vissa och låga naturvärden) samt flera sumpskogar. Inom ansökansområdena finns de naturliga vattendragen Fagraredsån och Gölabäcken samt en liten göl benämnd Gölen. I den hydrogeologiska utredningen har samtliga våtmarker och sumpskogar bedömts utifrån hur stor påverkan pågående och tidigare markanvändningen haft på objektens våtmarkskaraktär. Genom denna bedömning har hydrologiskt sårbara områden och områden med viss hydrologisk sårbarhet identifierats. Hydrologiskt såbara områden utgör stoppområden inom vilka inga åtgärder får vidtas. Inom områden med viss hydrologisk sårbarhet kommer inga vindkraftverk placeras men övrig infrastruktur, som till exempel vägar, kan bli aktuell om särskilda skyddsåtgärder vidtas. De samlade konsekvenserna för de hydrologiska värdena i området bedöms bli obetydliga efter vidtagna skyddsåtgärder. Naturmiljö En naturvärdesbedömning och inventering har utförts inom utredningsområdet. Området vid Boarp vindkraftpark är som framgått präglat av produktionsskogsbruk. Det finns inte några höga naturvärden i ansökansområdena med undantag för en nyckelbiotop med 6

7 naturvärdesklass 2 i det norra ansökansområdet. Nyckelbiotopen har betecknats som stoppområde inom vilket inga åtgärder får vidtas. Vid naturvärdesinventeringen påträffades endast fyra mindre naturvärdesobjekt av den lägsta naturvärdesklassen (klass 4, vissa naturvärden), inom ansökansområdena. Det finns sedan tidigare två kända hasselmuslokaler vid det södra ansökansområdets yttre gränser. I samband med inventeringen identifierades också områden som kan vara lämpliga habitat för hasselmusen. Hasselmusen är fridlyst och om några av dessa områden skulle komma att tas i anspråk vid den slutliga utformningen av vindkraftparken kommer det föregås av en förnyad inventering och bestämmelserna i artskyddsförordningen tillämpas i förekommande fall. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för naturmiljön blir obetydliga efter vidtagna skyddsåtgärder. Fåglar Det har genomförts omfattande fågelinventeringar och fågelförekomster i området är därmed väl kartlagda. Några särskilt värdefulla miljöer för fågellivet förekommer inte i ansökansområdena. Närmaste större identifierade sträckled är Ätrans dalgång och Åsundens stränder drygt sex kilometer från ansökansområdena. Inventeringarna i området tyder inte på förekomst av några betydande tätheter av rödlistade arter. Vid fågelinventeringarna identifierades ett flygstråk för smålom. Det norra ansökansområdet har avgränsats mot norr för att undvika detta flygstråk. Avståndet mellan vindkraftsområdet och flygstråket är cirka 200 meter. Det finns inga lämpliga häckningsgölar för smålom inom ansökansområdena. Dessa finns framför allt vid de större mossarna Äramosse och Komosse. En identifierad tjäderspelplats finns cirka 600 meter från det norra ansökansområdet, vid Äramossen. Området mellan tjäderspelplatsen och ansökansområdet utgörs inte av särskilt lämpliga tjädermarker (gammal skog, mossar och kärr), dessa återfinns istället framför allt norr och väster om spelplatsen vid Äramossen. Det är därför mest sannolikt att tjädertupparna på spelplatsen har sina revir i dessa områden (det vill säga bort från ansökansområdet). Vid inventeringarna har som mest tre spelande orrtuppar observerats samtidigt. Observationerna gjordes på Boaredsmossen som har undantagits från det norra ansökansområdet och inte kommer att beröras av några åtgärder. I övrigt har ett flertal arter undersökts särskilt vid genomförda fågelinventeringar, utan att det framkommit något som tyder på några betydande tätheter av fågelpopulationer inom eller nära ansökansområdena. Sammantaget bedöms risken för påverkan på fågelpopulationerna i området som liten och konsekvenserna därmed som obetydliga. Fladdermöss För att kartlägga fladdermusfaunan i och kring ansökansområdena har en fladdermusinventering genomförts. Ansökansområdena är generellt fattiga på fladdermöss och saknar miljöer som är av särskilt värde för fladdermöss. De delar av det ursprungliga utredningsområdet där flest fladdermöss registrerades, det vill säga vid byggnader och 7

8 kulturmarker, har huvudsakligen uteslutits ur ansökansområdena. Det föreligger därmed inte någon risk för att vindkraftutbyggnad i området kommer att förstöra värdefulla miljöer för fladdermöss. Det lokala klimatet bedöms vara den avgörande orsaken till att området är art- och individfattigt med avseende på fladdermöss. Vid inventeringen gjordes inga fynd av barbasteller eller andra hotade arter och inte heller några större mängder av de flyttande arterna. Bedömningen är att konsekvenserna för fladdermöss är obetydliga. Kulturmiljö För att kartlägga och kunna bedöma områdets kulturmiljö har en kulturhistorisk utredning och inventering av området utförts. Ansökansområdena ligger i ett område som historiskt sett till stora delar varit utmarker och som därmed generellt är fattigt på fornlämningar. Det finns åtta fornlämningar och fyra bevakningsobjekt inom ansökansområdena samt ett antal övriga kulturhistoriska lämningar. De lämningar som finns är inte unika och bevarandevärdet för de funna miljöerna är generellt sett måttligt. De sex fornlämningar och bevakningsobjekt som är gravar har utpekats som stoppområden, inom vilka inga åtgärder kommer att vidtas. Därtill har även ett välbevarat område som utgörs av fossil åkermark och lämningar efter hemmanet Knölen i den sydvästra delen av det norra ansökansområdet utpekats som stoppområde (fornlämningen Gällstad 163:1). Övriga lämningar utgörs främst av fossil åkermark (röjningsröseområden) och torplämningar från den senare delen av 1800-talet. Om ingrepp sker i fornlämningar krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen. Genom arbetet med Boarp vindkraftpark har områdets kulturhistoria synliggjorts och den lokalhistoriska kunskapen om hur marken i bygden har brukats har ökat. Genom att bevara och lyfta fram vissa utpräglade och särskilt viktiga miljöer är avsikten att de pedagogiska värdena av kulturmiljön ska kunna stärkas. Den sammantagna bedömningen efter vidtagna skyddsåtgärder är att konsekvenserna för kulturmiljön blir små. Landskapsbildens förändring Området varierar mellan att vara stor- och småskaligt, mer eller mindre komplext, beroende på om betraktaren befinner sig vid bostäder, i skogsmark eller vid de mer öppna myrmarkerna. Därmed varierar också landskapets tålighet för vindkraft. Vid gården Lilla Boarp och Köttkulla är landskapet till exempel mer komplext och småskaligt. Där blandas bostäder, åkrar och hagar med skogsdungar med en bakomliggande skogsridå. Förekomsten av skogsridåer, träddungar och byggnader medför dock att vindkraftverken ofta är skymda. Ingreppet och kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor, särskilt vid öppna platser som ligger nära vindkraftverken där vindkraftverken kan upplevas dominera landskapsbilden. Kontrasten minskar med avståndet och på längre avstånd är ingreppet litet till måttligt. Vindkraftverkens synlighet varierar också mycket från olika platser i landskapet. Vindkraftverk kan döljas bakom skog, träd och andra element ur ett perspektiv, men på de platser där landskapet öppnar upp sig kan vindkraftverken bli väl synliga. 8

9 Vindkraftverken vid Boarp vindkraftpark kommer att vara synliga från Komosse men på grund av det stora avståndet kommer vindkraftverken inte dominera landskapsbilden. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna av landskapsbildens förändring blir små. Friluftsliv Under byggtiden och till exempel i samband med större reparationer kommer möjlighet till jakt och den allemansrättsliga tillgängligheten påverkas i direkt anslutning till de delar som byggs eller repareras eftersom byggplatserna i sig inte kommer vara tillgängliga. Möjligheterna att utöva friluftsliv, jakt och idrottsaktiviteter inom och kring ansökansområdena under drifttid bedöms inte komma att påverkas i någon större utsträckning. Däremot kommer upplevelsen kunna ändras i och med att landskapsbilden förändras och genom ljud och rörliga skuggor från vindkraftverken. Skidspåren som går genom delar av det södra ansökansområdet kan komma att påverkas genom att mark tas i anspråk och att tidigare oplogade skogsvägar plogas samt att delar av ansökansområdet kommer att spärras av under byggtiden. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir obetydliga. Riksintressen enligt 3 4 kap. miljöbalken Ansökansområdena omfattas av riksintresse för vindbruk. Uppförande av vindkraftverk i området tillgodoser syftet med riksintresset. Det norra ansökansområdet ligger i kanten av en bred korridor som är utpekad som riksintresse för kommunikation med hänsyn till den planerade Götalandsbanan. De planerade vindkraftverken bedöms inte försvåra tillkomsten av järnvägen. Vindkraftverken påverkar också inflygningsytor till Jönköpings flygplats som är en riksintresseklassad flygplats. Vattenfall har lovat bekosta åtgärder som krävs för att flyget ska kunna bedrivas. Därför bedöms inte utnyttjandet av Jönköpings flygplats påverkas. Utöver detta saknas utpekade riksintressen inom ansökansområdena. Inom tio kilometer från ansökansområdena finns sex riksintressen för naturvård, två riksintressen för kulturmiljövård samt två riksintressen friluftsliv. Äramosse är ett myrkomplex som ligger ca 300 meter från det norra ansökansområdet och områdets kärnvärden är kopplade till myrkomplexets hydrologi. Delar av Äramosse är även Natura 2000-område och naturreservat. Enligt den hydrogeologiska utredningen bedöms risken för att påverka riksintressets kärnvärden som mycket liten. Komosse ligger ca tre kilometer från ansökansområdena och är också riksintresse för friluftsliv samt Natura 2000-område. Områdets värden är kopplade till dess hydrologi och kommer inte påverkas av en vindkraftsetablering vid Boarp. Vindkraftverken kommer att vara synliga från delar av Komosse men på grund av avståndet kommer de inte att dominera landskapsbilden. Vindkraftparken bedöms därmed inte påtagligt förändra friluftsupplevelsen på Komosse. 9

10 Områdena av riksintresse för kulturmiljövård är belägna på ett avstånd om 4 7 kilometer från ansökansområdena och kommer inte att påverkas av en vindkraftsetablering. På grund av det långa avståndet till övriga riksintresseområden bedöms det inte finnas någon risk för påverkan på dessa. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för områden av riksintresse är obetydliga. Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Enligt länsstyrelsen kartor finns inget strandskyddsområde i ansökansområdena. Delar av områdena är jordbruksmark där det kan förekomma platser som omfattas av generellt biotopskydd. Om ingrepp görs i jordbruksmark kommer det att undersökas om det finns några biotopskydd där. I övrigt finns inga skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken inom ansökansområdena. Tre naturreservat, tre biotopskyddsområden samt två vattenskyddsområden ligger inom fem kilometer från ansökansområdena. Inom fem kilometer från ansökansområdena finns fyra Natura 2000-områden, samtliga belägna inom riksintresse för naturvård. Två av dessa, Ära- och Rullamosse och Komosse (västra), är utpekade enligt både art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Närmast belägen är Ära- och Rullamosse som ligger ca 750 meter från det norra ansökansområdet. Med de avgränsningar av ansökansområdena som har genomförts och de skyddsåtgärder som begränsar möjlig hydrologisk påverkan, bedöms risken för att påverka Natura 2000-områdets utpekade naturtyper som obetydlig eller mycket liten. Äramosse är också naturreservat. En vindkraftsetablering stider inte mot reservatsföreskrifterna. Komosse är beläget på ca tre kilometers avstånd från ansökansområdena. Det finns ingen risk för påverkan på områdets naturvärden eftersom det inte finns någon hydrologisk koppling mellan områdena. Den planerade vindkraftsparken bedöms inte försvåra bevarandet av eller påverka bevarandestatusen för de utpekade fågelarterna inom Natura 2000-områdena. Miljömål och miljökvalitetsnormer Vindkraftsprojektet bedöms inte påverka måluppfyllelsen av något miljömål negativt. På lång sikt bedöms vindkraften bidra till måluppfyllelse genom att ersätta mer miljöpåverkande elproduktion. Inom ansökansområdena finns ett vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten, Sämån (även benämnd Fagraredsån). Vattendraget omfattas av skyddsåtgärder som ska förhindra till exempel grumling och flödesförändringar vid anläggande eller förstärkning av korsande tillfartsvägar. Med beskrivna skyddsåtgärder bedöms vindkraftsparken inte ge några negativa konsekvenser på vattendragets ekologiska eller kemiska status. Kontroll av verksamheten Vattenfall har rutiner för att säkerställa att villkoren i tillståndet och övriga bestämmelser i miljölagstiftningen följs. Vattenfall har rutiner för service och underhåll av vindkraftverken. 10

11 Samtliga Vattenfalls vindkraftverk i Sverige övervakas dygnet runt elektroniskt av en driftcentral. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att Boarp vindkraftpark, med upp till 25 vindkraftverk, kan etableras inom det beskrivna vindkraftsområdet utan betydande påverkan på identifierade intressen. Den slutliga bedömningen av konsekvenser för de olika miljöaspekterna efter vidtagna skyddsåtgärder sammanfattas i tabellen nedan. Påverkansområde Ljud Rörliga skuggor Hydrogeologi Naturmiljö Fåglar Fladdermöss Kulturmiljö Landskapsbild Friluftsliv Riksintressen enligt 3 4 kap MB Skyddade områden enligt 7 kap MB Miljökvalitetsnormer Hälsa och säkerhet Konsekvenser Ljudnivåerna, inklusive lågfrekvent ljud, kommer inte att överstiga de nivåer som tillåtits i praxis. Konsekvenserna av ljud får därför anses vara godtagbara. Påverkan av skuggor kommer inte att överstiga de gränser som gäller enligt rättspraxis. Konsekvenserna av skuggbildning får därmed anses vara godtagbara. Obetydliga konsekvenser. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydliga konsekvenser. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydliga konsekvenser. Enstaka individer kan påverkas men ingen påverkan på populationsnivå för art/er i området. Obetydliga konsekvenser. Området är fattigt på särskilt skyddsvärda eller utsatta arter. Enstaka individer kan påverkas men ingen påverkan på populationsnivå för art/er i ansökansområdena. Små konsekvenser. Anläggningen kan medföra viss påverkan på enstaka mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården. Små konsekvenser. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten och/eller ett måttligt antal människor berörs. Obetydliga konsekvenser. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Obetydliga konsekvenser. Vindkraftparken innebär ingen påtaglig påverkan på områden av riksintresse. Obetydliga konsekvenser. Inga skyddade områden påverkas av vindkraftparken. Den planerade vindkraftsparken försvårar inte bevarandet av utpekade naturtyper och arter i närliggande Natura 2000-områden. Obetydliga konsekvenser. Vindkraftparken medför inte att någon miljökvalitetsnorm överträds eller motverkas. Obetydliga konsekvenser. Mycket liten risk för skador på människor som vistas i vindkraftparken eller på allmänna vägar som löper genom eller i närheten av parken. 11

12 INNEHÅLL ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Bakgrund och syfte med MKB:n Energipolitik och mål för förnybar el Vindkraftens påverkan på regional och lokal utveckling Vattenfall AVGRÄNSNINGAR OCH UTFORMNING Ansökansområdenas utsträckning Restriktioner inom ansökansområdena Vindkraftverkens utformning och placering Exempellayouter OMRÅDESBESKRIVNING Vindresurs och klimat Områdets användning i dag Kommunala planer Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken Miljökvalitetsnormer Hydrogeologi inklusive bl.a. vattendrag och våtmarker Naturmiljö Fåglar Fladdermöss Kulturmiljö Landskap Friluftsliv Närliggande vindkraftsprojekt SAMRÅD TEKNISK BESKRIVNING Vindenergi Vindkraftteknik och vindkraftverk Aktuella storlekar och dimensioner av vindkraftverken Förutsättningar för optimering av parklayouter Uppförande av vindkraftverk Fundament Vägar Elnät och elanslutning Anläggningar och ytor Material för anläggningsarbeten Kemikalier och avfall Transporter Avvecklingsfasen OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER Inledning och metodik Ljud Rörliga skuggor Hydrologi inklusive vattendrag Naturmiljö

13 6.6 Fåglar Fladdermöss Kulturmiljö Landskapsbild Friluftsliv Riksintressen enligt 3 4 kap. miljöbalken Samlad bedömning av påverkan på skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Miljökvalitetsnormer Säkerhet och hälsa Överensstämmelse med planer och miljömål Kumulativ påverkan ALTERNATIVREDOVISNING Val av lokalisering Alternativa områden Alternativ utformning Nollalternativet KONTROLL AV VERKSAMHETEN Organisation och ansvar Kontroll av vindkraftverksamhetens påverkan på miljön Övervakning och kontroll under projektfas Övervakning och kontroll under driftfas REFERENSER Webbsidor Litteratur/tryckta källor

14 Bilagor Bilaga Innehåll A. Samrådsredogörelse Underbilagor A.1 A.28 B. Kartor i A3-format B.1 B.6 C. Hydrogeologi C.1 Hydrogeologisk utredning inkl. våtmarksinventering ( ) C.2 Hänsynspassager hydrologi ( ) D. Naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömning ( ) E. Fågel E.1.Kunskapssammanställning fåglar Boarp, Rapport 2014:08 ( ) E.2.Inventering av fåglar i Boarp, Rapport 2014:22 ( ) E.3.PM ang projekt Boarp, Rapport 2016:21 ( ) F. Fladdermus F.1. Inventering av fladdermöss vid Boarp ( ) F.2. Tillägg till fladdermusinventering ( ) G. Kulturmiljö G.1.Kulturhistorisk utredning inom planerad vindkraftpark Boarp ( ) G.2.Kulturhistorisk förstudie inom planerad vindkraftpark Boarp ( ) H. Landskap H.1.Beskrivning av landskapsbildens förändring ( ) H.2.Fotomontage i A3-format H.3.Synbarhetsanalyser H.4.Hinderljusanimering (endast elektronisk version av MKB) Finns även på I. Ljud I.1. Ljudberäkning Exempellayout A inkl. kumulativt ljudbidrag ( ) I.2. Ljudberäkning Exempellayout A jämförelse 170 meter ( ) I.3. Ljudberäkning Exempellayout B inkl. kumulativt ljudbidrag ( ) I.4. Ljudberäkning Exempellayout B jämförelse 170 meter ( ) I.5. Ljudfördelning enligt SLS-metoden, Boarp och Stigared ( ) J. Skuggor J.1. Skuggberäkning Exempellayout A ( ) J.2. Skuggberäkning Exempellayout B ( ) J.3. Skuggberäkning, Exempellayout A, kumulativ med närliggande vindkraftsprojekt ( ) J.4. Skuggberäkning Exempellayout A, referensexempel 170 meter ( ) K. Livscykelanalys (LCA) för en vindkraftpark Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv ( ) 14

15 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län: Kommun: Projektledare: Ansvarig för MKB: Adress för mottagande av handlingar: Boarp vindkraftpark B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m. samt B Sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 m. Västra Götalands län Ulricehamns kommun Linda Broman Eva-Maria Arvidsson, Pöyry Sweden AB Vattenfall Vindkraft Sverige AB Projekt Boarp Stockholm 15

16 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte med MKB:n Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall) har undersökt möjligheten att etablera en gruppstation för vindkraft (vindkraftspark) norr om Köttkulla i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Området ligger drygt 10 kilometer sydost om Ulricehamn och ca 7 kilometer söder om riksväg 40, se Figur 1 nedan. Figur 1. Översiktskarta som visar den planerade vindkraftsparkens lokalisering. MKB:n avser en vindkraftpark med upp till 25 vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, på upp till 240 meter. Den årliga elproduktionen uppskattas med dagens teknik kunna bli upp till ca 370 GWh 1, beroende på antalet vindkraftverk, deras inbördes placering samt storleken på de verk som uppförs. 1 Beräknat på 25 st Nordex N131-3,0 med navhöjd 174 meter. 16

17 1.2 Energipolitik och mål för förnybar el Energipolitiska mål Riksdagen beslutade 2009 om en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020 varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. I förarbetena till riksdagens beslut (prop. 2008/09:163 s. 38) anförde regeringen bland annat att "En ökad andel förnybar energi är gynnsam för att uppnå de övergripande målen om ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i hela landet. Förnybar energi är en viktig komponent i regeringens samlade satsning för en väg ut ur beroendet av fossil energi och därmed för minskad klimatpåverkan. Vid sidan om planeringsmålet, som inte är bindande, styrs utbyggnaden av vindkraft av elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet infördes 2003 och är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Inom den gemensamma marknaden är målet att öka elproduktionen med 28,4 TWh från år 2012 t.o.m. år De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Enligt Energimyndigheten 2 är det högst troligt att det är landbaserad vindkraft som fortsättningsvis kommer att bli den dominerande produktionskällan i elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje MWh el som producerats. Elhandelsföretagen har en skyldighet att införskaffa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el (kvotplikt). Genom handel med certifikaten uppstår ett marknadspris på elcertifikat. Den 9 januari 2017 redovisade den parlamentariska Energikommissionen sitt betänkande (SOU 2017:2) Kraftsamling för framtidens energi till regeringen. I betänkandet föreslår kommissionen målet att energiproduktionen år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Kommissionen angav att det är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Kommissionen föreslog att elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till I skälen för sitt förslag angav Energikommissionen bland annat att Sveriges goda förutsättningar för förnybar elproduktion och de låga utsläppen från elsektorn innebär att vi har särskilt goda möjligheter att exportera el. Detta kan bidra till stora utsläppsminskningar i det nordeuropeiska elsystemet. Kommittén anser därför att det är rimligt att Sverige är en nettoexportör av elenergi även på sikt. 1.3 Vindkraftens påverkan på regional och lokal utveckling Vindkraft bidrar till lokal nytta, bland annat i form av nya arbetstillfällen och stärkt lokal service. Den mest intensiva fasen vid anläggningsskedet, då parken byggs, skapar många arbetstillfällen under en kortare tid. På lång sikt behövs även personal för vindkraftparkens drift och underhåll. 2 Kontrollstation 2017 för elcertifikatsystemet. Delredovisning 2 och förslag på kvoter för 18 TWh till 2030 (ER 2016:19) 17

18 Till detta tillkommer även positiva effekter för till exempel hotell, affärer och lokala entreprenörer Arbetstillfällen och näringsliv Det är svårt att förutsäga hur många arbetstillfällen en vindkraftpark genererar under hela sin livslängd. Det varierar från till fall bland annat beroende på var vindkraftparken byggs. Nedan ges några exempel från olika delar av landet. En studie utförd av Strömsunds kommun och Nätverket för vindbruk 3 visar att 42 procent av arbetet vid uppförande av vindkraftbolaget Svevinds 36 vindkraftverk på Skogberget i Piteå kommun (exklusive tillverkning av torn, turbin, transformator och övrigt material) utfördes av regional arbetskraft. Totalt 148 företag var delaktiga i uppförandet av vindkraftparken varav 62 procent var från regionen. Sammanlagt generades gästnätter i regionen av tillrest arbetskraft som beräknas ha konsumerat för 94 miljoner kronor. Enligt studien beräknades tio årsarbetskrafter krävas för drift och underhåll av Skogbergets vindkraftpark. Driften av vindkraftbolaget Stena Renewables 32 vindkraftverk i Lemnhult i Vetlanda kommun beräknas enligt en studie av WSP innebära åtta årsarbeten (vindkrafttekniker) under driftsfasen 4. Också vid Vattenfalls vindkraftparker varierar antalet arbetstillfällen från fall till fall. Antalet tekniker som arbetar vid respektive vindkraftpark kommer sannolikt också att variera över tid. Nedan redovisas några exempel som illustrerar hur många tekniker som för närvarande arbetar vid några av Vattenfalls vindkraftparker i Sverige: Fyra tekniker arbetar vid Vattenfalls 24 vindkraftverk i Falkenbergs kommun. Fyra tekniker arbetar med drift och service av de 18 vindkraftverk som uppfördes i Kristiandstads kommun Vattenfall planerar att dessa tekniker också ska ta över driften av ytterligare ett antal vindkraftverk som Vattenfall äger i närheten. Nio tekniker arbetar med drift och service av de 40 vindkraftverken vid Stor-Rotliden i Åsele kommun. Fyra tekniker arbetar med drift och service av Vattenfalls nio vindkraftverk i Sorsele kommun. De 48 vindkraftverken i Öresund utanför Malmö sköts av 10 tekniker. Vattenfall kommer att upphandla anläggningsarbetena för uppförandet av vindkraftparken i större entreprenader och på affärsmässiga grunder, enligt principen att det bästa och mest kostnadseffektiva alternativet väljs i varje delupphandling. Vattenfall ser gärna att lokala företagare deltar i såväl bygg- som driftfas. Lokala företagare bedöms ha goda förutsättningar att medverka till att vindkraftparken blir så kostnadseffektiv som möjligt. För att möjliggöra detta planerar Vattenfall att medverka till att förmedla kontakter mellan lokala näringsidkare och anbudsgivare till huvudkontrakten (anläggningsarbeten, leverantör av vindkraftverk samt 3 Strömsunds kommun (2015) 4 WSP (2013) 18

19 elstationsleverantör) och även mellan lokala näringsidkare och de företag som senare har vunnit huvudkontrakten. Vattenfall kommer även ha en dialog med kommunens näringslivsavdelning och genomföra träffar med lokala företagare för att förklara processen, inklusive krav och möjligheter. 1.4 Vattenfall Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 procent ägs av svenska staten. Vattenfall Vindkraft Sverige AB är ett helägt bolag i Vattenfallkoncernen som till 100 procent ägs av Vattenfall Vindkraft AB, som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Riksdagen beslutade 2010 att anta propositionen 2009/10:179 enligt vilken Vattenfall AB:s uppdrag förtydligas enligt följande: "Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion." På bolagsstämma 2012 beslutades bland annat att Vattenfalls lönsamhetsmål ska vara 9 procent avkastning på sysselsatt kapital. Vattenfalls målsättning är att bli en ledande utvecklare och operatör av vindkraft i nordvästra Europa. Vattenfalls ambition är att fördubbla företagets operativa vindkraftsportfölj på tre år och att öka bruttokapaciteten med 400 till 600 MW per år. Vattenfall har drygt 1100 vindkraftverk i Europa. De finns i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerar de närmare 6, 5 TWh under ett normalår, vilket motsvarar hushållsel till ca hem. De senaste fem åren har Vattenfall i dessa länder färdigställt ett drygt dussintal vindkraftparker som tillsammans har mer än fördubblat Vattenfalls produktion av vindkraftel under samma tidsperiod. Thanet utanför sydöstra England är med sina 100 verk en av världens största vindkraftparker till havs. I Sverige äger och driver Vattenfall drygt 170 vindkraftverk med en årlig produktion på sammanlagt 750 GWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till runt hem. Våra vindkraftverk finns över hela landet. Juktan (29 MW) i Västerbotten, Högabjär-Kärsås (38 MW) i Halland samt Höge Väg (38 MW) i Skåne är de senast färdigbyggda vindkraftparkerna på land. Sedan år 2007 driver Vattenfall Sveriges största havsbaserade vindkraftpark, Lillgrund (110 MW) strax söder om Öresundsbron. Möjligheterna för nya vindkraftsatsningar undersöks på alla marknader där Vattenfall är verksamt, både till havs och på land. Vattenfall driver ett stort antal vindkraftsprojekt, varav ca 15 finns i Sverige. 19

20 2 AVGRÄNSNINGAR OCH UTFORMNING 2.1 Ansökansområdenas utsträckning Utformningen av de områden som omfattas av ansökan har föregåtts av en lång process där synpunkter som inkommit i samband med samråden har beaktats och avvägningar skett mot bland annat inventeringsresultat, vindanalys, Ulricehamns kommuns vindkraftsplan och andra tekniska förutsättningar. Stora delar av de områden som omfattades av samråd och inventeringar (utredningsområdet) har valts bort och ingår inte i de ansökansområden som omfattas av miljökonsekvensbeskrivningen, se Figur 2. Från det ursprungliga utredningsområdet på ca 17,5 km 2 har de två ansökansområdena, som tillsammans omfattar ca 8,6 km 2, utmejslats. Det norra ansökansområdet är beläget norr om Norra vägen (området kring Ekebacken) och det södra ansökansområdet söder om Norra vägen (området väster om Korpberget). Det norra ansökansområdets totala utsträckning (4,3 km 2 ) har bland annat avgränsats så att skyddsavstånd hålls till Natura 2000-området Ära- och Rullamosse och Boaredsmossen har undantagits från ansökansområdet. I norr har området avgränsats för att inte komma i konflikt med flygstråk för smålom. Det södra ansökansområdets totala utsträckning har i stort anpassats efter principerna i vindkraftsplanen, därvid har Korpberget och dess omgivningar tagits bort från ansökansområdet. Båda ansökansområdena har anpassats så att det ska vara möjligt att bygga en funktionell vindraftpark i de återstående tillgängliga områdena och för att kunna nyttja befintlig infrastruktur som till exempel befintliga vägar i området. Slutligen har ansökansområdena också avgränsats utifrån de fastigheter som Vattenfall har överenskommelser med. 2.2 Restriktioner inom ansökansområdena Inom ansökansområdena har områden inom vilka vindkraftverk kan placeras (vindkraftsområde), och områden där inga åtgärder får vidtas (stoppområden) avgränsats. Det blir därmed tydligt var vindkraftverk kan komma att placeras och vilka ytor som undantas helt för att identifierade motstående intressen ska skyddas. Delar av ansökansområdena där det inte bedömts vara lämpligt att bygga vindkraftverk med hänsyn till till exempel närhet till väg, grannfastigheter eller på grund av hydrologi har uteslutits ur vindkraftområdena. I sådana områden har det dock bedömts vara lämpligt, eller i vissa fall till och med nödvändigt, att anlägga till exempel vägar, elnät, uppställningsytor och byggnader. I delar av ansökansområdena gäller särskilda försiktighetsmått knutna till framförallt våtmarker och vattendrag, se kapitel 6. Vindkraftverk kommer således bara att placeras inom de vindkraftområden som omfattar cirka 4,7 km 2 av ansökansområdet. I kapitel 6 finns ytterligare åtaganden om avstånd mellan vindkraftverk och till exempel vägar, som beror på vindkraftsverkens slutliga storlek. Därutöver kommer vindkraftverk inte placeras närmare de fastigheter för vilka Vattenfall inte 20

21 har tecknat avtal med än rotorbladets längd, så att rotorbladet inte ska svepa in över den angränsande fastigheten. Som en indikation är vindkraftsområdet avgränsat utifrån ett avstånd om 50 meter till sådana fastighetsgränser. I Tabell 1 redovisas de benämningar och begrepp som används i denna MKB. Ansökansområdenas indelning i vindkraftsområden respektive stoppområden framgår av Figur 2. I Tabell 2 finns en sammanställning över stoppområden enligt Figur 2, inom vilka inga åtgärder kommer att vidtas. Figur 2. Ansökansområdenas indelning i vindkraftsområde och stoppområde. Kartan visar också utredningsområdet. Se Tabell 1 för definitioner. Numreringen avser stoppområden enligt Tabell 2. 21

22 Tabell 1. Områdesdefinitioner. Begrepp Utredningsområde Ansökansområde Stoppområde Vindkraftsområde Definition Det område inom vilket möjligheten att etablera vindkraft undersökts och som samrådet har skett utifrån. De flesta utredningar och inventeringar har utförts utifrån detta område. Benämns projektområde/samrådsområde i vissa underlagsrapporter och samrådsunderlag. Det område som efter avvägningar mot bl.a. motstående intressen har mejslats ut ur utredningsområdet och som kommer att omfattas av tillståndsansökan. Områden inom ansökansområdena där inga anläggningar kommer placeras eller något anläggningsarbete utföras. Det kommer inte att ske några arbeten inom dessa områden. Se även Tabell 2. Områden inom ansökansområdena inom vilka vindkraftverk kan komma att placeras. Inga vindkraftverk kommer att placeras utanför vindkraftsområdena. Tabell 2. Sammanställning stoppområden enligt Figur 2 med hänvisning till respektive avsnitt för skyddsåtgärder och konsekvensbedömning. Nr* Typ Klassificering Beskrivning Hänvisning 1 Hydrologi Hydrologiskt sårbart område Del av VMI-objekt P07D1D01 (klass 3) Se avsnitt Hydrologi Hydrologiskt sårbart område Centrala delarna av Fagraredsmossen (VMI klass 3, P07D0D04) 3 Hydrologi Hydrologiskt sårbart område Centrala delarna av kärrområdet vid Gölen (VMI klass 3, P07D0D02) 4 Hydrologi Hydrologiskt sårbart område Del av VMI-objekt P07D0D02, söder om Gölen. 5 Naturmiljö Nyckelbiotop Lövsumpskog (Skogsstyrelsen, N ) 6 Kulturmiljö Fornlämning Objekt 5 i den kulturhistoriska utredningen 7 Kulturmiljö Fornlämning Objekt 6 i den kulturhistoriska utredningen 8 Kulturmiljö Bevakningsobjekt Objekt 7 i den kulturhistoriska utredningen 9 Kulturmiljö Fornlämning Objekt 18 i den kulturhistoriska utredningen Se avsnitt Se avsnitt Se avsnitt Se avsnitt Se avsnitt Se avsnitt Se avsnitt Se avsnitt Kulturmiljö Fornlämning FMIS, Gällstad 163:1 Se avsnitt Kulturmiljö Fornlämning FMIS, Grönahög 47:1 Se avsnitt Kulturmiljö Bevakningsobjekt FMIS, Grönahög 48:1 Se avsnitt

23 2.3 Vindkraftverkens utformning och placering Av den tekniska beskrivningen, avsnitt 5, framgår att den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går snabbt. Vindkraftverken blir alltmer effektiva och producerar mer förnybar el. Den pågående teknikutvecklingen leder därför mot att större nytta kan uppnås med mindre påverkan på omgivningen. Vattenfall kommer att upphandla vindkraftverken i konkurrens när alla tillstånd vunnit laga kraft. På så sätt kommer det att vara möjligt att använda bästa möjliga teknik på kommersiella villkor. Det är därför inte möjligt att nu slå fast vilken vindkraftmodell som kommer att uppföras. I denna MKB har bedömningarna gjorts med utgångspunkt i att vindkraftverkens totalhöjd (upp till bladspets i högsta läge) är 240 meter. Olika typer av vindkraftverk behöver placeras med olika avstånd beroende på framför allt rotordiameter, se avsnitt 5.4. Det totalt sett möjliga antalet vindkraftverk i en vindkraftpark villkoras av den sammanlagda ljudbilden, vilken är resultatet av verkens källjud och antal verk. Hänsyn måste också tas till att vindresurs, turbulens och terrängförhållanden varierar inom området. Det är därför inte möjligt att i dagsläget ange vilka av alla möjliga positioner som kommer att nyttjas för placering av vindkraftverk, utan att riskera att begränsa möjligheten att fullt ut optimera vindkraftverkens produktion. I rättspraxis har det slagits fast att det är ljudvillkoret för den totala ljudbilden som ska reglera om en vindkraftpark är tillåtlig eller ej avseende ljud, inte placeringen av vindkraftverken. Det är således inte miljömässigt motiverat att ställa preciserade krav på lokaliseringen av enstaka verk. För att illustrera miljökonsekvenserna av vindkraftsanläggningen har Vattenfall utarbetat två exempellayouter som ligger till grund för denna MKB. Exemplen bygger på vindkraftverk med olika rotordiameter och olika avstånd mellan verken, se avsnitt 2.4. Vindkraftverkens och vägarnas slutliga placering avgörs dock efter upphandling, och utifrån fördjupade vindmätningar, geotekniska undersökningar och slutlig bedömning av experter inom hydrologi samt natur- och kulturmiljö. Den färdigbyggda vindkraftparken kommer därmed med största sannolikhet inte överensstämma med exempellayouterna. 2.4 Exempellayouter Två exempellayouter har utformats med hänsyn till såväl de restriktioner för ansökansområdena som har definierats ovan som de försiktighetsmått i övrigt som anges i denna MKB, se Figur 3. Exempellayout A består av 25 vindkraftverk. Rotordiametern är i exemplet 131 meter och navhöjden är 174 meter, vilket ger en totalhöjd om ca 240 meter. Exempellayout B består av 16 vindkraftverk. Rotordiametern är i exemplet 150 meter och navhöjden är 165 meter, vilket ger en totalhöjd om ca 240 meter. De dimensioner på vindkraftverk som bedöms komma vara lämpliga då det är dags att upphandla vindkraftverken, och fastställa den slutliga parkutformningen, tillverkas idag inte i 23

24 kommersiell omfattning. Det finns därför inte sådana tekniska data för vindkraftverken som brukar ligga till grund för beräkningar av ljud, skugga, produktion m.m. I exempellayouterna har därför ansatser för högre navhöjd fått göras för att komma upp i ansökans totalhöjd om 240 meter. Exempellayout B har utformats för vindkraftverk med en fiktiv rotordiameter på 150 meter eftersom detta är en sannolik storlek för framtida vindkraftverk, men som inte finns kommersiellt tillgänglig idag. Beräkningar av ljud för båda exempellayouterna är gjorda för en vindkraftverksmodell med navhöjd på 174 meter, rotordiameter på ca 131 meter och installerad effekt på 3 MW (Nordex N ). För produktionsberäkningar har samma vindkraftsmodell använts för exempellayout A men för exempellayout B har även en fiktiv turbin med 150 meters rotordiameter och en estimerad installerad effekt på 4,1 MW använts (se även avsnitt 7.3.1). För skuggberäkningar och visualiseringar har vindkraftverk med en fiktiv rotordiameter på 150 meter använts för exempellayout B. Skillnaden i antal vindkraftverk som ryms inom vindkraftsområdet för exempellayout A respektive B påvisar vilken betydelse rotorstorleken har för antalet vindkraftverk som ryms inom vindkraftsområdena. Vindkraftverk med större rotor producerar mer el men kräver ett större inbördes avstånd mellan vindkraftverken. Avståndet tillämpas för att minimera slitage och produktionsbortfall och för att optimera produktionen per installerad MW. Se även beskrivning i avsnitt 5.4. Den årliga elproduktionen har i exemplen beräknats uppgå till drygt 370 GWh, beroende på antalet och storleken på vindkraftverk som uppförs. Det motsvarar hushållsel för cirka hushåll (lägenheter kwh/hushåll). I Tabell 3 visas hur antalet vindkraftverk och rotordiametern i de olika exempellayouterna påverkar elproduktionen. Rotordiametern tillsammans med vindhastigheten är de två faktorer som har störst påverkan på produktionen. Vindkraftverken i exempellayout B kan därmed producera betydligt mer el än vindkraftverken i exempellayout A. I kapitel 7.3 utvecklas resonemanget kring hur olika val av vindkraftverksmodeller och utformningar av vindkraftparken kan påverka den totala produktionen. Tabell 3. Produktionsberäkningar för exempellayout A och B. Antalet vindkraftverk och verkens höjd påverkar elproduktionen. Beräkningarna för exempellayout A baseras på en turbin med 131 meter rotordiameter och installerad effekt på 3 MW (Nordex N ) och för exempellayout B på en fiktiv turbin med 150 meter rotordiameter och installerad effekt på 4,1 MW (estimerad). Beräkningarna är gjorda utifrån idag kända vinddata. Observera att exemplen är just exempel, vilka vindkraftverk som slutligen väljs och var de placeras kommer att avgöras vid upphandling Elproduktion Exempellayout A 25 verk, 131 m rotordiameter, ca 240 m totalhöjd (3 MW) Exempellayout B 16 verk, 150 m rotordiameter, ca 240 m totalhöjd (4,1 MW) Produktion [MWh/år] Hushållsel till antal hushåll i lägenhet (5 000 kwh/hushåll) Genomsnittlig produktion per verk [MWh/år]

25 Figur 3. Exempellayout A respektive B som visar tänkbara placeringar av vindkraftverk samt vägar inom ansökansområdena. Kartor som visar exempellayouterna i större format finns i Bilaga B. 25

26 3 OMRÅDESBESKRIVNING I detta kapitel beskrivs de nuvarande förhållandena inom och omkring ansökansområdena såväl naturgivna (vind-, vatten- och markförhållanden, flora och fauna etc.) som människoskapade (infrastruktur, trafik, rekreation etc.). Här redogörs även för de planeringsförutsättningar som gäller och vilka riksintressen och skyddade områden av betydelse som återfinns i ansökansområdenas närhet. Till grund för denna MKB har Vattenfall låtit utföra undersökningar och utredningar som företagits i området under projektets gång åren Dessa utredningar har utförts mot bakgrund av de förutsättningar som gällde vid tidpunkten för respektive utredning. Eftersom ansökans omfattning har ändrats under projektets gång, bland annat har vindkraftverkens högsta totalhöjd ändrats till 240 meter, har det vid behov utförts kompletterande utredningar för att bedöma projektet utifrån dess slutliga förutsättningar. Följande avsnitt har främst dessa utredningar som underlag, se bilageförteckning. Utöver dessa utredningar har även material och information hämtats från ej projektspecifika utredningar om området eller om vindkraft, sådana källor framgår av referensförteckningen. 3.1 Vindresurs och klimat För att undersöka områdets vindförutsättningar har Vattenfall utfört vindmätningar med hjälp av sodarutrustning 5. Beräkningarna från utförda vindmätningar visar att Boarp har en årsmedelvind på cirka 6,7 m/s 100 meter ovan marknivån och att den förhärskande vindriktningen kommer från sydväst. Vindhastigheten ökar sedan kraftigt med höjden och uppe på 174 meters navhöjd är årsmedelvinden cirka 8,4 m/s. Figur 6 visar en vindros med de olika vindriktningarnas frekvens i procent under mätperioden på 100 meters höjd. Vindrosen visar tydligt att den förhärskande (mest frekventa) vindriktningen kommer från sydväst. Höst- och vinterhalvåret har statistiskt högre medelvind än vår- och sommarhalvåret. I Figur 5 visas hur måndadsmedelvindarna förhåller sig till årsmedelvinden (månadsmedelvinden dividerat med årsmedelvinden) på 100 meters höjd. Figur 4. Vindros som illustrerar vindförhållandena i Boarp. Bilden visar de olika vindriktningarnas frekvens i procent under mätperioden på 100 m höjd. Vindrosen visar tydligt att den förhärskande (mest frekventa) vindriktningen kommer från sydväst. 5 Sodar (sound detection and ranging) är en utrustning som sänder upp ljudvågor för att mäta vindhastighet och vindriktning. 26

27 I diagrammet syns tydligt hur vinden är högre än medel (större än 1) från oktober till mars och under medel (mindre än 1) från april till september. 3.2 Områdets användning i dag Boarp vindkraftpark ligger i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Ulricehamn kommun har drygt ca invånare 6 och är belägen i det sydostligaste hörnet av Figur 5. Diagrammet visar månadsmedelvindens variation är högre än medel (större än 1) från oktober till mars och under medel (mindre än 1) från april till september. Västra Götaland. Mellan ansökansområdena och centralorten Ulricehamn är avståndet drygt tio kilometer. Ansökansområdena är i sin helhet belägna 300 meter över havet eller mer, endast några kilometer söder om Västergötlands högsta punkt Galtåsen, vars höjd brukar anges till 362 meter över havet. Ansökansområdena utgörs främst av ett höglänt kuperat barrskogslandskap med skiften av likåldrig granskog och med inslag av öppna myrmarker. Skogen inom ansökansområdena präglas av ett aktivt skogsbruk. Utanför ansökansområdena finns ett äldre småskaligt jordbrukslandskap med inslag av småbiotoper som rösen, stenmurar och mindre vattendrag. Runt ansökansområdena finns även större mossar som Äramossen och Komosse. Området nyttjas för jakt och rekreation som svamp- och bärplockning, skidåkning och orientering Bostäder och bebyggelse Närliggande sammanhängande bebyggelse finns i Köttkulla med ca 100 invånare, strax söder om det södra ansökansområdet. Utöver denna bebyggelse finns ett flertal gårdar och bostadshus nära ansökansområdena. Inom två kilometer från ansökansområdena finns ca 200 byggnader klassificerade som bostäder enligt Lantmäteriets fastighetskarta 7. Omkringliggande bostäder redovisas i Figur 6. Gården Lilla Boarp och ytterligare en handfull bostäder ligger mellan vindkraftparkens norra och södra ansökansområde. Det finns en bostad i det norra ansökansområdet (markerad med en cirkel i Figur 6). Huset ligger intill en väg som kan komma att användas som anslutningsväg till vindkraftparken och som därför har inkluderats i ansökansområdet. Avståndet mellan bostaden och närmaste vindkraftsområde är ca 800 meter. Inom fyra till åtta kilometer från ansökansområdena finns även sammanhängande bebyggelse vid bland annat Röshult, Marbäck och Rånnaväg i Ulricehamns kommun. 6 SCB (2016) 7 Enligt Lantmäteriets fastighetskarta (2016). Alla byggnader klassade som bostäder enligt Fasighetskartan utgör inte nödvändigtvis bostäder. 27

28 Figur 6. Bostadshus i närheten av ansökansområdena. Bostäderna är baserade på byggnader klassificerade som bostäder i Lantmäteriets fastighetskarta. Markeringen 100 meter från bostad används för att tydliggöra husens positioner. Cirkeln i det norra ansökansområdet markerar var den bostad som ligger inom ansökansområdet är belägen Skogsbruk Skogsbruk är en av näringarna i trakten. Av Skogsstyrelsens dokumentation över anmälda och utförda avverkningar framgår att en betydande del av ansökansområdena är föremål för ett aktivt skogsbruk, se Figur 7. Såväl inom som kring ansökansområdena sker planerad och kontinuerlig avverkning/föryngring. De rosa områdena i Figur 7 visar avverkningsanmälningar medan övriga färger visar avverkade områden från 1999 till och med Fotografiet i Figur 8 visar ett avverkat skogsområde i det norra ansökansområdet. 28

29 Figur 7. Karta över utförda avverkningar åren och avverkningsanmälningar. Källa: Skogsstyrelsen (2016). 29

30 Figur 8. Fotografi från avverkat skogsområde i det norra ansökansområdet. Foto: Jonas Barman. 3.3 Kommunala planer Vindkraftsplan Ulricehamns kommunfullmäktige antog 2013 en vindkraftsplan (vindkraftsplanen) som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vindkraftsplanen pekar ut ett flertal områden som lämpliga för vindkraft inom kommunen. Ansökansområdena sammanfaller huvudsakligen med två områden som i vindkraftsplanen anges som prioriteringsområden för vindkraft, Område 28 SO Äramossen och Område 29 Strängsered-Rånnaväg. Kartan i Figur 9 visar hur kommunens prioriteringsområde för vindkraft (benämns även utpekade vindbruksområden i vindkraftsplanen) och ansökansområdena överlappar varandra. Förutom utpekade och beskrivna prioriteringsområden för vindkraft innehåller planen även rekommendationer för hur en vindkraftsanläggning ska utformas. Vindkraftsplanens huvudsakliga rekommendationer med avseende på bland annat lokalisering återges nedan. Etablering av verk i grupper bör föredras framför en lokalisering av enstaka verk. Större vindkraftsanläggningar ska i första hand lokaliseras till de prioriterade områdena som redovisas i planförslaget. 30

31 Vid en etablering inom de prioriterade områdena ska ett effektivt utnyttjande av dessa eftersträvas. Mindre anläggningar eller enstaka verk får inte förhindra att områdena kan utnyttjas till sin fulla potential. Vindkraftsparker bör inte sträcka sig över flera landskapsrum, utan hållas inom ett avgränsat område. Detaljerad lokalisering av vindkraftverk ska alltid föregås av en visualisering. En landskapsanalys bör alltid göras i samband med ansökan om uppförande av en vindkraftsanläggning. För tätorter och enstaka bostadshus föreslår planen ett generellt skyddsavstånd på 750 meter. * Avståndet mellan olika vindkraftparker ska vara så stort att parkerna var för sig kan uppfattas sammanhållna.* Den ekvivalenta bullernivån på en bostadstomt får inte överstiga 40 db(a). Om de gällande riktvärden för skuggstörningar överskrids, ska ett ljusrelä monteras som automatiskt stänger av verket under störningsperioder. *De föreslagna avstånden är riktvärden. Kommunen bedömer de faktiska förhållandena samt den upplevda störningen av en vindkraftsetablering i varje enskilt fall. Av vindkraftsplanen framgår att vindkraftsetableringar som huvudregel inte får överstiga 170 meter men att högre verk kan prövas i undantagsfall. Ulricehamns kommun beslutade den 28 januari 2016 att förtydliga vindkraftsplanens undantagsregel. Förtydligandet innebär att vid uppförande av verk som är högre än 170 meter, ska den sökande i en särskild utredning åskådliggöra vilka effekter de högre verken får i förhållande till vindkraftsplanens grundregel, bland annat med avseende på ljud och ljus för närboende Översiktsplan Ulricehamns kommun antog den 29 oktober 2015 en ny översiktsplan. I översiktsplanen ger kommunen en positiv syn på etablering av vindkraft och tillsammans med den antagna vindkraftsplanen ska etableringen av vindkraftverk underlättas. En målsättning för 2030 är att en stor del av energiproduktionen i kommunen ska komma från vindkraft. Ulricehamns kommun har i sin översiktsplan pekat ut tre så kallade stora opåverkade och tysta områden. Dessa är Årås/Kölingared (NO om Ulricehamn), Grovare (NV om Ulricehamn) och Komosse. Enligt översiktsplanen är syftet med områdena att de ska vara attraktiva för den typ av friluftsliv och turism som efterfrågar ostördhet och tystnad. För att klassificeras som ett tyst område ska ljudnivån från olika typer av samhällsbuller understiga 30 db(a). Vid avgränsningen av de tysta områdena enligt översiktsplanen har en buffertzon om 1500 meter hållits till gränserna för prioriteringsområdena i vindkraftsplanen. 8 Ulricehamns kommun, Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, , 18 31

32 3.3.3 Detaljplan Ansökansområdena ligger inte inom detaljplanelagt område. Figur 9. Karta över utpekade prioriteringsområden för vindkraft enligt Ulricehamns kommuns vindkraftsplan samt vindkraftsområde för Boarp vindkraftpark. I figuren visas också hur ansökansområdet förhåller sig till det ursprungliga utredningsområdet. 32

33 3.4 Riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Ansökansområdena omfattas huvudsakligen av riksintresse för vindbruk. Det norra ansökansområdet tangerar riksintresse för järnväg. Utöver detta saknas utpekade riksintressen inom ansökansområdena, se Figur 10. Inom tio kilometer från ansökansområdena finns sex riksintressen för naturvård, två riksintressen för kulturmiljövård samt två riksintressen friluftsliv, se Figur 10. Närmaste offentligt redovisade riksintresse för Försvarsmakten är beläget på ca 11 kilometers avstånd och är ett influensområde luftrum sydost om ansökansområdena. Försvarsmakten har under samrådsprocessen inte haft något att erinra mot vindkraftparken. Särskilda skydds- och bevarandeområden enligt 7 kap. 27 miljöbalken (Natura 2000) är också riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. Sådana områden beskrivs i avsnitt nedan Riksintresse för naturvård Inga riksintressen för naturvård finns inom ansökansområdena. De närmaste områdena av riksintresse för naturvård är Äramosse som ligger ca 300 meter norr om det norra ansökansområdet och Komosse som ligger som närmast på ca tre kilometers avstånd från det södra ansökansområdet. Inom tio kilometer från ansökansområdena finns sex områden av riksintresse för naturvården. En sammanfattning av områdenas värden finns i Tabell 4 nedan. Områdena Ära- och Rullamossen och Komosse är även Natura 2000-områden och naturreservat och beskrivs även i avsnitt 3.5 och 3.7 nedan. Förutsättningar för bevarande m.m. beskrivs i konsekvensbedömningen i kapitel 6. 33

34 Figur 10. Områden med riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård, vindbruk inom tio kilometer från ansökansområdena. Även riksintresse för framtida järnväg finns med i den övre delen av kartan. S.k. Natura 2000-områden redovisas i Figur 11. Källa: Länsstyrelserna/Naturvårdsverket ( ). 34

35 Tabell 4. Översikt över riksintressen för naturvård 10 km från ansökansområdena, se Figur 10. Källa: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Värdebeskrivningar riksintresse för naturvård, Västra Götalands län (2008). Objekt ID Avstånd Namn Värdebeskrivning NRO14162 ca 300 m Äramossen Ära- och Rullamossens myrkomplex är mångformigt och kärren och mossetyperna är representativa för den naturgeografiska regionen. Myrkomplexet är mångformigt med en koncentrisk mosse, en platåmosse och en sluttande mosse. Även topogena kärr förekommer liksom mellanliggande dråg och talrika fastmarksholmar. Bitvis intressant flora. Fågellivet är rikt med många häckande arter, bl.a. trana, ljungpipare, storspov, gulärla och grönbena. Spelplats för orre. NRO14163/ NRO06020 ca 3 km Komosse Komosse är ett av Västeuropas mest värdefulla mossekomplex. De dominerande mossetyperna är sluttande mosse, excentrisk mosse och koncentrisk mosse. Komplexet är stort, relativt orört och representativt för den naturgeografiska regionen. Området är botaniskt intressant och fågellivet med arter som grönbena, småspov, storspov, brushane, enkelbeckasin, smålom och trana som häckar i området. NRO14161 ca 3,4 km Kinnared Representativt odlingslandskap med blandlövhage och annan trädoch buskbärande hagmark. Här återfinns hävdgynnade arter som slåttergubbe, stagg, ormrot och jungfrulin. NRO14140 ca 4,3 km Hössnadalen och Gullared NRO14160 ca 4,6 km Åsunden Torpasjöområdet Representativt odlingslandskap, lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark med art- och individrika växtsamhällen varav flera rödlistade arter. I helhetsmiljön ingår även ängs- och hagmarksobjekten Knätte kullar och Hössna kyrka samt Gullered. Hössnadalens rikkärr och rika källkärr är representativa för den naturgeografiska regionen och hyser en rik flora. Kring sjöarna finns stora områden med ädellövskogar som hyser en för regionen sällsynt rik och varierad lundflora. Herrgårdsmiljöernas ekhagar rymmer ett flertal mycket grova träd som bl.a. hyser rödlistade insekter. Helhetsmiljön rymmer även flera odlingsmiljöer med lång agrarhistorisk kontinuitet. NRO14129 ca 9,8 km Ätradalen Representativt odlingslandskap, med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Växtsamhällena är artoch individrika, med flera rödlistade arter. Maderna längs norra delen av Ätran är representativa för den naturgeografiska regionen och utgör en viktig lokal för ett stort antal rastande fåglar Riksintresse för kulturmiljövård Inom tio kilometer från ansökansområdena finns två områden utpekade som riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 10. Riksintresset Ätrans dalgång (P 49), ligger ca 4 5 kilometer väster om ansökansområdena och består av två delområden på kartan i Figur 10. Riksintresseområdet består av rika fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder. Lämningarna består av bland annat boplatser, gravar, hällristningar, fossil åkermark, hålvägar, runstenar och fornborgar. Det finns även medeltida kyrkor, bymiljöer med outskiftad bebyggelse, agrarhistoriskt intressant odlingslandskap, äldre vägstrukturer samt herrgårdsmiljöer. Cirka sju kilometer söder om ansökansområdena ligger riksintresset Dalstorp (P 55) (Tranemo kommun). I området ingår bland annat en stenåldersboplats, stensättningar och rösen från äldre järnålder/bronsålder, järnåldersgravfält, fossil åkermark från järnåldern samt lämningarna efter befäst gård från medeltiden vid Borrarp. 35

36 I området ingår även industrilämningar vid Jälmåns utlopp och Dalstorps medeltida kyrkoplats med ödekyrkogård Riksintresse för friluftsliv Det närmaste riksintresset för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken är området Komosse (FO 23), cirka tre kilometer öster om det södra ansökansområdet (se Figur 10). Området utpekades som riksintresse Enligt områdets värdebeskrivning 9 utgör Komosse ett område med särskilt goda förutsättningar för berikande naturupplevelser. Vidare framgår bland annat att områdets orörda och ostörda karaktär bidrar till upplevelsen av vildmark. Landskapet rymmer flera olika naturtyper. Komosse omfattas även av riksintresse för naturvård samt Natura 2000 och naturreservat. Åsunden, Hofsnäs, Torpasjöområdet (FO 46) som är beläget ca fem kilometer väster om ansökansområdena (se Figur 10). Området har sedan 2016 utökats med bland annat sjön Åsunden och sammanfaller delvis med riksintresse för naturvård och riksintresse för kulturmiljö samt Natura Området beskrivs som ett värdefullt och omväxlande kulturlandskap med sjöutblickar, öppna odlingsmarker, hagar och ekskogar av stort naturvärde samt stort kulturhistoriskt och socialt värde. För det rörliga friluftslivet finns goda förutsättningar för strövande, cykelturer, bad, båtliv, kanoting och fritidsfiske. Det finns inga riksintressen för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 miljöbalken inom 20 kilometer från ansökansområdena Riksintresse för vindbruk Ansökansområdena ligger huvudsakligen inom två områden som sedan 2015 är utpekade av Energimyndigheten som riksintresse för vindbruk, se Figur 10. Områdena överensstämmer delvis med kommunens prioriteringsområde för vindkraft enligt vindkraftsplanen men skiljer sig bland annat med avseende på hänsynsavstånd till bostäder där riksintresset för vindbruk är satt utifrån ett avstånd om 400 meter till bostäder jämfört med 750 meter i vindkraftsplanen Riksintresse för kommunikationer Det norra ansökansområdet tangerar ett område av riksintresse för framtida järnväg som avser Götalandsbanan, se Figur 10. Götalandsbanan är en framtida höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg via bland annat Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Planerings- och utredningsarbete pågår för närvarande av de olika delsträckorna. I anslutning till projektet har Trafikverket fastställt ett riksintresse för framtida järnväg som sträcker sig mellan Borås och Linköping. Riksintresset utgör en flera kilometer bred korridor som till viss del överlappar den nordligaste delen av ansökansområdena. Inom 70 kilometer från ansökansområdena finns en flygplats av riksintresse. Det är Jönköpings flygplats som är belägen på ett avstånd om ca 28 kilometer från ansökansområdena. 9 Länsstyrelsen Västra Götaland (2016) 36

37 3.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken Inga skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken finns registrerade inom ansökansområdena. Tre naturreservat, tre biotopskyddsområden samt två vattenskyddsområden ligger inom fem kilometers avstånd från ansökansområdena. Enligt länsstyrelsens GIS-kartor finns inget strandskyddsområde inom ansökansområdena. Det finns ett utpekat strandskyddsområde för Jälmån strax utanför det södra ansökansområdet. I övrigt finns det inga skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken i närområdet. Skyddade områden inom fem kilometer från ansökansområdena framgår av Figur Särskilda skydds- och bevarandeområden enligt 7 kap. 27 miljöbalken (Natura 2000) Det finns inga särskilda skydds- och bevarandeområden enligt 7 kap. 27 miljöbalken (s.k. Natura 2000-områden) inom ansökansområdena. Inom fem kilometer från ansökansområdena finns fyra Natura 2000-områden, samtliga belägna inom riksintresse för naturvård. Två av dessa, Ära- och Rullamossen och Komosse (västra), är utpekade enligt både art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet och övriga enbart enligt art- och habitatdirektivet. En sammanfattning av Natura 2000-områden inom fem kilometer från ansökansområdena finns i Tabell 5 nedan. Inom tio kilometer från ansökansområdena finns totalt 13 Natura områden. En beskrivning av samtliga områden finns i naturvärdesbedömningen i Bilaga D. Natura 2000-områdena Ära- och Rullamossen och Komosse omfattas också av riksintresse för naturvården och är naturreservat, se avsnitt 3.4.1och Tabell 5. Natura 2000-områden inom fem kilometer från ansökansområdena, se Figur 10. Källa: Naturvårdsverket, Skyddad natur ( Objekt ID Avstånd Namn Beskrivning SE ca 750 m Ära- och Rullamossen SE ca 3 km Komosse (västra) Ära- och Rullamossen är både bevarandeområde enligt art- och habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. Utpekade livsmiljöer: högmossar, öppna mossar och kärr Utpekade arter: Grönbena, Ljungpipare, Orre, Smålom, Tjäder, Trana Komosse är både bevarandeområde enligt art- och habitatdirektivet och skyddsområde enligt fågeldirektivet. Det är också ett område som pekats ut i enlighet med 1971 års konvention om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar (Ramsarkonventionen). Utpekade livsmiljöer: myrsjöar, högmossar, öppna mossar och kärr, taiga, skogsbevuxen myr Utpekade arter: Brushane, Grönbena, Ljungpipare, Orre, Smålom, Tjäder, Trana SE ca 4,4 km Halla Halla är ett bevarandeområde enligt art- och habitatdirektivet. Utpekad livsmiljö: Slåtterängar i låglandet SE ca 4,7 km Korpeboberg Korpeboberg är ett bevarandeområde enligt art- och habitatdirektivet. Utpekade livsmiljöer: Nordlig ädellövskog, trädklädd betesmark, näringsrik ekskog, ädellövskog i branter 37

38 Figur 11. Områden med skydd enligt 7 kap. miljöbalken i närheten av ansökansområdena. Källa: Länsstyrelserna/Naturvårdsverket (2016) Naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken Det finns inga naturreservat inom ansökansområdena. Inom fem kilometer från ansökansområdena finns tre naturreservat Äramossen, Komosse och Korpebobergs lövskogar. Samtliga områden är även riksintresse för naturvård och Natura områden och finns beskrivna i avsnitt och ovan. Inom tio kilometer från ansökansområdena finns ytterligare fyra naturreservat. 38

39 Äramosse naturreservat har en större utbredning är Natura 2000-området och är som närmast beläget på drygt 250 meters avstånd från det norra ansökansområdet (medan avståndet till Natura 2000-området är ca 750 meter). Naturreservatet innehåller förutom Äramossen också den så kallade Rullamossen i söder och en del mindre våtmarker, omgivande sumpskogar, myrholmar och randskogar. Enligt naturreservatsbesluten är syftet med reservatsbildningen att bevara ett naturligt och opåverkat våtmarksområde, att bevara ett område av vetenskapligt värde och utveckla miljöer av betydelse för flora och fauna knutna till våtmarker samt att bevara ett stort myrområde av betydelse som utflyktsmål och studieobjekt och göra det mer tillgängligt för allmänheten. Komosse, cirka tre kilometer öster om det södra ansökansområdet, hyser ett av Sydsveriges största komplex av öppna, välvda mossar och örtrika kärr. Komosse södra, drygt fem kilometer sydost om det södra ansökansområdet, består av mossar som till största delen är helt skoglösa men smärre partier är glest trädbevuxna. Enligt naturreservatsbesluten är syftet med reservatsbildningarna att säkerställa ett av södra Sveriges största och mest intressanta myrkomplex för den vetenskapliga naturvården och för det rörliga friluftslivet. Korpebobergs lövskogar, nästan fem kilometer väster om ansökansområdena, utgörs av ett kuperat och omväxlande landskap med såväl hävdade som igenväxta hagmarker och en nästan kilometerlång, blockrik bergbrant. Ett femtontal rödlistade arter har påträffats i reservatet och dessutom förekommer ett 50-tal s.k. signalarter som indikerar att området har höga naturvärden. Syftet med reservatsbildningen är att bevara och vårda områdets värdefulla lövskogsmiljöer med tillhörande växt- och djurliv. I andra hand är syftet att hålla området tillgängligt för friluftsliv Biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 miljöbalken Inga objekt som omfattas av biotopskydd, beslutade av Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller kommunen med stöd av 6 7a förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., finns inom eller i närheten av ansökansområdena. Tre objekt med skogligt biotopskydd finns belägna inom en radie av fem kilometer. Det närmaste objektet med biotopskydd är beläget ca 2,3 kilometer sydväst om det södra ansökansområdet. Det så kallade generella biotopskyddet omfattar vissa typer av livsmiljöer framförallt i jordbruksmark som framgår av bilaga 1 till förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Det har vid naturvärdesbedömningen (se avsnitt 3.8.2) inte pekats ut några livsmiljöer som omfattas av det generella biotopskyddet. Det finns inte några alléer eller pilevallar i ansökansområdena. Däremot finns det mindre inslag av jordbruksmark vilket gör att det inte kan uteslutas att det finns livsmiljöer som omfattas av biotopskyddet i ansökansområdena Strandskyddsområde enligt 7 kap miljöbalken Enligt miljöbalken gäller strandskydd vid havet, insjöar och vattendrag. Skyddet omfattar som huvudregel land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. 39

40 Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det finns inga vattenområden med strandskydd inom eller i närheten av ansökansområdena enligt länsstyrelsens GIS-underlag. 10 För mer information om ytvatten inom ansökansområdena, se avsnitt Vattenskyddsområde enligt 7 kap. 21 miljöbalken Det finns inga vattenskyddsområden inom ansökansområdena. Närmsta vattenskyddsområde är Köttkulla vattentäkt (grundvatten) ca 600 meter sydost om det södra ansökansområdet. Inom fem kilometer finns ytterligare ett vattenskyddsområde i Marbäck på ca 4,5 kilometers avstånd. Utbredningen av Köttkulla vattenskyddsområde framgår av Figur 11. Området utgörs av både den primära och den sekundära skyddszonen. Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet 11 anger vilka typer av verksamheter och åtgärder inom skyddszonerna som kräver dispens från skyddsföreskrifterna. Av skyddsföreskrifterna framgår exempelvis att vägar som används för transport av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen som till exempel petroleumprodukter som passerar genom området ska vara försedd med skyddsanordningar eller omfattas av övriga skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. 3.6 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken. Det finns idag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten anger krav på kvaliteten i en vattenförekomst. Ansökansområdena tillhör Västerhavets vattendistrikt. Det finns ett statusklassat vattendrag inom det norra ansökansområdet, Sämån (uppströms Sämsjön). Den del av Sämån som passerar genom ansökansområdet benämns även Fagraredsån. I övrigt finns det inga grundvattenförekomster, sjöar eller vattendrag finns inom ansökansområdena. Jälmån som rinner öster om det södra ansökansområdet och genom Köttkulla är ett statusklassat vattendrag. Längst med Jälmån finns också grundvattenförekomster. Det finns även en grundvattenförekomst i Köttkulla tätort som omfattar ungefär samma område som Köttkulla vattenskyddsområde (se avsnitt 3.5.5). 10 Länsstyrelsen i Västra Götalands län geodata: (underlag hämtat ). Enligt uppgift från Länsstyrelsen (e-post från Kristina Höök Patriksson ) innehåller GIS-underlaget gällande strandskydd både det utvidgade och det generella strandskyddet. 11 Ulricehamn kommun, Skyddsföreskrifter för Köttkulla vattentäkt, fastställda av kommunfullmäktige

41 Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer inom och i närheten av ansökansområdena framgår av Figur 12. Nu gällande miljökvalitetsnormer och statusklassningar beslutades i december Sämån uppströms Sämsjön (SE ) är ett 19 kilometer långt vattendrag som rinner från Äramosse och mynnar ut i Sämsjön (benämns även Fagraredsån från Äramosse och genom ansökansområdet). Den ekologiska statusen i Sämån är god. Eftersom fiskar och andra djur inte kan vandra naturligt i Sämåns vattensystem har Sämån dålig status vad gäller s.k. konnektivitetsförändringar 13, vilket är en av flera kvalitetsfaktorer. I nedre delen av ån finns en damm som hindrar fiskar och andra organismer att vandra från Sämsjön och Sämån. Nedströms Sämån finns andra definitiva vandringshinder som människan har byggt 14. Kemisk ytvattenstatus i Sämån uppnår inte god status vilket beror på att gränsvärdena för kvicksilver och bromerad difenyleter överskrids 15. Utsläpp av dessa ämnen har ingen lokal koppling utan beror på luftburna föroreningar som ackumulerats under lång tid. Därför gäller mindre stränga undantagskrav för dessa ämnen. Jälmån (Kimmarebo till Grönahög, SE ) har måttlig ekologisk status. Gällande miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås Skälet till att god status inte uppnås är att vattenförekomsten är försurad och att det finns dammar och andra hinder som kan hindra vattenlevande djur att vandra i vattensystemet. Liksom för Sämån uppnår Jälmån inte god kemisk ytvattenstatus, vilket beror på att gränsvärdena för kvicksilver och bromerad difenyleter överskrids. Grundvattenförekomsten vid Köttkulla (SE ) har god kvantitativ status. Den kemiska statusen är otillfredställande vilket beror på höga halter av bekämpningsmedel. För grundvattenförekomsterna Köttkulla-Grönahög (SE ) och Strängsered- Köttkulla (SE ) är både den kemiska och kvantitativa statusen god. Grundvattenförekomsten Köttkulla ovan (som är en bergförekomst) ligger under en del av förekomsten Köttkulla-Grönahög, se överlappning i Figur 12. Det bedöms därför finnas en risk att det finns bekämpningsmedel även i Köttkulla-Grönahög. 12 VISS (2017) 13 Fysisk påverkan är ett samlningsnamn för tre olika miljöproblem som berör sjöar och vattendrags fysiska miljö. Förändringar av konnektivitet är en av dessa tre och innebär att det finns vandringshinder som påverkar organismerna som lever i vattnet. Vandringshinder kan exempelvis utgöras av vägtrummor eller dammar av olika slag, exempelvis flottningsdammar eller dammar för vattenkraft. 14 VISS (2017) 15 Mindre stränga kvalitetskrav gäller för kvicksilver och bromerad difenyleter. Detta beror på att gränsvärdena överskrids i samtliga vattenförekomster och det bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus (VISS, 2017). 41

42 Figur 12. Vattenförekomster med miljökvalitetsnormer i närheten av ansökansområdena samt statusklassningar. Källa: VISS (2017). 42

43 3.6.2 Övriga miljökvalitetsnormer Enligt Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten,, finns det inga skyddade fisk- eller musselvatten i närheten av ansökansområdena. Luftkvalitetsförordningen (2010:477) reglerar miljökvalitetsnormer för utomhusluft och baseras huvudsakligen på EU-direktiv. Förordningen omfattar kvävedioxid/kväveoxider, partiklar (PM10, PM2,5), svaveldioxid, ozon, arsenik, bens(a)pyren, nickel, kadmium, kolmonoxid och bensen. Eftersom ansökansområdena är lokaliserade långt utanför större städer och eftersom utsläppen till luft från vindkraftsverksamhet är mycket små riskerar inte den planerade verksamheten att bidra till att någon miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids. Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller avser kommuner och Trafikverket. Den planerade verksamheten omfattas därmed inte av kraven i förordningen. 3.7 Hydrogeologi inklusive bl.a. vattendrag och våtmarker Inom ramen för vindkraftsprojektet har Vattenfall låtit utföra en hydrogeologisk utredning inklusive våtmarksutredning, se Bilaga C.1. Skrivbordsstudier samt platsbesök, där utvalda delar av området studerades mer utförligt, har legat till grund för utredningen Geologi Ansökansområdena ligger över högsta kustlinjen och morän är den dominerande jordarten. Det norra ansökansområdet består i huvudsak av moränjord. Fläckvis återfinns berg i dagen. Jordmäktigheten bedöms utifrån uppgifter från SGU vara ca 0 5 meter i väster och 5 20 meter i öster. Torvmarker finns i stora delar av ansökansområdet och angränsande till ansökansområdet breder Boaredsmossen ut sig över en stor yta. Nordost om och söder om det norra ansökansområdet, vid Boared respektive norr om Påbo, finns områden med isälvssediment. Dessa bedöms ha en mäktighet på cirka 5 10 meter. I det södra ansökansområdet återfinns stora områden med berg i dagen. I svackorna på det ytliga berget har torvmarker bildats. I övrigt återfinns moränmarker med en mäktighet som bedöms vara 5 10 meter. I området kring Jälmån söder om det södra ansökansområdet finns isälvssediment med flera grustäkter Avrinning och hydrologiska samband Ansökansområdena ligger i den norra delen av Ätrans huvudavrinningsområde, som sträcker sig från Åsarp till Falkenberg. Gränserna mellan avrinningsområden utgörs bland annat av höjdryggar, vilka delar avrinningen åt olika håll, så kallade vattendelare. Lokala vattendelare delar i sin tur upp området i flera mindre delavrinningsområden, se Figur 13. Eftersom ansökansområdena ligger högre än omgivningen i alla vädersträck sker avrinningen mot olika vädersträck från de olika delavrinningsområdena för att slutligen förenas i Ätran. Avrinningen mot det närliggande Natura 2000-området Ära- och Rullamossen har i den hydrogeologiska utredningen studerats särskilt. Lokala vattendelare gör att den del av det norra 43

44 ansökansområdet som är närmast Natura 2000-området avvattnas mot Fagraredsån, vilken utgör de sydvästra delarna av Natura 2000-områdets gräns, se Figur 13, men inte vidare in i mossen. Avståndet till Fagraredsån från den nordvästra delen av ansökansområdet är ungefär lika stort som till Natura 2000-områdets gräns, vilket är ca 750 meter. Avvattningen från det norra ansökansområdet till Natura 2000-området sker som grundvattenavrinning bland annat genom våtmarksområden och via mindre vattendrag. Den befintliga skogsvägen som är belägen mellan det norra ansökansområdet och Natura 2000-området ligger tvärs avrinningsriktningen. Figur 13. Avrinningsområden Boarp Vindkraftpark. Pilarna visar flödesriktningen: De stora lila pilarna visar flödesriktningen för delavrinningsområden och de mindre mörkblåpilarna visar flödesriktningar vid lokala vattendelare. Bearbetning av figur 7 och 28 i den hydrogeologiska utredningen. Endast en liten del av vattendelaren för huvudavrinningsområdet ses i det nordvästra hörnet av kartan. Källa vattendelare huvudavrinningsområden och delavrinningsområden: SMHI (2016). 44

45 3.7.3 Ytvatten Inom ansökansområdena finns inga sjöar. I det södra ansökansområdet, vid Korpberget, finns en liten göl (ca 1 ha stor) benämnd Gölen, se Figur 14 och Figur 15. Det finns ett nät av vattendrag i båda ansökansområdena. Ett fåtal av vattendragen är naturliga bäckar, men merparten är grävda diken varav många har börjat växa igen. Med hjälp av flygfoton och tredimensionell höjddata har vattendrag inom området identifierats. Vattendragen har inventerats vid fältbesöken för att identifiera vilka som är av naturlig karaktär och som kan vara skyddsvärda. Figur 14. Gölen i den södra delen av ansökansområdet. Foto: Hydrogeologisk utredning (2017). Vattendrag och diken framgår av Figur 15. Det finns huvudsakligen två naturliga vattendrag finns inom ansökansområdena: Fagraredsån (del av Sämån) samt några av dess biflöden som flyter genom det norra ansökansområdet Gölabäcken i det södra ansökansområdet, som rinner från Gölen och mynnar ut i Tatterån öster om det södra ansökansområdet Fagraredsån som rinner genom det norra ansökansområdet är en del av Sämån, som har sitt ursprung i Ära- och Rullamossens Natura 2000-område, se Figur 16. Vid passagen av länsväg 1739 strax norr om ansökansområdet har ån ett stillsamt flöde och är omgiven av våtmarker. Fagraredsån har flera mindre biflöden inom ansökansområdet som ansluter till ån. Dessa är till stor del grävda diken som rinner i vägtrummor genom skogsvägar. De flesta diken/bäckar som finns i området är relativt små och är idag påverkade av skogsvägar där vattentransporten sker i vägtrummor. Nordost om det södra ansökansområdet rinner Tatterån, som är ett biflöde till Jälmån. Några mindre biflöden till Tatterån kommer från ansökansområdet. Det största biflödet är Gölabäcken vilken är en naturlig bäck från Gölen. Gölabäcken passerar idag en befintlig skogsväg i en vägtrumma. 45

46 Figur 15. Vattendrag och diken inom och kring ansökansområdena. Vattentäkter Enligt brunnsarkivet finns det inga brunnar inom ansökansområdena. Enligt den hydrogeologiska utredningen är vissa brunnars geografiska läge osäkert. Av Bilaga C.1 framgår var brunnarna i närområdet är belägna. Som framgår i avsnitt ovan finns ett skyddsområde för vattentäkt kring Köttkulla, söder om det södra ansökansområdet. Ansökansområdets södra gräns går ca 600 meter utanför det yttre skyddsområdet för vattentäkten. 46

47 Figur 16. Fagraredsån, bild tagen norr om det norra ansökansområdet (ovan t.v.), ett av flera diken inom ansökansområdet som är biflöden till Fagraredsån (ovan t.h.) samt ett biflöde till Fagraredsån som har naturlig karaktär (nederst t.h.). Foto: Hydrogeologisk utredning (2017). Markavvattningsföretag I närheten av ansökansområdena finns åtta markavvattningsföretag. Markavvattningsföretagens båtnadsområden har identifierats och deras hydrologiska koppling till ansökansområdena har utvärderats. Inget av markavvattningsföretagen ligger inom ansökansområdena. Vissa delar av ansökansområdena avvattnas dock mot markavvattningsföretagen. Information om varje objekt finns i den hydrogeologiska utredningen, Bilaga C Naturvärden beroende av hydrologiska förhållanden I ansökansområdena och deras omgivningar finns våtmarker registrerade i den nationella våtmarksinventeringen (VMI) och sumpskogsområden (registrerade av Skogsstyrelsen). Våtmarker enligt VMI och sumpskogar redovisas nedan. Flera av områdena har avverkats och dikats. I avsnitt redovisas resultaten av den hydrogeologiska utredningen, Bilaga C.1, genom vilken samtliga våtmarks- och sumpskogsobjekt har bedömts utifrån hur påverkade de är av mänsklig aktivitet, främst i form av dikning till förmån för skogsbruket. Våtmarker enligt den nationella våtmarksinventeringen (VMI) och sumpskogar I Figur 20 redovisas våtmarker enligt VMI och sumpskogsobjekt som ligger inom eller i närheten av ansökansområdena. Definition av VMI-klasserna redovisas i faktarutan nedan. 47

48 Naturvärdesklassning i Våtmarksinventeringen: Klass 1-objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2-objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3-objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur- och kulturvärden begränsas. Klass 4-objekt är starkt påverkade objekt som saknar naturvärden enligt vad som framkommit i VMI:s inventering. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmarker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. I den rikstäckande våtmarksinventeringen 16 (VMI) har länsstyrelserna registrerat alla våtmarker över en viss areal. I kartläggningen har varje våtmark fått en naturvärdesklassning i en fyrgradig skala 1 4, där områden med klass 1 har högsta naturvärde. Det finns inga VMI-objekt med mycket höga eller höga naturvärden (klass 1 och 2) inom eller direkt angränsande till ansökansområdena. Sex våtmarksobjekt från våtmarksinventeringen är belägna inom eller på gränsen till ansökansområdena. Samtliga är klassade i klass 3 och 4 (låga och vissa naturvärden). Flera av de 23 sumpskogsobjekt som finns registrerade i eller intill ansökansområdena sammanfaller till viss del med våtmarksobjekten. Inom eller delvis inom den norra delen av ansökansområdet finns tre objekt som i VMI bedömts hålla naturvärdesklass 3: Boaredsmossen (P07D0D05), Fagraredsmossen (P07D0D04) och en mindre mosse nordväst om Boaredsmossen. Det finns också ett objekt vid Fagraredsån (P07D0C04) som bedömts hålla naturvärdesklass 4. I och med avgränsningen av ansökansområdena ligger Boaredsmossen numer huvudsakligen utanför ansökansområdet. I det södra ansökansområdet finns ett kärrområde runt Gölen som i VMI bedömts hålla naturvärdesklass 3 (P07D0D02) och ett våtmarkskomplex med klass 3 vid Storbråten (P07D0D03). Ära- och Rullamosse (P07D1D03), nordväst om det norra ansökansområdet, är ett myrkomplex med VMI-klass 1 (mycket högt naturvärde). Våtmarken, som till stora delar även är naturreservat och Natura 2000-område, omfattas även av myrskyddsplanen för Sverige. Västra Äramossen, som är störst, utgörs av en koncentriskt välvd högmosse med en yta av knappt 100 hektar. I myrkomplexet ingår talrika fastmarksholmar. Mossarna utgörs av en koncentrisk mosse med ett stort antal små gölar centralt på mossen, en platåmosse med ett brett dråg och en sluttande mosse. Området är i stort sett hydrologiskt intakt bortsett från ett parti av laggen som är dikad. Rullamossen har en yta av ca 40 hektar och sluttar svagt mot öster i riktning mot Fagraredsån. 16 Naturvårdsverket (2009) 48

49 Figur 17. Våtmarker enligt den nationella våtmarksinventeringen (VMI) och sumpskogar inom och i närheten till ansökansområdena (Klass 1 mycket höga naturvärden, klass 2 högt naturvärde, klass 3 vissa naturvärden och klass 4 låga naturvärden). Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland och Skogsstyrelsen (2016). I Bilaga B redovisas våtmarksobjekten i kartor i större format. 49

50 3.7.5 Påverkansgrad våtmarker Ett flertal av våtmarkerna inom och i närheten av ansökansområdena är påverkade av skogsbruket genom dikning, anläggande av vägar samt genom plantering och avverkning av skog. Våtmarker i och intill ansökansområdena har därför inventerats och en bedömning har gjorts av hur påverkade de är av jord- och skogsbruk, se den hydrogeologiska utredningen, se Bilaga C.1. Utredningen omfattar såväl objekt från den nationella våtmarksinventeringen och sumpskogar som mindre våtmarker som registrerats under utredningen. I samband med inventeringen identifierades åtta våtmarker som inte var registrerade sedan tidigare. Dessa sedan tidigare inte registrerade våtmarker redovisas i Figur 18 tillsammans med bedömd påverkansgrad enligt den hydrogeologiska utredningen. Påverkansgraden beskrivs i termer av hur stor påverkan pågående och tidigare markanvändningen haft på objektens våtmarkskaraktär. Exempel på våtmarker med olika påverkansgrad finns i Figur 19. Objekten har studerats utifrån höjddata, ortofoto samt vid fältinventering, varvid en bedömning av aktuell status har kunnat göras. Bedömningen av våtmarks- och sumpskogsobjektens status/påverkansgrad har i utredningen gjorts utifrån följande kriterier. Opåverkad våtmark Liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Centrala mycket blöta delar av våtmarker som bedöms vara helt opåverkade av skogsbruk eller annan mänsklig aktivitet. Övriga våtmarker som undgått direkt påverkan från skogsbruket i form av dikning, plantering och avverkning, men som inte kan uteslutas vara indirekt påverkade. Dessa våtmarker har kvar den karaktäristiska floran av hydrofila växter, men även lägre tallar och ljung. Marken inom dessa har generellt sätt låg bärighet. Områden som till viss del påverkats av skogsbruket, genom närliggande diken och/eller vägar och/eller av plantering och avverkning. Generellt sett är det dålig produktivitet på planterad skog i dessa områden. Områden som är utdikade och planterade med produktiv skog. Vissa områden är kalhyggen. Marken har relativt god bärighet. Inom dessa områden bedöms inga specifika naturvärden finnas kvar. 50

51 Figur 18. Bedömd påverkan från skogsbruket för våtmarker (VMI), sumpskogar och tidigare ej registrerade våtmarker funna vid inventeringen. Våtmarkerna redovisas även delområdesvis i större format i Bilaga B. Källa: Hydrogeologisk utredning (2017). 51

52 Figur 19. Exempel på våtmarker med olika påverkansgrad. Överst t.v. exempel på våtmark med liten påverkan, överst t.h. exempel på starkt påverkad våtmark (av dikning och skogsbruk) och nederst exempel på måttligt påverkad våtmark (sumpskog med traktorväg genom). Foto: Hydrogeologisk utredning (2017). 52

53 3.8 Naturmiljö Naturmiljön inom ansökansområdena har utretts utförligt under projektets gång. En naturvärdesbedömning och inventering utfördes 2014, se Bilaga D. Syftet med naturvärdesbedömningen var att inventera, sammanställa och bedöma naturvärden inom utredningsområdet samt bedöma vilka naturvärden som skulle kunna påverkas av den tänkta vindkraftsetableringen. Inventeringen är gjord enligt Svensk standard på biotopnivå. Sammantaget finns det få naturvärden inom ansökansområdet och endast ett fåtal nya fynd gjordes i samband med inventeringen, varav samtliga har lägsta naturvärdesklass. De naturvärden som tidigare varit kända redovisas i avsnitt och de som framkommit vid inventeringen redovisas i avsnitt nedan. Karta över samtliga naturvärden, både sedan tidigare kända värden och naturvärden funna vid naturinventeringen, finns i Figur 20. Information om kända naturvärden har inhämtats från de nationella GIS-databaserna, Skogsdataportalen, Miljödataportalen, länsstyrelsernas GIS-tjänster, ArtDatabanken samt från Naturvårdsverkets Skyddad natur och TUVA (Jordbruksverket). Dessa databaser sammanställer information från nationella inventeringar av bland annat våtmarker, sumpskogar och ängs- och betesmarker samt utpekade nyckelbiotoper. Information om tidigare påträffade fynd av arter i området har beställts från ArtDatabankens observationsdatabas och laddats hem via Artportalen Sedan tidigare kända naturvärden Skogen inom ansökansområdena präglas av intensivt skogsbruk (se även avsnitt 3.2) med skiften av likåldrig produktionsskog av främst gran. Den saknar därmed högre naturvärden. I den västra delen av det norra ansökansområdet finns en nyckelbiotop (Skogsstyrelsen, N ). Det är en lövsumpskog med en storlek om 2,1 hektar. Nyckelbiotopen har i naturvärdesbedömningen värderats till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. I övrigt finns inga höga eller mycket höga naturvärden i ansökansområdena. Nyckelbiotop - I en lövsumpskog ska det finnas en hög andel gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Död ved är viktigt inslag i skogen och gynnar till exempel fåglar, insekter och kryptogamer Sumpskog - Sumpskogar är områden med fuktighetskrävande vegetation. En sumpskog behöver nödvändigtvis inte ha höga naturvärden men sumpskogar, även triviala, är oftast rikare på naturvärden än den omgivande brukade fastmarkskogen. En högre andel sumpskog i landskapet verkar också öka naturvärdena i fastmarkskogen i landskapet Inom eller intill ansökansområdena finns sex våtmarker enligt den nationella våtmarksinventeringen (VMI) och 23 sumpskogsobjekt. Naturvärden i våtmarkerna inom området är enligt VMI klassade i klass 3 och 4 (låga och vissa naturvärden). Objekten redovisas i avsnitt Arter som omfattas av artskyddsförordningen Hasselmusen är upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen och omfattas av artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Inom det södra ansökansområdet finns två sedan tidigare rapporterade fynd av hasselmuslokaler, se Figur 20. I övrigt finns det inga fynd av arter (utom fåglar och fladdermöss) som omfattas av bilaga 1 till artskyddsförordningen. 53

54 Det fynd av slåttergubbe som finns beskrivet i naturvärdesbedömningen, Bilaga D, är beläget utanför det norra ansökansområdet. Jungfru Marie nycklar, som påträffats vid Gölen inom det södra ansökansområdet, omfattas inte av fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Figur 20. Inventerade och sedan tidigare kända naturvärden inom och i närheten av ansökansområdena. Nyckelbiotopen har i naturvärdesinventeringen bedömts hålla naturvärdesklass 2. Värdetrakter enligt länsstyrelsens Strategi för formellt skydd av skog i Västra Götalands län beskrivs i texten nedan men redovisas inte i kartan. Källa: Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket (2016) och Naturvärdesbedömning (2014). 54

55 Rödlistade arter Enligt Artportalen 17 finns noteringar om fyra rödlistade kärlväxter (ask, ängsstarr, loppstarr och borsttåg) och en rödlistad insekt (sexfläckig bastardsvärmare) inom ansökansområdena, se Figur 20. En av dessa, loppstarr, är kategoriserad sårbar. Övriga fynd omfattas av den lägre kategorin nära hotad, se Figur 21. Fynden av ängsstarr och loppstarr har påträffats vid Gölen och är inrapporterade Asken är belägen nära infarten vid Boared. Övriga två fynd är belägna vid infarten till den norra delen av det södra ansökansområdet. Tillgången till uppgifter om rödlistade arter beror på om inventeringar har skett i området. Om en art är registrerad i ett område för ett antal år sedan kan den ha försvunnit på grund av ändrade förhållanden i miljön som till exempel skogsavverkning eller upphörd hävd. Rödlistan Artdatabanken sammanställer vart femte år en lista över vilka arter som riskerar att försvinna från landet. Rödlistning är en bedömning av risken för att enskilda arter dör ut. Bedömningen görs genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek, grad av fragmentering m.m. mot en uppsättning kriterier (tröskelvärden). För kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) görs bedömningen av arternas status utifrån en uppsättning av fem kriterier. Kriterierna bygger på att det finns olika slags varningssignaler för att en population riskerar att dö ut. Källa: SLU (2016) Övrigt Figur 21. Kriterier för klassning av arter enligt Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) Det finns inga ängs- och betesmarksobjekt inom eller angränsande till ansökansområdena. Inom ett avstånd på två kilometer finns ett tjugotal ängs- och betesmarker. Det finns ett skyddsvärt träd beläget mellan ansökansområdena. Angränsande till den södra delen av det norra ansökansområdets ligger ett område som omfattas av bevarandeplanen för odlingslandskap, se Figur 20. Naturvårdsverket tog 1997 fram en bevarandeplan för odlingslandskapet med syftet att presentera de mest bevarandevärda ängsoch betesmarkerna och värdefulla helhetsmiljöer i odlingslandskapet. Området här är präglat av ett äldre och omväxlande jordbrukslandskap. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med Skogsstyrelsen 2006 fastställt en strategi för formellt skydd av skogsmark. Strategin beskriver hur arealmålet för skydd av skog ska uppfyllas och pekar också ut områden, så kallade värdetrakter, där skogar med höga naturvärden är vanligare än på andra håll. Delvis inom det norra ansökanområdet finns ett område som i strategin är beskrivet som värdetrakt för skog. Området benämns Åsunden och är hektar stort. Det finns inget objekt från något naturvårdsprogram eller med naturvårdsavtal i anslutning till ansökansområdena. De två objekt med skogligt naturvårdsavtal som är närmast belägna ansökansområdena ligger ca fyra kilometer västerut. 17 Vid utdrag från Artportalen ( ) fanns ytterligare ett fynd (borsttåg) som vid beställning från Artdatabankens observationsdatabas i samband med naturvärdesbedömningen inte fanns med i det erhållna underlaget. 55

56 3.8.2 Naturvärden funna vid naturvärdesinventering Naturvärdesinventering i fält utfördes inom utredningsområdet den maj Vid fältbesöken noterades fyra områden med naturvärden förutom de som redan var kända, se Figur 22 och Tabell 6 nedan. Alla de nya naturvärdena klassades som den lägsta naturvärdesklassen, naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Bedömningen grundar sig på Svensk standard SS :2014. Enligt denna finns det fyra naturvärdesklasser, se faktaruta. Objekten listas i Tabell 6 nedan och framgår även av kartan i Figur 20 samt bilderna i Figur 22. Inga fridlysta arter påträffades vid inventeringen. Sumpviol som påträffades inom naturvärdesobjekt 2 är rödlistad i den lägre kategorin nära hotad. Naturvärdesklasser i naturvärdesinventering enligt Svensk standard (SS :2014) Klass 1 - Högsta naturvärde: Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Klass 2 - Högt naturvärde: Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Klass 3 - Påtagligt naturvärde: Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Klass 4 - Visst naturvärde: Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Tabell 6. Naturvärden funna vid inventering. Nr Naturvärdesklass Biotop Beskrivning NVO 1 4 visst naturvärde Igenväxande ängsmark NVO 2 4 visst naturvärde Våtmark/sumpskog invid vattendrag NVO 3 4 visst naturvärde Igenväxande ängoch betesmark NVO 4 4 visst naturvärde Vallodling och vägkant Vändplats vid torpgrund. Rester av ängsflora som rikligt med blåsuga, svartkämpar, johannesört, daggkåpa, ärenpris, teveronika och blodrot. Gammal sälg. Äldre lövträd av al, asp och björk. Arter som gullpudra, strutbräken, vänderot, ormbär, sumpviol, ängsbräsma och hultbräken. Objektet är inte registrerat som sumpskog eller i VMI. Torpgrund med ängs- och betesmarksflora som brudbröd, svartkämpar, smultron, blåsuga, blodrot. Äldre lövträd som oxel, asp, sälg. Ihålig äldre asp. Brukad åkermark bredvid det ursprungliga torpet. Örtrik vallodling och vägkant. Gammal asp. Arter som svartkämpar, styvmorsviol, daggkåpa och blodrot. 56

57 Figur 22: Naturvärdesobjekt funna vid inventeringen. Överst t.v. en sälg med bland annat skägglav (NVO 1), överst t.h. torpgrund med äldre lövträd till vänster i bilden (NVO 4), nederst t.v. örtrik vägkant med svartkämpar (Plantago lanceolata) (NVO 3), och nederst t.h. våtmark/sumpskog invid vattendrag (NVO 2). Foto: Naturvärdesbedömning (2014). Vid inventeringen kunde det konstateras att vägkanterna på vissa skogsbilvägar underhålls med regelbunden slåtter vilket lett till att de i naturvärdesbedömningen benämns artrika vägkanter. Några fridlysta eller rödlistade arter har dock inte påträffats vid dessa vägkanter och de har inte heller bedömts utgöra naturvärdesobjekt eller tilldelats någon naturvärdesklass. I hela området finns rester av ett äldre jordbrukslandskap med torpgrunder, stenmurar, diken och örtrika vägkanter. De flesta av dessa finns inom skogslandskapet och omfattas inte av det generella biotopskyddet. 57

58 Hasselmus Hasselmusen (Muscardinus avellanarius) tillhörde fram till 2005 kategorin Missgynnad (NT) i den svenska rödlistan. Arten har inte blivit vanligare men en ökad kunskap om dess förekomst har lett till att den numera betraktas som Livskraftig (LC) och är därför inte längre rödlistad. Hasselmusen är fridlyst, se ovan. Vid gränsen till det södra ansökansområdet finns två sedan tidigare registrerade hasselmuslokaler, se Figur 20. Inom ramen för naturvärdesbedömningen har förutsättningarna för hasselmusen utretts, se Bilaga D. Någon inventering av hasselmuspopulationer har inte utförts men en bedömning av möjliga hasselmuslokaler i ansökansområdena utreddes i samband med naturinventeringen. Vid denna noterades elva möjliga livsmiljöer för hasselmusen. I och med gjorda avgränsningar återfinns nu sex av dessa möjliga lokaler inom ansökansområdena, tre av dem sammanfaller med naturvårdsobjekten 1, 3 och 4. Övriga möjliga lokaler är huvudsakligen belägna utanför vindkraftområdena. Generellt sett är det de rester av torpgrunder och småskaligt jordbruk som finns på några ställen inom ansökansområdena skulle kunna vara områden som gynnar hasselmusen. Bedömningen grundar sig på att hasselmusen gynnas av igenväxning av äldre odlingsmark och att några sådana områden hittades inom utredningsområdet. I dessa områden finns också en större andel lövträd och rikare buskmiljöer. 3.9 Fåglar För att kartlägga fågelfaunan i och kring ansökansområdena har flera utredningar och inventeringar genomförts, se Bilaga E. Några särskilt värdefulla miljöer för fågelliv förekommer inte i någon större omfattning i ansökansområdena. Närmaste större identifierade sträckled är Ätrans dalgång och Åsundens stränder drygt sex kilometer från ansökansområdet. I detta kapitel redovisas utredningarnas resultat för respektive art. I Tabell 7 finns en mycket översiktlig sammanfattning av respektive fågelarts förekomst inom området. Som underlag till genomförda inventeringar sammanställdes initialt befintlig och allmänt tillgänglig kunskap om fåglar och fågellivet i området. Kunskapssammanställningen har baserats på underlag från ArtDatabanken, Artportalen, tidigare genomföra inventeringar i området, uppgifter från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, aktuella bevarandeplaner för Natura 2000-områdena Komosse och Äramossen samt kontakter med lokala ornitologer, se Bilaga E.1. Under 2014 och 2016 har flera inventeringar i området utförts med syfte att bland annat utreda: förekomst av smålom och flygstråk för smålom i området förekomst av örnar och rovfåglar förekomst av vadare, framför allt vid och i aktuella Natura 2000-områden förekomst av skogshöns och eventuella spelplatser förekomst av ugglor förekomst av nattskärra förekomst av övriga rödlistade, hotade och skyddsvärda fåglar framför allt under häckningstid 58

59 Tabell 7. Översiktligt resultat av fågelinventeringarna. Art Smålom Skogshöns Notering Ingen häckning förekommer inom ansökansområdena. Flygstråk för födosök mellan häckplatser och födosöksplatser löper utanför ansökansområdena, se Figur 23. De miljöer i anslutning till våtmarker som är viktiga för reproduktion av skogshöns har undersökts och utgörs främst av områdena runt Gölen och myrmarkerna vid Fagrared. Tjäder Observationer av tjäder har gjorts inom ansökansområdena. Större spelplats och område som lämpar sig för uppfödning av kycklingar finns nordväst om norra ansökansområdet vid Ära- och rullamosse, se Figur 23. Avstånd till närmste vindkraftsområde är cirka 600 meter. Orre Observationer av enstaka spelande orrar har gjorts inom ansökansområdena vid mossar och öppna platser. Inga större spelplatser finns dock inom utredningsområdet, vilket sträcker sig längre bort än ansökansområdet. Järpe sparsam förekomst inom ansökansområdena. Häckande vadare Rovfåglar Havs- och Kungsörn Övriga rovfåglar Ugglor Ljungpipare och grönbena har endast observerats på Äramossens östra delar, cirka 1,2 1,3 km från det norra ansökansområdet. Observationer har tidigare gjorts av skogssnäppa, morkulla samt enkelbeckasin i eller i anslutning till utredningsområdet. Det fanns vid utredningstillfället inga tidigare inrapporterade häckningar till ArtDatabanken av rovfåglar inom utredningsområdet. En häckning av havsörn, på ett avstånd om mer än tio kilometer från utredningsområdet, fanns rapporterad vid inventeringstillfället. Vid den omfattande kungsörnsinventeringen som genomförts noterades endast enstaka individer och ingen av dessa visade spelflyktsaktiviteter. Enbart ströobservationer och ingen häckning identifierades. Sparvugglan och pärlugglan förekommer tämligen allmänt i utredningsområdet. Häckningsplats för pärluggla funnen ca 150 meter från det norra ansökansormrådet. Kattuggla och hornuggla har observerats utanför ansökansområdena. Ingen berguv har noterats. Resultaten från inventeringarna från 2014 finns samlade i en rapport, se Bilaga E.2. Under 2016 utfördes kompletterande inventeringar avseende smålom och en uppdaterad bedömning med avseende på de förändrade förutsättningarna i projektet (bland annat ökad totalhöjd), se Bilaga E.3. I efterföljande avsnitt redovisas resultaten från fågelinventeringarna. Kartor redovisas huvudsakligen i respektive bilaga Områdets förutsättningar Ansökansområdena är belägna mellan två stora naturreservat och Natura 2000-områden Äraoch Rullamossen och Komosse som båda är områden med en rik och på flera sätt skyddsvärd häckfågelfauna. Generellt bedrivs rationellt skogsbruk inom ansökansområdena där kalhyggen och granplanteringar är frekvent förekommande. Sådana skogsmiljöer som är särskilt värdefulla för fågellivet, till exempel gammal skog, stor artrikedom i trädskiktet, lövträd, riklig förekomst av död ved och gamla och stora träd, förekommer därför inte i någon större omfattning i området. 59

60 3.9.2 Smålom Smålommen är rödlistad i 2015 års rödlista med kategorin nära hotad och den är även upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Smålom är utpekad art för Natura 2000-områdena Äraoch Rullamosse och Komosse. Enligt bevarandeplanerna är smålommens bevarandestatus gynnsam inom Natura 2000-områdena. I Ulricehamns kommun är det sedan tidigare känt att smålom häckar såväl vid Äramossen som på Komosse. Häckningar har tidigare konstaterats bland annat på de delar av Komosse som benämns Timmerhulta- och Huljemossen (belägna ca 4,5 5,5 km från ansökansområdena). Smålommarna på Äramossen har studerats tidigare under bland annat ungmatningsperioden och det är väl känt att de fiskar i Åsunden. För att nå Åsunden från Äramossen får det genom flera tidigare inventeringar anses tämligen väl belagt att dessa smålommar flyger från Äramossen i rak västlig riktning 18 (bort från ansökansområdena) vilket också är den geografiskt kortaste vägen. Detta flygstråk berörs inte av vindkraftsetableringen utan löper i riktning bort från vindkraftparken. Det har därför inte studerats närmare i samband med för projektet genomförda inventeringar. Inventering av smålom har genomförts under perioden april till juli 2014 och april till augusti 2016, se Bilaga E.2 och E.3. Inventeringarna har utförts enligt gängse metoder och praxis och finns beskrivna i respektive rapport. Lämpliga häckningsplatser (gölar/gölområden) identifierades via flygfoton och observationsplatser valdes ut för att täcka in det område där det sedan tidigare fanns indikationer om flygstråk mellan Komosse och Äramosse. Vid inventeringarna 2014 och 2016 inventerades gölar som bedömdes vara lämpliga häckningsplatser för smålom. Inventeringen 2014 konstaterade att det med stor sannolikhet inte fanns någon smålomshäckning under ungmatningsperioden på Timmerhultamossen och att det ganska sannolikt även gällde för Huljemossen. En misslyckad häckning konstaterades på Hjulemossen. Vid inventeringen 2016 konstaterades ingen häckning på vare sig Timmerhulta eller Huljemossen, men sannolikt häckade minst ett par på Äramossen och en möjlig häckning kunde lokaliseras vid Päarsjön (ca 3,3 km öster om ansökansområdena på Komosse). Inventering av flygstråk för smålom mellan Komosse och Äramossen genomfördes under 2014 och Den genomförda inventeringen 2014 visade att smålom regelbundet rörde sig mellan Komosse och Äramossen i ett flygstråk som berörde de nordöstligaste delarna av utredningsområdet. Denna flygkorridor (se Figur 23 nedan) bekräftades vid 2016 års inventering. Vid Vriövägen (nordost om ansökansområdena) observerades 2016 ett stort antal överflygande smålommar med mycket snarlikt mönster som under Utifrån gjorda observationer kan man utläsa att det är under en förhållandevis kort period under morgonen som smålom passerar. Uppmätt flyghöjd vid passage av Vriövägen varierar mellan 111 och 240 meter. Med tanke på att inga kända häckningar av smålom kunnat konstateras på Timmerhulta- eller Huljemossen under vare sig 2014 eller 2016 samt att smålommar endast 18 Ulricehamns kommun vindkraftsplan (2010) 60

61 observerades flyga under morgontimmarna, är det sannolikt att observerade flygningar var av annan karaktär än just födosöksturer förknippade med ungmatning. Det har inte kunnat konstateras något större och mer frekvent använt flygstråk längs med Jälmåns dalgång. Vid inventeringen 2014 observerades inga smålommar flygandes i dalgången och vid inventeringen 2016 observerades vid enstaka tillfällen smålom flygandes längs med eller strax öster om dalgången gjordes två observationer av smålom i eller nära ansökansområdena, en vid Gölen och en vid Ekebacken Skogshöns Inventering av skogshöns genomfördes under perioden februari/mars och fram till mitten av maj Totalt genomfördes ett tiotal fältbesök i området. Särskilt intressanta områden för skogshöns identifierades genom fjärranalys (ortofoto, terrängkarta etc.) samt kompletterande information från tidigare genomförda fältbesök, information om skogshöns från Artportalen/ ArtDatabanken samt vid kontakt med lokala ornitologer bekanta med området. Utifrån detta material valdes ett antal områden ut där huvudfokus låg i samband med inventeringarna. Övriga delar av området inventerades och besöktes mer översiktligt. Under stora delar av skogshönsens livscykel är det generellt främst miljöer i anslutning till våtmarker (sumpskogar, myrar och mossar) som är viktiga. Inom ansökansområdena utgörs dessa typer av miljöer främst av områdena runt Gölen och myrmarkerna vid Fagrared. Tjäder Tjädern är livskraftig i hela landet och finns inte upptagen på rödlistan. Det bedrivs omfattande jakt på tjäder i Sverige. Tjädern är utpekad art för Natura 2000-områdena Ära- och Rullamosse och Komosse. Enligt bevarandeplanerna är tjäderns bevarandestatus gynnsam inom Natura 2000-områdena. Tjäder är även upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Genomförda inventeringar visar att tjäder förekommer regelmässigt inom vissa delar av ansökansområdena. De flesta observationerna gjordes i utredningsområdets nordvästra delar, som efter de avgränsningar som gjorts till stor del inte ingår i ansökansområdena. Betydligt färre observationer gjordes i utredningsområdets västra och södra delar. Observationer av tjädrar i fält har främst gjorts i anslutning till sumpskogar och våtmarker i områden där ett visst inslag av både tall och gran förekommer. En större spelplats med sex till åtta tuppar identifierades i den norra delen av utredningsområdet, se Figur 23 ovan. Avståndet från spelplatsen till närmaste vindkraftsområde är ca 600 meter. Spelplatsen är ca fem hektar och utgörs i huvudsak av ett fastmarksområde i en våtmark/sumpskog med viss förekomst av äldre tall och gran. I bevarandeplanen för Ära- och Rullamossen (Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2011) anges att randskogarna runt Äramossen används som spelplatser för tjäder och att våtmarkerna som är rika på insekter utgör viktiga uppväxtplatser för tjäderkycklingar. 61

62 Figur 23. Flygkorridor för smålom enligt inventeringarna 2014 och 2016 samt tjäderspelplats funnen vid inventeringen Övriga fynd vid inventeringarna redovisas i respektive rapport i bilaga E. Orre Orren är livskraftig i hela landet och finns inte upptagen på rödlistan. Det bedrivs omfattande jakt på orre i Sverige. Orre är utpekad art för Natura 2000-områdena Ära- och Rullamosse och Komosse. Enligt bevarandeplanerna är orrens bevarandestatus gynnsam inom Natura områdena. Orre är även upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Vid genomförda inventeringar under 2014 påträffades inga större spelplatser med fler än tio spelande tuppar för orre inom utredningsområdet. 62

63 Orre observerades dock regelbundet inom eller i närheten av utredningsområdet genom enstaka och solitära individer av såväl spelande tuppar som hönor. I de fall när två eller fler spelande orrtuppar observerades inom eller i närheten av utredningsområdet har detta gjorts i områden som utgörs av öppna miljöer av mossar, mader och sumpskogar. Det är främst Boaredsmossen, moss- och myrmarkerna runt Gölen, mossen vid Fagrared samt ett mindre mossområde norr om det södra ansökansområdet som bedömts utgöra de främsta spelplatsmiljöerna för orre inom området. Utanför ansökansområdena finns det sedan tidigare rapporter (senast 2013) om förekomst av fem eller fler samtidigt spelande orrtuppar från Boaredsmossen. Vid inventeringarna 2014 observerades som mest tre spelande tuppar samtidigt på Boaredsmossen. Från övriga moss- och myrområdena inom utredningsområdet observerades som mest två spelande tuppar samtidigt och endast som spel från trädtoppar. Det närmsta större spel för orre som sedan tidigare är känd förekommer främst på Äramossens centrala delar. Antalet spelande tuppar 2014 på Äramossen är okänt men tidigare år finns det dokumenterat spel av orre på Äramossen som involverat upp till tio tuppar samtidigt. Denna spelplats är dock belägen mer än 1,5 kilometer från utredningsområdet. Järpe Vid inventeringarna under 2014 var observationer av järpe i området begränsade och arten bedömdes därmed vara fåtalig med uppskattningsvis max 1 2 häckande par i eller i anslutning till utredningsområdet Häckande vadare Grönbena och ljungpipare är utpekade arter som avses att skyddas i Natura 2000-områdena Ära- och Rullamosse och Komosse. För Komosse är även brushane utpekad art. Enligt bevarandeplanerna är arternas bevarandestatus gynnsam inom Natura 2000-områdena. Grönbena, ljungpipare och brushane är även upptagna i bilaga 1 till artskyddsförordningen och brushane är rödlistad i kategorin sårbar inventerades förekomst av häckande ljungpipare och grönbena på Äramossen samt Rullamossen. Även Boaredsmossen inventerades med avseende på vadare eftersom dess storlek indikerar att ljungpipare skulle kunna finnas där. Lämpliga miljöer för ljungpipare och grönbena som hade identifierats i och i närområdet till utredningsområdet besöktes vid tre tillfällen i maj, juni och juli. Syftet var att lokalisera häckande vadare genom observation av förekomst samt varnande individer. Boaredsmossen med dess närområden besöktes dessutom vid ytterligare ett antal tillfällen i samband med genomförandet av övriga inventeringar i området. Ljungpipare och grönbena har endast observerats på Äramossens östra delar. Ljungpipare observerades vid två tillfällen (maj och juni) och uppvisade även avledningsbeteenden, vilket indikerade att den häckade i området med ett par. Grönbena observerades vid ett tillfälle i maj månad. Avståndet mellan det norra ansökansområdets gräns och områdena där ljungpipare och grönbena observerades är ca 1,3 kilometer. 63

64 Inga observationer av ljungpipare eller grönbena gjordes på Rullamossen eller Boaredsmossen vid de genomförda inventeringarna. Äldre observationer (från bl.a. 2009) finns inrapporterat till Artportalen om ljungpipare på Boaredsmossen som indikerar häckning. Utöver ljungpipare och grönbena har det vid övriga inventeringar observerats skogssnäppa, morkulla samt enkelbeckasin i eller i anslutning till utredningsområdet. Det finns inga tidigare inrapporterade observationer av brushane som indikerar häckning inom utredningsområdet. Det finns enstaka inrapporterade ströobservationer av brushane som gjorts i eller i anslutning till utredningsområdet. I samband med genomförda inventeringar under 2014 och 2016 har inga observationer av brushane gjorts i området Rovfåglar Inventeringar av rovfåglar genomfördes under maj, juni och juli månad 2014 vid åtta olika tillfällen. Observationer genomfördes främst under gynnsamma väderleksförhållanden, vilket innebär god vind (>5 m/s) och klart till halvklart väder. Erfarenheten har visat att rovfåglar, och särskilt större arter som vråkar är mer aktiva vid dessa förhållanden. Ansökansområdena präglas av barrskog påverkad av rationellt skogsbruk i stor omfattning. Större sammanhängande lövskogar liksom öppna miljöer såsom ängs- och hagmarker saknas i stor utsträckning. Större sjöar saknas också inne i ansökansområdena. Enligt fågelutredningen bedöms det sammantaget innebära att ansökansområdena utgör miljöer som främst hyser våra vanligast förekommande rovfåglar och saknar egentliga betingelser rik rovfågelsfauna sett till art- och individantal. Artsammansättningen är vad som kan förväntas i ett område som domineras av barrskog, präglat av rationellt skogsbruk. Det fanns vid utredningstillfället inga tidigare inrapporterade häckningar till ArtDatabanken av rovfåglar inom utredningsområdet. Tidigare observationer av ormvråk och bivråk har gjorts i närheten av utredningsområdet. Kungsörn och havsörn Kungsörn häckar mycket sparsamt i södra Sverige. Kungsörnen bygger bon i träd i områden som inte utsätts för regelbundna störningar. Den är rödlistad (2015) i kategorin nära hotad och upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. I Västra Götalands län fanns vid tidpunkten för inventeringen inga kända/dokumenterade häckningar av kungsörn. Ansökansområdena ligger ca tre kilometer väster om Komosse där det vid flera tillfällen observerats kungsörn. Observationer av havsörn i eller i närheten av utredningsområdet är fåtaliga och har inte heller inrapporterats på sådant sätt att det indikerar häckning. En häckning av havsörn fanns vid tidpunkten för inventeringen rapporterad inom Västra Götalands län, dock på ett avstånd om mer än tio kilometer från utredningsområdet. Under vårvintern 2014 genomfördes en spelflyktsinventering av kungsörn i området kring utredningsområdet. Även förekomst av havsörn antecknades i samband med inventeringen. Havsörn placerar dock företrädesvis sina bon i anslutning till större vattenförekomster såsom sjöar vilket gör arten mindre aktuell som häckfågel i relation till utredningsområdet. 64

65 Fokus vid inventeringen var därför kungsörn i den södra delen av utredningsområdet samt de delar utanför utredningsområdet som ligger mot Komosse. Syftet med inventeringen var att belysa om det finns indikationer på att örn häckar i eller i anslutning till främst de västra delarna av Komosse och dess närliggande områden. I samband med att spelflyktsinventering genomfördes gjorde även Länsstyrelsen i Västra Götalands län samtidigt en spelflyktsinventering i och vid Komosse. Data från länsstyrelsens inventering kompletterar den av Vattenfall beställda inventeringen i området. Sammantaget har det under 2014 gjorts en tämligen stor insats för att identifiera förekomst av eventuellt spelflygande örnar i utredningsområdet och området väster om Komosse. Sammanlagt genomfördes 25 timmar kungsörnsinventering under 2014, vid totalt sju tillfällen (tre tillfällen i Vattenfalls regi och fyra tillfällen i länsstyrelsens regi). Spelflyktsinventeringen följde den gängse och allmänt vedertagna metod som finns framtagen av Örn 72 (ÖRN 72). Observationspunkterna som användes ger en god översikt över utredningsområdet inklusive stora delar av området väster om Komosse, vilket bedömdes som det mest intressanta området för kungsörn. Vid inventeringen noterades ingen spelaktivitet eller förekomst av adulta kungsörnar. Minst tre individer av kungsörn samt två individer av havsörn observerades. Genomförd spelflyktsinventering genomfördes under den period när kungsörn normalt sett observeras lättast i samband med revirmarkering. Förhållandena i samband med inventeringen var sammantaget goda och stora delar av det område som bedömts som intressant avseende kungsörn inventerades. Övriga rovfåglar Sammantaget observerades under inventeringarna totalt fem olika arter av rovfåglar i eller i anslutning till utredningsområdet. Merparten av observationerna klassificeras som "ströobservationer" (det vill säga individer som födosöker eller passerar genom ett område utan att uppvisa något direkt beteende som kan knyta dem till en viss geografisk plats för sin häckning), däribland observation av tornfalk och sparvuggla. Två till tre ormvråksrevir identifierades vid inventeringen strax utanför ansökansområdena, men inga boplatser lokaliserades inom reviren. Ett sannolikt duvhöksrevir lokaliserades nära Äramossen ca meter från det norra ansökansområdet. Duvhök är sedan 2015 rödlistad i kategorin nära hotad och upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Bivråk observerades vid sex olika tillfällen utanför ansökansområdena, dock utan några häckningsindikationer (spelflykt, föda i klor etc.). Vid Jälmåns dalgång, ca meter söder om det södra ansökansområdet, observerades med tre veckors mellanrum spelflygande bivråk vid två tillfällen. Bivråk är rödlistad i kategorin nära hotad och finns upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Inga observationer av fiskgjuse, glada, brun kärrhök har gjorts i eller i nära anslutning till utredningsområdet. 65

66 3.9.6 Ugglor Inventering av ugglor 2014 genomfördes främst under månaderna februari, mars och början av april. Totalt genomfördes sex besök till området specifikt för inventering av spelande ugglor. Besöken genomfördes under kvälls- och nattetid när de flesta ugglor är som mest aktiva. Därutöver noterades även observationer av ugglor i samband med övriga genomförda inventeringar. Vid inventeringen observerades fyra arter av ugglor i området. Flest observationer gjordes av sparv- och pärluggla där även en häckning av pärluggla kunde lokaliseras. Häckningsplatsen ligger ca 150 meter från det norra ansökansområdet. Enligt utredningen förekommer både sparvugglan och pärlugglan tämligen allmänt i området. Baserat på fyndbilden vid genomförda inventeringar bedöms det förekommit tre till fyra spelande pärlugglor samt två till tre spelande sparvugglor inom utredningsområdet. Kattuggla observerades på två platser utanför ansökansområdena, vid Boared samt Gunhem, bägge i anslutning till mer öppna jordbruksmarker, vilket är att förvänta eftersom kattuggla blir mer sparsam ju tätare skogen blir. Den ena lokalen är belägen strax utanför det norra ansökansområdet vid Boared (ca 900 meter från närmaste vindkraftområde) och den andra lokalen vid Gunhem är belägen ca 500 meter söder om det norra ansökansområdet (ca 800 meter från närmaste vindkraftsområde). Enligt utredningen har hornuggla häckat i närheten av ansökansområdena. En hornugglehona observerades strax utanför ansökansområdet vid Boared och vid senare inventeringar hördes mattiggande ungar norr om Gästared (ca 900 meter från det norra ansökansområdets gräns vid Boared). Vad gäller berguv finns det inga kända häckningslokaler inom eller i närheten av ansökansområdena. Korpberget, strax öster om ansökansområdena, utgör den enda branten där berguv främst kan tänkas förekomma. Korpberget besöktes vid två tillfällen under senvintern för att lyssna efter spelande berguv. Inga berguvar observerades och inga tidigare observationer om berguv i området finns heller tillgängliga. Sparvuggla, pärluggla och berguv finns upptagna i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Berguv är rödlistad i kategorin sårbar Nattskärra Nattskärra inventerades vid tre tillfällen under juni juli Inga nattskärror hördes vid något tillfälle och bedömningen är att 2014 spelade/häckade inga nattskärror i eller i nära anslutning till utredningsområdet. Närmaste observationer av nattskärra som sedan tidigare finns inrapporterade är från jordbruksmarkerna vid Marbäck samt vid Hössna norr om riksväg 40. Nattskärra är sedan 2015 inte längre rödlistad men upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. 66

67 3.9.8 Fågelsträck Närmaste större identifierade sträckled är Ätrans dalgång och Åsundens stränder. Avståndet till ansökansområdena uppgår till drygt sex kilometer. Vissa mindre sträckrörelser förekommer i och i anslutning till ansökansområdena men omfattningen och koncentrationen av dessa bedöms vara små i relation till de regionalt mer betydelsefulla sträcklederna. Vid genomgången av befintlig kunskap om fågelsträck bedömdes genomförandet av sträckstudier i området under något/några enstaka år inte kunna tillföra särskilt mycket fakta i frågan utöver vad som kunnat presenteras i Bilaga E.1, och det bedömdes därför som osannolikt att sträckstudier i området skulle kunna identifiera en hitintills "okänd" ledlinje i landskapet för sträckfåglar av samma magnitud som det ovan identifierade sträckledet Övriga fåglar Genomförda inventeringar har resulterat i att totalt 80 olika fågelarter har observerats i eller i närheten av utredningsområdet. Av dessa 80 arter är 11 arter rödlistade (2015-års lista) och 13 arter är upptagna i bilaga 1 till artskyddsförordningen. De rödlistade arter som inte berörts i avsnitten ovan och som har observerats i samband med genomförda inventeringar är: nötkråka, tornseglare, spillkråka, buskskvätta, gröngöling, stare och kungsfågel. Motsvarande arter upptagna i bilaga 1 till artskyddsförordningen är: spillkråka, sångsvan, trana och törnskata. I samband med inventeringen 2014 kunde häckning av trana konstateras vid Päarsjön (västra Komosse) men några observationer av trana inom ansökansområdena gjordes inte. Avstånd mellan Päarsjön och ansökansområdena är mer än tre kilometer Fladdermöss Utredningsområdet undersöktes med avseende på förekomst av fladdermöss genom en inventering under försommaren och sensommaren 2014, se Bilaga F. Förekomsten av fladdermöss till antal arter och individer i utredningsområdet och ansökansområdena är lågt jämfört med andra delar av södra och mellersta delarna av landet. Detta beror på det höglänta läget och det klimat som råder på grund av detta samt frånvaro av sjöar och öppna vattendrag inom utredningsområdet. Inga rödlistade eller sällsynta arter återfanns inom ansökansområdena. Inventeringen gjordes med vedertagen metodik som bygger på registrering av ultraljudspulser genom automatisk registrering på i förväg utvalda platser 19. Utredningsområdet omfattar ett större område än de slutliga ansökansområdena. Sammanlagt undersöktes 26 inventeringspunkter inom utredningsområdet under två perioder; dels under försommaren då de dräktiga honorna samlas i yngelkolonier och således är relativt stationära, dels under eftersommaren vilken sammanfaller med höstflyttning (hos en del arter) och parningstid. Sensommaren är den tid på året som fladdermöss är mest rörliga och förekommer då ibland även på platser där de inte finns under resten av säsongen. 19 Naturvårdsverket (2011) 67

68 Varje punkt av de 26 inventerades under en natt i maj och en natt i augusti. Av dessa 26 punkter ligger 9 inom vad som nu utgör ansökansområdena Områdets förutsättningar Ansökansområdena ligger i det mest höglänta området i Västra Götaland (ca 300 m.ö.h.) och domineras helt av produktionsskog med gran och tall samt mossar. Det finns i stort sett ingen bebyggelse inom ansökansområdena. Bebyggelse, ödetorp och odlad mark, som är de miljöer som fladdermus normalt trivs i, förekommer däremot utanför och i utkanten av ansökansområdena. Gårdarna ligger dock alla i höglänt och biologiskt relativt fattig terräng och i likhet med produktionsskogen runtom utgör de inte några särskilt bra miljöer för fladdermöss. Sjöar och större vattendrag saknas helt inom ansökansområdena, vilket bidrar till att begränsa områdets värde för fladdermöss. De delar av Ulricehamns kommun som ligger i närheten av ansökansområdena är generellt sett fattiga på fladdermöss på grund av att mikroklimatet på sommaren är kyligt och fuktigt och att våren är sen (växtzon 4 5). Detta ger dåliga förutsättningar för de flesta fladdermusarter genom att det påverkar tillgången på föda (insekter) under reproduktionsperioden och således begränsar möjligheten till fortplantning Fladdermusinventeringens resultat Slutsatsen från genomförda fladdermusinventeringar är att de centrala delarna av utredningsområdet (vilket numera utgör ansökansområdena) saknar miljöer som är av särskilt värde för fladdermöss. Ansökansområdena ligger i ett höglänt och nederbördsrikt område med produktionsskog och som har en artfattig fladdermusfauna som framförallt består av några av de minst krävande och mest talrika arterna. Artrikedomen är lägst i skogen i utredningsområdets centrala delar och högst vid byar och gårdar i utredningsområdets utkanter. Detta beror dels på att kulturmarken är mer omväxlande och har högre produktivitet av insekter än barrskogen och dels på att byggnader av olika slag gynnar fladdermöss genom att erbjuda boplatser. Totalt påträffades åtta arter vid fladdermusinventeringen De arter som påträffades var de förväntade, det vill säga samma arter som redan är kända från andra höglänta delar av Ulricehamns kommun. Följande arter påträffades i eller intill ansökansområdena vid inventeringen: Stor fladdermus/ Större brunfladdermus (Nyctalus noctula) Dvärgfladdermus/ Dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus) Nordisk fladdermus/nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) Mustaschfladdermus/ Brandts fladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii) Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus) Långörad fladdermus/brunlångöra (Plecotus auritus) 68

69 I de delar av utredningsområdet som inte ingår i ansökansområdena noterades vid inventeringarna också fransfladdermus och vattenfladdermus. Som mest hittades fem arter på en och samma punkt, nämligen vid de tre större gårdarna Lilla Boarp, Påbo och Gunhem (samtliga belägna utanför ansökansområdena). Nordisk fladdermus är den vanligaste arten och den registrerades på samtliga inventerade punkter. Brandts fladdermus var den näst vanligaste förekommande arten som noterades vid sammanlagt 17 platser inom utredningsområdet, varav tre är belägna inom vad som nu utgör ansökansområdena. Dvärgfladdermus påträffades huvudsakligen utanför ansökansområdena endast en av åtta observationspunkter är belägen inom ansökansområdena. Långörad fladdermus påträffades vid sammanlagt åtta observationspunkter, varav två ligger inom ansökansområdena. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus påträffades också men i mindre antal. Stor fladdermus påträffades vid fyra punkter inom utredningsområdet vid sensommarinventeringen. En av punkterna (där fyra registreringar gjordes) ligger inom det södra ansökansområdet, övriga punkter ligger utanför ansökansområdena. Enstaka registreringar av gråskimlig fladdermus gjordes från två punkter inom ansökansområdena varvid sammanlagt tre individer noterades. Den enda av de påträffade arterna som är rödlistad eller sällsynt är fransfladdermusen som observerades på två punkter vid Osabacken, ca meter norr om det norra ansökansområdet (ca 800 meter från närmaste vindkraftområde). Observationerna var dock fåtaliga och dessutom osäkra. Fransfladdermusen är rödlistad i kategorin sårbar men har dock visat sig vara vanligare än vad som tidigare känts till, särskilt i höglänta och biologiskt fattiga delar av södra Sverige. Vattenfladdermus noterades vid ett tillfälle vid gården Gunhem, ca 600 meter söder om det norra ansökansområdet (ca 800 meter från närmaste vindkraftsområde) Kulturmiljö Vattenfall har låtit utföra en kulturhistorisk utredning för att identifiera och beskriva kulturhistoriska värden inom området. Utredningen har utförts av Kula HB och återfinns i sin helhet i Bilaga G.1. Utredningen föregicks av en förstudie (2013) med syfte att utgöra underlag för att bedöma nivån på insatserna för den kulturhistoriska utredningen, se Bilaga G.2. Utredningsområdet omfattar ett större område än de slutliga ansökansområdena. Utredningsområdet har tidigare till stora delar varit utmarker. Det är därför fattigt på lämningar. De lämningar som finns är inte på något sätt unika utan av en karaktär som är vanliga i denna del av Sverige. På tre platser finns något mer intressanta fyndplatser av något högre komplexitet och med ursprung i förhistorisk tid. En av dessa platser är belägen i norra delen av det norra ansökansområdet och en annan i södra delen av det södra ansökansområdet. Skogsbruk har sedan tidigare gjort intrång i och starkt påverkat delar av dessa lämningar. Den tredje platsen, Knölen i västra delen av det norra ansökansområdet, har beskrivits som särskilt välbevarad och därvid extra känslig för ingrepp. 69

70 Nedan sammanfattas de miljöer, objekt och värden som finns inom ansökansområdena. Inom ansökansområdena fanns innan utredningen sex registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets register (FMIS), varav två fornlämningar. I samband med utredningen nyregistrerades 23 kulturhistoriska lämningar inom ansökansområdena, varav sex fornlämningar och tre bevakningsobjekt. Samtliga lämningar inom ansökansområdena, befintliga och nyupptäckta, redovisas i Figur 24. Objekten redovisas i detalj i den kulturhistoriska utredningen, Bilaga G.1. Fornlämningar och bevakningsobjekt inom ansökansområdena framgår av Tabell 8 nedan. Tabell 8. Fornlämningar och bevakningsobjekt inom ansökansområdena. Objektnummer enligt tabell i Bilaga G.1 samt Figur 24. Källa: Kulturhistorisk utredning, Bilaga G.1. Övriga lämningar beskrivs i den kulturhistoriska utredningen. Objekt nr Status Lämningstyp Beskrivning Gällstad 163:1 Fornlämning Fossil åkermark och husgrunder Inägomark till hemmanet Knölen, belagt första gången i 1574 års jordebok. Den fossila åkermarken ligger uppe på en markerad, ganska smal höjdrygg och avgränsas nästan helt runtom av en 0,5 1,5 m hög, mycket välbevarad terrasskant. På sydvästra delen av höjden finns flera sena husgrunder, bl.a. efter boningshuset och ett par jordkällare. Grönahög 47:1 Fornlämning Grav Stensättning, 4 5 m i diameter. Grönahög 48:1 Bevakningsobjekt (ändrad från fornlämning) Grav Stensättningsliknande anläggning, 3 m bred stenpackning. Tveksam form. 4 Fornlämning Fossil åkermark Röjningsröseområde av ålderdomlig typ, i västra delen påverkat av sentida (1800-tal) odling. Uppskattningsvis rösen, delvis kraftigt övervuxna. I nordväst finns grunden efter en backstuga (enl. uppgift på skylt). Västra delen av området är markberett och några av rösena har skadats och planterats med granar. 5 Fornlämning Gravgrupp Röse, 9 10 m i diameter, övervuxet med mossa och blåbärsris och några smågranar, samt stensättning, 4 5 m i diameter, nästan helt övervuxen. Båda anläggningarna belägna på krönet av en markerad höjd. 6 Fornlämning Grav Stensättning, 8 m i diameter belägen på litet höjdkrön, i omedelbar utkant av fossil åkermark (objekt 4). 7 Bevakningsobjekt Grav Osäker stensättning ca 6 m i diameter, avviker mot omgivande röjningsrösen varför det har misstänks utgöra en grav. Objektet ligger inom objekt Bevakningsobjekt Fossil åkermark Röjningsröseområde av ålderdomlig typ. Ett tiotal nästan helt övervuxna 3 4 m breda och 0,4 0,5 m höga anläggningar. Svårbedömd. 13 Bevakningsobjekt Fossil åkermark Röjningsröseområde med delvis ålderdomlig prägel. Rösena i regel 3 m i diameter. Svårbedömd. 18 Fornlämning Grav Stensättning, ursprungligen cirka 7 8 m i diameter, belägen i relativt sent odlad åkermark. 25 Fornlämning Fossil åkermark Minst ålderdomliga röjningsrösen belägna i två delområden, det norra på en högre liggande platå. Rösena är överlag 2 4 m i diameter och är kraftigt övervuxna. 26 Fornlämning Fossil åkermark Röjningsröseområde av ålderdomlig typ, innehållande minst ett hundratal anläggningar. Rösena är i regel 3 5 m i diameter och kraftigt övervuxna med mossa och gräs. 70

71 Figur 24. Kulturhistoriska lämningar inom ansökansområdena enligt FMIS (namn) och kulturmiljöinventering (nummer), enligt Tabell 8 ovan och tabell 1 i den kulturhistoriska utredningen, Bilaga G.1. Av avsnitt framgår att det finns två riksintressen för kulturmiljövård inom tio kilometer från ansökansområdena. I det omedelbara närområdet kring ansökansområdena finns några ännu välhävdade, jordbruksmiljöer med en del äldre, agrart präglad bebyggelse, naturbetesmarker och lövskog. En småskalig och delvis innehållsrik odlingsmiljö återfinns vid gården Lilla Boarp mellan de båda ansökansområdena. Marken betas här ganska intensivt och 71

72 det finns några naturbetesmarker. I det omväxlande landskapet är den agrart präglade bebyggelsen framträdande. I åkermarken finns flera äldre inslag i form av mäktiga terrasskanter, öppna diken och en jordkällare Områdets kulturhistoria Ansökansområdena berör huvudsakligen terräng som under och 1700-talen fungerat som utmark, dvs. ytor som låg utanför (och mellan) de intensivt utnyttjade inägorna (åker- och ängsmark) och bebyggelsen. Utmarkerna användes före den agrara revolutionen under talets senare del och tidigt 1900-tal som primär betesmark och var vanligtvis gemensamt ägda. De var i varierande grad skogbevuxna men kunde även i utpräglade skogsbygder, som det här är fråga om, vara starkt påverkade av betet, uthuggning och andra utmarksrelaterade näringar. Utmarkerna närmast bebyggelsen saknade ibland helt skog. Betet innebar att utmarksskogarna förr sällan hade samma karaktär som dagens täta bestånd, utan var betydligt glesare. Inom ansökansområdena finns lämningar av ett antal torp med inägor som visar att utmarkerna under senare historisk tid bitvis använts mer intensivt. Under 1800-talet etablerades ett stort antal torp och annan småbebyggelse runtom i landet och i många områden var utvecklingen närmast explosionsartad. Den nya bebyggelsen och dess inägor lokaliserades ofta till utmarkerna. Denna utveckling var särskilt tydlig i gränsbygder och andra områden där stora utmarker dominerade. Bygden runt Boarp utgjorde inget undantag i detta avseende. Området visar också tecken på att bebyggelse har legat öde under vissa perioder Kulturhistoriska lämningar Resultatet av inventeringen beskrivs i den kulturhistoriska utredningen. Även om det i samband med inventeringen framkom ett ganska stort antal tidigare inte registrerade kulturhistoriska miljöer stärker inventeringsresultaten bilden av ett fornlämningsfattigt område med utmarkskaraktär. Merparten av objekten funna vid inventeringen är så kallad fossil åkermark och består av röjningsröseområden. Av de 17 fossila åkermarker som påträffats inom ansökansområdet är fyra klassificerade som fornlämningar, två som bevakningsobjekt och resterande övrig kulturhistorisk lämning. Röjningsröseområden är ett samlingsnamn på olika typer av fossil åkermark av ålderdomlig typ där det synliga innehållet domineras av röjningsrösen. Det finns totalt sex gravar och gravgrupper inom ansökansområdena. De övriga kulturhistoriska lämningarna är främst torp från 1800-talet med tillhörande marker. Enligt den kulturhistoriska utredningen kan bevarandevärdet för de nyfunna miljöerna generellt sägas vara måttligt och det bedöms i utredningen inte någonstans vara så högt att det omöjliggör ett ianspråktagande av marken i samband med byggnation. Samtliga lämningar i området redovisas i Figur 24. I utredningen lyfts tre fornlämningsmiljöer fram särskilt, hemmanet Knölen och två större områden (objekt 4 och 26) med bland annat fossil åkermark. De två sistnämnda objekten som hör till de största fossila åkermarkerna i området och torde ha ett förhistoriskt ursprung. Dessa tre fornlämningsmiljöer beskrivs särskilt nedan. 72

73 Övriga fornlämningar och bevakningsobjekt beskrivs i tabell 7. Övriga kulturhistoriska lämningar beskrivs i den kulturhistoriska utredningen. Knölen I den västligaste delen av det norra ansökansområdet återfinns resterna efter det lilla hemmanet Knölen (Gällstad 163:1), belagt första gången i 1574 års jordebok. Gården var i bruk på talet och möjligen även ännu en bit in på 1900-talet. Den har namn efter den långsträckta höjd som hyste huvuddelen av åkermarken och även bebyggelsen. De flesta tegarna utanför det centrala området ligger på fuktig mark. Dessa registrerades inte i samband med inventeringen. Åkermarken på Knölen-höjden har en utsträckning i NV-SO på nästan 400 meter men mäter bara meter tvärs över. Nästan hela odlingsområdet avgränsas av en tydlig 0,5 1,5 meter hög terrasskant. Stora delar av terrasseringen är cirka en meter hög och avslöjar tydligt att odlingen i området har hög ålder. Mäktigheten avviker rejält från den som präglar åkeravgränsningarna inom torpmiljöerna i övriga delar av ansökansområdena. Åkerytorna saknar nästan helt röjningsrösen och är välröjda. Mitt uppe på höjden ligger en tydlig grund (med spismur) efter boningshuset samt en jordkällare. Terrasskanterna följer den naturliga topografin och viker ibland av in mot höjden. I mellanpartierna finns på ett par ställen djupa hålvägar, bland annat i den vägsträckning som på häradskartan leder upp mot bebyggelsen. Området bedöms vara mycket välbevarat och störningskänsligt. Objekt 4 Figur 25. Södra delen av den mäktiga terrasskanten som avgränsar Knölens åkermark (Gällstad 163:1), se även Figur 24. Foto: Pär Connelid. Den arkeologiskt sannolikt mest komplexa miljön utgörs av objekt 4 i norra delen av det norra inventeringsområdet se Figur 24. Lokalen innehåller ett grundskikt med sannolikt förhistorisk åkermark, sentida ytor som möjligen kan knytas till de synliga resterna efter en backstuga samt tre förhistoriska gravar. Den äldre odlingsmarken är alltså delvis störd av yngre brukning, vilken emellertid inte helt innebar att alla rösen avlägsnades. Flera ganska stora och delvis ålderdomliga röjningsrösen uppträder på den sent brukade marken. Utanför denna finns minst ett hundratal utpräglat ålderdomliga rösen som bitvis ligger tätt. Rösena är generellt 3 5 meter i diameter och 0,2 0,4 meter höga och kraftigt övervuxna med gräs och mossa. Den sent brukade delen av åkermarken ligger ute på ett nyligt markberett hygge, där granplantor planterats i många av rösena. På ett tydligt markerat litet höjdparti, som delvis omsluts av den fossila åkermarken, ligger ett par tidigare inte kända gravar, sannolikt från järnåldern. Den ena utgörs av ett 9 10 meter stort röse som är 0,75 1 meter högt och delvis övervuxet med mossa och blåbärsris. 73

74 Omedelbart nordost om röset ligger en 4 5 meter bred stensättning. Kring gravarna och den befintliga skogkörvägen genom området finns flera lämpliga boplatslägen. Figur 26. Röjningsröse med hög ålder i norra delen av objekt 4 (överst), gravröse (objekt 5) i kanten av den fossila åkermarken inom objekt 4 (nederst t.v.) samt inzoomad karta över områdets utbredning (se även Figur 24) (nederst t.h.). Foto: Pär Connelid. Objekt 26 Objekt 26 ligger på relativt jämn och bitvis nästan plan mark i sydligaste delen av det södra ansökansområdet. Terrängen har nästan karaktären av en platå, med brantare partier åt flera håll. Inom området finns minst ett hundratal 3 5 meter breda och överlag 0,2 0,5 meter höga rösen. Rösena är kraftigt övervuxna och ger ett mycket ålderdomligt intryck. Lokalen är knappt tre hektar stor och svåravgränsad mot norr. 74

75 3.12 Landskap Ulricehamns kommun ligger på den västra kanten av sydsvenska höglandet, över högsta kustlinjen. De västsvenska åarna Viskan och Ätran men även Tidan och Lidan har sitt ursprung i de höglänta delarna av kommunen. Ulricehamn karaktäriseras av dominerande barrskogslandskap med inslag av stora myrmarker och är rik på sjöar. Landskapet korsas av ett antal långsträckta lågpunkter, däribland Ätrans och Viskans dalgångar. 20 Området i och omkring ansökansområdena beskrivs i Ulricehamns kommuns vindkraftsplan (2013) som ett enhetligt barrskogslandskap med inslag av öppna myrmarker. Området är kuperat med flera höjdlägen. Höjden varierar mellan cirka 300 och 350 meter över havet och ligger endast några kilometer söder om Västergötlands högsta punkt Galtåsen. Topografin är mycket varierad med ett stort inslag av myrmarker och sten/blockrik terräng. Markanvändningen inom området är främst skogsbruk och skogen består till mesta del av granskog omväxlande med hyggen. Närliggande sammanhängande bebyggelse finns i Köttkulla, ca en kilometer söder om ansökansområdena. Utöver denna bebyggelse finns ett flertal gårdar och bostadshus nära ansökansområdena. Strax söder om och delvis angränsande till det norra ansökansområdet finns ett område som omfattas av bevarandeplan för odlingslandskapet, se Figur 20. Området, som sträcker sig från Påbo till Marbäck, beskrivs i Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län (1994) som ett småskaligt och variationsrikt odlingslandskap med delvis äldre inslag. Ytterligare ett område som omfattas av bevarandeplanen är beläget cirka en kilometer från det södra ansökansområdet längs Jälmån, från Kimmarebo till Tokared. Området beskrivs som ett småskaligt odlingslandskap med delvis välhävdade betesmarker. Det finns ett flertal kyrkor belägna på ett avstånd om ca fem kilometer från ansökansområdena, bland annat vid Gullered, Marbäck, Gällstad och Grönahög. Söder om ansökansområdena ligger Påbo f.d. kyrka som tidigare var en kyrka men som nu är i privat ägo. I närheten av ansökansområdena finns även de större mossarna Äramossen och Komosse, som är skyddade som naturreservat och som Natura 2000-områden och utgör även riksintresse för naturvården. Ett av Komosses särskilda upplevelsevärden, enligt vindkraftsplanen, är känslan av oändlig vildmark. Genom Komosse sträcker sig den fem kilometer långa Björnöleden. Av Ulricehamns kommuns vindkraftsplan framgår att antalet besökare till Komosse via Björnöleden har uppskattats till ca 3000 under sommarhalvåret Vindkraftsplanens landskapanalys Av Ulricehamns kommuns vindkraftsplan framgår att Komosses landskapsbild bedöms påverkas starkt av vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk synliga i horisonten kan uppfattas som störande objekt och förta upplevelsen av en orörd vildmark. Mot bakgrund därav har man i vindkraftsplanen satt ett respektavstånd till Komosse från de utpekade vindbruksområdena om 2,5 kilometer i norra ändan som utökas till fyra kilometer i sydväst. 20 Ulricehamn kommuns översiktsplan (2015) 75

76 Avståndet från ansökansområdena till Natura 2000-områdets gräns är ca tre kilometer i norr och ca sex kilometer i sydväst. Avståndet från ansökansområdena till Björnöleden på Komosse, se Figur 27 i avsnitt 3.13, är drygt sex kilometer. I vindkraftsplanen har även en siktanalys genomförts som visar från vilka platser i kommunen vindkraftverk med olika höjder teoretiskt sett skulle vara synliga från mossen. Analysen är gjord för 100, 150 och 200 meter höga verk. Analysen visar att 200 meter höga vindkraftverk, men även 100 och 150 meter höga verk, inom i stort sett hela ansökansområdet skulle vara synliga från Komosse. Av vindkraftsplanen framgår att Komosse genom sin storslagenhet är mycket känsligt för ingrepp i landskapsbilden. Ansökansområdena utgörs huvudsakligen av de i vindkraftsplanen utpekade vindbruksområdena 28 och 29, se avsnitt Av vindkraftsplanen framgår att påverkan på den närliggande landskapsbilden vad gäller område 28 bedöms som godtagbar men att Äramosse kan påverkas och på längre avstånd finns en risk för påverkan på Komosse. Även för område 29 bedöms påverkan på den närliggande landskapsbilden vara godtagbar. Ulricehamns kommun har i sin vindkraftsplan gjort en landskapsanalys och delat in kommunen i ett antal landskapskaraktärer. Ansökansområdena är belägna inom landskapskaraktären kuperad skogsbygd, vilket kommunen enligt vindkraftsplanen generellt sett bedömer som lämplig för vindkraftsetableringar utifrån ett visuellt perspektiv Friluftsliv Som framgår av avsnitt är närmaste riksintresse för friluftslivet Komosse som är beläget ca tre kilometer öster om ansökansområdena samt Åsunden ca fem kilometer väster om ansökansområdena. Markerna i och omkring ansökansområdena nyttjas för friluftsliv som till exempel bär- och svampplockning, vandring samt jakt. Det finns ett antal vandringsleder och elljusspår i närheten av ansökansområdena. Ulricehamns kommun har i sin översiktsplan pekat ut leder och motionsspår med höga sociala värden, bland annat den fem kilometer långa Björnöleden som går igenom Komosse ca sex kilometer öster om ansökansområdena och promenadvägen runt Sjömossen och Påbosjön ca 1 2 kilometer söder om ansökansområdena. Vid Marbäck, ca fyra kilometer väster om ansökansområdena, finns Marbäcksleden och elljusspår. Där passerar också Åsundenleden som går runt sjön Åsunden. Ca 3,5 kilometer norr om ansökansområdena går den tio kilometer långa Galtåsleden som i översiktsplanen är utpekad som en särskilt viktig gång- och cykelled. Vid Köttkulla hembygdsgård finns motionsspår och på vintern kör Grönahögs IK upp skidspår i omgivningarna. Det finns även elljusspår vid Röshult och Grönahög. Ansökansområdena nyttjas också för orientering. Kända leder och motionsspår i närheten av ansökansområdena framgår av Figur

77 Figur 27. Vandringsleder och motionsspår i anslutning till ansökansområdena. Källa: Ulricehamns kommun (2016). 77

78 3.14 Närliggande vindkraftsprojekt Ett antal vindkraftparker planeras i närområdet till Boarps vindkraftpark. I Tabell 9 finns en sammanställning av de projekt som finns inom 15 kilometer från Boarp vindkraftpark. Dessa redovisas också i Figur 28. Sammanställningen är baserad på tillgänglig information i Vindbrukskollen och genom kontakt med respektive prövningsmyndighet. Informationen har i den mån det har varit möjligt verifierats med aktuell projektör. Eftersom Vindbrukskollen uppdateras av projektörerna själva kan statusen i vissa av projekten vara inaktuell. Av de projekt som finns registrerade i Vindbrukskollen har två projekt undantagits från sammanställningen nedan. Det gäller dels ett projekt vid namn Stängsered, där information saknas om projektör och ingen övrig information om projektet har gått att hitta, dels ett projekt vid namn Hössna vars existens inte heller har gått att verifiera. Tabell 9. Vindkraftsprojekt inom 15 km från Boarp vindkraftpark. Avståndet avser till närmaste vindkraftsområde för Boarp vindkraftpark. Projektnamn Avstånd Boarp Projektstatus Projektör Stigared 0 km Samråd 2017 för 8 verk med en maximal höjd av 240 m. Millcreek Wind i Stigared AB Bondegärde ca 3,4 km I drift, 3 verk med en höjd av 150 m. Bondegärde Vindpark AB Marbäck ca 1,1 km Beslut bygglov (Ulricehamns kommun) för 9 verk med en maximal höjd av 170 m, med ändring av placering av två verk Beslut om försiktighetsmått enligt miljöbalken Anmälan byggstart inlämnad Beslutet upphör att gälla om inte åtgärden påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vunnit laga kraft respektive beslutsdagen avseende ändringsbeslutet. Galtåsen ca 2,7 km Beslut bygglov (Ulricehamns kommun) för 6 verk med en maximal höjd av 150 m, med ändring av placering av två verk Beslut om försiktighetsmått enligt miljöbalken Anmälan byggstart inlämnad Besluten upphör att gälla om inte åtgärden påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då besluten vunnit laga kraft. Ekesbo ca 3,9 km Bygglovsansökan och miljöanmälan inlämnad till Ulricehamns kommun. Inget hänt i ärendet därefter enligt kommunen. Duvered ca 7,2 km Beslut bygglov (Ulricehamns kommun) för 3 verk med totalhöjd 150 m. Fastställt efter överklagande genom beslut i markoch miljööverdomstolen Beslutet upphör att gälla om inte åtgärden påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då besluten vunnit laga kraft. Timmele ca 12,7 km Beslut tillstånd (Länsstyrelsen i Västra Götaland) för 2 verk med en maximal höjd av 170 m. Vindkraftverken ska vara tagna i drift senast fem år från den dag beslutet vunnit laga kraft. Gunillaberg ca 12,8 km Beslut bygglov (Jönköpings kommun) för 4 verk med en totalhöjd av 150 m. Beslutet upphör att gälla om inte åtgärden påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då besluten vunnit laga kraft. Eolus Vind AB Eolus Vind AB GreenExtreme AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB Eolus Vind AB 78

79 Vissa projekt omfattas av flera år gamla beslut om bygglov som löper ut om byggnation inte påbörjas inom viss tid. Tidsaspekten samt det faktum att befintliga lov och tillstånd gäller mindre verk som det i dagsläget inte varit lönsamma att bygga, ger att det ter sig osannolikt att samtliga kringliggande projekten alls kommer att realiseras. Figur 28. Närliggande vindkraftsprojekt inom 15 km från ansökansområdena enligt Tabell 9 ovan. 79

80 4 SAMRÅD Samtliga handlingar från samråden, såsom underlag, kallelser, närvarolistor, minnesanteckningar, skriftliga yttranden etc., återfinns i bilagor till samrådsredogörelsen, se Bilaga A. Innan samrådsprocessen påbörjades hölls inledande informationsmöten med Ulricehamns kommun, ornitologer och med allmänheten. Samrådet inleddes i mars 2014 med utskick av samrådsunderlag till länsstyrelse och kommun. Ett första samrådsmöte för särskilt berörda, allmänhet och övriga intresserade genomfördes den 10 juni 2014 i Grönahögs bygdegård. Annonsering med inbjudan att delta i allmänhetssamråd och samrådsmöte skedde i fyra tidningar under maj Inbjudan och information om projektet sändes också per post till närboende inom fyra kilometer från projektområdet. Ett 50-tal personer kom till mötet som inleddes med en presentation, följt av en frågestund. Mötet avslutades därefter med ett så kallat öppet hus med utställning. Utställningen bestod av informationsstationer där det fanns skriftligt material presenterat på utställningsväggar. Vid varje station kunde samrådsdeltagare få information och ställa frågor till personal från Vattenfall och deras representanter. Anteckningar togs vid frågestunden. Mötesdeltagarna kunde också lämna skriftliga synpunkter på en särskild blankett som deltagarna fick när de kom till mötet. Svarstid för skriftliga synpunkter var satt till 18 juli Vattenfall valde sedan att avvakta med att ansöka om tillstånd i väntan på besked om hur Ulricehamns kommuns vindkraftsplan skulle tolkas. Kommunen fattade i januari 2016 beslut om att förtydliga planen. Med hänsyn till den tid som hade gått sedan 2014 och till de förändringar i projektets förutsättningar som hade skett valde Vattenfall att genomföra kompletterande samråd. Därutöver hade inventeringar av bland annat naturvärden, kulturvärden, hydrogeologi, fladdermöss, kungsörn, skogsfågel och lom genomförts. Det kompletterande samrådet 2016 genomfördes såväl skriftligt som muntligt. Vindkraftverkens höjd hade då ökats till 240 meter totalhöjd varvid det i tidigare samrådsunderlag beskrivna markanspråket ökade. Beskrivningen av det interna elnätet justerades. I mars 2016 sändes samrådsunderlag till länsstyrelse och kommun. Samrådsmöte hölls bland annat med Ulricehamns kommun och Jönköpings flygplats. Inbjudan och information om projektet sändes per post till fastighetsägare inom fyra kilometer från utredningsområdet. Annonsering med inbjudan att delta i allmänhetssamråd och skedde dessutom i fyra tidningar under mars och april I annonsen bjöds närboende och allmänhet in till öppet hus i Grönahögs bygdegård den 6 7 april. Ett hundratal personer besökte bygdegården för att få information om projektet och det fanns möjlighet att personligen ställa frågor samt lämna synpunkter direkt till någon av Vattenfalls representanter på plats. Diskussionerna utgick från kartor över området där de närboende kunde peka ut sin bostad eller annat intresse i förhållande till vindkraftparkens projektområde. De närboende kunde även ta del av fotomontage över en exempellayout av vindkraftpark Boarp med 200 meter respektive 240 meter höga vindkraftverk från fem platser i näromgivningen. 80

81 Alla besökare fick möjlighet att lämna synpunkter på separat blankett, antingen direkt på plats eller via mejl/brev till Vattenfall senast den 22 april De synpunkter och frågor som framkommit under samrådstiden redovisas i samrådsredogörelsen. Vid utredning av vindkraftparkens påverkan på luftfarten framkom att 240 meter höga verk kan vara i konflikt med MSA-ytan för Jönköpings flygplats. Flygplatsen har vid efterföljande samrådskontakter meddelat att det är möjligt att höja MSA-ytan inom den aktuella sektorn i det fall tillstånd för vindkraftparken erhålls. Flygplatsens yttrande finns i samrådsredogörelsen, Bilaga A. TeliaSonera har ett länkstråk som går genom det norra ansökansområdet. TeliaSonera har i sitt samrådsyttrande framfört att de behöver ett skyddsavstånd på 100 meter på båda sidor av länkstråket där det inte bör uppföras några vindkraftverk. Påverkan på privata radiolänkstråk är inte en sådan olägenhet för människors hälsa eller miljön som omfattas av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. De omfattas inte heller av riksintressebestämmelserna eller någon annan bestämmelse i miljöbalken. Frågan bör därför lösas mellan Vattenfall och operatören i fråga. Det är Vattenfalls erfarenhet att länkstråk ofta flyttats mellan samråd och uppförande av vindkraftverk. Ibland kan det också finnas tekniska lösningar som gör det möjligt att uppföra vindkraftverk närmare länkstråk. Genom att diskutera tekniska lösningar och utföra noggrannare tekniska utredningar är utgångspunkten att frågan ska kunna lösas av parterna gemensamt. Vattenfall kommer att samråda med TeliaSonera innan vindkraftverkens placering bestäms. 81

82 5 TEKNISK BESKRIVNING 5.1 Vindenergi Att det blåser bra är den viktigaste parametern vid lokalisering av vindkraftverk. Utan bra vindförhållanden är en lokalisering inte kostnadseffektiv, oavsett alla andra förhållanden. Vindkraft i goda vindlägen är ur ett livscykelperspektiv också miljövänligare än vindkraft i sämre vindlägen. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre. Det innebär att redan en liten ökning av vindhastigheten ger en stor ökning av rörelseenergin. En ökning av vindhastigheten från 6,0 m/s till 7,5 m/s motsvarar ungefär en fördubbling av rörelseenergin. Vindens egenskaper i ett projektområde påverkas av terräng och vegetation. Till exempel påverkas vindklimatet av kuperad terräng, skog och andra hinder som skapar friktion mot marken. Markfriktionen är betydligt mindre över en öppen slätt än över skog. Vindhastigheten är vanligtvis högre ju längre upp från marken man kommer. Störst betydelse har detta upp till ca 100 meters höjd, beroende på förhållanden vid den aktuella platsen. Således kan mer vindenergi utvinnas om vindkraftverkets rotor kommer högre upp. Eftersom vinden påverkas av höjden och markens utformning så varierar vindhastigheten mycket även inom ett begränsat område. Markens utformning liksom skog gör även att vinden blir turbulent, särskilt vid kraftiga och tvära förändringar som bergssluttningar och branter. Turbulensen sliter på vindkraftverken och påverkar deras prestanda och livslängd. Turbulensen minskar med ökad höjd, vilket är ytterligare ett skäl att utforma vindkraftverken med hög navhöjd. Vindhastigheten varierar således avsevärt, inte bara mellan olika områden, utan i hög grad också inom ett område. Det är därför viktigt att göra noggranna och detaljerade mätningar av vinden och att ta hänsyn till den faktiska vindresursen vid placering av vindkraftverken. Med bra vinddata kan vindkraftverkens placering och utformning optimeras. Ju fler mätpunkter som finns i området desto bättre blir optimeringen. Vinden i ansökansområdena har mätts med så kallad sodarutrustning, se avsnitt Vindkraftteknik och vindkraftverk Ett vindkraftverk består av rotor, maskinhus (nacell) och torn, se Figur 29. Rotorn består, för kommersiella vindkraftverk, idag av tre blad som är monterade på ett nav. Maskinhuset är placerat högst upp på tornet och rymmer vindkraftverkets delkomponenter - generator, rotoraxel, bromsar och kraftelektronik. Beroende på modell av vindkraftverk kan det finnas en växellåda eller en transformator inne i vindkraftverket. Mellan torn och maskinhus finns ett lager vilket medger att maskinhuset kan vrida sig på tornets topp och därmed anpassas efter vindens riktning. Den el som genereras i ett vindkraftverk måste passera en transformator som transformerar upp spänningen innan den kan matas ut på elnätet. Transformatorn kan antingen placeras i 82

83 vindkraftverkets maskinhus, i nedre delen av tornet eller i ett särskilt hus bredvid vindkraftverket Torn Idag är det vanligast att uppföra cylinderformade ståltorn som består av ett antal cirkulära delar som skruvas samman. För vindkraftverk med hög navhöjd förekommer andra typer av torn. Det kan bli aktuellt att uppföra hybridtorn som består av ett kombinerat torn av betong och stål. Det kan också bli aktuellt att uppföra fackverkstorn som består av en fackverkskonstruktion Figur 29. Principskiss av ett vindkraftverk. av stål täckt av ett yttre hölje, men det är i dagsläget mindre vanligt. Tornet förankras i ett fundament, vanligen med hjälp av flera bultar i en bultkorg som gjuts in i fundamentet. I tornet finns i regel en hiss och ett stegsystem för att möjliggöra åtkomst till maskinhuset Styrning övervakning och reglering De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och kräver begränsad tillsyn. Vindkraftverken är utrustade med ett antal givare som samlar in data om bland annat vindhastighet, vindriktning och temperatur för automatisk styrning av vindkraftverken. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas, som till exempel varvtal och utgående effekt. De flesta moderna stora vindkraftverk regleras i dag med en kombination av bladvinkel- och varvtalsreglering. De flesta fabrikat av vindkraftturbiner kan i dag regleras så att mer eller mindre vindenergi fångas och nyttjas av vindkraftverket (vinden kan sägas släppas förbi ). Den vanligaste anledningen till att vindkraftverkens effekt regleras genom detta förfarande är att den mindre vindfångsten även ger ett lägre källjud, vilket även resulterar i lägre ljudnivåer vid närliggande ljudkänsliga punkter (t.ex. bostäder). Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av ca 3 4 m/s i navhöjd och vid vindhastigheter över ca 12 m/s ger vindkraftverken full produktion. Vid vindhastigheter över ca 25 m/s stängs vindkraftverken vanligtvis av. Vindkraftverk i standardutförande är i regel designade för att producera el även i mycket kalla temperaturer. 83

84 5.2.3 Säkerhet De vindkraftsverk som uppförs kommer att vara CE-märkta. CE-märket innebär att vindkraftverket, enligt tillverkarens bedömning, uppfyller tillämpliga EU-bestämmelser 21. Åskledare finns på rotorbladen och vindkraftverken är konstruerade för att säkert kunna avleda eventuella blixtnedslag ned i marken utan att de ingående delarna tar skada. Hinderbelysning Av flygsäkerhetsskäl förses vindkraftverk och andra höga konstruktioner med belysning för att varna luftfartyg som närmar sig. Transportstyrelsen beslutar om föreskrifter för sådan flyghindermarkering. För närvarande gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2010:155 (ändrad genom TSFS 2013:9 och 2016:95) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Av föreskrifterna framgår att vindkraftverk som har en totalhöjd på m ska förses med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som är högre än så ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus. I båda fallen får belysningen under vissa förutsättningar dimmas ned i mörker. Minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt en särskild metod. Övriga vindkraftverk får istället förses med minst lågintensivt, fast rött ljus, se Figur 30. När hinderljusen utgörs av LED ljus ska dessa förutom synligt Figur 30. Skiss över principer för hindermarkering ur TSFS 2010:155. ljus även utstråla IR-ljus (infrarött ljus). Lamporna placeras alltid på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket är verkets maskinhus. I Transportstyrelsens föreskrifter anges vilken ljusstyrka som den aktuella hinderbelysningen ska ha samt på vilket sätt och under vilka förhållanden som dämpning av ljusstyrkan kan ske. Exempel på placering av högintensiva vita respektive lågintensiva röda ljus för exempellayouterna A och B presenteras i Figur 31 och Figur 32 nedan. Exemplen är framtagna gemensamt med det angränsande vindkraftsprojektet Stigared. I kartorna anges även de platser varifrån animering av hindermarkeringarna har utförts, se även avsnitt 6.9 och Bilaga H Ett vindkraftverk är en maskin och produktrelaterade säkerhetsaspekter för maskiner regleras i Maskindirektivet (2006/42/EC) samt i andra direktiv. Maskindirektivet har överförts i svensk lagstiftning genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2008:3) med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160). 22 Hinderljusanimeringen finns bilagd den elektroniska versionen av MKB:n och finns även att tillgå på Vattenfalls hemsida för projektet: 84

85 Figur 31. Exempel på hindermarkering för exempellayout A enligt TSFS 2010:155. Förslaget är gemensamt med det angränsande vindkraftsprojektet Stigared. Karta: Falovind. Figur 32. Exempel på hindermarkering för exempellayout B enligt TSFS 2010:155. Förslaget är gemensamt med det angränsande vindkraftsprojektet Stigared. Karta: Falovind. 85

86 5.3 Aktuella storlekar och dimensioner av vindkraftverken Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går snabbt och nya vindkraftverksmodeller blir allt större, mer effektiva och producerar alltmer förnybar el. Teknikutvecklingen leder därför till att allt större elproduktion kan uppnås med färre vindkraftverk, vilket kan medföra mindre påverkan på omgivningen per producerad kwh. De stora, kommersiella vindkraftverk som reses i dag har en effekt på ca 3 5 MW, med upp till drygt 130 meters rotordiameter och ca 140 meters tornhöjd. Det finns en strävan att nyttja så mycket av vindens energi som möjligt, se avsnitt 5.1, med minsta intrång i miljön och till lägsta kostnad. På grund av detta så tenderar navhöjd och totalhöjd bli högre samtidigt som rotordiametern blir större (vilket också gynnas av de vindförhållanden som råder i de flesta skogs- och jordbrukssiter i Sverige), se Figur 33. Figur 33. Utvecklingen av vindkraftverkens storlek sedan 1980-talet och till Utvecklingen mot högre verk har fortsatt och idag uppförs vindkraftverk med en totalhöjd över 200 m och rotordiameter på över 130 m. Utvecklingen mot allt större vindkraftverk förväntas fortsätta. Bild: Västra Götandsregionen. Det är också så den tekniska utvecklingen av vindkraftverk hittills sett ut och antas fortsätta; med vindkraftverk som går mot fortsatt större rotordiametrar, högre torn och högre produktion. Den ökade produktionen för högre tornhöjd och större rotordiameterar kan förklaras med att ju mer vind en turbin fångar upp desto mer potentiell energi finns det för turbinen att utvinna. En vindturbins vindfångst bestäms av vindhastigheten och turbinens svepta area. Vindhastigheten ökar med högre tornhöjd och turbinens svepta area ökar med rotordiametern, vilket gör att ett vindkraftverk med större rotor på högre höjd kan fånga upp mer vind och därmed producera betydligt mer än ett vindkraftverk med liten rotor på lägre höjd. Hur produktionen ökar med ökande totalhöjder illustreras i Figur 34 där en jämförelse görs av vad ett vindkraftverk på cirka 3 MW (ett medelvärde av flera typer av vindkraftverk har beräknats) skulle kunna producera vid olika totalhöjder. 86

87 Med högre verk ökar också möjligheten att använda en större rotordiameter för att fånga mer vind. Läggs även denna aspekt till blir produktionsökningen ännu större. I Figur 35 ses skillnaden mellan 150 och 131 meters rotordiameter för exempellayout B och totalhöjd 240 meter. Samtidigt som den tekniska utvecklingen fortgått så har kostnaden för inköp, resning och underhåll av turbiner minskat. Kostnaden per producerad kwh har därmed blivit lägre för de högre vindkraftverken. Utvecklingen bedöms hålla i sig även i framtiden. När Boarp vindkraftpark är redo att anläggas kommer vindkraftverken med stor sannolikhet kunna ha ännu högre effekt, större rotordiameter och högre torn. Slutligt val av vindkraftverk kommer att ske genom upphandling när tillstånd för vindkraftparken vunnit laga kraft. Val av modell kommer vid sidan av vad som visar sig vara den mest effektiva tekniken vid upphandlingstillfället, bland annat vara beroende av vindförhållandena, vilka kommer att studeras närmare genom fortsatta vindmätningar i området. Figur 34. Figuren visar produktionens beroende av totalhöjden. Sambandet är tydligt att högre vindkraftverk av samma fabrikat och samma rotordiameter ger högre produktion. Figur 35. Figuren visar produktionens beroende av rotordiameterns storlek. Produktionen ökar med större rotordiameter även om totalhöjden är densamma. 5.4 Förutsättningar för optimering av parklayouter I detta kapitel presenteras ett antal tekniska faktorer som påverkar vindkraftverkens placering i en vindkraftpark. I avsnitt 2.4 redovisas två exempellayouter som bygger på det som i dag är känt om områdets förutsättningar och antaganden om teknikens utveckling. Vindresursen Vindklimatet bestämmer om det är lönsamt att bygga vindkraft inom ett område, vilken typ av vindkraftverk som är lämpliga för området samt hur vindkraftverken ska placeras. Av avsnitt 5.1 framgår att vindklimatet skiljer sig avsevärt också inom ett område. Vindklimatet i området i kombination med vindkraftverkens placering har en mycket stor påverkan på vindkraftverkens produktion och därmed vindkraftparkens lönsamhet. Om till exempel medelvinden förändras med så lite som fem procent vid ett vindkraftverk kan detta innebära att elproduktionen förändras med cirka femton procent. Vinden mäts och analyseras därför noga. Med hjälp av resultaten placeras vindkraftverken på de platser i projektområdet där vindresursen är bäst. Ju fler mätpunkter inom parken desto bättre blir optimeringen. 87

88 Val av vindkraftverk Som framgår ovan går den tekniska utvecklingen av vindkraftverk snabbt och vindkraftverken blir allt effektivare med högre totalhöjd och större rotordiameter. Den optimala placeringen inom ett område beror på vilket vindkraftverk som används. Om vindkraftverken placeras för nära varandra stjäl vindkraftverken vind från varandra (vakeffekter) med lägre elproduktion som följd. Vindkraftverken slits också av den turbulens som uppstår. Vindkraftverken måste därför placeras med tillräckliga avstånd mellan varandra. Samtidigt är det viktigt att använda området optimalt och placera så många vindkraftverk som möjligt i det område som tas i anspråk. Generellt måste vindkraftverken placeras med större inbördes avstånd ju större rotordiametern är. Olika typer av vindkraftverk är också tillverkade för att vara olika tåliga för turbulens och vakeffekter och behöver därför placeras med olika inbördes avstånd. Det optimala avståndet mellan vindkraftverk ligger normalt mellan tre och sex rotordiametrar. Avståndet behöver vara störst i den förhärskande vindriktning (den vindriktning varifrån det blåser oftast). Ju mer utpräglad förhärskande vindriktning är, desto mindre avstånd kan man ha i övriga riktningar. Avståndet mellan två vindkraftverk bör dock inte underskrida tre rotordiametrar. Genom att vänta så länge som möjligt med att bestämma vindkraftverkens slutgiltiga placering ges möjlighet att använda den för tidpunkten senast tillgängliga teknik, med följd att bland annat också den mest optimala placeringen av vindkraftverken kan erhållas. Topografi, geotekniska och hydrologiska förhållanden Vindkraftverkens placering måste anpassas efter terrängförhållandena. Omfattande platsundersökningar och geotekniska undersökningar behöver utföras under detaljprojekteringen, vilket vanligtvis bland annat innefattar provtagning genom att en sond borras ner i marken. Miljömässiga och andra icke-tekniska förutsättningar Utöver ovan nämnda tekniska faktorer styrs vindkraftparkens utformning av ett antal miljöfaktorer som kan komma att medföra restriktioner och påverkar den tekniska utformningen, såsom exempelvis: Ljudnivå och rörliga skuggor vid bostäder Skyddade områden enligt miljöbalken (t.ex. naturreservat) Natur- och kulturvärden (inklusive t.ex. hänsyn till fågelarter) Hydrologiska och geologiska förhållanden Övriga intressen såsom flygplatser och radio- och telelänkar Avstånd till infrastruktur 88

89 5.5 Uppförande av vindkraftverk Vindkraftverkens maskinhus (nacellen) monteras normalt samman på fabrik och transporteras komplett till den aktuella montageplatsen. Det finns vindkraftverksmodeller där nacellen kan transporteras i delar och sedan monteras ihop på plats, detta gäller framförallt större vindkraftverk. Rotorbladen transporteras separat. Beroende på typ av vindkraftverk kan rotorbladen transporteras hela eller i sektioner som sedan monteras ihop på plats. På montageplatsen sker sammansättning av torn, maskinhus och rotor. Tornet görs av stål eller betong eller en kombination av dessa. Torndelarna transporteras normalt i sektioner som monteras ihop på plats för respektive vindkraftverk. För uppförande av ett komplett vindkraftverk krävs stora mobilkranar. Till huvudkranen krävs ofta hjälpkranar för montering av huvudkranens lyftbom samt som hjälp vid lossning och montering av turbindelarna, se Figur 36. Hur många huvudkranar som kommer arbeta parallellt med byggnationen av vindkraftparken är i dagsläget inte fastställt. Det kan finnas fördelar med att ha två eller flera kranar som arbetar samtidigt i olika delar av vindkraftparken. Figur 36. Exempelbilder på montering av vindkraftverk. Foto: Vattenfall. 5.6 Fundament Det finns i huvudsak två typer av fundament som används vid landbaserade vindkraftsanläggningar gravitationsfundament och bergsförankrade fundament. Vilken typ av fundament som väljs beror framförallt på jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet och bestäms när geotekniska undersökningar genomförts, vilket normalt sker i samband med upphandlingen av vindkraftverken. Det kan bli aktuellt med en blandning av fundamentstyper i området beroende av markens och bergets beskaffenhet för respektive turbinposition. Vid lösa jordarter kan pålning krävas för att uppnå erforderlig grundläggning av vindkraftverken. Byggnationen av fundament kan ske under hela året. Storleken på fundamenten beror av kraften i vinden och på vilken typ av vindkraftverk som används (beror huvudsakligen av höjd och rotordiameter). 89

90 Mängden armeringsjärn beror också på vilken fundamentsdesign som används. De preliminära undersökningarna av området, visar att siltig och sandig morän av varierande mäktighet dominerar. I delar av området finns ytligt berg och delar av området består av torvmark. Mäktigare torvmarker undviks vanligen då det innebär sämre markförhållanden och därmed en svårare grundläggning för både vägar och vindkraftverk. Det är troligt att vindkraftverken i Boarp kommer att grundläggas med olika tekniker på olika positioner, det vill säga med en blandning av gravitationsfundament och bergförankrade fundament. Först efter att layouten är slutgiltigt detaljprojekterad och geotekniska undersökningar på respektive fundamentsposition har utförts kan det fastställas vilken teknik som är mest lämplig på respektive position Gravitationsfundament Gravitationsfundament är historiskt sett den vanligast förekommande fundamentstypen för landbaserade vindkraftverk. Denna fundamentstyp består av en stor armerad betongkonstruktion som med sin egentyngd håller vindkraftverket stabilt. Gravitationsfundament är lämpliga där jordlagret är mäktigt eller där berget är av dålig kvalitet. En grop behöver schaktas och eventuellt behövs sprängningsarbeten. Gropen dräneras permanent med dräneringsrör eller temporärt med en pump för att möjliggöra torr gjutning. I de fall det bedöms att permanenta dräneringar av fundamenten bör undvikas dimensioneras fundamenten för att kunna stå i vatten, vilket innebär att de blir upp till 50 procent större. Vid dåliga markförhållande kan fundament förankras via pålning för att skapa en stabil grund. Pålning sker vanligtvis genom att långa pelare av stål eller betong drivs ned i marken och skapar ett stabilt underlag för gravitationsfundament. Botten på gropen utjämnas med bergkross och en betongplatta gjuts för att skapa en bottenplatta för gjutningen av fundamentet. Fundamentet armeras sedan upp tillsammans med bultkorgen, i vilken vindkraftverkets nedersta torndel monteras med stora muttrar. När tornet är monterat och injusterat görs vanligtvis en undergjutning mellan fundamentet och flänsen på tornets nedersta del. För betongtorn så gjuts tornet samman med fundamentet. Fundamentets storlek beror på vindkraftverkets tyngd och höjd. Det finns också olika former på fundamenten. Gravitationsfundament för vindkraftverk som uppförs idag (med en total höjd om ca meter) har i regel en storlek om ungefär 17x17x2,5 meter. De vindkraftverk som kommer att bli aktuella att uppföra i vindkraftparken i Boarp kommer sannolikt att vara större och kommer därmed kräva större fundament. Fundament som anläggs idag grundläggs några meter under markytan, eftersom de vindkraftverk som planeras för Boarp är större än de vindkraftverk som byggs idag kan något djupare grundläggning bli aktuellt. Efter att fundamentet gjutits, fylls fundamentgropen igen med fyllnadsmassor och större delen av fundamentet täcks över. Det som sticker upp från marken är endast en mindre del där vindkraftverkets nedersta torndel monteras. 90

91 För vindkraftverken vid Stor-Rotliden (som totalt är 140 meter höga med 90 meter rotordiameter) användes drygt 30 ton armeringsjärn för fundament med en volym om ca 450 m³ och i vindkraftparken Juktan (med vindkraftverk som är 149,5 meter höga med 113 meters rotordiameter) användes drygt 40 ton armering och drygt 500 m³ betong per fundament. Eftersom vindkraftverken i Boarp med stor sannolikhet kommer att bli högre och tyngre kommer det följaktligen krävas större mängder betong och armeringsjärn i fundamenten än för till exempel Stor-Rotliden och Juktan, på de ställen där bergförankrat fundament inte kan användas. Figur 37 visar bilder på ett gravitationsfundament under uppförande. Figur 37. Gravitationsfundament under uppförande. Foto: Vattenfall Bergsförankrade fundament Bergsförankrade fundament kan användas där jordlagret ner till berggrunden är tunt och där bergets kvalitet är bra. Denna typ av grundläggning bygger på att ett mindre betongfundament förankras och spänns fast i berggrunden med flera stag. Tack vare förankringen krävs en mindre mängd betong för att klara lasterna från vindkraftverket. Det finns också en variant av bergsförankrat fundament där den nedersta torndelen förankras direkt ner i berget med flera stag via en metallring. För denna typ av förankring åtgår endast en liten mängd betong för att jämna ut bergytan. Ytan som behövs för bergsförankrade fundament är mindre än vad som krävs för gravitationsfundamentets. Den exakta mängden betong som krävs beror på de geotekniska förutsättningarna, vilken typ av vindkraftverk som används samt vilken typ av bergförankrat fundament som används. 5.7 Vägar Vägar inom vindkraftpark Anläggande av vindkraftparkens interna vägnät är oftast det som leder till störst markanspråk när en vindkraftpark uppförs. I denna beskrivning är utgångspunkten de dimensioner på vindkraftverk och transporter som nyttjas vid tiden för ansökan. Principerna för anläggning och anpassning av väg kommer vara desamma medan vissa ytanspråk kommer att öka när vindkraftverken blir större. I första hand nyttjas befintliga vägar. Skogsvägar kräver förstärkningar och andra åtgärder såsom breddning och rätning av kurvor och krön för att kunna användas för de långa och breda transporterna. Då vägarna breddas måste nya, längre vägtrummor ersätta de befintliga. Nya 91

92 vägtrummor krävs även vid byggnation av nya vägar och vid breddning av befintliga vägar där vägtrummor saknas. Sådana åtgärder kan inom ansökansområdena bidra till miljöförbättringar för såväl hydrologi som för passager för fiskar och vattenlevande djur. Dessa åtgärder är i regel anmälningspliktiga enligt 11 kap. miljöbalken. Där det inte finns befintliga vägar, eller där det inte är möjligt eller lönsamt att använda befintliga vägar, kommer nya vägar att byggas. Vägar med för branta lutningar undviks för att skapa en säker och tillförlitlig transportväg. Det som avgör maximal lutning är krav på vägarna utifrån logistik, installationsmetod samt att transporter ska kunna utföras på arbetsmiljömässigt säkert sätt. Om väg anläggs med större lutningar kan vägen behöva göras extra bred eller utan skarpa kurvor. Vid branta lutningar används dragfordon för de tyngsta transporterna. Vägen kan behöva förses med oljegrus i de brantaste partierna. Den exakta utformningen kommer kunna bestämmas först under detaljprojekteringen. Figur 38 visar ett exempel på anläggandet av en väg inom en vindkraftpark. Figur 38. Exempel på anläggandet av en väg inom en vindkraftpark, illustrerat i tre steg. Bild till vänster visar före, bild i mitten är anläggningsskedet och bild till höger är den färdiga vägen. Foto: Jörgen Glemme, Triventus Wind Power AB. Den totala ytan som krävs för väggatan (vägen inklusive anläggningsytor och det område som behöver röjas) varierar med terrängen, till exempel behövs en bred väggata i kurvor och i partier som går på skrå eller vid vägpassage över svackor och krön där man behöver bygga upp eller sänka vägen, vilket leder till bredare vägslänter. För de dimensioner av vindkraftverk och materialtransporter som är aktuella vid upprättandet av denna MKB behövs generellt totalt cirka 15 meters bredd för en rak normal väg inklusive kabelförläggning. En väggata vid kurvor, väg på skrå eller passage över svackor förväntas i dagsläget ligga på upp till cirka 25 meter. I vissa fall, till exempel vid korsningar, i snäva kurvor, vid partier med flera parallella kablar eller vid mycket kuperad terräng kan det bli nödvändigt med en ännu bredare väggata. För en rak väg i flack terräng utan parallell kabelförläggning och mötesplatser kan väggatan i dag vara cirka 10 meter bred. Beroende på markens beskaffenhet så anläggs vägen med olika tekniker, baserat på om det är fast mark eller våtmark som vägen byggs på. För illustration av en normal vägpassage på fastmark se Figur 39 och för illustration av normal vägpassage på våtmark/myrmark se Figur 40. Kurvradier, behov av svängmån i korsningar osv beror av transporternas längd och av transportfordonens flexibilitet. De vindkraftverk som kommer att bli aktuella att uppföra vid 92

93 Boarp kommer att vara högre och med all sannolikhet ha längre blad än de som hittills transporterats på svenska vägar, varför väggatorna också sannolikt kommer att bli bredare än vad som är nyttjats hittills. I Figur 41 visas illustrativa bilder på vilka förutsättningar som behöver hanteras i kurvor och T-korsningar vid transporter av olika delar på ett vindkraftverk. Figur 39. Exempel på normal vägsektion för anläggning på fast mark. Måtten är exempel och varierar från fall till fall. I kurvor är arbetsområdet bredare för att möjliggöra transport av bl.a. vindkraftverkens blad. Illustration: Pöyry. Figur 40. Exempel på normal vägsektion för anläggning på våtmark/myrmark. Måtten är exempel och varierar från fall till fall. I kurvor är arbetsområdet bredare för att möjliggöra transport av bl.a. vindkraftverkens blad. Illustration: Pöyry. Figur 41. Exempel på ytbehov av fri yta utanför vägen vid kurvor för transporter av torndelar och rotorblad. Källa: Trafikverket (2010). Längs vägarna behövs mötesplatser för att få logistiken att fungera under byggtiden. Behovet av mötesplatser beror på vilka typer av fordon som ska köras på vägen, mängden fordon på vägen samt hur lång fri sikt som finns. Var mötesplatserna anläggs bestäms vid detaljprojekteringen 93

94 5.7.2 Vägar i Boarp För Boarp vindkraftspark har exempel på möjliga väglayouter tagits fram för de två exempellayouterna. Syftet med exemplen är att redovisa hur väglayouterna skulle kunna se ut och att kunna bedöma påverkan på framförallt natur- och kulturvärden (se kapitel 6). I exemplet i Figur 42 (Exempellayout A) skulle ca sex kilometer befintliga vägar av varierande standard behöva breddas och förstärkas och ca tio kilometer ny väg behöva byggas, varav ca en kilometer går längs befintliga traktorvägar. I exemplet i Figur 43 (Exempellayout B) skulle ca fem kilometer befintliga vägar av varierande standard behöva breddas och förstärkas och ca åtta kilometer ny väg behöva byggas, varav ca en kilometer går längs befintliga traktorvägar. Behov av breddning och förstärkning för alternativa infarter eller utfarter är inte inkluderade i de angivna väglängderna ovan. Vid den slutliga projekteringen kommer vägnätet att optimeras för att minska kostnaderna, markintrånget och påverkan på omgivningen. Länsväg 1739 löper genom båda delområdena av vindkraftparken i nord-sydlig riktning. Vägen är en så kallad sekundär länsväg med en årsmedeldygntrafik på totalt ca 1400 fordon 23. Detta är en asfalterad, ca sex meter bred väg som håller högsta bärighetsklass. I huvudsak kommer leveranserna till vindkraftparken, vilka bedöms till omkring 200 transporter om dagen under perioder med full byggnation, ske via länsväg1739. Utmed vägarna måste även mötesplatser anläggas. Vid den slutliga projekteringen av vägnätet i vindkraftparken bestäms var dessa ska placeras, men generellt sett är det lämpligt med en mötesplats per kilometer för att skapa ett välfungerande transportnät för leverans av delar till vindkraftverken samt övrigt material. För att undvika backande fordon kommer vissa turbinpositioner sannolikt att behöva vändplatser. Hur dessa vändplatser kommer att utformas beror på hur transporterna genomförs. Det kan också bli aktuellt att använda befintliga vägar eller anlägga nya vägar för att skapa genomfartstrafik, vilket minskar behovet av mötesplatser och vändplatser. I vindkraftpark Boarp planeras det för att kunna byggas vindkraftverk på upp till 240 meter och det är i dagsläget oklart vad detta exakt kommer att innebära för kraven på vägarna till och inom vindkraftparken. Då det i dagsläget är oklart vilken turbintyp som kommer användas är kraven på vägar och uppställningsytor inom vindkraftparken osäkra. Om rotorbladen är uppdelade i mindre delar och liknande lyftkranar som används idag kan nyttjas, förväntas kraven på vägarna vara liknande de som är vanliga i driftsatta vindkraftparker idag. Om en stor rotor används och rotorbladen kommer i ett stycke, kommer bredare vägar vid kurvor samt större kurvradier att krävas. Detta gäller även vid transport från fabrik eller mottagningshamn längs det allmänna vägnätet. Även transporternas höjd är osäker, det är möjligt att transporterna kommer att vara högre än 4,5 meter, vilket är den generella fria höjden som det allmänna vägnätet i Sverige konstrueras för. Transportvägen från fabrik kan därför behöva anpassas till en rutt utan höjdbegränsningar. 23 Nationella vägdatabasen (NVDB) 94

95 Figur 42. Exempellayout A med vindkraftverk, vägar och internt elnät. I kartan är befintliga och nya vägar markerade inklusive möjliga inoch utfarter till området. 95

96 Figur 43. Exempellayout B med vindkraftverk, vägar och internt elnät. I kartan är befintliga och nya vägar markerade inklusive möjliga inoch utfarter till området. 96

97 Metoden för montering av vindkraftsturbinerna och vilken typ av kran som används påverkar också kraven på vägarna. För att effektivisera monteringen av vindkraftverken kan det vara en fördel att vägarna mellan vindkraftverken görs något bredare. På så vis kan mobilkranen förflyttas mellan vindkraftverken utan att monteras isär helt. Även bandgående kran kan användas för att montera vindkraftverken. Dessa kräver ca åtta meter breda vägar mellan vindkraftverken. Skogsvägarna inom vindkraftparken håller varierande standard, se exempel i Figur 44 nedan. Figur 44. Befintliga vägar inom ansökansområdena. T.v. enskild väg som håller god standard. T.h. befintlig skogsväg. Foto: Jonas Barman. 5.8 Elnät och elanslutning Internt elnät Kablar för det interna elnätet kommer att förläggas i kabelschakt i mark eller med så kallad hängkabel. Det kan också bli aktuellt att vissa sträckor till exempel förlägga kabel i rör i vägkroppen. Hängkabel, dvs. markkabel upphängd i ledningsstolpar, minskar exempelvis behov av sprängning eller för att minska hydrologisk påverkan vid passage av vattendrag eller våtmarker. Hängkabel innebär att en isolerad trefaskabel hängs i ca tio meter höga trästolpar som liknar telefonstolpar, se Figur 45. Eftersom kabeln är isolerad krävs inte någon sådan trädfri gata som måste röjas för traditionella luftledningar. Det krävs bara att så mycket skog tas ned som krävs för att nödvändiga maskiner ska kunna komma fram i terrängen. Både markingreppet och den skog som behöver tas ned är mindre än för markförlagd kabel. Eftersom kabeln är isolerad finns ingen risk för att fåglar skadas av el. Hängkabel är lättare att underhålla och laga vid driftstörningar än markförlagd kabel. Hängkabel kan dock inte användas överallt bland annat eftersom det finns begränsningar i hur mycket ström kabeln kan överföra. Om kablarna markförläggs, vilket är den vanligaste metoden i vindkraftparker, krävs ett arbetsområde för maskiner och schaktmassor vid grävning av kabelgraven. Figur 46 visar hur typisk grävning av kabelgrav går till. 97

98 Figur 45. Exempel på utförande med hängkabel. Foto: Vattenfall. Figur 46. Grävning av kabeldike. Foto: Vattenfall. Mellan vindkraftverket och det interna elnätet krävs en transformator. Transformatorn placeras normalt i vindkraftverket eller i en liten byggnad intill. Vindkraftparkens interna elnät behöver anslutas till överliggande elnät, se avsnitt nedan. Det interna elnätet bedöms inte vara koncessionspliktigt enligt ellagen. Nätet arrangeras normalt som ett antal kabelradialer som vardera ansluter till ett antal vindkraftverk i ett så kallat stjärnarrangemang. I vardera radial finns en mindre kopplingskiosk som sammanbinder vindkraftverken med radialen. Respektive kabelradials andra ände utgår från ett ställverk. 98

99 För att vindkraftverken ska kunna kommunicera med varandra och omvärlden kommer troligtvis också ett kommunikationsnät att förläggas tillsammans med elnätet. Exempel på det interna elnätets utformning för exempellayout A respektive B redovisas tillsammans med vägexemplen i Figur 42 och Figur 43 ovan Extern elnätsanslutning Inom Boarp vindkraftpark kommer det för respektive ansökansområde att uppföras en kopplingsstation innehållande ett ställverk för anslutning av det interna nätets kabelradialer till det externa regionnätet. I det fall kringliggande planerade vindkraftparker uppförs kan det bli aktuellt med samordning av elnät. Den externa regionnätsanslutningen kommer sannolikt ske till den befintliga 145 kv ledningen några kilometer norr om ansökansområdena. Anslutningen kan till exempel uppföras som 36 kv kabelförbindelse från respektive ansökansområdes kopplingsstation fram till en gemensam planerad ny transformatorstation. Anslutningen till överliggande nät kommer att prövas särskilt genom en normal koncessionsprocess enligt ellagen. Särskilda samråd kommer då att hållas avseende anslutningen och en särskild MKB kommer att upprättas. Vattenfall Vindkraft Sverige AB kommer inte att äga den externa regionnätsanslutningen. 5.9 Anläggningar och ytor Anläggningsytor vid vindkraftverken För att kunna montera ihop och resa ett vindkraftverk så behöver området runt platsen för verket iordningställas. Alla vindkraftverkets delar (rotorblad, nav, maskinhus, torndelar och i förekommande fall en transformator/kopplingskiosk) ska kunna levereras och vid behov lossas och lagras på marken, och det kan behövas utrymme så att delarna vid behov kan monteras ihop innan de lyfts på plats. Dessutom ska utrustningen för montering och lyft ha ytor att stå på. Se Figur 36 för bilder som visar montering av ett vindkraftverk. Även lyftkranen som ska lyfta alla delar på plats kan behöva monteras ihop. Det behövs alltså plats för både huvudkranen och hjälpkranar som ska bygga ihop den stora lyftkranen. De hårdgjorda ytorna behöver ha tillräcklig bärighet för sin användning. Vissa ytor behöver endast röjas från träd och sly medan andra behöver byggas upp med tillräcklig med massor för att få den bärighet och styrka som krävs. Vattenfall strävar alltid efter att begränsa markanspråket eftersom etablering av ytor är kostsamt. Var de hårdgjorda ytorna placeras på platsen styrs bland annat av utformning av restriktionsområden och åtaganden om försiktighetsmått med hänsyn till natur- och kulturvärden. Markanspråket vid varje vindkraftverk påverkas av de senaste årens snabba teknikutveckling. Större vindkraftverk med högre torn och större rotordiameter behöver generellt större ytor för att kunna monteras ihop på plats. Även topografin har inverkan på de erforderliga ytorna, framförallt huvudkranen behöver stå plant, varför utjämning av marken är nödvändig. 99

100 Då vindkraftverken som planeras i Boarp troligen blir större än de som tidigare byggts, antas även ytorna bli större. Först i detaljprojekteringen när vindkraftverken har upphandlats kan det fastställas hur stora ytor som krävs. Alla angivelser om ytor och mått i denna beskrivning ska därför betraktas som indikationer på storleksordningen. För Boarps vindkraftpark med en totalhöjd på upp mot 240 meter har en ansats till bedömning av ytbehovet vid varje vindkraftverk uppskattas kunna bli i storleksordningen ca m 2, varav mindre än hälften utgör hårdgjord yta och resterande del är annan röjd yta för till exempel slänter, montering av kranens lyftbom, etc. Denna bedömning grundar sig på erfarenheter av tidigare uppförda vindkraftverk, samt teoretiska beräkningar av ytbehovet för ett vindkraftverk av sådan storlek som denna ansökan avser. Skillnaden i ytbehov mellan de lägre vindkraftverk som idag är uppförda och de högre vindkraftverken är framförallt kopplad till behovet av en större lyftkran med längre kranar som kräver en större hårdgjord yta vid vindkraftverket, större uppröjd tillfällig yta för kranarmen samt att eventuella uppställningsytor för turbindelar behöver vara större Övriga anläggningar och ytor Under byggfasen kommer ett platskontor, normalt bestående av byggmoduler samt ytor för parkering etc., etableras inom eller i närheten av ansökansområdena. Under driftperioden kan en mindre byggnad behöva etableras inom ansökansområdena där personalen har tillgång till matplats, vatten, toalett och värme, och där personalen har möjlighet att söka skydd i händelse av oväder eller vid andra situationer. Bredvid denna byggnad kan det bli aktuellt med en eller flera containrar avsedda för reservdelar. Det kan också krävas andra uppställningsytor för mellanlagring av bland annat rotorblad, torndelar och maskinhus. Lagerytorna kan antingen göras som en stor central yta, eller flera mindre ytor. En eller flera stora lagerytor kommer behövas för att tillfälligt lagra delar till vindkraftparken. Det kan bli aktuellt att använda befintliga ytor i vindkraftparkens närhet som lagerytor. Även mötesplatser kan nyttjas för tillfällig lagring av material. Även om befintliga ytor kan nyttjas för lagring bedöms det bli nödvändigt att ta ny mark i anspråk för att anlägga lagerytor inom eller i närheten av ansökansområdena. Det kan även bli aktuellt att anlägga en eller flera ytor för betongproduktion inom vindkraftparken, se avsnitt om betongframställning. En större permanent servicebyggnad kan också behöva etableras i eller utanför ansökningsområdena. Om en sådan uppförs kommer ett lager med möjlighet att ta emot transporter av gods också att uppföras. Dessa byggnader kommer sannolikt att bli den fasta etableringen med stationerad personal och därtill kommer krav på arbetsplatsens utformning såsom omklädningsrum, dusch, tvätt, matplats, kontor m.m. Bygglov m.m. kommer att sökas för de byggnader som behöver uppföras. 100

101 5.10 Material för anläggningsarbeten Massor Baserat på överslagsberäkningar som gjorts i projektet och erfarenheter från tidigare byggda vindkraftparker med liknande förutsättningar uppskattas åtgången av bergkross för anläggning av vägar, uppställningsplatser och kran- och fundamentplatser för Boarp vindkraftpark till ca m³ (eller ca ton). Beräkningen är baserad på exempellayout A bestående av 25 vindkraftverk med en totalhöjd på upp mot 240 meter och en rotordiameter på ca 130 meter. Exempellayout B som består av 16 vindkraftverk med en större rotordiameter, bedöms ge ett något större materialbehov per vindkraftverk, men då det är färre vindkraftverk så skulle totalbehovet för vindkraftparken bli lägre. Till detta tillkommer bland annat material för fundamenten, se avsnitt 5.6. Det finns ett flertal befintliga bergtäkter inom 25 kilometer från ansökansområdena. Dessa har tillstånd att bryta tillräckligt med berg för byggnation av vindkraftparken. En del material för vägbyggnationen kommer också fås från schakt och sprängning som krävs längs väglinjen, vid kranplatser och andra hårdgjorda ytor samt kring fundamenten. I första hand kommer sådana massor att användas vid anläggningsarbetena. Det är Vattenfalls erfarenhet att det ofta öppnas en ny täkt inom eller i närheten av ansökansområdena när det blivit känt att en vindkraftpark kommer att uppföras. Om så sker kommer Vattenfall sannolikt inte vara verksamhetsutövare. Detta hanteras i så fall som genom särskild prövning enligt miljöbalken. Anläggningsarbeten som utförs i vindkraftparken kommer att upphandlas. I normalfallet är det den entreprenör som utför anläggningsarbetena som upphandlar materialet från täkter. Det går därför inte idag att säga vilken eller vilka täkter som kommer att användas Betong Behovet av betong för vindkraftparken beror på flera faktorer, främst storlek och typ av vindkraftverk och grundläggningsmetod (vilket i sin tur beror på markförhållandena). Baserat på preliminära undersökningar i fält och jordartskartor bedöms de flesta vindkraftverken behöva anläggas med gravitationsfundament, se avsnitt 5.6. För 25 vindkraftverk med en totalhöjd upp mot 240 meter uppskattas det totala betongbehovet för både gravitationsfundament och bergförankrade fundament bli ca m³. För att tillverka detta åtgår omkring ton ballast, m³ vatten och ton cement. Vid en större andel gravitationsfundament eller sämre markförhållanden än väntat kan behovet blir större. Det finns närliggande betongframställningsstationer ibland annat Borås och Jönköping, vilka ligger kilometer från vindkraftparken. Det kan också bli aktuellt att framställa betong i en eller flera mobila betongframställningsstationer inom ansökansområdena. Mobil betongframställning kan antingen utföras med en temporär betongstation eller med mobila betongblandare, se Figur 47. Vid mobil betongframställning är det lämpligt att ha tillgång till en stationär betongstation i reserv. 101

102 En temporär betongstation (som liknar en fast betongstation) kan anläggas i eller nära ansökansområdena. En yta om ca m 2 krävs vanligtvis för en sådan betongstation. Material till betongframställningen levereras med lastbil. Betongen körs sedan till respektive fundamentsplats i betonglastbilar. För denna lösning krävs tillgång till vatten, vilket antingen kan tas från ett närliggande ytvatten, transporteras till platsen eller tas i form av grundvatten från en ny uttagsbrunn. Om så krävs görs anmälan eller ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Det erforderliga uttaget blir temporärt och motsvarar uttaget för omkring 20 hushåll. För betongframställningen kommer vid behov en anmälan enligt miljöprövningsförordningen att göras till tillsynsmyndigheten. Detta görs av Vattenfall eller av en entreprenör om den senare bedöms vara verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Den andra typen av mobil betongframställning är att blanda betongen direkt i speciella betongblandarlastbilar. Denna typ av lösning kräver oftast ett flertal lastbilar som levererar material och ett flertal lastbilar som blandar betongen för att komma upp i nödvändig produktionstakt. Fördelen med denna lösning är att den inte kräver någon stor sammanhängande yta, eftersom varje betongblandarlastbil kan flyttas efter behov inom området. Produktionsområdet för denna typ av mobil betongframställning kan ligga på flera ställen i området till exempel på kranplatserna. Ballast och cement transporteras med lastbil till området. Vatten kan, på samma sätt som för den temporära betongstationen, till exempel tas från ett närliggande ytvatten, transporteras till platsen eller tas i form av grundvatten från en ny uttagsbrunn Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken kommer göras om så erfordras (se ovan). Figur 47. Anläggning för temporär betongframställning (bild till vänster) och mobila betongblandare (bild till höger). Foto: Vattenfall Kemikalier och avfall Vindkraft är inte särskilt kemikalieintensiv. De flesta kemikalier som förekommer utgörs av olika slags oljor. Därutöver används ett mindre antal kemikalier i underhållsarbetet, t.ex. avfettningsmedel, lim, färg och kylvätska. Alla kemikalier som används kommer att förtecknas i överensstämmelse med gällande bestämmelser om verksamhetsutövares egenkontroll. 102

103 Det avfall som uppkommer under drift utgörs till största delen av spilloljor, oljefilter, oljebemängda trasor och lysrör. Farligt avfall som uppstår omhändertas enligt gällande regler och driftorganisationens rutiner för egenkontroll. De vindkraftverk som har växellåda innehåller idag flera hundra liter smörjolja. Oljans kvalitet kontrolleras och byts ut vid behov eller med vissa intervaller. Vidare kan det finnas ett hydraulsystem innehållande några hundra liter olja, för bladvinkelreglering och skivbroms. Bladvinkelregleringen kan också ske elektroniskt och då finns det ingen olja i det systemet. I de flesta leverantörers girsystem ingår det också olja, i storleksordningen drygt hundra liter smörjolja. Mängden olja kan i större vindkraftverk vara högre än vad som angivits här. Det finns också modeller som inte använder växellåda och därmed finns inte heller någon olja på motsvarande sätt som hos vindkraftverk med växellåda. Vid en eventuell skada med oljeläckage som följd fångas huvuddelen av oljan oftast upp av tornet, maskinhuset eller navet. Tornet, maskinhuset och navet fungerar som effektiva barriärer vid eventuell olyckshändelse, men det kan även förekomma att små mängder olja läcker ut utanför själva vindkraftverket. För den olja som eventuellt läcker ut utanför vindkraftverket hamnar det mesta på den hårdgjorda ytan nedanför vindkraftverket eller på själva fundamentet. Det förekommer dock att olja som rinner ner längs tornets yttersida, eller längs bladen, sprids med vinden till omkringliggande natur. Vid behov vidtas relevanta åtgärder för att omhänderta olja enligt driftorganisationens rutiner för egenkontroll. Det finns även tryckvakter i oljecirkulationssystemet som stoppar vindkraftverket vid plötsligt tryckfall på grund av till exempel slangbrott. Olja kan också användas för isolering av vindkraftverkets transformator, som kan vara placerad i maskinhuset eller i tornet. För sådant vindkraftverk som har sin transformator placerad i tornets nedre del eller i kiosk utanför vindkraftverket kan oljeisolering förekomma. I sådana fall förses transformatorn med oljeuppsamling. Även under etableringsfasen kommer oljor och bränslen att behöva hanteras och lagras. Dessutom innehåller maskiner bränsle och oljor. I upphandlingen ställs krav på entreprenörer att säkerställa att maskiner som används i verksamheten är besiktigade och att kemikalier som används förtecknas i enlighet med egenkontrollförordningen Transporter Transporter under anläggningsfas in till och inom vindkraftparken Behovet av transporter av delar till vindkraftverken och de stora mängder material som åtgår för att uppföra en vindkraftpark, är stort såväl inom som till och från etableringsområdet under anläggningssfasen. Det allmänna vägnätet kommer att användas för bland annat transport av sten- och grusmaterial, samt betong och annan utrustning som krävs för anläggandet av vindkraftparken. Beroende på var vindkraftverkens delar produceras och på vad som är ekonomiskt mest 103

104 fördelaktigt, kommer delarna antingen med båt till lämplig hamn eller med lastbil, till exempel via Öresundsbron. I det här skedet i projektet har endast en grov bedömning av transportvägar och transportbehov genomförts. De tänkta infarterna till vindkraftparken går i huvudsak från länsväg 1739 som löper genom vindkraftparkens båda delområden. Från länsväg 1739 går flera befintliga privata skogsvägar och traktorvägar in i vindkraftparkens olika områden. Infarterna behöver breddas, vilket hanteras genom tillståndsansökan hos Trafikverket innan byggnation. Den grusväg som går genom vindkraftparkens sydvästra del och vidare ner till och genom gårdarna Skogen och Odla, har statligt driftbidrag och håller god standard (se vägen i kartan söder om östra parkdelen i Figur 42 och Figur 43). Denna väg bedöms användas mest av de boende i dessa byar. Användande av vägen kommer att föregås av en överenskommelse med berörd vägförening. Längs övriga infarter från Länsväg 1739 finns ingen bebyggelse och vägarna används främst för skogsbruk. Det kan bli aktuellt att använda skogsvägen via Boared i nordost som infart till de nordöstra delarna av vindkraftparken. I övrigt kommer enskilda vägar som passerar bebyggelse att undvikas så länge lämpliga alternativ finns. Användning av privata vägar kommer ske i samråd med berörda markägare och väghållare Uppskattning av transportbehov under anläggningsingsfas De beräkningar som genomförs nedan baseras på ett stort antal antaganden, vilka presenteras i kapitlen nedan. Omfattningen av transporterna kan därför komma att bli såväl större som mindre. För 25 vindkraftverk visar beräkningarna ett transportbehov på allmänna vägar om ca 550 transporter för delar till vindkraftverken och kranen och ca transporter för leverans av armering och material till betongproduktion inom eller i ansökansområdenas närhet. Omkring transporter av färdig betong bedöms till viss del att ske via de allmänna vägarna i området. Allmänna vägar kommer också nyttjas för transport av berg- och grusmaterial för anläggandet av vägar och övriga hårdgjorda ytor. Omkring transporter beräknas komma behövas för detta. För etablering av en vindkraftpark krävs en del övriga transporter för platskontor, elkomponenter, kablar, maskiner, m.m. Det har beräknats att omkring 500 sådana transporter kommer krävas för Boarp vindkraftpark. Dessa kommer att transporteras från olika ställen, med en uppskattad genomsnittlig sträcka om 260 kilometer tur och retur. Vid byggnationen kommer också en hel del persontransporter krävas. Byggnationen beräknas grovt att pågå ca 400 arbetsdagar med i snitt 15 bilar om dagen för persontransporter, med en genomsnittlig sträcka om 50 kilometer per dag. Övriga transporter och persontransporter kommer till stor del att ske på det allmänna vägnätet. Ovanstående antaganden och beräkningar ger ett totalt transportbehov för vindkraftparken av ca kilometer vilket ger ett koldioxidutsläpp på ca 630 ton. Transportbehovet och utsläppen baseras på exempellayout A med 25 vindkraftverk. 104

105 Detta motsvarar ungefär 0,06 respektive 0,05 gram koldioxid per producerad kwh vid en livslängd för vindkraftparken på 20 år. Om samma vindkraftverk jämförs ger färre vindkraftverk ett lägre totalt transportbehov, men ett högre behov per producerad kwh. Sannolikt skulle dock vindkraftverk med större rotordiametrar uppföras i en vindkraftpark med färre verk (vilket ger en större elproduktion). Om så sker blir utsläppen per producerad kwh betydligt lägre. Om betongproduktionen sker i befintliga betongstationer blir transportbehovet högre. Beräkningarna ovan baserar sig på ett antal antaganden som beskrivs mer utförligt nedan. Antagandena är just antaganden och det kan bli aktuellt med fler eller färre transporter än beräkningarna visar. Vindkraftverk I beräkningen antas att transporter av vindkraftverk kommer att ske från hamnen i Varberg. Det kan också bli aktuellt med andra transportvägar. I beräkningarna har vidare antagits att vindkraftverken har ståltorn, eftersom detta är den vanligaste torntypen i Sverige idag. Skulle det bli aktuellt med hybrid- eller betongtorn kommer transportbehovet öka. För vindkraftverken har en transportsträcka av 145 kilometer enkel väg antagits och enbart vägtransporter i Sverige är inkluderade. Det antas att ca 20 stycken specialfordon kommer att krävas för att transportera vindkraftverken till vindkraftparken. Fundament Transportbehoven för byggnation av fundament beror förutom på fundamentens storlek på vilken typ av fundament som används. Bergförankrade fundament kräver mindre betong och därmed färre transporter. I beräkningarna har det antagits att en blandning av gravitationsfundament och bergförankrade fundament (16 gravitationsfundament och 9 bergförankrade fundament) kommer att användas. Fördelningen kan dock bli annorlunda, det kan till exempel visa sig olämpligt att alls använda bergsförankrade fundament. Armeringsjärn till fundamenten antas transporteras från Göteborg. Armeringsjärn kan dock mycket väl komma att transporteras från andra platser. Det har i beräkningarna antagits att betongen tillverkas inom eller invid vindkraftparken (temporär betongstation), men att cement måste transporteras på lastbil från Göteborg. Tillverkning av cement samt båttransport av densamma är inte inkluderat i beräkningarna. Det kan dock mycket väl bli aktuellt med andra lösningar. Transport av ballast från lämplig täkt till den temporära betongstationen kommer att krävas. Denna transport har i beräkningarna antagits till 40 kilometer för en tur- och returresa. Det har vidare antagits att färskvatten till betongframställning tas på plats. För transport av vatten med tankbil tillkommer transporter. Den färdiga betongen transporteras med betongbilar, från betongstationen till respektive fundament, vilket ger ett antaget genomsnittligt avstånd om ca 5 kilometer tur och retur. Betongbilar lastar ca 5 m³ blandad betong, vilket leder till ett uppskattat värde om ca transporter. Om en betongstation anläggs inom området kommer dessa transporter i huvudsak vara inom området och längs länsväg 1739 mellan delområdena. 105

106 Kran Det har i beräkningarna bedömts att en kran (inklusive hjälpkranar) kommer att användas för att sätta ihop vindturbinerna. Denna beräknas behöva 50 transporter från Göteborg. Beroende på vilken kran som används kan det bli aktuellt med fler eller färre transporter. Det kan också bli aktuellt med andra transportvägar. Grus och sten Ca m³ krossad sten har i beräkningarna antagits komma krävas för anläggningsarbetena, vilket antas transporteras från en närliggande befintlig täkt med ett genomsnittligt avstånd på 30 kilometer tur och retur. Behoven av schaktning och utfyllnad, vilket främst består av morän som flyttas från kullar till svackor, har antagits till ca m³. Det har vidare antagits att dessa massor flyttas inom ansökansområdena för att nå en massbalans. Hälften av dessa massor har antagits komma att flyttas inom samma område och hälften antas komma flyttas inom vindkraftparken med dumper, i snitt två kilometer. En dumper kan lasta ca 10 m³. Tur- och returresor är inkluderade i alla beräkningar Transporter i drift och avvecklingsfas Vid underhåll och service sker transporter i betydligt mindre utsträckning än under byggnation av vindkraftsparken, mestadels med mindre transportbilar. Det kan dock bli aktuellt med mer omfattande transporter till exempel om det blir nödvändigt med större reparationer. I avvecklingsskedet ökar åter transportbehovet. Det bedöms dock vara mindre än i anläggningsfasen Avvecklingsfasen När vindkraftverken är tekniskt uttjänta, eller när gällande tillstånd upphör, kommer vindkraftparken att avvecklas. Vindkraftverk har hittills haft en livslängd på upp till drygt 20 år. Teknikutvecklingen går dock framåt också då det gäller vindkraftverkens livslängd. Vattenfall arbetar också aktivt med att utveckla drift och service av vindkraftverken så att livslängden förlängs. Om vindkraftverkens livslängd kan förlängas förbättras naturligtvis kostnadseffektiviteten. Samtidigt minskar vindkraftverkens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Huruvida man vid den tidpunkten kommer att söka om ett nytt tillstånd, för att uppföra en ny vindkraftpark på samma plats, är mycket svårt att förutspå. Lika svårt är det att förutse hur en sådan vindkraftpark skulle komma att se ut. Vilka åtgärder som ska genomföras för att återställa området kommer att beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten. Vindkraftverk kan nedmonteras och företrädesvis återanvändas eller återvinnas. Metallerna återvinns. Glasfiber från bladen läggs i dagsläget ofta på deponi men i framtiden kan det bli aktuellt att energiåtervinna bladen eller att till och med återvinna materialet. Betongen kan återanvändas bland annat som fyllnadsmaterial. Även om det bedöms medföra minst påverkan på miljön att lämna kvar markförlagd kabel är det möjligt att återvinna kablar. Detsamma gäller annan elutrustning. 106

107 Vid tidpunkten för demontering kommer det att avgöras om det är motiverat ur miljösynpunkt att hacka sönder och gräva upp fundamenten, då det åtgår stora energimängder, innebär ett stort transportbehov och dessutom kan den markvegetation med eventuella naturvärden som kan ha etablerat sig på fundamenten behöva tas bort. Fundamenten kan jämnas vid eller under marknivå beroende på hur den framtida markanvändningen ska ske, varefter den borttransporterade volymen ersätts eller de kvarvarande fundamentsdelarna täcks över, varefter markbearbetning sker för återetablering av vegetation. I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite mark behöva användas. Under avvecklingsskedet kommer transporter, i likhet med under byggskedet, att ske. Hur stort transportbehovet kommer att vara, beror på de åtgärder som ska genomföras för att återställa området. Transportbehovet vid återställandet bedöms vara mindre än för etablering av vindkraftparken eftersom vägarna i området, markförlagda kablar och en stor del av fundamenten avses att lämnas kvar. 107

108 6 OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER 6.1 Inledning och metodik I detta kapitel bedöms konsekvenser för människors hälsa och miljön av den planerade vindkraftsanläggningen. I kapitlet redovisas också hur verksamheten överensstämmer med bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken, riksintressebestämmelser, miljömål, miljökvalitetsnormer och kommunens vindkraftsplan. För respektive avsnitt om ljud, skuggor, naturmiljö, landskapsbild etc. redogörs inledningsvis för generell information och de faktorer som varit vägledande för bedömningsgrunderna som redovisas i konsekvensavsnittet. Därefter behandlas vindkraftparkens påverkan och eventuella skadeförebyggande åtgärder som bedöms nödvändiga och slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna. Konsekvenserna är ett resultat av den påverkan som blir efter inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden, efter att skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtagits, analyseras och redovisas med utgångspunkt från beskrivna bedömningsgrunder. Sammanfattningsvis beskrivs de bedömda konsekvenserna i en fyra- eller femgradig skala, där positiva konsekvenser endast beskrivs i sådana fall där det är tillämpbart. Bedömningsgrunderna preciseras i en tabell i respektive avsnitt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Påverkan på omgivningen från en vindkraftpark sker på olika sätt i byggfas, under drift och i avvecklingsfas. Byggfasen är begränsad i tid och styrs av särskilda lagar och regler kring byggarbetsplatser. Avvecklingsfasen liknar byggfasen på många sätt. Driftsfasen är den kontinuerliga verksamheten som pågår mellan byggnation och avveckling. 108

109 6.2 Ljud Generellt om ljud från vindkraftverk Vindkraftverk ger upphov till aerodynamiskt ljud. Ibland kan det även förekomma mekaniskt ljud, som då främst är hörbara nära vindkraftverken. Aerodynamiskt ljud är det dominerande ljudet. Det uppstår när vindkraftverkens rotorblad rör sig genom luften. Vindkraftverkens källjud, det ljud som alstras av vindkraftverken, beror på bladens utformning, vindhastigheten och den hastighet som bladet rör sig genom luften. Av dessa parametrar är det bladets hastighet som har störst påverkan på ljudnivån och då framför allt bladspetshastigheten eftersom det är där bladets hastighet är som störst. Bladets hastighet kan regleras av varvtalet, så genom att sänka varvtalet kan källjudet minskas. Att minska varvtalet leder dock samtidigt till att elproduktionen minskar. Ljud anges i enheten decibel (db) som är en logaritmisk skala. Det innebär att en fysikalisk fördubbling av ljudstyrkan bara medför en höjning av decibeltalet med 3 db. Först då decibeltalet ökar ca 8 10 db upplevs ljudet av människor som dubbelt så högt. Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden uttalat sig om ljud från vindkraftverk. Praxis är att ljudet från vindkraftverken inte får överstiga en ekvivalent ljudnivå på 40 db(a) utomhus vid bostäder och att sökanden ska visa att det finns tekniska förutsättningar att inte överstiga denna nivå. Det krävs inte någon marginal till detta värde. Strängare krav än så har i praxis bara förekommit i undantagsfall, till exempel om tystnad bedömts som ett särskilt viktigt värde i ett detaljplanelagt fritidsområde. Uttrycket ekvivalent innebär att den högsta ljudnivån avser ett genomsnittsvärde under en viss tidsrymd, inte det högsta momentant tillåtna värdet. Ljudet varierar mellan olika platser och vid olika tidpunkter Ljudstyrkan är den tekniska parameter som har störst betydelse för om människor upplever sig störda. Ljudet sprids från rotorn och dämpas med avståndet genom att ljudenergin tunnas ut över en allt större yta ju längre bort man går. Dämpningen är 6 db(a) varje gång avståndet fördubblas. Terrängen och vegetationen runt vindkraftverk påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet och generellt dämpar mark ljud bättre än vatten. Särskilda ljudproblem kan uppstå tillfälligtvis vid driftstörningar. Studier visar att vädret påverkar ljudutbredning från vindkraftverk kraftigt. Vid en vindkraftpark i skog i södra Norrbotten 24 ledde vädret, kuperad terräng och markytans beskaffenheter till variationer på 8 12 db(a) på ett avstånd av ca en kilometer från vindkraftverken. Ljudnivån var till exempel högre vissa klara nätter och lägre vid snötäckt mark och vissa varma sommardagar. Generellt var den uppmätta ljudnivån lägre än den beräknade. 24 Larsson, Conny (2014) 109

110 Vindriktningen är en av de parametrar som påverkar starkast, och skillnaden i med- och motvind från vindkraftverken kan vara flera db(a). Hur vi uppfattar ljud varierar också utifrån variationer i vindens styrka, de meteorologiska förhållandena i övrigt och andra ljud i omgivningen som kan dölja eller minska hörbarheten av ljudet från verken. Vindbruset i träd kan maskera ljudet från vindkraftverken väl. Under vinterhalvåret kan nedisning av rotorbladen göra att vindkraftverkens källjud ökar vissa perioder. Preliminära resultat från en pågående studie i ett projekt inom Energimyndighetens forskningsprogram 25, om vindkraft i kallt klimat med bland annat ljudmätningar vid Stor- Rotlidens vindkraftpark, visar dock att det inte ens vid extremt väder och nedisning blir någon markant ökning av ljudet på sådana avstånd från vindkraftverken där det kan finnas bostäder. Olika personer upplever ljudet olika Även om ljudstyrkan och andra förutsättningar är identiska upplever olika personer ljud på olika sätt. Forskning visar att ungefär procent upplever sig störda, varav 6 procent mycket störda av ljudnivån db (A) från vindkraft. Andelen störda ökar med stigande ljudnivå. Att människor upplever sig störda av ljud från vindkraft kan till exempel bero på att vindkraftverk ofta uppförs i tystare miljöer än andra verksamheter eller att man uppfattar att landskapsbilden påverkas negativt. 26 Det kan också bero på det för vindkraftverk karakteristiska ljudet där ljudstyrkan varierar över korta tidsintervall. Detta kallas vanligen att ljudet är amplitudmodulerat. Hänsyn till detta har tagits genom att ljudkraven för vindkraftverk i rättspraxis och Naturvårdsverkets rekommendationer ställs högre för vindkraft än för andra verksamheter. Ljudkänslighet och attityd till ljudkällan är två variabler som har stark koppling till hur man upplever ljudet. Studier har visat att sannolikheten att störas av ljud från vindkraft är större för den som ser vindkraftverk från sin bostad än för den som inte ser vindkraftverken. De som har en negativ attityd till vindkraftens påverkan på landskapsbilden upplever sig mer störda. 27 Den som äger eller på annat sätt har ekonomisk vinning från vindkraft störs sällan av ljudet, även om de nivåer man utsätts för är jämförelsevis högre och en signifikant lägre andel i den gruppen rapporterar sömnstörning. 28 Även tillgång till information är en faktor som kan påverka rapporterad bullerstörning. 29 Skillnaden mellan hur olika personer upplever ljud från vindkraftverk är stor. Ljudet från vindkraftverk beskrivs ofta som svischande. I en mindre intervjustudie 30 beskrev intervjupersoner som inte upplevde sig störda ljudet som susande medan personer som upplevde sig som störda beskrev det som flygplansljud. 25 Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Långtidsmätningar av ljud för verifiering 26 Naturvårdsverket (2012b) 27 Naturvårdsverkets (2009a) 28 Van der Berg F (2008) 29 Maris E., Stallen PJ., Vermunt R., Steensma H. (2007) 30 Olsson, Kajsa (2014). 110

111 Lågfrekvent ljud Lågfrekvent ljud ( Hz) från moderna vindkraftverk är hörbart, men ljudet från vindkraftverken har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga ljudkällor vid deras riktvärden, som till exempel ljud från vägtrafik. Enligt en kunskapssammanställning 31 om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar som Naturvårdsverket lät utföra 2011 är det inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvent ljud från vindkraft är att vänta i framtiden, förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 db(a), uppfylls och att de riktvärden som framgår av Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om ljud inomhus inte överstigs. Genom exempelberäkningar från ett stort antal vindkraftparker har det tydligt visats att lågfrekvent ljud inomhus inte överskrider FoHMFS 2014:13, när ljudet vid bostadens fasad underskrider 40 db. Hälsoeffekter Förutom besvärsupplevelser har inga påtagliga ohälsoeffekter av ljud från vindkraft kunnat påvisas. Samband mellan ljud från vindkraft och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Det finns enligt Naturvårdsverkets ovan nämnda kunskapssammanställning inga belägg för att infraljud vid de nivåer som kan förekomma vid bostäder bidrar till besvär eller har andra hälsoeffekter. Av kunskapssammanställningen framgår vidare att de påståenden som ibland framförs om att infra- och lågfrekvent ljud från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på människor saknar vetenskapliga belägg. Beräkning och mätning av ljud Naturvårdsverket rekommenderar i sin vägledning för mätning och beräkning av ljud från vindkraft en beräkningsmodell som utgår från fri ljudutbredning i medvind, det vill säga då det blåser från vindkraftverk mot beräkningspunkten och då ljudabsorptionen i luften är låg, i princip ett värsta fall. Beräkningsmodellen Nord2000, som har visat sig överensstämma väl med verkligheten, har använts för ljudberäkningarna i denna MKB. När vindkraftverken är uppförda brukar ljudet kontrolleras genom mätningar och beräkningar som en del i verksamhetsutövarens kontroll av verksamheten, detta beskrivs i avsnitt Nilsson, Mats E. m.fl. (2011). 111

112 6.2.2 Vindkraftparkens påverkan Vattenfall har låtit utföra ljudutredningar för de två exempellayouter som tagits fram, se Bilaga I.1 och I.3. Ljudberäkningarna har utförts med den nordiska beräkningsmetoden Nord2000 i enlighet med de metoder som är praxis att använda. Runt vindkraftparken finns bostäder, vilka begränsar ljudutrymmet för vindkraftparken. Till bostäder räknas såväl permanentbostäder som fritidsbostäder. För att kunna göra representativa ljudberäkningar för möjliga utformningar av vindkraftparken har ett urval av representativa bostäder, vilka i första hand begränsar ljudutrymmet för vindkraftsparken, används som underlag i beräkningarna ( beräkningspunkter ). Vid den slutliga utformningen av vindkraftparken kommer nya ljudberäkningar göras där samtliga kringliggande bostäder omfattas. Nedan redovisas ljudutbredningen beräknad i Nord2000 för exempellayout A, se Figur 48. På samma sätt presenteras resultatet för exempellayout B i Figur 49. I kartorna finns linjer som motsvarar ekvivalent ljudnivå för 35, 40, 45 och 50 db(a). Vattenfall har även låtit utföra beräkningar för lågfrekvent ljud enligt riktvärdena i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, se Bilaga I.1 respektive I.3. Resultaten av ljudutredningarna visar att för båda exempellayouterna innehålls begränsningsvärdet 40 db(a) i samtliga beräkningspunkter. Utredningarna visar också att riktvärdena för lågfrekvent ljud innehålls för alla frekvenser i samtliga beräkningspunkter. 112

113 Figur 48. Ljudutbredning för exempellayout A. Exempellayout A består av 25 vindkraftverk. Rotordiametern är i exemplet 131 meter och navhöjden är 174,5 meter, vilket ger en totalhöjd om ca 240 meter. Kartan visar de bostäder som använts som representativa beräkningspunkter för ljudberäkningar samt kringliggande bostäder. Beräkningen är gjord i Nord2000. Se även Bilaga I

114 Figur 49. Ljudutbredning för exempellayout B. Exempellayout B består av 16 vindkraftverk. Rotordiametern är i beräkningsexemplet 131 meter och navhöjden är 174,5 meter, vilket ger en totalhöjd om ca 240 meter. Kartan visar de bostäder som använts som representativa beräkningspunkter för ljudberäkningar samt kringliggande bostäder. Beräkningen är gjord i Nord2000. Se även Bilaga I

115 6.2.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Vid slutligt val av och placering av vindkraftverk kommer hänsyn tas så att ekvivalent ljudnivå på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder. Vid utvärderingen av anbud på vindturbiner kommer särskild vikt läggas vid ljudfrågor och förnyade ljudberäkningar med aktuella vindkraftverk att genomföras. När vindkraftverken installerats är det Vattenfalls erfarenhet att det tar någon tid innan all teknik justerats och fungerar som den ska. När så skett kommer källjudet att kontrolleras genom närfältsmätningar enligt gällande IEC-standard (IEC ). Vattenfall kommer därefter att göra nya beräkningar som tillsynsmyndigheten får ta del av. Kontroll av ljudnivån sker därefter genom närfältsmätning och beräkning vid eventuell förändring av verksamheten om det inte är uppenbart att förändringen inte medför att ljudvillkoret överskrids. Kontroll sker också om det finns anledning att befara något tekniskt fel som kan påverka ljudet inträffat, det kan till exempel bli aktuellt vid klagomål gällande ljud. Eftersom information visat sig ha viss påverkan på hur ljud upplevs kommer Vattenfall att ha riktad information till och dialog med närboende som bedöms kunna beröras av ekvivalenta ljudnivåer över 35 db (A). Information och kommunikation kommer ske såväl innan vindkraftverken byggs som under tiden fram till dess ljudet kontrollerats. Vid behov kommer dialog också att hållas under drifttiden. Det kommer att vara tekniskt möjligt att reglera ner ljudnivån på de vindkraftverk som byggs. Om så behöver ske görs det till priset av lägre elproduktion. Under byggtiden kommer anläggningsarbeten att orsaka buller. Vattenfall kommer att följa Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser Bedömning av konsekvenser Med ovan nämnda försiktighetsåtgärder kommer den ekvivalenta ljudnivån inte att överstiga 40 db(a) vid någon bostad. Högre ljudnivåer kan upplevas inom och i direkt anslutning till ansökansområdena men inte vid de bostäder som ligger i närheten. Ljudnivåerna, inklusive lågfrekvent ljud, kommer inte att överstiga de nivåer som tillåtits i praxis. Konsekvenserna av ljud får därför anses vara godtagbara. 115

116 6.3 Rörliga skuggor Generellt om rörliga skuggor Vindkraftverk är höga och de rörliga skuggorna från rotorbladen kan nå långt och i vissa fall störa människor som bor eller uppehåller sig i närheten. Det är relativt enkelt att räkna ut när och var skuggor kan nå olika platser i omgivningen beroende på hur solen står vid olika tider på dygnet och året. Det går då att räkna ut hur lång tid varje plats teoretiskt kan få skugga från ett vindkraftverk. Den teoretiska skuggtiden kan beräknas med två olika värden den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten och en sannolik skuggeffekt. Skuggorna blir mer diffusa på större avstånd. Detta beror på optiska fenomen i atmosfären och att rotorbladen skymmer en allt mindre del av solen. Skuggorna kan uppfattas på upp till ca 1,5 kilometers avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. De kan uppfattas på större avstånd under klara vinterdagar och kortare under klara sommardagar. Skuggor på vertikala ytor syns också på större avstånd än skuggor på marken. Enligt rättspraxis får faktisk skuggbildning vid bostad inte överskrida åtta timmar per år eller 30 minuter per dag Vindkraftparkens påverkan Skuggberäkningar Beräkningarna av exponeringstiden för rörlig skugga är utförda i WindPRO (ett datorprogram för planering och design av vindkraftverk), se bilaga J. Exempellayout A har beräknats för 25 vindkraftverk med en rotordiameter på 131 meter och en totalhöjd på 240 meter. Exempellayout B har beräknats för 16 vindkraftverk med en fiktiv rotordiameter på 150 meter 32 och en totalhöjd på 240 meter. Skuggberäkningarna visar hur många timmar per år bostäder 33 inom 2,5 kilometer från ansökansområdena teoretiskt kan påverkas av rörlig skugga från vindkraftverken. Beräkningen av högsta teoretiskt möjliga skuggtid (se kolumnen Shadow, worst case i beräkningarna i Bilaga J) utgår från att himlen alltid antas vara molnfri, att vindkraftverken alltid antas vara i produktion, att det inte finns något (t.ex. skog) som kan skymma sikten och att rotorskivan alltid är vänd vinkelrätt mot solen. I praktiken kommer skuggpåverkan därför alltid att uppstå under avsevärt färre timmar än vad sådana beräkningar visar. För att få en mer realistisk bedömning av skuggpåverkan har beräkningar även gjorts av en mer sannolik skuggtid för de båda exempellayouterna. Beräkningarna är baserade på generell väderstatistik för soltimmar (se kolumnen Shadow, expected values i beräkningarna i Bilaga J). 32 Beräkningen avser en fiktiv turbin med rotordiameter om 150 meter eftersom så stora turbiner inte finns på marknaden idag. 33 Enligt Lantmäteriets fastighetskarta (2016). Alla byggnader klassade som bostäder enligt Fasighetskartan utgör inte nödvändigtvis bostäder. 116

117 Inte heller i detta fall har dock skogsridåer eller intilliggande byggnader tagits med i beräkningarna vilket gör att skuggtiden också här kommer att bli lägre i verkligheten. Påverkan av Boarp vindkraftpark I Figur 51 redovisas den sannolika skuggutbredningen beräknad i WindPro för exempellayout A. På samma sätt presenteras skuggutbredningen för exempellayout B i Figur 52. Linjen i figurerna beskriver var gränsen för sannolik skuggtid om åtta timmar per år skulle gå om skuggstyrning av vindkraftverken inte tillämpas. Som framgår ovan kommer den möjliga skuggtiden i praktiken att bli ännu kortare än den beräknade sannolika skuggtiden eftersom hänsyn inte tagits till objekt som hindrar skuggorna att nå bostaden, bland annat skog. Formen på det markområde som kan exponeras för åtta timmars rörlig skugga per år liknar en bumerang, med ett långt ben åt sydväst och ett åt sydost. Detta beror på att de längsta skuggorna bildas då solen står som lägst, dvs. i gryning (då solen lyser från nordost) och skymning (då solen lyser från nordväst). Mitt på dagen står solen som högst och i söder och skuggan norr om verket blir därför kort. Rakt söder om ett vindkraftverk blir det ingen (eller mycket liten) skugga eftersom solen aldrig lyser därifrån. Detta illustreras i Figur 50. Vid beräkningen av rörlig skugga för den aktuella vindkraftparken har bostäder identifierats där det finns risk Figur 50. llustration av skuggutbredning och påverkan på bostäder. för skuggtider som överstiger åtta timmar per år eller 30 minuter per dag om skyddsåtgärder inte skulle vidtas. De bostäder där det finns sådan risk är markerade med röda prickar i figurerna och de som ligger under åtta timmar per år har markerats med gröna prickar. Skuggberäkningarna redovisas även i Bilaga J.1 och J.2. Det är tydligt att vindkraftverkens exakta placering, vilket bestämmer skuggornas nedslagsplats och räckvidd, är avgörande för under hur lång tid en närliggande bostad teoretiskt och i verkligheten kan påverkas av rörlig skugga. 117

118 Figur 51. Skuggberäkning sannolikt värde för exempellayout A, 240 meters totalhöjd och 131 meters rotordiameter. Punkterna visar bostadsklassade byggnader inom 2,5 km från ansökansområdena. Se Bilaga J.1 för beräkningsresultat per fastighet. 118

119 Figur 52 Skuggberäkning sannolikt värde för exempellayout B, 240 meters totalhöjd och 150 meters rotordiameter. Punkterna visar bostadsklassade byggnader inom 2,5 km från ansökansområdena. Se Bilaga J.2 för beräkningsresultat per fastighet. 119

120 6.3.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Verksamheten kommer att bedrivas så att faktisk exponering för rörliga skuggor vid kringliggande bostäder inte överskrider åtta timmar per år eller 30 minuter per dag. När vindkraftverken upphandlats och totalhöjden och positionerna slutligt bestämts kommer nya skuggberäkningar att genomföras. Utrustning för skuggstyrning kommer att installeras på så många vindkraftverk som är nödvändigt för att skuggvillkoret ska kunna innehållas. Det eller de vindkraftverk som bidrar till att en bostad riskerar att exponeras för mer än åtta timmar rörlig skugga per år, eller 30 minuter per dag, förses med utrustning för att kunna stängas av under erforderlig tid för att skuggvillkor ska kunna innehållas. Avstängningen aktiveras i vissa fall endast om solen skiner, men det finns även möjlighet att stänga av vindkraftverk vid specifika tidpunkter. Erfarenheter från svenska vindkraftsanläggningar har visat att det går att tillämpa sådan skuggstyrning med ett mycket begränsat produktionsbortfall Bedömning av konsekvenser Efter vidtagna skyddsåtgärder kommer antalet faktiska skuggtimmar vid bostäder inte att överstiga åtta timmar per år eller 30 minuter per dygn. Eftersom det är de bostäder som ligger närmast vindkraftparken som är styrande för vindkraftparkens skuggreglering så kommer den verkliga skuggutbredningsbilden för Boarps vindkraftpark ha ett helt annat utseende än den vid den oreglerade driften som redovisas i Figur 51 och Figur 52. Påverkan av skuggor kommer inte att överstiga de gränser som gäller enligt rättspraxis. Konsekvenserna av skuggbildning får därmed anses vara godtagbara. 120

121 6.4 Hydrologi inklusive vattendrag Generellt om hydrologi och vindkraft Vid alla arbeten där marken förändras (så som vid byggnation av en vindkraftpark) kan hydrologin i området påverkas eftersom förutsättningarna ändras. Förändringen kan antingen bara vara lokal eller få spridningseffekter, till exempel om avrinningsriktningar ändras eller om avdunstningen ökar eller minskar. Ett visst hydrologiskt förhållande kan vara en förutsättning för att främja en viss naturtyp, således kan olika naturtyper gynnas eller missgynnas av en förändring i hydrologin. Den största risken för hydrologisk påverkan föreligger vid anläggande av vindkraftparken. Vid byggnation av en vindkraftpark är det främst dikningsarbeten för vägar och kabelschakter samt dräneringar av fundament och byggnader som påverkar hydrologin. Schakter och uppfyllnad av massor kan ändra de hydrologiska förhållandena. Så länge arbetena görs inom ett visst avrinningsområde och den naturliga avrinningen i form av ytvatten eller grundvatten inte förändras, blir påverkan enbart lokal. Om avrinningen till eller från känsliga naturmiljöer, som är beroende av ett visst hydrologiskt förhållande, förändras riskerar naturmiljön att påverkas. Hur stor påverkan blir beror på anläggningens utformning och vilka tekniker och skyddsåtgärder som används under byggnationen. Under driftskedet är risken för hydrologisk påverkan tämligen liten. Vindkraftverken i sig utgör ingen hydrologisk påverkan. Eventuella läckage av kemikalier och bränslen beskrivs i kapitel 5.11 och Hårdgjorda ytor innebär vanligtvis en lägre markinfiltration och mer ytvattenavrinning. Vid avveckling av vindkraftparken används återigen vägar, kranplatser och andra ytor. En viss upprustning av dessa kan krävas, men det bedöms generellt inte innebära någon förändring av hydrologin om samma skyddsåtgärder som används i anläggningsskedet tillämpas Vindkraftparkens påverkan De hydrologiska förutsättningarna och deras koppling till naturvärden beskrivs i avsnitt och i den hydrogeologiska utredningen (Bilaga C.1). Våtmarker och sumpskogar Det finns inte några våtmarker med VMI-klass 1 eller 2 (mycket höga och höga naturvärden) inom ansökansområdena. I det norra ansökansområdet finns VMI-objekt med klass 3 (vissa naturvärden) nordost om länsväg Sydväst om länsvägen finns VMI-objekt med klass 4 (låga naturvärden). I det södra ansökansområdet finns endast VMI-objekt med klass 3. Utanför ansökansområdena finns våtmarker av VMI-klass 1 eller 2. Vid inventeringarna har ytterligare våtmarker identifierats som inte ingår i VMI-klassningen på grund av att de är för små. I utredningen har samtliga våtmarker, inklusive sumpskogar, inom utredningsområdet studerats noggrant och deras nuvarande status i fråga om påverkansgrad från skogsbruk och andra mänskliga aktiviteter har beskrivits, se avsnitt Vissa av de undersökta och klassade objekten ligger utanför ansökansområdena. 121

122 Våtmarkerna har delats in i fyra påverkansgrader: opåverkade våtmarker, våtmarker med liten påverkan, våtmarker med måttlig påverkan och starkt påverkade våtmarker. En bedömning har därefter gjorts avseende i vilken omfattning en vindkraftsetablering inom dessa områden skulle kunna skada identifierade värden. Därmed har hydrologiskt sårbara områden (opåverkade våtmarker) samt områden med viss hydrologisk sårbarhet (bl.a. samtliga våtmarker med liten eller måttlig påverkan av skogsbruket) definierats. Kopplingen mellan påverkansgrad, hydrologiskt samband med andra områden och hur sårbart området bedöms vara beskrivs i Tabell 10. Områdena redovisas i Figur 53 och Figur 54. Av figurerna framgår också hur skyddszoner är avgränsade samt hur vindkraftverk och vägar kan komma att placeras enligt exempellayouterna. I tabellen har också exempel på objekt listats. För en fullständig beskrivning hänvisas till den hydrogeologiska utredningen. Tabell 10. Sårbarhet för våtmarker och sumpskogar baserat på bedömd påverkansgrad och hydrologiskt samband med skyddade objekt. Bedömningen för området i sin helhet finns i Figur 18. Påverkansgrad (se avsnitt 3.7.5) Sårbarhet för vindkraftsetablering Objekt Restriktioner Opåverkade Hydrologiskt sårbara områden Samtliga opåverkade våtmarker: de centrala delarna av kärrområdet vid Gölen samt en mindre del av samma våtmarksobjekt söder om Gölen (P07D0D02), de centrala delarna av Fagraredsmossen (P07D0D04) samt del av objekt P07D1D01. Stoppområden. Inga åtgärder kommer att vidtas. Lite påverkade/ Måttligt påverkade Viss hydrologisk sårbarhet Samtliga våtmarker inventerade i VMI, sumpskogsobjekt samt tidigare ej registrerade våtmarker som bedömts vara lite eller måttligt påverkade. Uteslutits ur vindkraftsområdena. Särskilda försiktighetsmått och skyddsåtgärder kommer att vidtas, se Starkt påverkad Viss hydrologisk sårbarhet Våtmarksområden som är starkt påverkade men som är hydrologiskt förbundna med/har tydlig avrinning mot Ära- och Rullamossens Natura 2000-område. Uteslutits ur vindkraftsområdena. Särskilda försiktighetsmått och skyddsåtgärder kommer att vidtas, se Starkt påverkad Ingen förhöjd sårbarhet Övriga våtmarker och sumpskogsobjekt som har bedömts vara starkt påverkade av bl.a. skogsbruket. Generella försiktighetsmått och skyddsåtgärder kommer att vidtas, se Vattendrag Utöver våtmarker och sumpskogar har även de naturliga vattendragen Fagraredsån och Gölabäcken, inklusive 20 meters skyddsavstånd till vattendragen, bedömts ha viss hydrologisk sårbarhet, se Tabell 10, Figur 53 och Figur 54. Det gäller även biflöden till Fagraredsån som inte har direkta vandringshinder eller bara är mindre grävda diken som anslutits till ån. Naturliga vattendrag som har bedömts ha hydrologisk koppling till andra skyddsvärda områden har också bedömts ha viss hydrologisk sårbarhet. Övriga vattendrag inom ansökansområdena består av huvudsakligen av grävda diken med mycket låg eller ingen vattenföring, vilka inte bedömts ha någon direkt sårbarhet. För dessa kommer dock generella försiktighetsåtgärder för vattendrag att följas, se avsnitt

123 Figur 53. Utbredning av hydrologiskt sårbara områden (opåverkad våtmark) och områden med viss hydrologisk sårbarhet (våtmarker med liten eller måttlig påverkan, våtmarker som avvattnas mot Ära- och Rullamosse samt områden inom 20 m från vissa vattendrag) samt skyddszon våtmark tillsammans med exempellayout A och B (inkl. vägar) för det norra ansökansområdet. I kartan är berörda hänsynspassager uppmärkta enligt numrering i Bilaga C.2. I Bilaga B finns motsvarande karta samt kartor som visar våtmarker, sumpskogar och påverkansgrad i A3-format. Där finns också kartor som visar hur dessa områden förhåller sig till ansökansområdena, stoppområden och vindkraftsområden. 123

124 Figur 54. Utbredning av hydrologiskt sårbara områden (opåverkad våtmark) och områden med viss hydrologisk sårbarhet (våtmarker med liten eller måttlig påverkan, våtmarker som avvattnas mot Ära- och Rullamosse samt områden inom 20 m från vissa vattendrag) samt skyddszon våtmark tillsammans med exempellayout A och B (inkl. vägar) för det södra ansökansområdet. I kartan är berörda hänsynspassager uppmärkta enligt numrering i Bilaga C.2. I Bilaga B finns motsvarande karta samt kartor som visar våtmarker, sumpskogar och påverkansgrad i A3-format. Där finns också kartor som visar hur dessa områden förhåller sig till ansökansområdena, stoppområden och vindkraftsområden. 124

125 6.4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Avgränsningar av ansökansområdet Det norra ansökansområdet har avgränsats för att säkerställa att det inte blir någon påverkan på Natura 2000-området Ära- och Rullamosse. Avståndet är därmed minst 750 meter till den delen av ansökansområdet som ligger nordost om länsväg Från den del av ansökansområdet som ligger sydväst om länsvägen sker avrinningen inte i riktning mot Natura 2000-området, avståndet till Natura 2000-området är där som närmast ca 500 meter. De delar av Boaredsmossen som klassats som hydrologiskt sårbart område är undantagna från ansökansområdet. Området runt Boaredsmossen har erhållit status viss hydrologisk sårbarhet. Generella försiktighetsmått och skyddsåtgärder inom ansökansområdena Under detaljprojekteringen kommer väg- och kabeldragningar samt placering av vindkraftverk och andra anläggningar att planeras i samråd med hydrologisk expertis, bland annat för att säkerställa att vattenregimen inte ändras i området. Inga nya diken anläggs i våtmarker i områden där de kan dränera våtmarken. Passager över vattendrag anläggs så att vattendragets ekologiska och vattenhushållande funktion för omgivningen bibehålls. Passager över vattendrag anläggs så att de inte, annat än tillfälligt, förändrar strömhastighet, bredd eller karaktär på vattendraget. Det innebär bland annat att anläggningen i första hand sker vid korta passager och med trumma. Vid utbyte av befintliga vägtrummor i vattendrag kommer nya vägtrummor ha minst lika stor diameter som de gamla. Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera, det vill säga så att de inte utgör vandringshinder. Om någon trumma behöver anläggas eller ändras vid vägpassage av vattendrag kommer detta att anmälas till länsstyrelsen enligt 11 kap. 9 a miljöbalken. Vid passage av naturliga vattendrag kommer schaktning i vattendraget göras varsamt och vid risk för omfattande grumling kommer slamfällor anläggas nedströms arbetsområdet. Vägdiken kommer inte anslutas till naturliga vattendrag. Inom områden med viss hydrologisk känslighet, skyddszon våtmark och inom 100 meter från Fagraredsån kommer inte petroleumprodukter eller kemikalier att förvaras. I sådana områden kommer inte heller fordon att stå uppställda över natten. 125

126 Särskild hänsyn inom ansökansområdena Av Figur 53 och Figur 54 framgår var inom ansökansområdena det finns hydrologiskt sårbara områden och områden med viss hydrologisk sårbarhet samt hur skyddszonerna är avgränsade. Hydrologiskt sårbara områden Som framgår ovan har de områden som har pekats ut som hydrologiskt sårbara (dvs. opåverkade våtmarker) har betecknats som stoppområden. Inom stoppområden gäller följande. Inga anläggningar kommer att placeras eller anläggningsarbete utföras i stoppområdena. Områden med viss hydrologisk sårbarhet Inom områden med viss hydrologisk sårbarhet kommer inga vindkraftverk att anläggas och inga andra anläggningsarbeten vidtas med undantag för byggnation eller förstärkning och breddning av vägar och etablering av elkablar i begränsad omfattning. Det kan även bli aktuellt att anlägga begränsade delar av hårdgjorda ytor, till exempel en kranuppställningsplats, inom områden med viss hydrologisk sårbarhet. Detta kan bli aktuellt om det är svårt att få plats med erforderliga ytor utanför eller om det är byggtekniskt fördelaktigt att anlägga mindre delar inom områden med viss hydrologisk sårbarhet. Utöver generella försiktighetsmått och skyddsåtgärder gäller följande inom områden med viss hydrologisk sårbarhet. Inga andra arbeten än anläggande av begränsade delar av hårdgjorda ytor samt väg och kabelpassager kommer att utföras inom områden med viss hydrologisk sårbarhet. Vägoch kabeldragning kommer främst göras längs befintliga vägar eller vid korta passager av objekten, benämnda hänsynspassager (se nedan). Åtgärder inom områden med viss hydrologisk sårbarhet kommer endast vidtas om det kan säkerställas att skada inte uppstår på hydrologiska värden. Denna bedömning ska göras av hydrologisk expertis. Vid anläggningsarbeten inom områden med viss hydrologisk sårbarhet kommer diken inte anläggas djupare än befintliga diken och nya diken kommer inte anläggas på en nivå som är lägre än de närliggande våtmarkerna. Ett trettiotal lämpliga vägpassager (hänsynspassager) av områden med viss hydrologisk sårbarhet har identifierats och redovisas tillsammans med föreslagna försiktighetsmått i rapporten Hänsynspassager hydrologi, Bilaga C.2. I de två exempellayouterna har tio (exempellayout A) respektive elva (exempellayout B) av hänsynspassagerna använts. I kartorna i Figur 53 och Figur 54 redovisas berörda hänsynspassager för vägarna i exempellayouterna. Eftersom vindkraftverkens placeringar inte är fastställda kommer det sannolikt bli aktuellt att använda vissa av de andra förslag till hänsynspassager som redovisas i utredningen. Vägpassagerna kan också komma att utföras med mindre avvikelser från vad som beskrivs i rapporten. Oavsett kommer dessa anläggas med motsvarande typ av försiktighetsmått. 126

127 Utöver generella försiktighetsmått och skyddsåtgärder gäller följande vid hänsynspassager. Högst 15 av de 33 beskrivna hänsynspassagerna kommer att nyttjas. Vägar i våtmarker med viss hydrologisk sårbarhet kommer att anläggas i form av flytande väg med geonät och utan att anlägga nya diken. Vid våtmarker med liten mäktighet eller våtmarker med dålig bärighet kan som alternativ vägkroppen anläggas med genomsläppligt material för att säkerställa vattenflödet. Om kablar måste korsa dessa områden sker det utan att kabelschakten blir dränerande. Skyddszon våtmark Till de våtmarker som utgör hydrologiskt sårbara områden (stoppområden) och områden med viss hydrologisk sårbarhet har en skyddszon våtmark definierats 34. Syftet med skyddszonen är att uppmärksamma närheten till dessa områden så att placering av vindkraftverk och infrastruktur inom skyddszonerna kan göras med särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått som säkerställer att skada inte uppstår på de närliggande hydrologiskt sårbara områden eller områden med viss hydrologisk sårbarhet. Skyddszonerna har avgränsats utifrån våtmarkens karaktär och sårbarhet, påverkansgrad samt omgivande topografi enligt de generella principerna i Tabell 11 nedan. Skyddszonernas utbredning framgår av Figur 53 och Figur 54. Ingen skyddszon har bedömts nödvändig på platser där höjdskillnaden till kringliggande mark överstiger tre meter eller en naturligt hydrologisk gräns (såsom ett vattendrag) ligger inom närområdet. På vissa platser där det bedömts motiverat med hänsyn till de hydrologiska förhållandena på platsen förekommer även större skyddszoner än de generella skyddszonerna som anges nedan. I vissa fall ingår områden som bedömts vara starkt påverkade i skyddszon våtmark eftersom det bedömts finnas hydrologiska samband med angränsande mindre påverkade våtmarksområden. Tabell 11. Sammanställning av generella principer för hur skyddszon våtmark har definierats. Tabellen anger minsta skyddszon under förutsättning att ingen skyddszon har bedömts nödvändig (se *). Skyddszonens utbredning framgår av Figur 53 och Figur 54. Påverkansgrad Sårbarhet Typ Minsta skyddszon* Ingen Hydrologiskt sårbar Kärr 50 meter Mosse 20 meter Liten Viss hydrologisk sårbarhet Kärr 50 meter Mosse 20 meter Måttlig Viss hydrologisk sårbarhet Alla 20 meter Stor Ingen sårbarhet Alla ingen * Ingen skyddszon har bedömts nödvändig då höjdskillnaden till kringliggande mark överstiger tre meter eller en naturligt hydrologisk gräns (såsom ett vattendrag) ligger inom närområdet. Skyddszonen kan också vara större än den i tabellen angivna skyddszonen. 34 Länsstyrelsen i Västra Götaland har i sitt samrådsyttrande ( ) angett att skyddsavstånd till våtmarker och sumpskogar som är kortare än 50 meter bör motiveras, se Bilaga A. Utgångspunkten för bedömningen av skyddzonen har därför gjorts mot bakgrund av detta. Samtliga våtmarker och sumpskogar inom ansökansområdena har bedömts utifrån påverkansgrad och sårbarhet och skyddszonen har anpassats därefter. 127

128 Utöver generella försiktighetsmått och skyddsåtgärder gäller följande inom skyddszon våtmark. Om vindkraftverk placeras inom skyddszon våtmark kommer dränerade fundament inte anläggas. Åtgärder inom skyddszon våtmark kommer endast vidtas om det kan säkerställas att skada inte uppstår på det område (hydrologiskt sårbart område eller område med viss hydrologisk sårbarhet) som skyddszonen har till avsikt att skydda. Denna bedömning ska göras av hydrologisk expertis. Vid anläggningsarbeten inom skyddszon våtmark kommer diken inte anläggas djupare än befintliga diken och nya diken inte anläggas på en nivå som är lägre än de närliggande våtmarkerna. Befintliga diken kommer inte rensas djupare än befintliga diken inom närområdet Bedömning av konsekvenser Konsekvenserna för hydrologin i området kommer att begränsas genom en rad skyddsåtgärder. Genom den kartläggning av såväl befintliga som tidigare inte registrerade våtmarker som genomförts är kunskapen om området mycket god. Kartläggningen har resulterat i att ingrepp i hydrologiskt sårbara områden helt kommer att undvikas och att åtgärder begränsas i områden med viss hydrologisk sårbarhet. Inom områden med viss hydrologisk sårbarhet och skyddszon våtmark kommer åtgärder endast vidtas med tillämpning av de särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått som beskrivits ovan. Efter de begränsningar som gjorts av ansökansområdena och de stoppområden som avgränsats med hänsyn till hydrologin är de återstående värdena inom ansökansområdena begränsade. Ansökansområdena hyser ett stort antal objekt med låga hydrologiska värden, där viss påverkan inte kan undvikas i och med det markingrepp som projektet innebär. De konsekvenser som bedöms kunna uppstå är främst kopplade till mindre våtmarker som är starkt påverkade av framförallt skogsbruket inom ansökansområdena. I och med att tidigare felaktigt anlagda vägtrummor kommer att kunna åtgärdas, vid breddning och förstärkning av nyttjade vägar, bedöms projektet också innebära positiva konsekvenser för hydrologin och vattenlevande organismer i området. Ära- och Rullamossen, Fagraredsån och våtmarkerna kring Gölen Konsekvenserna för områden med höga naturvärden såsom Ära- och Rullamosse Natura område, våtmarkerna kring Gölen, Fagraredsån med flera bedöms efter ovan nämna skyddsåtgärder och avgränsningar bli obetydliga. Det norra ansökansområdet har avgränsats för att förebygga påverkan på Natura 2000-området Ära- och Rullamosse. De känsliga delarna av våtmarkerna som avvattnas mot Ära- och Rullamosse är i den hydrogeologiska utredningen utpekade som hydrologiskt såbara områden och utgör stoppområden inom vilka inga åtgärder kommer vidtas (det gäller VMI-objekten P07D0D04 och P07D1D01). 128

129 Sydväst om länsväg 1739 ligger ansökansområdet nedströms Natura 2000-området och så länge flödet i Fagraredsån bibehålls kan inte Natura 2000-områdets hydrologi påverkas av en etablering i detta område. Det enda ytvatten vid sidan om vattendragen som finns i ansökansområdena är Gölen. Området runt Gölen har betecknats som stoppområde och kommer därmed inte att påverkas av vindkraftparken. Våtmarker och sumpskogar Vindkraftparken kommer inte medföra negativa konsekvenser för VMI-objekt av de två högsta naturvärdesklasserna (klass 1 eller 2). De våtmarker som har bedömts vara hydrologiskt förbundna med våtmarken (07D1D03) som har klass 1 i VMI och omfattas av Natura området Ära- och Rullamosse, har utretts och undantagits från åtgärder enligt vad som beskrivits ovan. De sumpskogar och våtmarker av klass 3 och 4, som trots det rationella skogsbruket i området, bedömts vara opåverkade har betecknats som hydrologiskt sårbara områden och uteslutits ur ansökansområdena (Boaredsmossen) eller betecknats som stoppområden. Vindkraftparken kommer därmed inte medföra några negativa konsekvenser för dessa områden. De områden som betecknats som områden med viss hydrologisk sårbarhet har uteslutits ur vindkraftområdena. Lämpliga väg- och elledningspassager av områden med viss hydrologisk sårbarhet (hänsynspassager) kommer endast göras i begränsad omfattning och med tillämpning av särskilda försiktighetsmått. Konsekvenserna på områden med viss hydrologisk sårbarhet bedöms därmed som små till obetydliga. Övriga våtmarker och sumpskogsobjekt som inte har betecknats som hydrologiskt sårbara eller bedömts ha viss hydrologisk sårbarhet, har inte undantagits från vindkraftsområdena. Dessa områden har bedömts vara starkt påverkade av skogsbruket enligt definitionen i avsnitt och ligger i områden som är utdikade och planterade med produktiv skog. Vissa områden är kalhyggen. Inom dessa områden bedöms inga specifika naturvärden finnas kvar. Åtgärder inom dessa områden har inte heller bedömts påverka värdena i närliggande våtmarker. Passager genom dessa områden kommer ändå att undvikas eftersom sådana generellt är kostsamma. Konsekvenserna av vindkraftparken i dessa områden bedöms som obetydliga. Vattendrag med viss hydrologisk sårbarhet Med de försiktighetsmått som kommer att vidtas bedöms vattendrag med viss hydrologisk sårbarhet inte påverkas negativt. Befintliga passager av Fagraredsån och dess naturliga biflöden kommer kunna förbättras i och med att felaktigt anlagda vägtrummor, som i vissa fall utgör vandringshinder kan åtgärdas, vilket gynnar vattenlevande organismer. Påverkan på vattendragen kommer därmed till stor del vara positiv. Övrigt ytvatten Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms inga naturvärden komma att påverkas även om vattendrag passeras med väg eller elkabel eller om andra åtgärder vidtas i närheten. 129

130 Brunnar och avvattningsföretag Enligt den hydrogeologiska utredningen kommer närliggande markavvattningsföretag inte att påverkas så länge vattenflödet i de diken som mynnar ut i båtnadsområdena bibehålls. Även en mindre förändring av flödet bedöms inte kunna påverka syftet med markavvattningen. Markavvattningsföretagen ligger utanför ansökansområdena och risken för påverkan bedöms därför vara obetydlig och några konsekvenser bedöms inte uppstå. Enligt den hydrogeologiska utredningen är risken för påverkan på brunnar i området mycket liten. Efter genomförda avgränsningar av ansökansområdena bedöms risken ha minskat ytterligare. Samlad bedömning Sammantaget bedöms de hydrologiska förhållandena och de naturvärden som är beroende av dessa förhållanden, kunna bevaras genom genomförda avgränsningar och skyddsåtgärder. De samlade konsekvenserna för de hydrologiska värdena i området bedöms därför blir obetydliga. Tabell 12. Bedömningsgrunder för hydrogeologi. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för hydrologin. Felaktigt byggd infrastruktur kan rättas till så att naturliga hydrologiska förutsättningar återställs. 130

131 6.5 Naturmiljö Generellt om naturvärden och vindkraft Vindkraftsetablering innebär att mark tas i anspråk och därmed sker en direkt påverkan på livsmiljöer och arter. Det direkta markanspråket kan även innebära fragmentering av naturlandskapet. Vilka effekter den direkta påverkan får är beroende på vilka livsmiljöer, arter och ekologiska funktioner som påverkas. Exempelvis kan förändringar i hydrologin eller lokalklimatet indirekt påverka växtsammansättningen lokalt. Vägnät och etableringsytor kan även utgöra barriärer för djur på land och i vatten genom att möjligheten att röra sig fritt i landskapet eller vattendraget hindras. Samtidigt kan nya kantzoner, vägkanter och öppna marker skapa nya förutsättningar och också gynna många arter. Tillfartsvägar och vägnät gör att tidigare otillgängliga platser öppnas upp samtidigt som tillsyn och underhållsarbeten bidrar till att mer människor rör sig i området. Störningar från mänsklig aktivitet, främst under byggtiden, kan påverka djurlivet. En vindkraftsetablering kan i praktiken leda till habitatförlust, särskilt i de fall området tidigare varit orört och ostört. Under driftsfasen minskar denna påverkan. Etableringen av vindkraftsanläggningen innebär framförallt reversibla intrång och en återställning av mark kan ske när vindkraftparken avvecklas. Sprängning och större schaktarbeten kan dock innebära irreversibel påverkan av naturmiljön och geologiska värden Vindkraftparkens påverkan Påverkan på naturvärden med koppling till hydrologi, till exempel våtmarker och vattendrag, redovisas i avsnitt 6.4 ovan. Området vid Boarp vindkraftpark är som framgått präglat av produktionsskogsbruk. I och med genomförda avgränsningar hyser ansökansområdena generellt sett låga naturvärden. Påverkan på våtmarksobjekt (bl.a. området kring Gölen) och sumpskogar beskrivs i avsnitt om hydrologi. Vid sidan av dessa finns inte några höga naturvärden i ansökansområdena med undantag för en nyckelbiotop i det norra delområdet som i naturvärdesbedömningen (Bilaga D) bedömts hålla naturvärdesklass 2. Nyckelbiotopen har betecknats som stoppområde inom vilket inga åtgärder får vidtas. Inga naturvärdesobjekt som bedömts hålla naturvärdesklass 1 3 har hittats i ansökansområdena. Vid naturvärdesinventeringen av området påträffades endast fyra mindre naturvärdesobjekt inom ansökansområdena, dessa har bedömts hålla lägsta naturvärdesklass (klass 4). Tidigare kända naturvärden och naturvärdesobjekt funna vid inventeringen redovisas i Figur

132 Figur 55. Inventerade och tidigare kända naturvärden tillsammans med exempellayout A och B (inkl. vägar). Naturvärdena redovisas per ansökansområde i A3-format i Bilaga B. 132

133 Nyckelbiotop Nyckelbiotopen utgör i sin helhet stoppområde, se Figur 55. Inga andra åtgärder än breddning av befintlig väg kommer att göras inom 20 meter från nyckelbiotopen. Nyckelbiotopen är en del av ett sumpskogsobjekt som i den hydrogeologiska utredningen bedömts ha viss hydrologisk sårbarhet och som även omges av en ca 20 meter bred skyddszon våtmark, se även avsnitt och ovan. Genom nyckelbiotopen går ett fuktstråk från en mindre tjärn, belägen nordväst om nyckelbiotopen. Även tjärnen och fuktstråket har i den hydrogeologiska utredningen bedömts ha viss hydrologisk sårbarhet. Genom fuktstråket går en befintlig skogsväg. Passagen av fuktstråket utgör en så kallad hänsynspassage (se Figur 53) och vid en eventuell passage av fuktstråket kommer de försiktighetsmått som beskrivs i avsnitt ovan vidtas, bland annat för att säkerställa den naturliga tillförseln av vatten till nyckelbiotopen. Därmed bedöms det inte ske någon påverkan på nyckelbiotopen. Objekt funna vid naturvärdesinventeringen Samtliga fyra naturvärdesobjekt som hittades vid inventeringen ligger utmed eller i närheten av befintliga vägar. Två av naturvärdesobjekten ligger utmed befintliga vägar som används i exempellayouterna. För att minska markanspråket och därmed påverkan är det önskvärt att i så stor utsträckning som möjligt använda de befintliga vägar som finns i området. Det vore därför olämpligt att undanta naturvärdesobjekten från åtgärder då det skulle kunna begränsa användandet av de befintliga vägarna. Vid eventuell breddning av vägarna genom dessa objekt kommer dock rimlig hänsyn tas för att minska påverkan på naturvärdesobjekten, vilket till exempel kan innebära att breddning sker åt det håll som hyser minst naturvärden. I naturvärdesinventeringen identifierades ett antal artrika vägkanter. Dessa har inte bedömts uppfylla kriterierna för den lägsta naturvärdesklassen. Vid naturvärdesinventeringen påträffades inte några rödlistade eller fridlysta arter i vägkanterna. Eftersom naturvärdena är begränsade och då det är viktigt att kunna använda befintliga vägar bedöms det inte finnas skäl att undanta vägkanterna från åtgärder. Hasselmus Tidigare kända och möjliga hasselmushabitat har pekats ut i naturvärdesinventeringen. De tidigare kända hasselmuslokalerna är belägna nära det södra ansökansområdets gräns, intill vägar som eventuellt skulle kunna bli föremål för åtgärder. Möjliga hasselmushabitat är bedömda utifrån miljöer som hasselmusen generellt sett trivs i. Det påträffades inga hasselmöss i samband med inventeringen. Det finns i nuläget inget belägg för att vare sig de tidigare kända eller möjliga hasselmushabitaten skulle hysa någon hasselmuspopulation. Det saknas därför anledning att i nuläget undanta dessa områden från anläggningsåtgärder. Den mest relevanta åtgärden för hasselmusen är att istället på nytt utföra en inventering av dessa lokaler i samband med en detaljprojektering av den slutliga utformningen av vindkraftparken om det skulle bli aktuellt med verksplacering, vägbyggnation, kabeldragning eller liknande inom dessa områden. Vidare är hasselmusen fridlyst. Om hasselmusbon skulle påträffas måste bestämmelserna i artskyddsförordningen följas. Det innebär att det måste säkerställas att boplatserna inte skadas, till exempel genom breddning av väg åt motsatt håll jämfört med boets placering. 133

134 Rödlistade arter Enligt Artportalen finns det fem registrerade fynd av rödlistade arter (förutom fåglar och fladdermöss) inom ansökansområdena. De två fynd av kärlväxter som har registrerats i anslutning till Gölen finns båda inom det stoppområde som utgörs av värdekärnan i den våtmark som omger Gölen. Därmed kommer inga anläggningsarbeten att ske i anslutning till fyndplatserna. Precis vid infarten till den skogsväg som leder norrut in i det södra ansökansområdet finns tidigare inrapporterade fynd av växten borsttåg och en fjärilsart (sexfläckig bastardsvärmare). Arterna omfattas inte av fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Bägge fynden är lokaliserade längs med en vägkant som i naturvärdesinventeringen bedömts som artrik. Mot bakgrund av att fjärilar flyttar på sig saknas det fog för att fyndlokalen ska omfattas av särskild hänsyn. Dessutom är det troligen inte miljön vid själva infarten som är den intressanta för fjärilsarten utan mer det öppna området kring åkern och stora vägen. Därmed bedöms det inte nödvändigt att i nuläget låta fyndlokalen omfattas av ytterligare hänsyn. Det femte fyndet utgörs av en ask belägen längs med infartsvägen vid Boared vilken kommer att märkas upp vid anläggningsarbeten och därmed inte påverkas Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått för vattendrag, våtmarker och sumpskogar redovisas i avsnitt Följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått kommer att vidtas för att minska påverkan på naturvärden inom ansökansområdena. I detaljprojekteringen, innan byggstart, görs en fältgenomgång av anläggningstekniker tillsammans med biologisk expertis för att säkerställa att arbetena utförs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i MKB och övriga ansökningshandlingar och att inga åtgärder vidtas i strid med bestämmelserna om generellt biotopskydd i 7 kap. miljöbalken eller fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Vid fältgenomgången kommer det också att undersökas om det finns rimliga möjligheter till hänsynstagande till naturvärden utöver de krav som ställts i tillståndet och de åtaganden som gjorts under tillståndsprocessen. Den nyckelbiotop som är belägen i det norra ansökansområdet utgör stoppområde inom vilket inga åtgärder kommer vidtas. Inga andra åtgärder än breddning eller förstärkning av befintliga vägar och förläggning av elkabel kommer att ske inom 20 meter från nyckelbiotopen. Inga ingrepp kommer att ske i de hasselmushabitat som tidigare påträffats eller de platser som i naturvärdesinventeringen (se Bilaga D) bedömts vara möjliga hasselmushabitat utan att särskilda inventeringar av hasselmus genomförts. Om hasselmusbon påträffas kommer bestämmelserna i artskyddsförordningen att följas. 134

135 Om någon åtgärd ska vidtas i jordbruksmark kommer det inför detaljprojekteringen undersökas om där finns någon livsmiljö som omfattas av generellt biotopskydd. Om så är fallet kommer bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken följas. I naturvärdesobjekten (NVO1 4 i avsnitt 3.8.2) kommer inga byggnader eller lagerytor att anläggas. Där kommer inte heller betongproduktion ske och inte någon förvaring av till exempel dieseltankar eller personbilar över natten. Om det skulle bli aktuellt med åtgärder inom naturvärdesobjekten kommer behov av försiktighetsmått fastställas i samråd med biologisk expertis. Generellt gäller att eventuell breddning av vägar som passerar genom objekten i rimlig utsträckning kommer att ske åt det håll som är lämpligast med hänsyn till objektens utbredning och de värden som finns på platsen. Vidare kommer vid dessa platser tillförande av organiskt material om möjligt undvikas. Där anläggningsarbete kommer att ske intill naturvärdesobjekt utpekade vid inventeringen eller nyckelbiotopen, ska objektets gräns mot arbetsområdet märkas ut i terrängen under byggtiden. Detsamma gäller om hasselmusbon eller fridlysta arter påträffas. Vid byggnation kommer asken (rödlistad art) vid infarten till Boared att skyddas från påverkan och markeras upp med avspärrningsband eller liknande. Avbaningsmassor nyttjas för återställning av tillfälligt nyttjade ytor och i större skärningar eller banker Bedömning av konsekvenser Konsekvenserna för vattendrag och naturvärden med koppling till hydrologi beskrivs i avsnitt 6.4. Naturmiljön i ansökansområdena utgörs av ett höglänt barrskogslandskap med skiften av likåldrig granskog och med inslag av öppna myrmarker. Skogarna är av trivial karaktär med generellt sett låga naturvärden. De högsta naturvärdena utgörs av våtmarker som i vissa fall kan ha känsliga hydrologiska samband som måste beaktas. Vid utformning av ansökansområdena har hänsyn tagits till de områden med höga naturvärden som finns inom utredningsområdet. Det enda höga naturvärdet som påträffats i ansökansområdena är en nyckelbiotop som utgör stoppområde. Inga åtgärder kommer således att vidtas i detta område och nyckelbiotopen bedöms inte komma att påverkas av vindkraftparken. De fyra naturvärdesobjekt som påträffades vid inventeringen hyser enligt naturvärdesbedömningen endast vissa naturvärden. Eftersom biologisk expertis kommer att nyttjas vid åtgärder i dessa naturvärdesobjekt bedöms risken för påverkan på objekten vara begränsad. Det kan dock inte uteslutas att vissa av objekten kan komma att påverkas. Enligt definitionen av vissa naturvärden i Svensk Standard (se avsnitt 3.8.2) behöver varje enskilt område med denna naturvärdesklass inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen 135

136 av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Med hänsyn till naturvärdesobjektens klassning bedöms påverkan inte bli mer än obetydlig även om intrång sker i objekten. Eventuella hasselmusbon skyddas av fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen och kommer därmed att hanteras i särskild ordning. Vindkraftsetableringen kommer också att innebära ett intrång i områdets naturmiljö i stort som till viss del inte går att undvika. Det kommer innebära vissa lokala konsekvenser för växter och djur i området, främst under byggtiden. Sammantaget bedöms dock konsekvenserna för naturmiljön i området bli små till obetydliga. Tabell 13. Bedömningsgrunder för naturmiljö och naturvärden (för bedömning av påverkan på våtmarker, sumpskogar och vattendrag, se avsnitt 3.7.5). Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Varaktig, stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten eller tillfällig påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten eller tillfällig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för naturmiljön t.ex. genom att åtgärder vidtas. Ex. öka randzonerna i ensartade bestånd. 136

137 6.6 Fåglar Generellt om fåglar och vindkraft Den påverkan som vindkraft av den typ som används idag kan ha på fåglar kan grovt delas in i direkt påverkan i form av att fåglar riskerar att kollidera med vindkraftverk samt indirekt påverkan genom att fåglarnas nyttjande av miljön kring vindkraftverk ändras. Påverkan sker under såväl bygg-, drift- som avvecklingstiden och skiljer sig dock mellan de olika faserna när det gäller typ (direkt eller indirekt), varaktighet och omfattning. Nyttjandet kan minska om fåglarna undviker området av olika skäl eller öka om områdets förändring är gynnsam för arten. Alla typer av flygande fåglar riskerar att kollidera med vindkraftverk. De flesta vindkraftverk utgör liten eller ingen risk för kollision men vid särskilt utsatta positioner kan risken vara större, oftast i anslutning till kuster, våtmarker och vissa höjdlägen. Riskerna är i regel större för fåglar som spenderar längre tid i ett område, det vill säga de som häckar, rastar eller övervintrar där, än för fåglar som bara passerar området under aktiv flyttning. Enskilda anläggningar kan aldrig annat än i mycket extrema fall leda till påverkan på nationella eller regionala bestånd av fåglar. De extremfall där detta skulle vara tänkbart är endast om en majoritet av landets eller regionens bestånd av en viss art häckar i just det område där man vill bygga vindkraft. I normalfallen medför enskilda anläggningar endast en lokal påverkan. En sammantagen påverkan kan det däremot bli från alla anläggningar som byggs i landet eller i regionen, beroende på hur många och var de byggs. Direkt påverkan Den vanligaste formen av direkt påverkan är att fåglar som flyger för nära ett kraftverk träffas av någon av kraftverkets roterande blad. Det är således endast de arter och individer som flyger i höjd med rotorbladen som kan förolyckas på detta sätt. Många skogslevande arter rör sig till exempel sällan eller aldrig ovan trädtopparna varför rotorbladen inte utgör någon risk för dem. Nya rön tyder på att vid uppförande av större verk minskar antalet kollisioner per producerad MW. 35 En mindre del av de kollisioner som sker inträffar genom att fåglar flyger direkt in i kraftverkens torn. Detta gäller främst skogshönsfåglar av olika arter och orsakerna bakom varför detta inträffar är inte kända. Det är främst fåglar som inte uppvisar några mer markanta undvikandebeteenden som riskerar att träffas av rotorblad oftare än förväntat i förhållande till hur många fåglar som finns i vindkraftverkets närhet. Bland dessa återfinns rovfåglar, måsfåglar och tärnor och det är också dessa grupper som det vid vindkraftsetablering bör tas störst hänsyn till. De numerärt sett flesta fåglar som kolliderar med vindkraftverk är dock vanliga småfåglar, men så är också mer än tre fjärdedelar av alla fåglar som finns just vanliga småfåglar. 35 Vindval (2015) 137

138 Indirekt påverkan Den indirekta påverkan som vindkraft kan orsaka på fåglar kan dels uppstå genom att fåglar aktivt undviker att vistas i närheten av vindkraftverk eller installationer i övrigt inom verksamhetsområdet och dels genom att miljön ändras på ett sådant sätt att den inte längre är attraktiv för fåglarna. Att särskilja dessa två typer av indirekt påverkan är inte helt enkelt, särskilt inte i ett skogslandskap där skogen brukas aktivt och skogsbruket förändrar förutsättningarna för fågelpopulationerna. Existerande studier av denna problematik visar inte på några entydiga resultat. Undvikande och avsaknad av undvikande har visats för många typer av fåglar och det är svårt att dra generella slutsatser. Under häckningstiden är undvikandeavstånden vanligen korta eller otydliga, men mer påtagliga för vadare än för andra fåglar. Tydligare undvikande förekommer under andra årstider och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten (lommar, gäss, änder och vadare). Även när det gäller tillvänjning, om störningseffekten av vindkraftverk på fåglar ökar eller minskar med tiden, är det svårt att se några generella mönster. Effekterna tycks snarast variera beroende på fågelart och mellan olika områden. För fåglar i skog finns än så länge väldigt få resultat att tillgå. De som finns antyder att det inte förekommer några stora undvikandeavstånd så länge den intilliggande skogen inte förändrats på något sätt. Ett specialfall av indirekt påverkan som ägnats en hel del intresse är hur aktivt flyttande (flygande) sjöfåglar reagerar på mötet med vindkraftverk längs deras flygrutter. Denna problematik brukar benämnas barriäreffekter. Sjöfåglar undviker i regel att flyga nära vindkraftverk både på dagen och på natten. På dagen ses tydliga förändringar av flygriktningen 1 2 kilometer (ibland 5 kilometer) från vindkraftverk, men på natten förändras flygriktningen först på 0,5 1 kilometers avstånd. Den förlängning av fåglarnas flygväg förbi parken som därmed uppstår är ytterst marginell och knappast något som spelar någon större roll. Detta innebär också att det är förhållandevis få flyttande sjöfåglar som förolyckas vid exempelvis marina vindkraftparker. Med ökad storlek på vindkraftverk och därmed ökat avstånd mellan verken tycks fåglar i ökad omfattning flyga mellan verken/raderna istället för att flyga runt parken. Slutligen är det viktigt att antalet vindkraftdödade fåglar ställs i relation till andra dödsorsaker hos fåglar. Antalet vindkraftsdödade fåglar per år uppskattas till cirka om antalet verk i Sverige uppgår till Detta ska jämföras med dödade fåglar genom kollisioner med fönsterrutor eller som årligen dödas av kraftledningar. Antalet fåglar som dödas av trafik och tamkatter uppgår till flera miljoner Vindkraftparkens påverkan Olika fågelarter och fågelgrupper påverkas på olika sätt av vindkraft. Nedan beskrivs därför bedömd påverkan av vindkraftsprojektet Boarp utifrån artgrupper. Bedömningen gäller på populationsnivå nationellt, regionalt och i vissa fall lokalt, inte på individnivå. 138

139 Smålom Kunskap om påverkan på smålom från vindkraftsetableringar är tämligen bristfällig. I Naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss 36 förtecknas smålom bland arter som anses vara känslig för störningar. Lommar generellt har även bedömts besitta en begränsad manövreringsförmåga utifrån det faktum att de är ganska storvuxna och tunga fåglar. Vid inventeringarna under 2014 har ett flygstråk noterats som går mellan Timmerhultamossen och Äramossen. Flygstråket bekräftades vid kompletterande smålomsinventering under Den del av det ursprungliga utredningsområdet som ligger inom flygstråket har därför undantagits från det norra ansökansområdet. Avståndet mellan vindkraftsområdet och det extrapolerade flygstråket (se Figur 23) är ca 200 meter. Risken för negativ påverkan i form av kollisioner mellan smålom och planerade vindkraftverk har därför minskats avsevärt. Avståndet från ansökansområdena till området med lämpliga häckningsgölar för smålom på Äramossen är ca två kilometer. Någon risk för påverkan från projektet på smålommens häckning vid dessa gölar bedöms därmed inte föreligga. Skogshöns I Naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraftens påverkan på fåglar framgår att riskerna för påverkan på skogshöns är nästan obefintlig, men att lokal påverkan möjligen kan förekomma. Av det kontrollprogram för fågel som Vattenfall utfört för vindkraftparken Stor-Rotliden i Åsele kommun under perioden har bland annat framkommit att orrspelen i området fortgår på samma ställen som tidigare (50 80 meter från vindkraftverken) och att orrarna söker föda i kraftverkens närhet samt att tjädrar häckar och födosöker inom vindkraftparken och i närheten av vindkraftverken. Varken tjäder eller orre är rödlistade och omfattande jakt bedrivs på båda arterna. Fågelinventeringarna i Boarp visar att tjäder och orre har god förekomst trots att området redan idag utnyttjas för produktionsskogsbruk och redan har en befintlig infrastruktur med skogsbilvägar. I och med genomförda avgränsningar av det norra ansökansområdet är avståndet till den identifierade tjäderspelplatsen cirka 600 meter, se Figur 23. Avståndet bedöms vara tillräckligt med hänsyn till att det mest sannolika är att flera av tjädertupparna vid spelplatsen har sina revir vid Ära- och Rullamossen, alltså utanför ansökansområdena. På en tjäderspelplats håller varje tupp ett revir som sträcker sig från lekens centrum och utåt. I en optimal biotop för tjäder resulterar detta ofta i ett mer eller mindre cirkelformat område där varje tjäder försvarar ett "tårtbitsformat" revir. Själva spelplatsen där själva leken sker utgörs av ett mindre område centralt i denna cirkel. Sett till miljöerna omkring tjäderspelplatsen och vad som kan betraktas som tjädergoda marker (framför allt gammal skog, mossar och kärr, samt äldre gallringsskog) är det mest sannolikt att tjädertuppar på spelplatsen främst har sina revir norr och väster om spelplatsen, och att dessa sammanstrålar i vad som bedömts utgöra spelplatsens "mittpunkt". 36 Naturvårdsverket (2011) 139

140 Söder och sydost om spelplatsen medför förekomst av vägar, boningshus, kalhyggen, odlingsmark, yngre gallringskog m.m. att dessa sannolikt utgör mindre lämpliga tjädermarker. Risken för påverkan på tjäder bedöms därmed vara liten. Vid inventeringarna 2014 har som mest tre spelande orrtuppar observerats samtidigt på Boaredsmossen. Boaredsmossen har undantagits från det norra ansökansområdet och kommer inte att beröras av några åtgärder. Observationer av järpe är begränsade i området och arten bedöms vara fåtalig med max 1 2 häckande par. Observationsplatserna för järpe ligger utanför ansökansområdena och kommer inte att beröras av några åtgärder. Sammantaget bedöms risken för påverkan på dessa arter vara liten. Häckande vadare Avståndet från vindkraftområdet till de platser där grönbena och ljungpipare observerades 2014 är ca 1,3 1,4 kilometer. Eftersom skogbevuxna områden ligger mellan mossmarkerna vid Äramossen som utgör häckningsmiljöer och det norra ansökansområdet, bedöms risken för eventuella störningseffekter på häckande ljungpipare och grönbena på Äramossen vara låg. Risken för påverkan på dessa arter bedöms därför vara minimal. Rovfåglar Genomförda inventeringar under 2014 tillsammans med tidigare gjorda observationer i området (Artportalen och ArtDatabanken) visar att det med tämligen stor säkerhet inte häckar vare sig kungs- eller havsörn inom det inventerade området. Inga observationer av fiskgjuse, glada eller brun kärrhök, har gjorts i eller i nära anslutning till ansökansområdena. Duvhök är en utpräglad skogsfågel som oftast jagar under trädtoppsnivå. Duvhök är sedan 2015 rödlistad i den lägre kategorin nära hotad. Den klassas inte som en art där det föreligger någon större risk att kollidera med vindkraftverk. Ett sannolikt duvhöksrevir bedöms ligga utanför det norra ansökansområdet i anslutning till Äramossen. I och med avgränsningen av ansökansområdet är avståndet till boplatsområdet mer än 800 meter, och på det avståndet bedöms ingen påverkan ske från en vindkraftsetablering. Strax utanför ansökansområdena identifierades två eller tre revir för ormvråk. Ormvråk är en av Sveriges vanligaste rovfåglar och den är varken rödlistad eller upptagen i bilaga till artskyddsförordningen. Det finns en viss risk att enstaka individer kan komma att skadas eller störas av en vindkraftsetablering, men det bedöms inte ske någon påverkan på arten på populationsnivå. Vid inventeringen 2014 observerades spelflygande bivråk ca meter söder om det södra ansökansområdet vid Jälmåns dalgång, men ingen häckning av bivråk kunde konstateras. Inte heller för bivråken är ansökansområdena någon särskilt lämplig biotop eftersom de utgörs av produktionsskog. Bivråk är sedan 2015 rödlistad i kategorin nära hotad (tidigare sårbar) och finns upptagen i bilaga 1 till artskyddsförordningen. 140

141 Några observationer har gjorts av sparvhök som födosöker eller passerar utan att uppvisa något beteende som kan knyta dem till en viss geografisk plats för sin häckning. Sammantaget bedöms risken för påverkan på rovfågelspopulationerna i området som liten. Ugglor Ugglor håller sig under merparten av tiden under trädtoppsnivå och uppvisar normalt sett inga beteenden som föranleder misstanke om förhöjd risk att kollidera med vindkraftverken eller deras rotorblad. En boplats för pärluggla hittades inom utredningsområdet vid inventeringen men denna ligger numera utanför det norra ansökansområdet. I samband med fågelutredningen 2014 konstaterades häckning av hornuggla i närheten av ansökansområdena. Eftersom arten undviker stora sammanhängande skogsområden bedöms den dock inte vara vanligt förekommande inom ansökansområdena. Vad gäller berguv finns inga kända häckningslokaler inom eller i närheten till ansökansområdena. Risken för påverkan på någon population av ugglor i området bedöms som liten. Nattskärra Inga observationer av nattskärra gjordes i samband med genomförda inventeringar. Bedömningen är att det inte förekommer nattskärra regelbundet inom eller i närheten av ansökansområdena. Fågelsträck Avståndet mellan ansökansområdena och närmaste större identifierade sträckled (Ätrans dalgång och Åsundens stränder) uppgår till drygt sex kilometer. Det bedöms därmed inte föreligga någon risk för att planerade vindkraftverk kommer att påverka detta sträck i någon omfattning. Övriga fåglar Vid inventeringarna noterades sammanlagt 28 arter (inklusive de som beskrivits ovan) som är antingen rödlistade och/eller upptagna i bilaga till artskyddsförordningen eller som uppvisat en stark negativ populationstrend under en längre period (se tabell 8 i Bilaga E.3). Inventeringarna i området tyder inte på förekomst av några betydande tätheter av rödlistade arter eftersom området består i huvudsak av relativt intensivt brukad produktionsskog. Skyddsvärda miljöer i närheten är undantagna från ansökningsområdena med hänsyn till fåglar. Konsekvenser för fåglar av högre vindkraftverk Vid genomförandet av fågelinventeringarna 2014 var förutsättningen att ansökan skulle avse 200 meter höga vindkraftverk. I och med att vindkraftverkens maximala höjd därefter ökat till 240 meter har en särskild bedömning av denna omständighet utförts i den kompletterande fågelutredning som utfördes 2016, se Bilaga E.3. I Naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraft och fåglar som publicerades 2011 anges att det vid tidpunkten för rapportens sammanställning saknades stöd för att ökad tornhöjd och större svepyta hos allt större rotorer leder till ökad kollisionsfrekvens. Därefter har det kommit studier 141

142 som visar att ett enskilt större vindkraftverk kan döda i genomsnitt fler fåglar per tidsenhet än ett mindre vindkraftverk. En av studierna avser Näsudden vindkraftpark på Gotland där mindre vindkraftverk ersattes av större och mer moderna vindkraftverk i samband med generationsskifte 37. Högre vindkraftverk med större rotorer inom ett avgränsat område medför oftast att färre verk kan byggas (på grund av det ökade avståndet som behövs mellan vindkraftverk med större rotorer). På Näsudden, Gotland, innebar detta att den totala sammanlagda mortaliteten av fåglar orsakat av vindkraft minskade med nästan 20 procent när de mindre vindkraftverken ersattes av större och moderna vindkraftverk. Studien från Näsudden, visar också att sett i ett perspektiv av antalet fåglar som dödades av vindkraftverk per producerad energienhet före och efter generationsskiftet, minskade dödligheten med nästan 80 procent. Detta beror på att vindkraftsparker med större och mer effektiva verk nyttjar vindresursen mer effektivt sett till de fåglar som oundvikligen kolliderar med vindkraftverken. Vidare finns det studier som indikerar att rastande fåglar skulle vara mer känsliga för högre vindkraftverk jämfört med häckande fåglar. 38 Boarp vindkraftspark är belägen i skogsbygd vilket generellt sett innebär betydligt lägre fågeltäthet året runt jämfört med kustområden som exempelvis Näsudden på Gotland. Även om fler fåglar riskerar att kollidera och dödas med större rotorsvepyta förväntas problemet vara betydligt mindre i de förhållandevis fågelfattiga skogsmarkerna vid Boarp, där det i första hand förekommer häckande och stationära fåglar. Rastande fågel förekommer endast i liten eller ingen omfattning i det området kring Boarp. Konsekvenser för fåglar av hängkablar inom ansökansområdena Det interna elnätet inom vindkraftparken kommer i huvudsak att förläggas i kabelschakt i mark men även så kallad hängkabel, (dvs. markkabel upphängd i ledningsstolpar) kan komma att användas för att exempelvis minska behov av sprängning eller för att minska hydrologisk påverkan vid passage av vattendrag eller våtmarker. Hängkabeln är en isolerad en- eller trefas kabel upphängd på stolpar, cirka tio meter höga. Generellt sett innebär detta att kabeln hamnar under trädtoppsnivå i skogsmark. Bedömningen är att risken för problem i form av kollisioner med denna typ av ledning inom ansökansområdena är liten eftersom de fåglar som regelbundet rör sig under trädtoppsnivå är anpassade för att väja för grenar, träd och dylikt samt att kabeln i fråga är grov och bör vara lika detekterbar för fåglar som grenar, trädstammar och liknande som naturligt sett förekommer i skogsmiljöer. Eftersom kabeln är isolerad finns inte heller någon risk för att fåglar skadas av el Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Ansökansområdena har avgränsats med hänsyn till fåglar utifrån de flygrörelser och observationer av fåglar som har dokumenterats vid genomförda inventeringar: - Avståndet till Natura 2000-området Ära- och Rullamossen från det norra ansökansområdet har utökats till ca 750 meter. 37 Hjernquist (2014) 38 Hötker m.fl. (2006) 142

143 - Boaredsmossen har undantagits från det norra ansökansområdet. - Det norra ansökansområdets norra gräns har flyttats ca 800 meter söderut för att undvika det kända flygstråket för smålom. Avståndet från vindkraftsområdet till det extrapolerade flygstråket är ca 200 meter. - Avståndet från vindkraftsområdet till uppskattad mittpunkt för den större tjäderspelplatsen är ca 600 meter. Kablar för det interna elnätet kommer att vara isolerade Bedömning av konsekvenser Med genomförda anpassningar och föreslagna skyddsåtgärder bedöms de sammantagna konsekvenserna för fåglar i området bli obetydliga. Enstaka individer kan komma att påverkas men den planerade vindkraftparken bedöms inte medföra några konsekvenser på populationsnivå för arterna i området. Bedömningen görs med stor säkerhet. Omfattande utredningar och inventeringar ligger till grund för bedömningen. Fågelinventeringarna har genomförts vid tillfällen med goda inventeringsförutsättningar, vid rätt tidpunkter på året och i tillräcklig omfattning för att kunna dra säkra slutsatser. Tabell 14. Bedömningsgrunder för fågel. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Stor påverkan på populationen av art/er i området och påverkan på populationsnivå i regionen. Måttlig påverkan på populationen av art/er området men ingen i påverkan i regionen. Liten påverkan på populationen av art/er i området men ingen påverkan i regionen. Enstaka individer kan påverkas men ingen påverkan på populationsnivå för art/er i området. 143

144 6.7 Fladdermöss Generellt om fladdermöss och vindkraft Vindkraftverks eventuella påverkan på fladdermöss kan i princip ske på två sätt Indirekt påverkan genom att värdefulla områden för reproduktion och/eller genom att områden för födosök påverkas negativt vid utbyggnaden, vilket leder till sämre förutsättningar i ett längre perspektiv. 2. Direkt påverkan då fladdermöss på något sätt kolliderar med rotorbladen eller andra delar av vindkraftverket. Kollisioner med rotorbladen kan ske när fladdermössen uppehåller sig vid eller nära rotorn. Anledningen till att fladdermössen befinner sig där är inte helt klarlagd men den vanligaste teorin är att fladdermöss jagar insekter som svärmar runt tornet. Det är den direkta påverkan som anses ha störst betydelse för fladdermuspopulationerna. Indirekt påverkan Om boplatser förstörs, insektsrika våtmarker dräneras eller för fladdermöss värdefull skog avverkas påverkas de framtida möjligheterna för fladdermössen att reproducera sig. Det är först och främst under fladdermössens reproduktionstid (juni-juli) som indirekt påverkan blir som mest märkbar. För att förhindra eller minska indirekt påverkan på fladdermöss kan känsliga områden undvikas om det visar sig att åtgärder där skulle kunna få kraftigt negativ betydelse för fladdermöss. Direkt påverkan Under flyttningsperioden, på sensommaren (augusti-september), kan direkt påverkan ske genom att fladdermöss kolliderar med vindkraftverk. Kollisionsrisken är störst för de långflyttande arterna men även stationära arter riskerar att kollidera med vindkraftverk. Riskerna för när kollisioner kan ske är i stort sett begränsade till lugna och varma nätter under några få sommarmånader. Ett effektivt sätt att kraftigt minska risken för kollisioner markant är så kallad stoppreglering ( bat mode ) vilken bör användas när det finns anledning på grund av riklig förekomst eller hög aktivitet av känsliga fladdermusarter. Stoppregleringen kan styras via vind, temperatur, och tidskriterier. Stoppreglering leder till minskad produktion vid vindkraftverken Vindkraftparkens påverkan Genomförda utredningar visar att ansökansområdena generellt är fattiga på fladdermöss och att områdena saknar miljöer som är av särskilt värde för fladdermöss. Det gäller i än högre grad eftersom de delar av utredningsområdet där flest fladdermöss registrerades huvudsakligen uteslutits ur ansökansområdena. 39 Naturvårdsverket (2011) 144

145 Därmed finns det inte heller någon risk att vindkraftutbyggnad i området kommer att förstöra några sådana värdefulla miljöer. Det lokala klimatet bedöms vara den avgörande orsaken till att området är art- och individfattigt med avseende på fladdermöss. Av de arter som relativt ofta dödas vid vindkraftverk, så kallade högriskarter enligt Naturvårdsverkets syntesrapport, 40 har fyra arter noterats vid inventeringstillfällena i eller i närheten av ansökansområdena. Det är arterna nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus och gråskimlig fladdermus. Vid inventeringen var nordisk fladdermus den vanligast förekommande arten som noterades vid samtliga observationspunkter. Observationerna inom vad som nu utgör ansökansområdena var dock som regel färre i antal jämfört med hur många fladdermöss som observerades utanför ansökansområdena. Dvärgfladdermus observerades på sammanlagt åtta platser inom utredningsområdet, varav en av observationsplatserna ligger inom det södra ansökansområdet. Dvärgfladdermusen och nordisk fladdermus är två av de vanligaste fladdermusarterna och mycket talrika. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus påträffades endast i mindre antal. Arterna har endast observerats på en plats vardera inom ansökansområdena. Karaktäristiskt för de båda arterna är att de flyger högt och snabbt och rör sig över stora områden (flera mil) varje natt utan att vara bundna till någon särskild miljö på marken. Eftersom observationerna var enstaka och spridda, så finns det inget som tyder på att kolonier eller andra koncentrationer förekommer. Detta innebär också att de antagligen inte reproducerar sig i utredningsområdet och att det handlar om passerande individer snarare än lokala. Fransfladdermusen, som är den enda förekommande art som är rödlistad (kategorin sårbar), anses enligt Naturvårdsverkets syntesrapport inte vara särskilt påverkad av vindkraft. Fransfladdermusen har också visat sig vara vanligare än vad som tidigare känts till, särskilt i höglänta och biologiskt fattiga delar av södra Sverige. Mot bakgrund av detta samt att fransfladdermusen endast observerats vid två tillfällen utanför ansökansområdena och att dessa observationer dessutom varit osäkra, bedöms risken för påverkan på fransfladdermusen som mycket liten Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Mot bakgrund av slutsatserna i genomförda utredningar och bedömningen av risk för påverkan ovan bedöms inga försiktighetsåtgärder för fladdermöss generellt, eller specifikt för förekommande högriskarter, vara nödvändiga i det här fallet Bedömning av konsekvenser Enligt utförda utredningar är det inventerade området fattigt på fladdermöss och de huvudsakliga observationsplatserna och miljöerna för fladdermöss är belägna utanför ansökansområdena. Inga fynd av barbasteller eller andra hotade arter har gjorts och inte heller några större mängder av de flyttande arterna. 40 Naturvårdsverket (2011) 145

146 Den samlade bedömningen är därmed att det inte föreligger någon risk för påverkan på populationsnivå för någon fladdermusart i området, även om enstaka individer kan komma att påverkas. De samlade konsekvenserna bedöms därför som obetydliga. Tabell 15. Bedömningsgrunder för fladdermöss. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Området är rikt på fladdermöss med stor förekomst av skyddsvärda arter. Stor påverkan på art/ers population i området och i regionen. Området är rikt på fladdermöss och/eller det förekommer flera skyddsvärda arter. Måttlig påverkan på art/ers population i ansökansområdena men ingen påverkan i regionen. Området är fattigt på särskilt skyddsvärda eller utsatta arter. Liten påverkan på art/ers population i ansökansområdena men ingen påverkan i regionen. Området är fattigt på särskilt skyddsvärda eller utsatta arter. Enstaka individer kan påverkas men ingen påverkan på populationsnivå för art/er i ansökansområdena. 146

147 6.8 Kulturmiljö Generellt om kulturmiljö och vindkraft Kulturlandskapet utgörs av spåren av människans samspel med naturmiljön. Alla landskap har en mer eller mindre tydlig historisk dimension, såväl i fråga om mänsklig påverkan som naturliga förändringar. Påverkan på kulturmiljövärden kan delas in i två typer: dels finns värden på marken, lämningar, dels finns värden som har med landskapets karaktär att göra, som kan påverkas visuellt av vindkraft. Vindkraftsetableringar innebär att mark tas i anspråk, dels för själva vindkraftverken och dels till att anlägga vägar och övrig infrastruktur inom området. Utöver det kan även ytor behöva nyttjas under byggtiden för bland annat uppställningsytor. Om intrång sker i en fornlämning blir förändringen för det aktuella objektet irreversibel. Även efter en återställning och restaurering av området då parken är tagen ur bruk har eventuella kulturmiljöer på de platserna gått förlorade. Ingrepp i fornlämning eller fornlämningsområde är tillståndspliktiga enligt kulturmiljölagen. Till fornlämningar hör också ett skyddsområde, fornlämningsområde, som inte är definierat i sin utbredning. Tillstånd krävs också för ingrepp i fornlämningsområde. En kulturhistorisk lämning faller inte under samma bestämmelser som fornlämningar men kan ha ett bevarandevärde omfattande både ett historiskt värde och ett upplevelsevärde pedagogiskt värde. Värdet består inte enbart av objektet eller området i sig utan även av det sammanhang som det är en del av. Ett vindkraftverk är stort och syns på långt håll vilket kan påverka upplevelsen av en kulturmiljö på såväl korta som långa avstånd. I en skogsmiljö kan en trädridå minska påverkan av ett intilliggande vindkraftverk, i ett kulturlandskap kan upplevelsen variera beroende av vilka andra objekt som vindkraftverken samverkar med. Påverkan på upplevelsen av kulturmiljön är reversibel, dvs. den upphör när vindkraftverket monteras ner, och ingen skada sker därmed ur ett kulturhistoriskt perspektiv Vindkraftparkens påverkan Stora delar av ansökansområdena består av utmarker där det inte finns några kulturmiljövärden. I den kulturhistoriska utredningen som gjorts har åtta fornlämningar och fyra bevakningsobjekt registrerats i ansökansområdena. Vid sidan av detta har ett antal övriga kulturhistoriska lämningar påträffats, de flesta i form av torplämningar från den senare delen av 1800-talet. Av den kulturhistoriska utredningen framgår att bevarandevärdet för de nyfunna miljöerna inom ansökansområdena generellt sett är måttligt och stärker bilden av ett fornlämningsfattigt område. Tre områden som bland annat innehåller fornlämningar i form av fossila åkermarker har enligt utredningen ett något högre bevarandevärde än de övriga, bland annat på grund av att de befinner sig i en övrigt sammansatt och komplex miljö. 147

148 Dessa är en fornlämning bestående av fossil åkermark (objekt nr 4) och ett område med fossil åkermark och husgrunder benämnt Knölen (lämningen Gällstad 163:1) i det norra ansökanområdet samt en fossil åkermark (objekt nr 26) i det södra ansökansområdet. Enligt den kulturhistoriska utredningen är bevarandevärdet emellertid inte någonstans så pass högt att det bedöms omöjliggöra ett ianspråktagande av marken i samband med byggnation. Det har visat sig att det ur vindresurssynpunkt och med hänsyn till terrängen är lämpligt att anlägga vindkraftverk och vägar nära objekt 4 och 26 i båda exempellayouterna, se Figur 56 och Figur 57. Eftersom det är svårt att avgöra en fornlämnings utsträckning utan att göra utgrävningar finns risk för intrång i fornlämningarna. Sådana ingrepp kräver som nämnts särskilt tillstånd enligt kulturmiljölagen av länsstyrelsen. Genom arbetet med Boarp vindkraftpark har områdets kulturhistoria synliggjorts och den lokalhistoriska kunskapen om hur marken i bygden har brukats har ökat. Genom att bevara och lyfta fram vissa utpräglade och särskilt viktiga miljöer är avsikten att de pedagogiska värdena av kulturmiljön ska kunna stärkas. Vindkraftparken kommer delvis att förändra upplevelsen av det agrart präglade kulturlandskapet som finns omkring ansökansområdena vid Påbo, Lilla Boarp och Boared. Påbo omfattas av bevarandeplan för odlingslandskapet, i övrigt är dessa miljöer inte utpekade i något kulturmiljöprogram eller liknande. Mot bakgrund av detta samt att vindkraftparkens synbarhet från områdena är tämligen begränsad (se avsnitt 6.9.2) får vindkraftparkens påverkan anses vara mycket begränsad och även godtagbar Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Det är viktigt att vid en framtida planering av parken kunna nyttja området på bästa möjliga sätt. Att åta sig undanta samtliga kulturmiljöobjekt inom ansökansområdena från ingrepp bedöms inte som en rimlig åtgärd. Ingrepp i fornlämningar kan bara göras med tillstånd av länsstyrelsen efter särskild prövning enligt kulturmiljölagen. Samtliga gravar (fornlämningar och bevakningsobjekt) inom ansökansområdena har betecknats som stoppområden och kommer således undantas från påverkan. För att säkerställa att minst ett av de tre områden som beskrivits ha högre värde undantas från åtgärder har fornlämningen Gällstad 163:1 (hemmanet Knölen) betecknats som stoppområde. En sammanställning av de utpekade stoppområdena för kulturmiljö finns i Tabell 16 och områdena är även uppmärkta i Figur 56 och Figur

149 Figur 56. Kulturmiljöobjekt inom det norra ansökansområdet, tillsammans med exempellayout A och B (inkl. vägar). Objekt som utgör stoppområden är utmärkta med namn/nummer i rött enligt Tabell 16. Övriga namn/nummer är från tabell 1 i den kulturhistoriska utredningen, Bilaga G.1. Kartan redovisas även i A3-format i Bilaga B. 149

150 Figur 57. Kulturmiljöobjekt inom det södra ansökansområdet, tillsammans med exempellayout A och B (inkl. vägar). Objekt som utgör stoppområden är utmärkta med namn/nummer i rött enligt Tabell 16. Övriga namn/nummer är från tabell 1 i den kulturhistoriska utredningen, Bilaga G.1. Kartan redovisas även i A3-format i Bilaga B. 150

151 Tabell 16. Sammanställning fornlämningar och bevakningsobjekt utpekade som stoppområden. Objekt* Status Nyfunnen Lämningstyp Hänsyn 5 Fornlämning Ja Gravgrupp Stoppområde inkl. 25 meter fornlämningsområde. 6 Fornlämning Ja Grav Stoppområde inkl. 25 meter fornlämningsområde. 7 Bevakningsobjekt Ja Grav Stoppområde inkl. 25 meter fornlämningsområde söder om graven och fram till väg norr om graven. Breddning av befintlig traktorväg sker på motsatt sida från fornlämningen. 18 Fornlämning Ja Grav Stoppområde inkl. 25 meter fornlämningsområde väster om graven och fram till vägkant öster om graven. Breddning av vägen sker på motsatt sida från fornlämningen. Gällstad 163:1 Fornlämning Nej Fossil åkermark och husgrunder Stoppområde inkl.10 meter buffert. Delvis utanför vindkraftområde. Grönahög 47:1 Grönahög 48:1 Fornlämning Nej Grav Stoppområde med 25 meter fornlämningsområde. Utanför vindkraftområde. Bevakningsobjekt Nej Grav Stoppområde med 25 meter fornlämningsområde. Utanför vindkraftområde. Utöver utpekade stoppområden kommer följande skyddsåtgärder och försiktighetsmått att vidtas. I detaljprojekteringen, innan byggstart, görs en fältgenomgång av anläggningstekniker tillsammans med arkeologisk expertis för att säkerställa att arbetena utförs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i MKB och övriga ansökningshandlingar och att inga åtgärder vidtas i strid med bestämmelserna i kulturmiljölagen. Vid fältgenomgången kommer det också att undersökas om det finns rimliga möjligheter till hänsynstagande till kulturvärden utöver de krav som ställts i tillståndet och de åtaganden som gjorts under tillståndsprocessen. För det fall vindkraftparken skulle komma att innebära ett intrång i en fornlämning eller fornlämningsområde, krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen vilket Vattenfall i sådana fall kommer att ansöka om i erforderlig ordning. Lämningar som tas i anspråk kommer att dokumenteras. Bedömning av behov och omfattning av dokumentationen kommer att ske i samråd med länsstyrelsen. Vattenfall har i andra projekt arbetat med att levandegöra kulturmiljön genom att sätta upp informationsskyltar som berättar om de fynd som gjorts. Denna information har varit väldigt uppskattad av både lokala boende samt besökare. För Boarp har objekt 4 i det norra ansökansområdet en intressant historia värd att lyftas fram. Vattenfall åtar sig att i samband med byggnation ta fram en informationsskylt och belysa platsen och dess historia. Arbetet kommer ske i samråd med länsstyrelsen. Vattenfall planerar även att 151

152 genomför en kulturmiljövandring med närboende för att belysa det som framkommit under utredningarna Bedömning av konsekvenser Värdet av de identifierade lämningarna bedöms i den kulturhistoriska utredningen vara måttligt. Bedömningen av de slutliga konsekvenserna för kulturmiljön inom ansökansområdena ska ställas i relation till detta. I och med att samtliga gravar och en fornlämningsmiljö (Gällstad 163:1) betecknats som stoppområden där inga arbeten kommer att utföras bedöms konsekvenserna för dessa kulturmiljöer bli obetydliga. Sannolikheten att något eller några av övriga kulturmiljöobjekt, inklusive fornlämningar, kan komma att påverkas eller tas i anspråk är dock relativt stor, varför de sammantagna konsekvenserna av projektet inte bedöms som obetydliga. Den kunskap om området som genomförda utredningar har bidragit till samt de informationsinsatser som planeras att genomföras, innebär samtidigt att kulturmiljöernas pedagogiska värde stärks vilket delvis blir en positiv konsekvens. Den samlade bedömningen är att konsekvenserna kan komma att bli små till obetydliga, se Tabell 17. Tabell 17. Bedömningsgrunder för kulturmiljö. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i mycket skyddsvärda och ofta unika kulturmiljöer av nationellt intresse eller mycket höga och ofta unika värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas på ett betydande sätt Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse eller upplevelsen av mycket skyddsvärda och ofta unika kulturmiljöer av nationellt intresse eller värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas på ett betydande sätt. Anläggningen medför viss påverkan på upplevelsen av skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse, men anläggningen är inte dominant i upplevelsen av kulturmiljön eller enstaka mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården påverkas. Anläggningen påverkar inte skyddsvärda kulturmiljöer och inte ens mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården går förlorade. I området kan dock enstaka lämningar förekomma vilkas närmiljö påverkas utan fysiska ingrepp i kulturvärdet. Förbättrade förutsättningar för kulturmiljön (t.ex. pedagogiska, tillgänglighetsmässiga, vidmakthållande). 152

153 6.9 Landskapsbild Generellt om landskap och vindkraft Vindkraftverk innebär alltid en förändring av landskapsbilden, främst genom att verken är höga, att de placeras på landskapets höjdpunkter och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt håll. En bedömning av hur konsekvenserna av landskapsbildens förändring upplevs utgår från människans subjektiva upplevelse av landskapet och omgivningarna. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och accepterar därför den förändrade landskapsbilden. En del uppfattar vindkraftsanläggningen som en vacker anläggning som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande, och kanske skrämmande, ingrepp i landskapet. För några kanske det finns en direkt egennytta av vindkraftsanläggningen genom någon form av delägarskap och i det fallet präglas uppfattningen om landskapsbilden säkerligen av denna nytta. Människors erfarenhet av vindkraftverk kan också ha betydelse för hur konsekvenserna av landskapsbildens förändring uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med ytterligare nya vindkraftverk medan det i länder som Sverige, där vindkraften är en relativt ny företeelse, inte är ovanligt med en stor osäkerhet inför detta nya landskapselement. Av dessa anledningar läggs i denna MKB inte upplevelsevärderingarna positiv eller negativ etc. in när det gäller konsekvenserna av förändringen av landskapsbilden. I stället redogörs i denna MKB för vilken förändring av landskapsbilden som bedöms kunna uppkomma. Hur en ny vindkraftsanläggning tar plats i och förändrar landskapsbilden beror på faktorer som vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap med små landskapselement, till exempel med småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande. Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i omgivningen. I ett landskap med till exempel ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten mot ett vindkraftverk större än till exempel i anslutning till en hamnmiljö Vindkraftparkens påverkan Den planerade vindkraftsanläggningen vid Boarp kommer att kunna ses från en rad platser i omgivningarna. För att bedöma vindkraftparkens påverkan på landskapsbilden har en särskild beskrivning av landskapsbildens förändring tagits fram, se Bilaga H.1. Som underlag för beskrivningen och denna MKB har ett antal fotomontage, synbarhetsanalyser och en hinderljusanimering utförts, se Bilaga H.2 H

154 Hinderljusanimeringen (Bilaga H.4) finns bilagd den elektroniska versionen av MKB:n och finns även att tillgå på Vattenfalls hemsida för projektet 41. Förändringen av landskapet beskrivs med utgångspunkt i utförda fotomontage från ett antal platser runt ansökansområdena samt synbarhetsanalyser. Fotopunkterna som valts är platser där vindkraftparken bedömts kunna bli synlig från bebodda miljöer eller områden som är välbesökta, till exempel Komosse friluftsområde. Punkterna för fotomontagen är valda utifrån önskemål från kommunen och synpunkter vid samråd med allmänheten samt med hjälp av en synbarhetsanalys. Avståndet mellan respektive fotopunkt och närmaste vindkraftverk i exempellayout A framgår av Tabell 18 nedan och av Figur 58. Fotopunkterna har delats in olika zoner beroende på avstånd till närmaste vindkraftverk. Komosse har under samrådet lyfts fram som en särskilt viktig plats ur landskapsbildssynpunkt, både av kommunen och allmänheten. Av den anledningen har fotomontage utförts från fyra olika platser på Komosse för att kunna beskriva påverkan från olika perspektiv. Tabell 18. Avståndstabell mellan respektive fotopunkt och närmaste vindkraftverk i exempellayout A. Fotopunkt (FP) nr Namn Avstånd Boarp Zonindelning FP.1 Boarp (sydväst) 1 km Närzon 0 3 km från närmaste vindkraftverk FP.2 Boarp (nordost) 1,1 km FP.3 Köttkulla 1,2 km FP.4 Påbo f.d. kyrka 1,7 km FP.5 Äramossen 2,8 km FP.6 Källebacka 4,7 km Mellanzon 3 7 km från närmaste vindkraftverk FP.7 Gullered kyrka 5,4 km FP.8 Komosse, Björnöleden (väster) 6,3 km FP.9 Komosse parkering 6,9 km FP.10 Komosse, Björnöleden (öster) 7,1 km Fjärrzon > 7 km från närmaste vindkraftverk FP.11 Bohestramosse 8,2 km Hur många människor som berörs vid respektive fotopunkt är svårbedömt och varierar också avsevärt mellan olika tidpunkter. Inom tre kilometer från ansökansområdena finns ca 400 bostäder enligt Lantmäteriets fastighetskarta, dock saknas uppgift om hur många personer som bor inom området. Utöver områdets invånare berörs även turister och besökare till området. Bostäder i närheten av ansökansområdena redovisas i Figur 6 (avsnitt 3.2.1) och i Bilaga H

155 Figur 58. Fotopunkter enligt numrering i Tabell 18 från vilka fotomontage har utförts. Synbarhetsanalyser Synbarhetsanalyser har utförts för exempellayout A respektive B, se Figur 59, Figur 60 och Bilaga H.3. Hur många vindkraftverk som är synliga från en viss plats visas med en färgskala. Från de platser där många till alla vindkraftverk beräknas vara synliga är färgen mörkast. Där minst antal verk beräknas vara synliga är färgen ljusast. På de flesta platser syns inga vindkraftverk varför det inte finns någon färgmarkering. De mörkaste nyanserna återkommer där det är bra utsikt, till exempel på höjder och på motsatt sida öppna ytor som myrar eller sjöar där betraktaren har fri sikt mot vindkraftparken. I synbarhetsanlysen räknas det som att vindkraftverken är synliga även om det bara är en del av rotorbladet som kan komma att vara synligt. Analysen tar heller inte ställning till om ögat på grund av till exempel avståndet kan uppfatta vindkraftverket eller inte, varför analysen med stor sannolikhet överskattar antalet vindkraftverk som skulle vara synliga i verkligheten. Eftersom synbarhetsanalysen har utförts enbart med hänsyn tagen till skogsområden och topografi, men inte övrig infrastruktur och bebyggelse, kan det också innebära att färre verk än vad som visas i synbarhetsanalysen skulle vara synliga i verkligheten. Av synbarhetsanalysen framgår att synligheten inom närzonen (0 3 km från närmaste vindkraftverk) är mycket fragmenterad och varierar mycket mellan olika platser. Anledningen till detta är att vindkraftverken lätt kan döljas bakom vegetation och terräng. 155

156 Figur 59. Synbarhetsanalys för exempellayout A (240 meter totalhöjd). Analysen visar varifrån det är teoretisk möjligt att se vingspetsen på vindkraftverken baserade på deras totalhöjd. Upplösningen är 25 meter. Hänsyn är tagen till skogsområden. Dessa är baserade på skogsdata från SLU samt avverkningsanmälningar från Skogsstyrelsen. Observera att möjligheten att uppfatta föremål minskar med ökat avstånd, vilket inte är medräknat i denna modell. 156

157 Figur 60. Synbarhetsanalys för exempellayout B (240 meter totalhöjd). Analysen visar varifrån det är teoretisk möjligt att se vingspetsen på vindkraftverken baserade på deras totalhöjd. Upplösningen är 25 meter. Hänsyn är tagen till skogsområden. Dessa är baserade på skogsdata från SLU samt avverkningsanmälningar från Skogsstyrelsen. Observera att möjligheten att uppfatta föremål minskar med ökat avstånd, vilket inte är medräknat i denna modell, 157

158 I mellanzonen och fjärrzonen (>3 km från närmaste vindkraftverk) är synligheten enligt synbarhetsanalysen begränsad och koncentrerad till ett fåtal platser där höjdförhållandena och landskapets öppenhet gör att synligheten blir god. Synligheten är som störst öster och söder om ansökansområdet. Väster om ansökansområdet är synligheten i mellanzonen mycket begränsad beroende på att topografin sluttar mot sjön Åsunden. I fjärrzonen är synligheten väster om ansökansområdet framförallt knuten till sjöar som Åsunden, Sämsjön m.fl. och öster om ansökansområdet till Komosse. På dessa avstånd är dock vindkraftverken så små att de kan vara svåra att uppfatta beroende på hur landskapet ser ut. Fotomontage I Figur 61 nedan visas fotomontage från gården Lilla Boarp (FP.1 2), belägen mellan de båda ansökansområdena. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca en kilometer från båda fotopunkterna. Vid jämförelse av fotomontagen blir det tydligt hur omgivningen påverkar synbarheten. I den övre bilden döljs ett flertal vindkraftverk bakom byggnader och skog/träd. I den nedre bilden är omgivningarna betydligt öppnare och utan byggnader och träd i förgrunden, vilket gör vindkraftverken framträder tydligare. Vindkraftverken döljs dock till viss del även där av skog. Figur 61. Fotomontage från gården Lilla Boarp. Översta bilden visar fotomontage taget i sydvästlig riktning (FP.1) och den nedre bilden fotomontage taget i nordostlig riktning (FP.2). Fotomontagen är baserade på exempellayout A (25 vindkraftverk). Bilderna finns i större format i Bilaga H.2. Från fotopunkten vid Köttkulla (FP.5) är de flesta vindkraftverken i det södra ansökansområdet till viss del synliga medan verken i den norra delen av ansökansområdet döljs bakom terrängen, Figur 62. Fotomontaget illustrerar hur ett objekt i synfältet kan skymma sikten av ett vindkraftverk, vilket innebär att synligheten varierar mycket beroende på betraktarens position. Vindkraftverken dominerar inte synfältet och smälter samman med landskapets konturer. Synligheten kommer också att variera med årstiden beroende på att vegetationen till stora delar består av lövträd. Fotona är tagna innan löven slagit ut, vindkraftverken kommer därför sannolikt att synas i mindre utsträckning andra delar av året. 158

159 Figur 62. Fotomontage från Köttkulla taget i nordlig riktning (FP.3). Fotomontagen är baserade på exempellayout A (25 vindkraftverk). Bilderna finns i större format i Bilaga H.2. Från Äramosse (FP.6) är synligheten relativt god men landskapets storslagenhet gör att vindkraftverken inte dominerar landskapsbilden. Glest spridda träd på mossen bidrar till att vindkraftverken till viss del smälter in i horisonten och kraftledningen och dess stolpar utgör också ett inslag i horisonten som går i höjd med vindkraftverken. Från Påbo f.d. kyrka (FP.4) är endast ett fåtal av vindkraftverken synliga beroende på att vegetationen skymmer vindkraftverken. Landskapets tålighet inom närzonen varierar från plats till plats men vid de närliggande bostäderna, till exempel gården Lilla Boarp, kan landskapsbildens förändring vara tydlig. Inom mellanzonen varierar landskapet mellan att vara stor- och småskaligt, beroende på var betraktaren befinner sig. Den kuperade terrängen gör att vindkraftparken ofta döljs av skog och träd eller sammanfaller med en storskalig omgivning. I betraktelse från fjärrzonen är det den storskaliga och storslagna omgivningen som dominerar och komplexiteten är liten. Vindkraftparken betraktas på långt håll vilket gör att synligheten minskar betydligt och tåligheten för vindkraft är större. Från Gullered kyrka (FP.7), är ett stort antal av vindkraftverken synliga vid horisonten. Avståndet från fotopunkten till närmaste vindkraftverk är ca 5,4 kilometer, vilket gör att synligheten minskar och det är svårt att avgöra hur stora vindkraftverken är eller hur långt bort de befinner sig. Landskapets storskalighet tillsammans med inslag av byggnader, vägar och träd bidrar också till att tåligheten för ingrepp i landskapsbilden är stor. Vindkraftverken dominerar inte betraktelsen av landskapsbilden eftersom de följer skogsridån i horisonten. Från Komosse (FP.8 10), som är beläget i både mellan- och fjärrzonen, är landskapet storskaligt med vidsträckta vyer och få referenser till den mänskliga skalan. Även om vindkraftverken är synliga från stora delar av Komosse så dominerar de inte utsikten, vilket kan beskrivas som att landskapet är tåligt för vindkraftverk. Det öppna landskapet gör också att det är svårt att bedöma vindkraftverkens storlek och relatera till avstånd. I Figur 63 visas fotomontage från Björnöleden (FP.8 och 10), som går i nord-sydlig riktning genom Komosse, från två olika avstånd. För Komosse är dock upplevelsen av orörd vildmark ett centralt värde och ur det perspektivet utgör vindkraftverken en kontrast till landskapet i övrigt. Vid parkeringen vid Komosse (FP.9), nära sjön Trehörningen, är sikten mycket begränsad på grund av omgivande skog. Endast vid en öppning i skogsridån som vägen utgör kan spetsen av rotorbladet på ett vindkraftverk skymtas. Bilden är representativ för den största delen av vägens stäckning mot Köttkulla där vindkraftverken enligt synbarhetsanalysen oftast är helt skymd på grund av omkringliggande skog. 159

160 Från Bohestramossen (FP.11) är vindkraftverken knappt synliga ovanför trädtopparna vilket gör dem knappt synbara i fotomontage. I verkligheten kommer dock rotorbladens rörelser utgöra ytterligare en dimension i upplevelsen av vindkraftverken. Figur 63. Fotomontage från Komosse, Björnöleden. Den övre bilden är tagen i västlig riktning från Björnöleden på avstånd om ca 6,3 km från närmaste vindkraftverk (FP.8). Nedre bilden är också tagen i västlig riktning från Bjönöleden men på ett avstånd om ca 7,1 kilometer från närmaste vindkraftverk (FP.10). Fotomontagen är baserade på exempellayout A (25 vindkraftverk). Bilderna finns i större format i Bilaga H.2. Hinderljus De planerade vindkraftverken kommer att förses med hinderljus i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155), se avsnitt Eftersom vindkraftverken kommer ha en totalhöjd som är 150 meter eller högre kommer de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns att förses med högintensivt vitt ljus, och övriga verk rött fast ljus. Syftet med hinderljusen är att markera vindkraftsverkens läge för att flygplan och helikoptrar inte ska flyga in i dem. De armaturer som används har, i enlighet med föreskriften, relativt liten vertikal spridning och lyser således i stort parallellt med marken och över en betraktare, även om de syns inom ett par kilometers avstånd. Genom att studera synbarhetsanalysen kan en indikation ges på varifrån hinderljusen skulle kunna vara synliga, se Figur 59 och Figur 60. Hinderljusen placeras på maskinhuset som sitter på tornets topp vilket gör att synligheten inte är r densamma som för en rotorspets som når ytterligare 60 till 70 meter längre upp i luften. Detta innebär att hinderljusen troligen är synliga från färre platser än vad som framgår av synbarhetsanalyserna. Belysningen syns tydligast om det inte finns några andra lampor i närheten. Från ett samhälle där det finns många andra objekt som lyser smälter dessa lampor in mer än om de betraktas mot en annars helt mörk bakgrund. En animering av hur hinderbelysningen kan komma att upplevas nattetid finns bilagd den elektroniska versionen av MKB:n (Bilaga H.4) och finns även på Vattenfalls hemsida för projektet 42. Hinderbelysningen kommer vara mest synlig under de mörka tiderna på dygnet. Vingarnas rotation kan göra att även det röda fasta ljuset ser ut att blinka

161 Vid jämförelse mellan synbarhetsanalyserna och bostäder belägna omkring ansökansområdena (se Figur 6 samt Bilaga H.1), framgår är de närliggande bostäder varifrån hinderljuset främst blir synliga framförallt är belägna söder och väster om ansökansområdena. Det är vanligt att bostäder orienteras så att vardagsrum, uteplatser och delar av trädgårdar där den mesta vistelsen är placeras i söder- och västerläge. Eftersom synligheten är betydligt bättre från de bostäder som är belägna söder och väster om ansökansområdena, är det sannolikt att de flesta bostäder som har god synlighet för vindkraftparken är orienterade så att vardagsrum, altaner etc. inte har utsikt mot parken. Landskapsbildspåverkan för friluftsliv och kulturmiljöer I Figur 64 redovisas synbarhetsanalys för exempellayout A tillsammans med vandringsleder och riksintresse för friluftsliv och kulturmiljö. Synbarhetsanalysen visar att synligheten från vandringleder i närområdet, se avsnitt 3.13, oftast är mycket begränsad. Enligt synbarhetsanalysen är ett flertal av vindkraftverken synliga från stora delar av Komosse. Flest vindkraftverk syns från den norra delen av Björnöleden, medan få eller inga vindkraftverk är synliga från den södra delen av leden. Den som rör sig i ledens färdriktning, som huvudsakligen går i nord-sydlig riktning, har inga vindkraftverk direkt i blickfånget utan dessa finns i synfältets utkant. Påverkan på landskapsbilden kan från vissa platser bli påtaglig, men som framgår i avsnittet ovan bedöms vindkraftverken inte dominera landskapsbilden. Från delar av Häradsleden är synligheten bitvis förhållandevis god. För det stora flertalet av vandringslederna är det inga eller ett bitvis ett fåtal vindkraftverk som är synliga. 161

162 Figur 64. Synbarhetsanalys för exempellayout A (240 meter totalhöjd) tillsammans med riksintresse friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård samt vandringsleder. Analysen visar varifrån det är teoretisk möjligt att se vingspetsen på vindkraftverken baserade på deras totalhöjd. Upplösningen är 25 meter. Hänsyn är tagen till skogsområden. Dessa är baserade på skogsdata från SLU samt avverkningsanmälningar från Skogsstyrelsen. 162

163 6.9.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Vindkraftverken ska ha en neutral färg. Ingen reklam och inga andra logotyper än vindkraftverkens ägares och eventuellt tillverkarens kommer att förekomma på vindkraftverken. Hinderbelysningens ljusstyrka kommer att begränsas och regleras ner så långt det är möjligt inom ramarna för kraven i bland annat Transportstyrelsens föreskrifter. Det är vanligt förekommande med åtaganden och villkor med innebörden att vindkraftverken ska ha en enhetlig utformning. Vid upphandling av större vindkraftparker i kuperad terräng har det dock visat sig att det ibland kan vara optimalt med vindkraftverk med olika höjd eller olika rotordiameter på olika platser. Eftersom vindkraftverken ändå uppförs på olika höjd i terrängen bedöms en sådan utformning inte påverka landskapsbilden på annat sätt än vindkraftverk med samma storlek. Vattenfall åtar sig därför inte att vindkraftverken ska ha en enhetlig utformning Bedömning av konsekvenser Ingreppet och kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor, särskilt vid öppna platser som ligger nära vindkraftverken där vindkraftverken kan upplevas dominera landskapsbilden. Kontrasten minskar med avståndet och på längre avstånd är ingreppet litet till måttligt. Synligheten varierar mycket från olika platser i landskapet. Vindkraftverken vid Boarp vindkraftpark kommer att vara synliga från Komosse men på grund av det stora avståndet kommer vindkraftverken inte att dominera landskapsbilden. Eftersom ett måttligt antal människor kommer att beröras bedöms de sammantagna konsekvenserna av landskapsbildens förändring bli små. Tabell 19. Bedömningsgrunder för landskapsbildens förändring. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten och/eller ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten och/eller ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten och/eller ett litet antal människor berörs. 163

164 6.10 Friluftsliv Generellt Vindkraft utgör oftast inget hinder för att kunna vistas i skog och mark och nyttja markerna allemansrättsligt. I viss mån kan en ökad tillgänglighet ske på grund av att vägnätet blir bättre och mer utbrett, vilket underlättar för människor att ta sig till platser inom området. I områden som tidigare varit otillgängliga kan jakten underlättas av att närhet till vägnät gör det lättare att forsla ut det fällda viltet. Där friluftslivet är kopplat till upplevelsen av särskilda värden, som till exempel en viss utsikt eller tysthet, kan denna upplevelse förändras av vindkraften. Se vidare i kapitel 6.9 angående Landskapsbildens förändring och kapitel 6.2 angående ljud Vindkraftparkens påverkan Under byggtiden kommer den allemansrättsliga tillgängligheten påverkas i direkt anslutning till de delar som byggs eftersom byggplatserna i sig inte kommer vara tillgängliga. Denna fas är dock begränsad till byggtiden och därefter tas byggavspärrningarna bort. I övriga delar av området kan under byggfasen trafik och anläggningsbuller störa friluftsupplevelsen. Möjligheterna att utöva friluftsliv, jakt och idrottsaktiviteter inom och kring ansökansområdena under drifttid bedöms inte komma att påverkas i någon större utsträckning. Däremot kommer upplevelsen kunna ändras i och med att landskapsbilden förändras och genom ljud och rörliga skuggor från vindkraftverken. Dessa aspekter beskrivs i avsnitt 6.2, 6.3 och 6.9. Risk för iskast, det vill säga nedfallande is som byggs på och lossnar från rotorbladen, beskrivs i avsnitt Skidspåren som går genom delar av det södra ansökansområdet (se Figur 27) kan komma att påverkas genom att mark tas i anspråk och att tidigare oplogade skogsvägar plogas samt att delar av ansökansområdet kommer att spärras av under byggtiden. Eljusspåret vid Köttkulla är beläget utanför det södra ansökansområdet och kommer därmed inte att påverkas. Det bedrivs även orientering i området och förändringarna i områdets geografi som en vindkraftsetablering eller andra storskaliga förändringar medför kommer att påverka orienteringskartor och områdets lämplighet för orientering. Det har under samrådet inte framkommit några uppgifter om att verksamheten skulle påverka bedrivandet av jakt i området. Det är sannolikt att jakten helt eller delvis kommer att påverkas under tid då det pågår byggnadsarbeten. Vid byggnationen av vindkraftparken vid Stor- Rotliden bedrevs dock jakt även under byggtiden. Under drifttiden bedöms jakt i regel kunna bedrivas i vindkraftparken även om upplevelsen kan komma att förändras. I samband med till exempel större reparationer eller servicearbeten kan möjligheten till jakt begränsas även under drifttiden. 164

165 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Vattenfall för dialog med berörda föreningar vilket beskrivs i samrådsredogörelsen, Bilaga A. Vattenfall kommer att föra en dialog med berörda jaktlag. Allmänheten kommer att hållas informerad om arbetets gång under byggfasen. I övrigt bedöms inga särskilda skyddsåtgärder eller försiktighetsmått nödvändiga för att begränsa konsekvenserna för friluftslivet i området Bedömning av konsekvenser Ansökansområdena och deras närområden bedöms även fortsatt kunna nyttjas för rekreation och friluftsliv. Under byggtiden inskränks tillgängligheten tillfälligt i området av säkerhetsskäl. Under driftsfasen kan däremot tillgängligheten komma att öka med bättre vägar. Ljud och skuggor kan vara märkbara utanför ansökansområdena och inom parken förekommer förhöjda ljudnivåer. Upplevelsen för enskilda individer som idag nyttjar området för rekreation kan variera beroende på bland annat på den enskilda individens inställning till vindkraft. Ur ett allemansrättsligt perspektiv är dock konsekvenserna för friluftslivet huvudsakligen av övergående karaktär. Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet som obetydliga. Tabell 20. Bedömningsgrunder för friluftslivet. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Stor påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Måttlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Beroende på hur området nyttjas kan förutsättningarna för aktiviteterna underlättas/ förbättras. 165

166 6.11 Riksintressen enligt 3 4 kap. miljöbalken I detta avsnitt bedöms den planerade vindkraftsanläggningens påverkan på och förenlighet med närliggande riksintressen som redovisats i avsnitt 3.4. Bedömningar av konsekvenserna för de värden som finns inom de beskrivna riksintresseområdena har hanterats i föregående avsnitt och hänvisningar till aktuellt avsnitt finns i texten nedan. Ansökansområdena omfattas av riksintresse för vindbruk och delar av ansökansområdena berörs av riksintresse för järnväg. Utöver detta saknas riksintressen inom ansökansområdena Riksintresse naturvård Närmaste område utpekat som riksintresse för naturvård är Äramosse som ligger ca 300 meter från det norra ansökansområdet. En mindre del av området är även Natura 2000-område utpekat enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet samt naturreservat, se avsnitt 3.5 nedan. Förutsättningarna för att bevara myrkomplexets värden är kopplade till områdets hydrologi och att den skyddas mot bland annat dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. 43 Hydrologin i ansökansområdena och dess omgivningar, inklusive hydrologiska samband mellan våtmarker, har utretts noggrant under projektets gång. Med de avgränsningar av ansökansområdena som har genomförts och de föreslagna skyddsåtgärder kopplat till möjlig hydrologisk påverkan som redovisats i avsnitt om hydrogeologi bedöms risken för att påverka riksintressets kärnvärden som mycket liten. Komosse är utpekat som riksintresse för naturvården och Natura 2000-område enligt fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, se avsnitt nedan. Området ligger cirka tre kilometer från ansökansområdena. Mot bakgrund av det långa avståndet och att områdena inte är hydrologiskt förbundna med varandra, finns det ingen risk för påverkan på riksintressets kärnvärden som liksom för Äramosse är kopplade till områdets myrmarker och deras hydrologi. För övriga riksintressen för naturvård bedöms det inte finnas någon risk för påverkan från projektet. Områdena ligger på ett avstånd om cirka 3 4 kilometer från ansökansområdena. Naturvärdena i de respektive områdena är lokala. Det största hotet mot naturvärdena i de flesta områden är utebliven hävd eller felaktiga skogsbruksåtgärder Riksintresse kulturmiljövård De närmsta områden som är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård (se avsnitt 3.4.2), Dalstorp och Ätrans dalgång, ligger mer än sju kilometer från ansökansområdena. Från Dalstorp, söder om ansökansområdena, kommer vindkraftverken till viss del kunna vara synliga, se Figur 64. I riksintressebeskrivningen nämns fornlämningsmiljöer från stenåldern till medeltiden. Dessa kommer inte alls att påverkas av vindkraftverken. Inom området Ätrans dalgång, som är beläget väster om ansökansområdena, är synligheten begränsad till ett fåtal platser. Eftersom avståndet till ansökansområdena från riksintresseområdena där synligheten är som störst huvudsakligen är mer än sju kilometer 43 Länsstyrelsen Västra Götaland (2008b) 166

167 bedöms vindkraftverken inte stå i kontrast till landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden bedöms därmed bli begränsad till obetydlig. På grund av det långa avståndet till riksintresseområdena bedöms det inte finnas någon risk för påverkan på kulturmiljöerna i områdena. Konsekvenserna för riksintresset är därmed obetydliga Riksintresse friluftsliv Det finns två områden av riksintresse för friluftsliv i närheten av ansökansområdena, Komosse och Åsunden, se avsnitt Komosse Den huvudsakliga påverkan på riksintresseområdet består av det visuella intrycket som vindkraftverken skulle innebära. Den ekvivalenta ljudnivån skulle ligga långt under 35 db(a), se avsnitt Synligheten från Komosse har utretts och redogjorts för i avsnitt 6.9 om påverkan på landskapsbilden samt i Bilaga H. Som framgår därav kommer vindkraftverken att vara synliga från stora delar av Komosse. Enligt synbarhetsanalysen är dock synligheten begränsad, eller till och med obefintlig, från de delar av riksintresseområdet som ligger närmast ansökansområdena. Synligheten är som störst på ett avstånd om 5 6 kilometer från ansökansområdena. Det bör i sammanhanget betonas synbarhetsanalysen inte tar hänsyn till hur mycket av vindkraftverket som är synligt, utan visar varifrån det är teoretiskt möjligt att se så lite som den yttersta delen av en vingspets, jämför med redovisade fotomontage i avsnitt och Bilaga H.2. Av Länsstyrelsens värdebeskrivning av området framgår bland annat att exploatering i eller i närheten med större verksamheter som till exempel vindkraft och bebyggelse skulle störa områdets karaktär av ödemark 44. Vidare anges att exploatering i form av till exempel kraftledningar, master, torn och intensivt skogsbruk på eller i anslutning till våtmarken skulle innebära ett allvarligt hot mot den upplevelse av orörd vildmark som våtmarken erbjuder. Mot bakgrund av att synligheten är som störst från de delar av Komosse som ligger längst ifrån vindkraftparken och det relativt stora avståndet däremellan, kan vindkraftverken inte anses vara belägna i eller i närheten av riksintresseområdet. Även om vindkraftverken kommer att vara synliga från Komosse är det på ett sådant avstånd att de inte kommer att dominera landskapsbilden. Sammanfattningsvis kommer en vindkraftsetablering inte påtagligt påverka områdets karaktär eller friluftsupplevelsen i området. Konsekvenserna bedöms vara små till obetydliga. Åsunden, Hofsnäs, Torpasjöområdet Vad gäller riksintresseområdet som bland annat omfattar sjön Åsunden är synligheten på grund av topografin oftast mycket begränsad. Av Länsstyrelsens värdebeskrivning av området framgår bland annat att området kan skadas av exempelvis granplanteringar, igenväxning, 44 Länsstyrelsen Västra Götaland (2016b) 167

168 bebyggelse, nya vägar och större vindkraftsanläggningar 45. Synligheten från riksintresseområdet är som störst från Åsundens och Sämsjöns västra stränder. Avståndet därifrån till ansökansområdena uppgår till 7 10 kilometer och är därmed så pass stort att vindkraftverken inte bedöms stå i kontrast till landskapsbilden eller påtagligt påverka friluftsupplevelsen i området. Konsekvenserna för riksintresset är därmed obetydliga Riksintresse kommunikationer Det norra ansökansområdet tangerar ett stort riksintresse för järnväg, Trafikverkets utredningskorridor för Götalandsbanan. Korridoren, som bland annat passerar Komosse, är flera kilometer bred och projektet är i ett tidigt skede. Vindkraftverken bedöms inte kunna påtagligt försvåra tillkomsten av Götalandsbanan. Luftfartsverket har på uppdrag av Vattenfall utfört en flyghinderanalys av den planerade vindkraftparken, se hänvisning till underbilaga i Bilaga A. Av den framgår att vindkraftparken ligger utanför skyddsområde för CNS-utrustning (Communication, Navigation, Surveillance (Radar)). Luftfartsverket har därmed inget att invända mot en vindkraftsetablering vid Boarp. Av flyghinderanalysen framgår också att om vindkraftparken skulle byggas skulle MSA-ytan i de västra sektorerna av Jönköpings flygplats behöva höjas till 3000 fot. MSA står för Minimum Sector Altitude och är den höjd på vilken flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen. Flygplatsen har meddelat att det är möjligt att höja MSA-ytan inom den aktuella sektorn i det fall tillstånd för vindkraftparken erhålls. Vattenfall åtar sig att bekosta de procedurändringar som krävs för att höja MSA-ytan och att hålla flygplatsen underrättad om projektets framdrift, se Bilaga A. Vindkraftparken bedöms inte påtagligt försvåra tillkomsten av Götalandsbanan eller utnyttjandet av Jönköpings flygplats Övriga riksintressen Natura 2000-områden beskrivs i avsnitt nedan. Projektet är förenligt med riksintresse för vindbruk. Försvarsmakten har inte haft något att erinra mot vindkraftparken. Totalförsvarets intressen bedöms därför inte påverkas. 45 Länsstyrelsen Västra Götaland (2016c) 168

169 6.12 Samlad bedömning av påverkan på skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Natura 2000-områden Art- och habitatdirektivet Det närmaste belägna Natura 2000-området är Ära- och Rullamosse på ett avstånd om ca 750 meter. Enligt bevarandeplanen är det främsta bevarandesyftet med Natura 2000-området att bevara de olika våtmarkstyperna hydrologiskt intakta och utan ingrepp, samt att bevara förutsättningarna för områdets rika fågelfauna. Med de avgränsningar av ansökansområdena som har genomförts och de föreslagna skyddsåtgärder kopplat till möjlig hydrologisk påverkan som redovisats i avsnitt 6.4.3, bedöms risken för att påverka Natura 2000-områdets utpekade naturtyper som obetydlig eller mycket liten. Hydrologin i ansökansområdena och dess omgivningar, inklusive hydrologiska samband mellan våtmarker, har utretts noggrant under projektets gång. Natura 2000-området Komosse (västra) är beläget ca tre kilometer öster om det södra ansökansområdet. Enligt bevarandeplanen är det främsta bevarandesyftet med Natura området att bevara de olika våtmarkstyperna hydrologiskt intakta och utan ingrepp som stör landskapsbilden samt att bevara förutsättningarna för de starkt specialiserade och unika växtoch djurarter som är bundna till dessa våtmarksmiljöer. Jälmåns dalgång skiljer ansökansområdena och Komosse, det finns därmed inga hydrologiska samband mellan ansökansområdena och Komosse. Natura 2000-områdets våtmarksmiljöer kan därmed inte påverkas av en vindkraftsetablering i Boarp. Påverkan på landskapsbilden är inte ett sådant intresse som skyddas av Natura 2000-bestämmelserna i miljöbalken, denna påverkan beskrivs i avsnitt 6.9 och För övriga Natura 2000-områden förtecknade enligt art- och habitatdirektivet bedöms det inte finnas någon risk för påverkan från projektet på de utpekade naturtyperna eller bevarandet av områdena. Områdena ligger på ett avstånd om mer än fyra kilometer från ansökansområdena. Fågeldirektivet Både Komosse (västra) och Ära- och Rullamosse Natura 2000-områden är skyddade enligt fågeldirektivet med ett flertal utpekade fågelarter, se Tabell 5 i avsnitt Under projektets gång har noggranna fågelutredningar genomförts, med särskilt fokus på smålom som visat sig röra sig i en flygkorridor som går mellan mossarna. Ansökansområdena har avgränsats mot Natura 2000-området Ära- och Rullamosse som helhet samt den tjäderspelplats som identifierats och mot flygkorridoren för smålom. Mot bakgrund av dessa avgränsningar bedöms konsekvenserna för fåglar i området bli små och den planerade vindkraftsanläggningen bedöms inte försvåra bevarandet av de skyddade arterna i Natura områdena. Bedömningar av konsekvenser på fåglar i området redovisas i avsnitt

170 Utpekade arter för Natura 2000-området Ära- och Rullamosse utom trana, har behandlats ovan och i genomförda fågelutredningar. Av de utpekade arterna för Natura 2000-området Komosse (västra) har samtliga arter utom brushane och trana behandlats ovan och i genomförda fågelutredningar. Trana är utpekad art för både Komosse och Ära- och Rullamosse och är delvis berörd i genomförda fågelutredningar. I samband med inventeringen 2014 kunde häckning av trana konstateras vid Päarsjön (västra delen av Komosse) men några observationer av trana inom ansökansområdena gjordes inte. Avståndet mellan Päarsjön och det södra ansökansområdet är mer än tre kilometer. Trana bedöms i Naturvårdsverkets syntesrapport inte löpa risk att på populationsnivå påverkas negativt av vindkraft. Sammantaget görs bedömningen att trana inne i och strax utanför Natura 2000-området inte påverkas negativt i någon större omfattning på grund av avståndet till ansökansområdena samt att tranor tycks uppvisa undvikandebeteende för uppdykande hinder. Vidare passerar det stora sträcket av tranor i Ätradalen på ca sex kilometers avstånd från ansökansområdena. Brushane anses enligt Naturvårdsverkets syntesrapport löpa risk för negativ påverkan från vindkraftverk genom framförallt störning under häckningstid. Mot bakgrund av att det inte gjorts några observationer av brushane vid genomförda inventeringar och att avståndet mellan ansökansområdena och Natura 2000-området Komosse (västra) uppgår till ca tre kilometer, bedöms ingen påverkan på artens bevarandestatus uppkomma. För Natura 2000-området Komosse, som är direkt angränsande i öster till Komosse (västra) och beläget drygt sex kilometer från ansökansområdena, är även Motacilla flava (gulärla), småspov, spillkråka, storspov och törnskata utpekade arter. Spillkråka och törnskata har observerats under inventeringarna. Arterna bedöms enligt Naturvårdsverkets syntesrapport ej påverkas negativt av vindkraft i form av störningar eller kollisioner. Småspov, gulärla och storspov har inte observerats under fågelinventeringarna. Den planerade vindkraftsparken bedöms inte försvåra bevarandet av eller påverka bevarandestatusen för de utpekade fågelarterna inom Natura 2000-områdena. Samlad bedömning Sammantaget bedöms vindkraftparken inte påverka naturmiljön eller utpekade arter i något Natura 2000-område på ett betydande sätt Naturreservat Det naturreservat som ligger närmast ansökansområdena är Äramosse vilket även är Natura 2000-område och har därför behandlats ovan. Den planerade vindkraftparken strider inte mot reservatsföreskrifterna och med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms naturreservatet inte påverkas. För övriga naturreservat i närheten av ansökansområdena (Komosse och Korpebobergs lövskogar) föreligger ingen risk för påverkan på grund av att avståndet mellan dessa områden och ansökansområdena är mer än tre kilometer. 170

171 Strandskydd Enligt länsstyrelsens GIS-underlag finns det inga strandskyddade sjöar eller vattendrag inom ansökansområdena. Det finns endast en göl och ett fåtal mindre vattendrag inom ansökansområdena, förutom grävda diken. Som framgår av exempellayouterna kan det bli aktuellt att förlägga vägar och vindkraftverk inom 100 meter från sådana vattendrag som inte uppgivits omfattas av strandskydd enligt länsstyrelsens underlag. Anläggandet av vindkraftparken kommer att ske med sådan hänsyn att goda livsvillkor för djuroch växtlivet på land och i vatten bevaras, se beskrivningar av skyddsåtgärder i avsnitt och Allmänheten kommer även fortsättningsvis ha tillgång till vattenområdena inom ansökansområdena. Därmed bedöms inte syftet med strandskyddet, som är att trygga allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen Vattenskyddsområde Det kommer att säkerställas att föreskrifterna för Köttkulla vattenskyddsområde som ligger ca 600 meter söder om ansökansområdena följs vid byggnation och avveckling av vindkraftparken. Vattenskyddsområdet bedöms inte påverkas av en vindkraftsetablering om de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som beskrivs i denna MKB vidtas. Genom vattenskyddsområdet löper befintliga vägar som kan komma att användas för transporter till ansökansområdena. Beroende på vägens standard kan den komma att behöva förstärkas. Om arbeten behöver göras inom vattenskyddsområdet eller skyddszon till området kommer det att säkerställas att det inte sker i strid med bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken eller föreskrifterna för vattenskyddsområdet Biotopskyddsområden Det finns inga biotopskyddsområden eller andra områden beslutade av länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen, inom eller i närheten av ansökanområdet, som kan påverkas av en vindkraftsetablering. Eftersom ansökansområdena huvudsakligen består av skogsmark bedöms sannolikheten för att det finns någon livsmiljö som omfattas av generellt biotopskydd inom områdena som liten, men kan inte helt uteslutas. Det finns inte några alléer eller pilevallar i ansökansområdena. Det finns endast ett fåtal områden klassad som åkermark/jordbruksmark inom ansökansområdena 46. Dessa återfinns vid infarten till det norra ansökansområdet vid Boared och vid befintliga vägar i det södra ansökansområdet. Områdena sammanfaller med de områden som i naturvärdesbedömningen bedömts som lämpliga hasselmushabitat och i två fall med utpekade naturvärdesobjekt. 46 Enligt Lantmäteriets fastighetskarta (2016) och Jordbruksverket information om jordbruksblock (2015) 171

172 Dessa områden har dokumenterats vid naturvärdesinventeringen men några särskilda livsmiljöer som omfattas av generellt biotopskydd inom områden har inte pekats ut, se Bilaga D. Om någon åtgärd ska vidtas i jordbruksmark kommer det, i enlighet med försiktighetsmåtten i avsnitt 6.5.3, inför detaljprojekteringen undersökas om där finns någon livsmiljö som omfattas av generellt biotopskydd. Om så är fallet kommer bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken följas. 172

173 6.13 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer beskrivs i avsnitt 3.5. De miljökvalitetsnormer som är aktuella för projektet är miljökvalitetsnormer för vatten och specifikt för vattenförekomsten Sämån. Den påverkan som skulle kunna ske på vattendraget är till exempel tillfällig grumling vid anläggande eller förstärkning av korsande tillfartsvägar. Vindkraftsområdena är utformade så att inga vindkraftverk kommer att uppföras inom 20 meter från Fagraredsån, som är den del av Sämån som rinner genom det norra ansökansområdet. Särskilda skyddsåtgärder, vid exempelvis passage av vattendraget, beskrivs i avsnitt om hydrologi. De försiktighetsåtgärder som beskrivs i avsnitt bedöms vara tillräckliga för att minimera påverkan på Sämåns miljökvalitetsnorm. En eventuell passage av ån kommer att göras med särskild försiktighet och därmed bedöms inte verksamheten bidra till morfologiska förändringar eller kontinuitetsförändringar. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms anläggandet av vindkraftsparken inte ge några konsekvenser på den ekologiska eller kemiska statusen. Sammanfattningsvis bedöms planerad verksamhet med föreslagna skyddsåtgärder inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds eller motverkas och konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. 173

174 6.14 Säkerhet och hälsa Generellt Risker och påverkan på människors hälsa De största riskerna för människors hälsa på grund av vindkraftverken är arbetsmiljörisker för Vattenfalls personal och personer som arbetar på uppdrag av Vattenfall. Sådana risker regleras i arbetsmiljölagen. Bedömningarna i detta kapitel avser därför endast risker för tredje man. Teknik för flygsäkerhet och hindermarkering beskrivs i den tekniska beskrivning, avsnitt Nedfallande is och iskast Nedisning och risk för iskast förekommer främst vid etableringar i kallt klimat, på hög höjd och framförallt i de nordligare delarna av Sverige. Det kan även inträffa längre söderut i samband med dimma eller hög luftfuktighet följt av frost och vid underkylt regn. Is byggs främst upp på rotorbladens framkant, men resten av bladen, samt torn och maskinhus kan också isbeläggas. Omfattningen av ispåväxt beror på en rad faktorer som temperatur, vindhastighet, molnhöjd, luftfuktighet, topografi, solstrålning, vindkraftverkets storlek och form och materiella uppbyggnad. Varje etablering av vindkraft är unik med avseende på nedisningens karaktär och omfattning För vindkraftverk finns risk med fallande is, även när de står stilla, precis som för andra byggnadsverk och konstruktioner. Risken för fallande is är störst närmast vindkraftverkets torn, men även under vindkraftsbladen. Istillväxt på blad följer samma naturlagar som för övriga delar av vindkraftverket, men med skillnaden att bladen rör sig genom luften och att centrifugalkrafterna kan kasta iväg lossnande is över ett större område än för fallande is. Risken för personskador med anledning av is som faller eller kastas från vindkraftverket är generellt väldigt liten. Att riskerna är små beror bland annat på att allmänheten sällan vistas inom parkerna vintertid. Risken för personskada varierar med graden av nedisning på vindkraftverken och besöksfrekvensen nära vindkraftverken under riskförhållanden. Den mest kompletta sammanställningen över iskast kring vindkraftverk är Icing at St. Brais and Mont Crosin - Consequences of icing for the operation and power production of wind turbines in the Jura Mountains av René Cattin, et.al, utgiven april 2016, vid forskningsinstitutet Meteotest. Den sammanställer cirka 1000 inventerade isbitar kring tre vindkraftverk av olika dimension och tillhandahåller den mest omfattande kända källan för statistik kring fördelningen och avstånden från vindkraftverken för fallen och kastad is. Studien visar att inga isbitar har funnits längre än 1,4 gånger vindkraftverkens totalhöjd (upp till ca 200 meter för vindkraftverken i studien) och att 90 procent av iskasten fanns inom 0,8 gånger vindkraftverkens totalhöjd (upp till ca 110 meter för vindkraftverken i studien). Det kan dock inte uteslutas att iskast även kan nå längre än 1,4 gånger vindkraftverkens totalhöjd, men inga sådana kast påträffades i studien och bör därmed vara väldigt osannolika. 174

175 Nedfallande delar och haverier Det finns rapporter om blad eller delar av blad som lossnat från vindkraftverk. Risken för att så ska ske är mycket liten. Om ett rotorblad lossnar kan det bero på konstruktionsfel, bristande underhåll, blixtnedslag, bränder eller felande kontrollsystem. I de fall där vindkraftverk har totalhavererat har det skett i samband med mycket höga vindstyrkor och då finns en allmän fara att vistas utomhus. Bristande underhåll och service har också orsakat att delar av vindkraftverk lossnat och fallit till marken. Det kan även hända att den bärande konstruktionen helt eller delvis rasar. Det sistnämnda är dock ännu ovanligare än fallande delar och haverier. Riskerna för att någon som vistas i området ska drabbas av personskador på grund av nedfallande delar från vindkraftverk är mycket små. Enligt H. Braam m.fl.; Guidelines on the environmental risk of windturbines in the Netherlands (2004) kan man beräkna att en person som står på ett avstånd av 150 meter från ett vindkraftverk löper en risk som är 1x10-6 per år att träffas av ett kastat föremål från ett vindkraftverk. Personen får alltså stå där i storleksordningen år för att statistisk sannolikt träffas av ett kastat föremål. Brand Bränder i vindkraftverk eller transformatorer kan uppstå genom att felaktiga komponenter har använts, bristande underhåll av utrustning eller på grund av blixtnedslag. Det kan röra sig om läckage av olja från generator eller växellåda som sedan antänds eller att en kabelisolering i transformatorn fattar eld. Bränder i vindkraftverk är relativt sällsynt och har främst resulterat i materiella skador på vindkraftverket. Vid brand är det svårt att genomföra släckinsatser men området bör spärras av. Risken för spridning till skog och vegetation i händelse av brand bedöms vara låg eftersom vindkraftverken placeras på hårdgjorda ytor Vindkraftparkens påverkan Risker knutna till uppförande och drift av en vindkraftpark är låga och väl kända. Det finns inte sällan en oro för risk att träffas av iskast. För att is ska kunna bildas på rotorbladen måste bland annat temperatur och luftfuktighet vara rätt. Hur ofta det finns risk för istillväxt och iskast varierar från plats till plats. Generellt kan sägas att det oftare finns förutsättningar för istillväxt i norra Sverige än i södra Sverige. Sannolikheten är försumbar för att någon person skulle befinna sig på den exakta nedslagsplatsen om en bit is lossnar och slungas iväg. Även sannolikheten för att delar ska lossna och falla ner från ett vindkraftverk är enligt befintlig statistik mycket liten. Brand kan uppstå i ett vindkraftverk vid till exempel tekniska fel eller blixtnedslag. Aktuell räddningstjänst behöver adekvat kunskap för att kunna hantera brand i vindkraftverk. 175

176 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Fördjupade riskbedömningar kommer att genomföras och erforderliga rutiner fastställas för bland annat sprängning och andra anläggningsarbeten innan tillståndet tas i anspråk. Kontinuerlig kontroll och övervakning samt service och underhåll, bland annat kontroll av bultförband för bladen, kommer att genomföras enligt leverantörens och ägarens riktlinjer. Samråd kommer att hållas med räddningstjänsten avseende nödlägesrutiner och nödlägesprocedurer innan tillståndet tas i anspråk. Varningsskyltar kommer att uppföras vid infarter och vid behov på andra platser i samråd med tillsynsmyndigheten. Särskilda informationsrutiner kommer att upprättas för grupper som kan förutses vistas i området de perioder då nedisningsrisken bedöms förhöjd (t.ex. markägare och jaktlag). Inget vindkraftverk kommer att placeras närmare allmän väg (länsväg 1739) än vindkraftverkets totalhöjd. Inget vindkraftverk kommer att placeras på ett avstånd kortare än cirka 100 meter till vägen genom det södra ansökansområdet som leder till gårdarna Odla och Skogen. Vindkraftverken kommer att förses med utrustning för brandbekämpning i enlighet med gällande regelverk och standarder. Vindkraftverken kommer att vara CE-märkta. Vid höga vindhastigheter känner system av vindhastigheten och verket stoppas automatiskt. Detsamma sker vid obalans i bladen, som till exempel kan uppstå vid istillväxt på dessa. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt vad som krävs enligt luftfartslagstiftningen Bedömning av konsekvenser Konsekvenser för människors hälsa (ljud och skuggor beskrivs separat) bedöms sammantaget som obetydliga efter att ovanstående skyddsåtgärder och försiktighetsmått har vidtagits. Tabell 21. Bedömningsgrunder för hälsa och säkerhet såsom transporter, iskast, brand, haverier, hinderbelysning m.m. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Stor risk för skador på människor som vistas i vindkraftparken eller på allmänna vägar som löper genom eller i närheten av parken. Måttlig risk för skador på människor som vistas i vindkraftparken eller på allmänna vägar som löper genom eller i närheten av parken. Liten risk för skador på människor som vistas i vindkraftparken eller på allmänna vägar som löper genom eller i närheten av parken. Mycket liten risk för skador på människor som vistas i vindkraftparken eller på allmänna vägar som löper genom eller i närheten av parken. 176

177 6.15 Överensstämmelse med planer och miljömål Vindkraftsplan I Tabell 22 har vindkraftsplanens huvudsakliga rekommendationer sammanställs tillsammans med ett bemötande om Boarp vindkraftsparks överensstämmelse med rekommendationerna. Ulricehamns kommuns vindkraftsplan har beaktats vid utformning av ansökansområdena och vindkraftsområdena. Ansökansområdena sammanfaller huvudsakligen med två områden som i vindkraftsplanen anges som prioriterade områden för vindkraft, Område 28 SO Äramossen och Område 29 Strängsered-Rånnaväg. Kartan i Figur 9, avsnitt 3.3.1, visar hur prioriteringsområdena och ansökansområdena överlappar varandra. I två fall går vindkraftsområden utanför prioriteringsområdena. I båda fallen gäller det områden som uteslutits ur i prioriteringsområde på grund av att det finns byggnader (Tången och Timmerhall) inom 750 meter. Skälet till att dessa områden ingår i vindkraftsområdet är att det bedöms vara osäkert om byggnaderna kommer att användas som bostäder när vindkraftparken uppförs. Om dessa hus används som bostäder när vindkraftverken byggs kommer planens utsträckning av prioriteringsområdena att respekteras och 750 meter mellan hus och vindkraftverk tillämpas. Om husen inte används som bostäder är det dock rimligt att vindkraftverk kan uppföras även utanför prioriteringsområdena i aktuella riktningar. Tabell 22. Huvudsakliga regler och rekommendationer i Ulricehamns kommuns vindkraftsplan (2013) samt överensstämmelse med Boarp vindkraftpark. Huvudsakliga rekommendationer i vindkraftsplanen Etablering av verk i grupper bör föredras framför en lokalisering av enstaka verk. Större vindkraftsanläggningar ska i första hand lokaliseras till de prioriterade områdena som redovisas i planförslaget. Vid en etablering inom de prioriterade områdena ska ett effektivt utnyttjande av dessa eftersträvas. Mindre anläggningar eller enstaka verk får inte förhindra att områdena kan utnyttjas till sin fulla potential. Vindkraftsparker bör inte sträcka sig över flera landskapsrum, utan hållas inom ett avgränsat område. En landskapsanalys bör alltid göras i samband med ansökan om uppförande av en vindkraftsanläggning. Detaljerad lokalisering av vindkraftverk ska alltid föregås av en visualisering, t.ex. med hjälp av fotomontage. För tätorter och enstaka bostadshus föreslår planen ett generellt skyddsavstånd på 750 meter.* Överensstämmelse med Boarps vindkraftpark Ja Ja Ja Vindkraftparken är belägen i kommunens prioriterade vindkraftsområden. En beskrivning av landskapsbildens förändring har utförts, se Bilaga H.1, samt fotomontage och synbarhetsanalyser (Bilaga H.2-H.3) De fotomontage som redovisas i Bilaga H.2 och avsnitt bedöms ge en god bild av påverkan på landskapsbilden även om vindkraftverkens placeringar ändras. Om kommunen begär det kommer Vattenfall att göra nya fotomontage när vindkraftverkens placering bestämts. Placering av vindkraftverk kommer att ske inom vindkraftsområdet, vilket är anpassat efter de prioriterade områdena i kommunens vindkraftsplan (bl.a. 750 m till bostad), med två möjliga undantag, se ovan. 177

178 Avståndet mellan olika vindkraftparker ska vara så stort att parkerna var för sig kan uppfattas sammanhållna. Den ekvivalenta bullernivån på en bostadstomt får inte överstiga 40 db(a). Om de gällande riktvärden för skuggstörningar överskrids, ska ett ljusrelä monteras som automatiskt stänger av verket under störningsperioder. Verkens nätanslutning bör ske med markkabel. Utformning: - Verkens färg ska vara reflexfri och smälta in i landskapet så gott som möjlig. - Verkens torn och rotor ska vara fria från reklam. - Verk i samma grupp ska inte skilja sig i färg, rotordiameter, rotorbladens antal eller rotorns hastighet. Vindkraftverken vid Boarp och eventuella vindkraftverk i det angränsande vindkraftsprojektet Stigared bedöms kunna uppfattas som en sammanhållen park. Gällande praxis om 40 db(a) vid bostad kommer att innehållas, se avsnitt 6.2. Verksamheten kommer att bedrivas så att faktisk exponering för rörliga skuggor vid kringliggande bostäder inte överskrider åtta timmar per år, se avsnitt 6.3. Det kan bli aktuellt med både markkabel och s.k. hängkabel, se avsnitt Vindkraftsverkens utformning framgår av avsnitt Vindkraftverken kan komma att förses med tillverkarens och ägarens logotyp. Rotorns hastighet kan komma att variera mellan verken bl.a. på grund av varierande vindförhållanden inom parken. Det kan bli aktuellt att uppföra vindkraftverk av olika höjd och olika rotordiameter. Eftersom höjden i terrängen varierar mycket inom området bedöms det inte påverka landskapsbilden. Övriga rekommendationer kommer att beaktas i rimlig utsträckning. Mot bakgrund av vindkraftsplanens huvudregel om att vindkraftverk som högst får vara 170 meter höga och kommunens förtydligande av denna huvudregel, har utöver de två exempellayouterna beräkningar och visualiseringar även gjorts för att kunna redovisa en jämförelse med 170 meter höga vindkraftverk. Dessa redovisas i avsnitt 7.3 om alternativ utformning Översiktsplan Etablering av en vindkraftpark i Boarp kommer att bidra till att kommunen kan leva upp till målsättningen för 2030 att en stor del av energiproduktionen i kommunen ska komma från vindkraft. Vid avgränsningen av de tysta områdena enligt översiktsplanen i Ulricehamns kommun har en buffertzon om 1500 meter hållits till gränserna för vindkraftområden i vindkraftsplanen. Ansökansområdena för Boarp är som närmast beläget ca 1,6 kilometer från det utpekade tysta området som omfattar Komosse Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de kvaliteter som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De 16 miljökvalitetsmålen har tillhörande delmål och åtgärdsstrategier. Riksdagens definition av respektive mål finns på miljömålsportalen 178

179 En beskrivning av berörda miljömål och vindkraftens sammanvägda påverkan under parkens livstid ges i Tabell 23. Vindkraft medför både direkt och indirekt, positiv och negativ påverkan på miljön. Under driftsfasen av ett vindkraftverk uppstår inga föroreningar till miljön, ingen termisk förorening av sjöar och floder och markanvändning är relativt begränsad. På lång sikt bidrar vindkraften därför till måluppfyllelse genom att ersätta mer miljöpåverkande elproduktion. I Tabell 23 nedan sammanfattas vindkraftsparkens samlade påverkan på förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen. Tabell 23. Bedömning av verksamhetens påverkan på miljökvalitetsmålen under vindkraftparkens livstid. Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan Sammanvägd påverkan Positiv påverkan Kommentar Utsläpp av växthusgaser sker framför allt i samband med tillverkning och transporter. Under driftsfasen kommer anläggningen inte att orsaka utsläpp av några växthusgaser eller andra luftföroreningar förutom vid enstaka transporter vid underhållsarbeten. Vindkraftsel bidrar till måluppfyllelse genom att kunna ersätta mer klimatbelastande elproduktion. 2. Frisk luft Indirekt positiv påverkan I det fall elproduktion med vindkraft ersätter förbränningsbaserad elproduktion, oavsett om förbränning sker av fossilt bränsle eller ej, kommer utsläpp av förbränningsgaser som bidrar till luftföroreningar att minska (t ex partiklar eller kvävedioxider som bidrar till bildandet av marknära ozon). Indirekt bedöms vindkraften bidra till måluppfyllelse genom att kunna ersätta mer luftförorenande elproduktion. Anläggningen kommer att orsaka utsläpp av luftföroreningar genom transporter under uppförande- och nedmonteringsfas. Denna påverkan är marginell jämfört med transporter av bränsle och avfall från bränslebaserad elproduktion. 3. Bara naturlig försurning Indirekt positiv påverkan I det fall elproduktion med vindkraft ersätter förbränningsbaserad elproduktion, oavsett om förbränning sker av fossilt bränsle eller ej, kommer utsläpp av förbränningsgaser som bidrar till försurning minska. Från transporter under byggnation samt nedmontering samt för service och underhåll släpps förbränningsgaser ut som bidrar till transportsektorns totala försurningsbidrag. Denna påverkan bedöms som marginell. 4. Giftfri miljö Ingen påverkan I samband med byggfas, driftsfas- och avvecklingsfas finns en liten risk för spridning av föroreningar främst i form av läckage från fordon och behållare. Genom att vidta försiktighetsmått kan dessa risker minimeras, se avsnitt och 0. Projektet bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen av miljömålet. 5. Skyddande ozonskikt Ej relevant - 6. Säker strålmiljö Ej relevant - Jämfört med andra energislag där brytning/uppsamling av bränsle samt hantering och deponering av restprodukter förekommer blir den slutliga påverkan från vindkraften liten eller indirekt positiv. 7. Ingen övergödning Indirekt positiv påverkan I det fall elproduktion med vindkraft ersätter förbränningsbaserad elproduktion, oavsett om förbränning sker av fossilt bränsle eller ej, kommer utsläpp av förbränningsgaser som bidrar till övergödning minska. Från transporter under byggnation samt nedmontering samt för service och underhåll släpps förbränningsgaser ut som bidrar till transportsektorns totala övergödningsbidrag. Denna påverkan bedöms som marginell. 179

180 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet Ingen påverkan Ingen påverkan Anläggande av vägar, uppställningsytor mm riskerar att påverka vattendrag negativt. Med vidtagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått minimeras dessa risker, se avsnitt 6.4.3, genom att t.ex. felaktigt anlagda vägtrummor åtgärdas och de hydrologiska sambanden och förutsättningarna för vattenlevande organismer förbättras där befintliga vägar nyttjas. Sammantaget bedöms inte vindkraftparken medföra någon risk att motverka uppfyllelsen av miljömålet. Anläggande av vägar, uppställningsytor mm kan riskera att påverka grundvatten negativt. Med vidtagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått minimeras dessa risker, se avsnitt Sammantaget bedöms inte vindkraftparken medföra någon risk att motverka uppfyllelsen av miljömålet. 10. Hav i balans Levande kust och skärgård Ej relevant Myllrande våtmarker Ingen påverkan Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att undvika de risker för påverkan på våtmarker som finns vid anläggningsarbeten, se avsnitt Sammantaget bedöms projektet inte motverka uppfyllelsen av miljömålet. 12. Levande skogar Ingen påverkan Den planerade verksamheten tar tidigare skogsmark i anspråk, vilket kan komma att påverka växt och djurlivet i markerna. Skogen utgörs främst av yngre produktionsskog och hyser generellt inga höga naturvärden. Den skogsmark som tas i anspråk är liten i förhållande till omgivande skogsområden och därmed bedöms inte vindkraftparken resultera i någon större påverkan. På kort sikt kan målet motverkas genom att skogsmark tas i anspråk men på längre sikt bedöms påverkan bli marginell och verksamheten bedöms inte motverka en uppfyllelse av miljömålet. 13. Ett rikt odlingslandskap Ingen påverkan Merparten av all mark inom ansökansområdena är produktiv skogsmark. Miljömålet bedöms inte påverkas av projektet. 14. Storslagen fjällmiljö Ej relevant God bebyggd miljö Ingen påverkan För boende i närheten av vindkraftparken kommer störningarna att öka jämfört med nuläget. Hänsyn kommer att tas till bostäder när det gäller ljud och skuggor för att minska denna störning. Rekreationsvärden påverkas i liten utsträckning. Sammantaget bedöms projektet inte motverka en uppfyllelse av målet. 16. Ett rikt växt- och djurliv Ingen påverkan Den planerade verksamheten gör inga direkta intrång i särskilt skyddade miljöer eller höga naturvärden, men tar skogsmark i anspråk. Intrånget kan komma att påverka växt- och djurlivet lokalt, främst på kort sikt. Då den mark som tas i anspråk är liten i förhållande till omgivande skogsområden bedöms inte vindkraftparken få någon inverkan på den biologiska mångfalden. Regionala och lokala klimat- och miljömål Länsstyrelsen i Västra Götaland har sedan 2008 en klimat- och energistrategi som visar hur länet ska kunna bidra till att klara klimatmålen och energiomställningen. I juni 2106 lade länsstyrelsen tillsammans med Västra Götalandsregionen fram ett gemensamt förslag till strategiska vägval för hur Västra Götaland ska kunna bli en fossiloberoende region år Syftet med klimat- och energistrategin är att minska utsläppen av växthusgaser genom bland annat öka andelen förnybar energi. Enligt klimat- och energistrategin har Västra Götaland 180

181 mycket goda förutsättningar för vindkraft. Den teoretiska utbyggnadsmöjligheten för vindkraft baserat på utpekade områden av riksintresse för vindbruk är mycket stor och teoretiskt sett skulle det gå att producera cirka 6 7 TWh/år inom länet. Statistik från Energimyndigheten visar att år 2015 producerades totalt 2,3 TWh från 555 vindkraftverk i Västra Götalands län. Den installerade effekten uppgick till 800 MW. 47 Länsstyrelsen i Västra Götaland har tillsammans med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit fram regionala tilläggsmål till de nationella miljökvalitetsmålen. Flera av dessa rör hur Västra Götaland ska minska sina utsläpp av växthusgaser och sin klimatpåverkan. Ett av tilläggsmålen är att andelen förnybar energi ska vara minst 60 procent till år 2020 och 80 procent till år I dagsläget finns det inga lokala miljömål för Ulricehamns kommun. Sedan september 2016 pågår ett arbete med att ta fram en strategi för kommunens arbete med lokala miljömål, med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen samt kommunens översiktsplan. 47 ES 2016:01, Vindkraftstatistik 2015, Energimyndigheten 181

182 6.16 Kumulativ påverkan Verksamheter som kan ge upphov till kumulativ påverkan Flera verksamheter i samma område kan ge upphov till gemensam, kumulativ, påverkan på människors hälsa och miljön. Det gäller både vindkraftparker och andra verksamheter. Länsstyrelsen har vid samrådet önskat att det i MKB:n ska ingå en redogörelse för planerade och befintliga vindkraftsanläggningar inom 15 kilometers radie från ansökansområdena, samt att kumulativa effekter ska belysas för bland annat ljud, skugga, landskapsbild, fåglar och fladdermöss. Den kumulativa påverkan har därför bedömts avseende dessa aspekter. Befintliga vindkraftverk Det finns idag en vindkraftpark uppförd inom 15 kilometer från ansökansområdena, Bondegärde, se avsnitt Vindkraftparken består av tre vindkraftverk och ligger 3,4 kilometer från närmaste vindkraftområde i Boarp vindkraftpark. Planerade vindkraftverk Inom 15 kilometer från Boarps ansökansområden finns sju vindkraftsprojekt, se avsnitt Vindkraftsprojektet Stigared (upp till åtta vindkraftverk) och Marbäck (nio vindkraftverk) ligger inom en kilometer från vindkraftområdena vid Boarp. Om dessa vindkraftverk och vindkraftverken vid Boarp uppförs kommer de medföra gemensam påverkan. Samråd har genomförts för de planerade vindkraftverken vid Stigared och avsikten är enligt vad Vattenfall erfar att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken i närtid. Projektet har således kommit ungefär lika långt som Boarp vindkraftpark i tillståndsprocessen. Vattenfall har tät dialog med ägarna av Stigaredsprojektet och har kommit överens med dem om att uppföra och driva vindkraftverken så att den kumulativa påverkan av ljud och skuggor inte kommer att överskrida vad som tillåts enligt rättspraxis för ljud och skuggor. De planerade vindkraftverken vid Marbäck omfattas av bygglov för nio vindkraftverk med en totalhöjd upp till 170 meter. Bygglovet är ursprungligen från 2012 men totalhöjden ändrades Inga vindkraftverk har uppförts med stöd av bygglovet och det finns inget som tyder på att så kommer att ske i närtid. Bygglov meddelades i februari 2012 för sex vindkraftverk med totalhöjd 150 meter vid Galtåsen, 2,7 kilometer från närmaste vindkraftsområde i Boarps vindkraftparks norra ansökansområde. Inga vindkraftverk har uppförts med stöd av bygglovet och det finns inget som tyder på att så kommer att ske i närtid. Bygglov och miljöanmälan för fyra vindkraftverk vid Ekesbo, 3,9 kilometer från närmaste vindkraftområde i det norra ansökansområdet inlämnades till Ulricehamns kommun Det bolag som ansökt om bygglov och lämnat in anmälan har inte lämnat in kompletterande uppgifter som kommunen begärt inom utsatt tid. Bolaget beskriver ett stort antal projekt på sin hemsida. Vindkraftverken vid Ekesbo nämns dock inte. 182

183 Övriga tre vindkraftsprojekt (Duvered, Gunillaberg och Timmele) ligger minst sju kilometer från närmaste vindkraftområde vid Boarp. Om vindkraftverk uppförs där bedöms den gemensamma påverkan på människors hälsa och miljön bli liten. Övriga verksamheter Kumulativ påverkan på framförallt naturvärden inklusive fåglar, fladdermöss och hydrologiska värden kan ske tillsammans med det aktiva skogsbruk som pågår i området. Om Götalandsbanan byggs över eller nära Komosse kommer denna tillsammans med vindkraftverken vid Boarp att medföra gemensam påverkan på landskapsbilden och friluftslivet. I övrigt har inga verksamheter som kan medföra kumulativ påverkan av betydelse identifierats Ljud För information om ljud från vindkraftverk och hur ljud beräknas samt definitioner se avsnitt 6.2. Vattenfall har låtit genomföra kumulativa ljudberäkningar för de två exempellayouterna för Boarp tillsammans med samtliga ovan nämnda uppförda och planerade vindkraftverk, se Bilaga I.1 och I.3. I Figur 65 nedan redovisas ljudpåverkan för Exempellayout A (som har en totalt större ljudpåverkan än Exempellayout B) tillsammans med närliggande vindkraftverk och vindkraftsprojekt. Ljudberäkningarna har utförts med förutsättningen att det blåser medvind från alla befintliga och planerade vindkraftverk samtidigt. Eftersom så inte kommer att vara fallet är den kumulativa ljudnivån som redovisas i beräkningarna överskattad. Ljudkänsliga punkter som har en beräknad ekvivalent ljudnivå på 30 db(a) eller lägre från vindkraftverken vid Boarp bedöms generellt sett inte påverka den kumulativa ljudnivån så att den överstiger 40 db(a) vid någon bostad så länge omgivande parker själva håller kravet på 40dB(A) vid ljudkänsliga punkter, se bedömning av kumulativ ljudpåverkan i Bilaga I.1. Duvared, Gunillaberg och Timmele De planerade vindkraftverken vid Duvered, Gunillaberg och Timmele ligger så långt från ansökansområdena vid Boarp (7 13 km) att det bedöms vara uteslutet att det kan uppstå märkbar kumulativ ljudpåverkan. Bondegärde De kumulativa beräkningarna visar att den kumulativa ljudnivån i ljudpunkten som ligger närmast Bondegärde (ljudpunkt 26) uppgår till 40 db(a), se Tabell 24. Ljudbidraget från Boarp är mycket litet, 26 db(a) vilket med marginal understiger 30 db(a). Risken för att vindkraftverk vid Boarp bidrar till att ljudnivån vid bostaden överskrids bedöms vara mycket liten, förutsatt att ljudnivån från vindkraftverken vid Bondegärde inte i sig överstiger 40 db(a). Detta gäller särskilt med tanke på att beräkningarna utgår från att det blåser mot ljudpunkten från båda vindkraftparkerna samtidigt. 183

184 Figur 65. Kumulativ ljudutbredning för exempellayout A (25 vindkraftverk) tillsammans med närliggande vindkraftsprojekt enligt avsnitt Kartan visar de bostäder som använts som representativa beräkningspunkter för ljudberäkningar. Beräkningen är gjord i Nord2000. Se även Bilaga I

185 Tabell 24. Ljudnivåer vid bostäder mellan Boarp vindkraftpark och vindkraftverken vid Bondegärde enligt Bilaga I.1. Ljudpunkt enligt Bilaga I.1 Ljudnivå från Boarp vindkraftpark db (A) Ljudnivå från övriga vindkraftverk db (A) Sammanlagd ljudnivå db (A) I samtliga de ljudpunkter (56 60 samt 77 78) mellan Bondegärde och Boarp som ligger närmast Boarp finns en marginal upp till 40 db(a). Marginalen till 40 db(a) är i övriga ljudpunkter så stor att risken bedöms vara liten för att den kumulativa ljudnivån blir högre än så även om vindkraftverken uppförs på andra positioner eller om andra vindkraftverk än i beräkningarna uppförs. Även här ska beaktas att det blåser medvind från alla vindkraftverken samtidigt i den kumulativa beräkningen. Stigared Vindkraftverken vid Boarp påverkar i stor utsträckning ljudet vid samma bostäder som de planerade vindkraftverken vid Stigared. Vattenfall har tillsammans med det bolag som samråder om att uppföra vindkraftverken vid Stigared genomfört en fördelning av ljudutrymmet genom metoden Sound level sharing (SLS), se Bilaga I.5. Vattenfall och bolaget har kommit överens om att genom tillämpning av metoden säkerställa att den gemensamma ljudpåverkan inte överskrider 40 db(a) vid någon bostad. Galtåsen Ljudbidraget från vindkraftverken vid Boarp i ljudkänsliga punkter nära Galtåsen där det skulle kunna finnas risk för kumulativt överskridande av begränsningsvärdet 40 db(a), ligger under 30 db(a) med marginal, se Tabell 25. Som framgår ovan utgår de kumulativa beräkningarna från att det blåser medvind från alla vindkraftparker mot respektive ljudkänslig punkt samtidigt vilket medför att den kumulativa ljudnivån som redovisas i beräkningarna är överskattad. Risken för kumulativt överskridande bedöms här vara mycket liten. 185

186 Tabell 25. Ljudnivåer vid bostäder vid Galtåsen enligt Bilaga I.1. Ljudpunkt enligt Bilaga I.1 Ljudnivå från Boarp vindkraftpark db (A) Ljudnivå från övriga vindkraftverk db (A) Sammanlagd ljudnivå db (A) För samtliga ljudpunkter nära Boarp mellan Galtåsen och Ekesbo finns marginal upp till 40 db(a) kumulativt, se Tabell 26. Här begränsar även överenskommelsen om ljudfördelning med projekt Stigared ljudbidraget vid alternativa utformningar. Tabell 26. Ljudnivåer vid bostäder mellan Boarp vindkraftpark och vindkraftverken vid Galtåsen och Ekesbo enligt Bilaga I.1. Ljudpunkt enligt Bilaga I.1 Ljudnivå från Boarp vindkraftpark db (A) Ljudnivå från övriga vindkraftverk db (A) Sammanlagd ljudnivå db (A) Boarps SLS krav db (A) , , , , , , ,1 Ekesbo I de utförda ljudberäkningarna finns inga ljudkänsliga punkter med risk för kumulativt överskridande kring de platser som omfattas av bygglovsansökan och miljöanmälan avseende fyra vindkraftverk vid Ekesbo. Ljudbidraget från vindkraftverken vid Boarp är mindre än 30 db(a) med marginal. Det bedöms inte finnas någon risk för vindkraftverken vid Boarp medför att den kumulativa ljudnivån blir högre än 40 db(a) vid någon bostad. Marbäck Ljudberäkningarna visar att det kumulativa ljudet överskrider 40 db(a) vid tre bostäder nordost om Marbäcks vindkraftspark (ljudpunkt 12,14 och 54), se Tabell 27. Vid en av bostäderna är den ekvivalenta ljudnivån såväl utan som med vindkraftverken vid Boarp 41 db(a) och således bidrar Boarps vindkraftpark inte till överskridandet i denna punkt. Även vid övriga mellanliggande punkter ger de vindkraftverk som omfattas av bygglov vid Marbäck störst ljudbidrag. 186

187 Om vindkraftverk uppförs vid Marbäck bedöms det finnas risk för att den kumulativa ljudnivån vid bostäder överskrids. Tabell 27. Ljudnivåer vid bostäder mellan Boarp vindkraftpark och vindkraftverken vid Marbäck enligt Bilaga I.1. Ljudpunkt enligt Bilaga I.1 Ljudnivå från Boarp vindkraftpark db (A) Ljudnivå från övriga vindkraftverk db (A) Sammanlagd ljudnivå db (A) Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Vindkraftverken kommer att uppföras och drivas enligt den fördelning av ljudutrymmet som gjorts tillsammans med Stigared vindkraftpark enligt SLS-metoden i den mån det behövs för att säkerställa att det kumulativa ljudet från vindkraftverken vid Boarp och Stigared inte kan överstiga 40 db (A) vid någon bostad. Vattenfall kommer att följa övriga vindkraftsprojekt i området och samråda med berörda bolag. När ansökan kungjorts kommer Vattenfall föreslå försiktighetsmått och skyddsåtgärder som säkerställer att den kumulativa ljudpåverkan tillsammans med de vindkraftsprojekt som då fortfarande bedöms vara aktuella inte överstiger 40 db(a) vid någon bostad Skuggor För mer information om rörliga skuggor från vindkraftverk, hur de beräknas samt definitioner se avsnitt 6.3. Skuggor kan uppfattas på upp till ca 1,5 kilometers avstånd, men då endast i form av diffus ljusförändring. Skuggberäkningarna görs konservativt och visar hur många timmar per år 187

188 bostäder 48 inom 2,5 kilometer från ansökansområdena teoretiskt kan påverkas av rörlig skugga från vindkraftverken. Detta medför att vindkraftverk på större avstånd än fem kilometer inte bidrar kumulativt med skuggor till mellanliggande beräkningspunkter och att parker på tre till fem kilometers avstånd, som högst, ger ett svagt kumulativt bidrag. I skuggberäkningarna har inte skogsridåer och andra hinder tagits med, vilket medför att skuggornas längd i verkligheten kommer att minskas ytterligare. För närboende kring Boarp innebär detta att de tre parker som teoretiskt kommer kunna ha störst kumulativ påverkan är Stigared, Marbäck och Galtåsen som ligger inom tre kilometer från Boarp. Bondegärde och Ekesbo, som ligger tre till fyra kilometer från Boarp, kan som mest bidra svagt till de kumulativa skuggorna. Duvered, Timmele och Gunillaberg, som ligger mer än sju kilometer från Boarp, befinner sig för långt bort för att det ska finnas risk för kumulativ påverkan. Faktorer som kan ändra den kumulativa skuggbilden är vindkraftverkens positioner, totalhöjd och rotordiameter. Vindkraftverkens placering är den viktigaste faktorn. Vindkraftverken vid Bondegärde är redan byggda. De planerade vindkraftverken vid Marbäck och Galtåsen omfattas av bygglov för fasta koordinater med specificerad totalhöjd. Detsamma gäller bygglovsansökan för vindkraftverk vid Ekesbo. Resultaten från skuggberäkningarna från dessa parker kommer därför i mycket liten grad variera med alternativa utformningar. För Boarp och Stigared, vars slutliga layouter inte ännu är bestämda, är det framförallt sydöst och sydväst om parkerna som skuggbilden kan komma att variera med olika utföranden. Detta beror på att skuggan från ett vindkraftverk har formen av en bumerang med ben åt sydöst och sydväst som gör att små justeringar i ett verks position kan innebära stora skillnader i skuggtid för de boende. Skuggbilden norr och söder om en park varierar därmed inte i samma grad vid små justeringar av vindkraftverkens position. Som framgår i avsnitt kommer antalet faktiska skuggtimmar från Boarp vindkraftverk att reduceras med hjälp av skuggstyrning vid bostäder så att de inte överstiger åtta timmar per år eller 30 minuter per dygn. När så sker kommer de kumulativa skuggeffekterna automatiskt att minska drastiskt. Det förutsätts att ägarna av befintliga och planerade vindkraftverk också kommer att reducera skuggeffekterna så att skuggtimmarna från varje anläggning inte överskrider vad som är tillåtet enligt rättspraxis. De kumulativa skuggeffekterna kommer då att reduceras än mer. För att kvantifiera det kumulativa bidraget från omgivande parker har Vattenfall låtit genomföra kumulativa skuggberäkningar för de två exempellayouterna för Boarp tillsammans med de av ovan nämnda uppförda och planerade vindkraftverk som ligger inom fem kilometers radie från Boarp och därmed teoretiskt kan påverka kumulativt, se Bilaga J.3. I Figur 66 nedan redovisas skuggpåverkan för Exempellayout A (som omfattar fler vindkraftverk än för Exempellayout B) tillsammans med Bondegärde och planerade vindkraftverk vid Stigared, Marbäck, Galtåsen och Ekesbo. Observera att skuggstyrning inte tillämpats på något vindkraftverk i denna beräkning. 48 Enligt Lantmäteriets fastighetskarta (2016). Alla byggnader klassade som bostäder enligt Fasighetskartan utgör inte nödvändigtvis bostäder. 188

189 Figur 66. Kumulativ skuggpåverkan för Exempellayout A tillsammans med närliggande vindkraftverk och vindkraftsprojekt inom fem kilometer från Boarp. Se även Bilaga J

190 Bondegärde De bostäder som ligger mellan Bondegärde och Boarp och som teoretiskt kan nås av skuggor från båda parkerna i skuggberäkningarna ligger på 1,6 2,5 kilometers avstånd från de nordligaste vindkraftverken vid Bondegärde. Den beräknade skuggtiden från vindkraftverken vid Bondegärde vid dessa bostäder uppgår till 0 1,5 timme per år se Bilaga J.3. På de aktuella avstånden är skuggorna som mest en diffus ljusförändring. Från Boarps håll sett ligger de berörda husen inom 1,2 2,5 kilometer från vindkraftsområdet och har en beräknad skuggtid på mellan 0 7,5 timmar enligt beräkningarna för Exempellayout A, se Bilaga J.1. Enligt beräkningarna berörs ingen bostad av mer än åtta timmars skuggtid per år på grund av kumulativa effekter från vindkraftverken vid Bondegärde, se Bilaga J.3. Det är viktigt att poängtera att det vid ansökansområdet ligger en inre rad av hus, dit skuggorna från vindkraftverken vid Bondegärde inte når men som berörs av skuggor från vindkraftverken vid Boarp mer än åtta timmar per år. Dessa hus kommer vara styrande för skuggstyrningen av vindkraftverken vid Boarp. Detta medför att den faktiska skuggtiden efter skuggstyrning kommer vara betydligt mindre även för de hus som ligger längre bort från Boarp, inom den zon där kumulativa effekter kan komma att uppstå. Risken för kumlativt överskridande vid husen mellan Boarp och Bondegärde bedöms därför vara ytterst liten även om vindkraftverken uppförs på andra positioner eller om andra vindkraftverk än i beräkningarna uppförs. Stigared Vattenfall samverkar med det bolag som för närvarande samråder om att uppföra vindkraftverk vid Stigared. Bolagen har kommit överens om att gemensamt reglera skuggeffekterna från vindkraftverken så att de inte sammanlagt vid någon bostad kan överstiga åtta timmar per år eller 30 minuter per dag. Galtåsen De planerade vindkraftverken vid Galtåsen omfattas av bygglov för fasta koordinater med specificerad totalhöjd vilket leder till att resultaten från skuggberäkningarna från dessa parker i mycket liten grad kommer variera med alternativa utformningar. I Exempellayout A för Boarp finns inte heller rum för mer än ytterst små justeringar i den norra delen av ansökansområdena. Då Galtåsen ligger precis norr om Boarp (solen skiner aldrig från norr i denna del av Sverige) finns inga beräkningspunkter som påverkas från både Boarp och Galtåsen se beräkningar i Bilaga J.3. Risken för kumlativt överskridande vid husen mellan Boarp och Galtåsen bedöms därför vara obefintlig även om vindkraftverken uppförs på andra positioner eller om andra vindkraftverk än i beräkningarna uppförs. Ekesbo För Ekesbo finns det inga bostäder som ligger i närheten av kumulativt överskridande inom det avstånd som Boarps skuggor kommer nå, se Bilaga J.3. Ekesbo har sökt bygglov på fasta positioner med specificerad totalhöjd. Även om vindkraftverken skulle flyttas något jämfört 190

191 med bygglovsansökan når vindkraftverkens skuggor inte i närheten av någon beräkningspunkt med risk för överskridande. Vindkraftverken i Exempellayout A för Boarp är vidare så tät att det inte finns möjlighet för mer än ytterst små justeringar i den norra delen av ansökansområdena. Marbäck Vid Marbäck finns det risk för att påverkan av skuggor blir mer än åtta timmar per år kumulativt tillsammans med Boarp vid flera bostäder. Vattenfall kommer att följa projektet och vid behov ta initiativ till samråd med det bolag som ansökt om bygglov för vindkraftverk vid Marbäck. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Av avsnitt framgår vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas för att begränsa störningar av rörlig skugga vid bostäder, bland annat att utrustning för skuggstyrningsautomatik ska installeras på så många vindkraftverk som är nödvändigt för att skuggvillkoret ska kunna innehållas. Därtill kommer följande åtgärder att vidtas. De skuggberäkningar som kommer att utföras när vindkraftverken upphandlats och totalhöjden och positionerna slutligt bestämts kommer också att omfatta uppförda vindkraftverk och vindkraftverk som omfattas av giltiga bygglov eller tillstånd enligt miljöbalken. Vid skuggreglering av vindkraftverken kommer det att säkerställas att inga bostäder påverkas av mer än åtta timmar rörlig skugga per år tillsammans med vindkraftverken vid Bondegärde. Skuggreglering kommer att ske enligt överenskommelse med det bolag som samråder om uppförande av vindkraftverk vid Stigared så att den kumulativa skuggpåverkan från de två anläggningarna inte överstiger åtta timmar per år vid någon bostad. Vattenfall kommer att följa övriga vindkraftsprojekt i området och samråda med berörda bolag. När ansökan kungjorts kommer Vattenfall föreslå försiktighetsmått och skyddsåtgärder som säkerställer att den kumulativa skuggpåverkan tillsammans med de vindkraftsprojekt som då fortfarande bedöms vara aktuella inte överstiger åtta timmar per år vid någon bostad Landskap Fotomontage har utförts som visar Boarp tillsammans med de åtta vindkraftsprojekt som redovisats i avsnitt 3.14, se även Bilaga H.1 och H.2. Bondegärde vindkraftpark framträder inte på något fotomontage tillsammans med Boarp. Det finns dock en möjlighet att boende mellan de två vindkraftparkerna kan komma att se bägge vindkraftparken, men i olika väderstreck. Enligt synbarhetsanalysen, se avsnitt och Bilaga H.3, är synbarheten väster och sydväst om ansökansområdena begränsad. 191

192 Den kumulativa landskapspåverkan i övrigt är beroende av vilka av de närliggande vindkraftsprojekten som faktiskt kommer att realiseras och slutligen byggas. På fotomontagen är det framför allt Stigared och Marbäck som syns tillsammans med Boarp. Från Gullered kyrka är synbarheten som störst. Därifrån är i fotomontagen tre vindkraftparker och ett trettiotal vindkraftverk synliga. Från fotopunkterna vid Komosse, Björnöleden, är det framför allt Boarp och Stigared som är synliga. I fotomontagen döljs de planerade vindkraftverken vid Marbäck, Galtåsen och Ekesbo till stor del av terrängen. Från de fotopunkter som ligger närmast ansökansområdet, det vill säga Lilla Boarp och Köttkulla, är den kumulativa påverkan begränsad. I fotomontagen är det huvudsakligen vindkraftverken vid Boarp som syns. Baserat på fotomontagen bör det därför inte ske några så kallade omringningseffekter för bostäder vid dessa platser. Runt de bostäder som är belägna mellan de olika planerade vindkraftparkerna, framför allt längs med Norra vägen mellan Boarp och Stigared men även mellan Boarp, Marbäck och Galtåsen, skulle det finnas vindkraftverk på många platser om alla vindkraftverk skulle byggas (detta bedöms dock som mycket osannolikt). Vid de flesta bostäderna är dock synligheten, enligt synbarhetsanalysen i avsnitt och Bilaga H.3, vad beträffar Boarp vindkraftpark begränsad, varför en eventuell omringningseffekt inte kommer att vara uttalad. Fotomontagen visar att från de fotopunkter som studerats kommer de kumulativa effekterna av närliggande vindkraftsprojekt vara små Fågel De största negativa effekterna av vindkraftsetablering på fåglar är habitatförluster (både genom ianspråktagande av miljöer och genom störning), kollisioner och barriäreffekter. Eventuella kumulativa effekter av habitatförluster måste bedömas som små eftersom området i huvudsak består av relativt intensivt brukad produktionsskog, vilket är en typ av habitat som det finns mycket av i Sverige och den största fragmenterade faktorn där är skogsbruket. Inga viktiga fågelmiljöer tas i anspråk och artsammansättningen är vad som kan förväntas i ett skogsområde av denna karaktär. Skyddsvärda miljöer i närheten av området är undantagna från ansökningsområdet med hänsyn till fåglar, se avsnitt Även för kumulativa effekter av kollisioner allmänt är området att betrakta som ett lågriskområde med intensivt brukad skogsmiljö med liten förekomst av känsliga arter. Det finns ingen regelbunden förekomst av stora ansamlingar av fåglar och inget större sträck passerar genom området. Under förutsättning att övriga vindkraftparker anpassas efter fågelsträck och bo- och häckningsplatser i rimlig utsträckning bedöms risken för kumulativa effekter av kollisioner vara liten. För kumulativa barriäreffekter för fåglar är den allmänna synen i nuläget att sträckfåglar i inlandet inte utgör ett stort problem eftersom de utanför de större ledlinjerna (t.ex. Ätradalen) ofta fördelar sig utspritt i landskapet och oftast passerar genom området utan att uppehålla sig längre perioder. Befintligt kunskapsläge anger att de större flyttstråken i området går utanför ansökansområdena. 192

193 Skulle det bli stora hinder (många vindkraftverksparker på landskapsnivå) kan det tänkas att fåglar måste flyga omvägar som kostar tid och energi. Ansökansområdena är dock anpassade med hänsynsavstånd till de observerade arter som framkommit i inventeringarna, till exempel är flygkorridoren för smålom undantagen. Sammantaget bedöms kumulativa effekter för fåglar bli obetydliga Fladdermus Vindkraftverk kan påverka fladdermöss dels indirekt genom att värdefulla områden för reproduktion eller områden för födosök påverkas negativt, dels direkt genom att vindkraftverken kolliderar med rotorbladen eller andra delar av vindkraftverket. Det är den direkta påverkan som anses ha störst betydelse för fladdermuspopulationerna. Boarp är ett område som är fattigt på fladdermöss. Genom de avgränsningar av ansökansområdet som gjorts och de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms inga insektsrika våtmarker dräneras eller för fladdermöss värdefull skog avverkas. Eftersom ansökansområdena framförallt består av produktionsskog bedöms risken för att boplatser förstörs vara liten. Den eventuella påverkan på fladdermöss som kan komma att uppstå från planerade vindkraftverk i området bedöms inte vara gemensam med påverkan från vindkraftverken vid Boarp, utan framförallt bero på om övriga vindkraftverk byggs på platser där förekommer större populationer med fladdermöss av arter som kan påverkas av kollisioner och vilka försiktighetsmått som i så fall vidtas Övrigt Kumulativ påverkan i form av störningar för närboende av byggnationer och framförallt transporter kan inträffa om flera av de närliggande vindkraftsprojekten uppförs. Påverkan bedöms bli av samma karaktär som den påverkan som skulle kunna ske om endast vindkraftverken vid Boarp uppförs men kan påverka fler närboende eller pågå under längre tid. Påverkan på hydrologi och naturvärden bedöms främst bero på hur skogsbruket bedrivs i området. Någon kumulativ påverkan av betydelse på grund av vindkraftverken vid Boarp bedöms inte ske. 193

194 7 ALTERNATIVREDOVISNING Detta avsnitt beskriver varför Vattenfall har valt att utveckla vindkraftsprojekt Boarp och principerna för hur området bedöms kunna nyttjas på bästa sätt i enlighet med miljöbalkens intentioner. Avsnittet är utformat för att möta kraven i 6 kap. 7 miljöbalken enligt vilket en MKB ska innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, alternativa utformningar samt konsekvenserna av att projektet inte kommer till stånd. 7.1 Val av lokalisering Vindresursen är den viktigaste förutsättningen vid lokalisering av vindkraft, men flera andra faktorer spelar in vid val av plats. Att utforma en vindkraftpark är en komplicerad process där många olika parametrar vägs mot varandra men vid utformningen är utgångspunkten alltid områdets vindtillgång. Vindkraft måste alltså byggas i de bästa vindlägena, det är inte bara kostnadseffektivt utan också bra ur miljösynpunkt sett ur bland annat ett livscykelperspektiv. Om två möjliga platser för vindkraft jämförs där alla förutsättningar är lika förutom att den ena platsen har ett bättre vindläge och den andra ett sämre, kommer färre vindkraftverk behöva uppföras i det bättre vindläget för att uppnå samma elproduktion som fler verk i det sämre vindläget, se Figur 67. Färre vindkraftverk leder till minskat behov av råvaror och som en följd mindre utsläpp från olika delar av tillverkningsprocesserna kopplade till turbinframställningen. Eftersom vindkraftens bidrag till globala miljöaspekter som till exempel klimatutsläpp framförallt ligger i tillverkningen av vindkraftverken har detta stor betydelse ur ett livscykelperspektiv. Dessutom tas en mindre areal mark i anspråk där det blåser bra vilket minskar den lokala miljöpåverkan. Figur 67. För att få en hållbar vindkraft och att kunna nå det nationella målet om ytterligare 20 TWh behövs det både byggas vindkraft i goda vindlägen och utnyttja senaste teknik. Figuren illustrerar en jämförelse mellan de båda aspekterna. Stora anläggningar är att föredra ur ett hushållningsperspektiv, då färre storskaliga anläggningar i goda vindlägen innebär att färre områden fragmenteras och ger en mindre sammantagen påverkan på landskapsbilden. Sannolikt medför större anläggningar även att totalt sett färre personer störs av ljud och skuggor. Sveriges indelning i fyra elprisområden spelar också roll vid val av lokalisering. Elproducenter får mer betalt för el som produceras i elprisområde 3 och 4 i södra Sverige än i elprisområde 1 och 2 i norra Sverige. Boarp vindkraftpark är beläget i elprisområde

195 Vattenfall har inventerat möjliga projekteringsområden för att identifiera lämpliga lokaliseringar för vindkraft i hela Sverige. Inventeringen har utgått från vindresursen som är den avgörande faktorn, men därutöver har de olika områdena också värderats utifrån motstående intressen, infrastruktur i området (vägar och elnätsanslutning) samt huruvida områdena finns med i de berörda kommunernas vindkraftsplaner eller översiktsplaner. Bra vindförhållanden och om området utpekats som lämpligt i kommunens vindkraftsplan/översiktsplan har tillmätts stor vikt vid bedömning av områdets lämplighet i positiv riktning. Förekomst av många motstående intressen inom området har på motsvarande sätt vägt tungt dock i motsatt riktning vilket får till följd att många områden väljs bort redan innan samråd inletts. Vid denna värdering har Boarp bedömts vara ett område som är väl lämpat för vindkraft. 7.2 Alternativa områden Det är idag svårt att hitta områden som har så god vindresurs att det är tillräckligt lönsamt att bygga vindkraft samtidigt som där bedöms vara möjligt att få tillstånd. Av alla de områden som utretts för lokalisering av vindkraft kvarstår ett fåtal som uppfyller de kriterier som krävs för att en etablering ska framstå som möjlig. Det är inte relevant att i detta avsnitt beskriva alla de områden som Vattenfall har utrett. I denna beskrivning av alternativa områden redovisas därför alternativ i två delar av Sverige där Vattenfall har övervägt att bygga vindkraft Fyra områden i Uppvidinge kommun Vattenfall har utrett möjligheterna att uppföra vindkraftverk i fyra översiktligt avgränsade områden i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Områdena benämns Berg, Södra Rås, Skeppetorp och Sävsjö, se Figur 68. Områdena är stora för att vara i södra Sverige och skulle kunna rymma sammanlagt upp till ca 120 vindkraftverk. Vart och ett av områdena motsvarar storleksmässigt ungefär Boarps vindkraftpark. Enligt den nationella vindkarteringen (MIUU-modellen 2007, 105 m höjd) uppgick vinden till 7,1 7,3 m/s i områdena. Vattenfalls vindmätningar visade dock att medelvinden bara uppgick till ca 6,0 m/s på 100 meter ovan marknivån. Delar av alla fyra områdena ligger inom områden som kan vara möjliga för vindkraft enligt gällande översiktsplan från Inget av områdena ligger inom riksintresse för vindbruk. I områdena Berg och Södra Rås finns inga övriga utpekade riksintressen. I området Sävsjö finns mindre riksintresseområden för natur- och kulturmiljövård. Området Skeppetorp gränsar till två Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet och utgör därmed även riksintresse. Skeppetorp innefattar och gränsar till flera naturreservat. Där finns också våtmarker och skogsmiljöer med höga naturvärden. För områdena Berg, Södra Rås och Sävsjö finns naturreservat och områden med höga natur- och kulturvärden i mindre omfattning. 195

196 Figur 68. Alternativa områden för vindkraftsetablering i Uppvidinge kommun. I Sävsjöområdet finns bebyggelse i bland annat Sävsjöström och Hökhult samt kring sjön Alstern. Det finns planer på ytterligare bebyggelse i området. Inom övriga delområden finns sparsamt med bebyggelse. Försvarsmakten har intressen i området kring Rås och Skeppetorp. För samtliga områden är möjligheten för anslutning till befintligt regionnät god. Vattenfall har valt att för närvarande inte driva projekten vidare eftersom vindresursen inte är tillräckligt god Stenkullafors Vattenfall har undersökt möjligheten att uppföra vindkraftverk vid Stenkullafors nordväst om Åsele i Åsele kommun, se Figur 69. Området har en vindmässig potential för ca 100 vindkraftverk på topparna i området. Landskapet präglas av skogsbruk. Den nationella vindkarteringen (MiUU) visar på en variation på 6,5 7,5 m/s i området, begränsat till de högre belägna topparna. Vattenfall har genomfört vindmätningar i området. Resultaten från vindmätningarna har visat på bättre årsmedelvind inom området än vad vindkarteringen visar, 6,5 8,0 m/s. 196

197 Figur 69. Alternativa områden för vindkraftsetablering Stenkullafors i norra Sverige. En mindre del av Stenkullafors har pekas ut som lämpligt för vindkraft i Åsele kommuns vindkraftsplan. Området är inte utpekat som riksintresse för vindbruk. Flera mindre naturreservat samt våtmarker med höga naturvärden finns i området och flera naturreservat planeras i närområdet. Det finns flera kungsörnsrevir och även andra rovfåglar samt ett flyttfågelsträck i området. Det finns flyttleder och rastbeten av riksintresse för rennäringen inom projektområdet. Hela området är renbetesland. Det finns ett fåtal fornlämningar inom närområdet. Området är glest befolkat. Ljudkrav vid bostäder kan tillgodoses. Det finns indikationer på att Försvarsmakten har intressen i området. Nätanslutningen förväntas bli komplicerad och dyr på grund av långt avstånd (70 km) till anslutningspunkt. Vattenfall har bedömt att ca 30 vindkraftverk är en realistisk storlek på projektet när hänsyn tagits till motstående intressen, då främst rennäringen och förekomsten av kungsörn. Med den omfattningen och höga kostnader för nätanslutning har projektet inte bedömts kunna få lönsamhet. Vattenfall har därför valt att för närvarande inte inleda något vindkraftsprojekt i området. 197