Stärkt beredskap => fossilfritt samhälle? Michael Åhlman Uppsala kommun 5.E December 2018

Utmaningen En god livsmiljö som ryms inom de planetära gränserna Vatten Mark- och mineralanvändning Miljöfakturor från tidigare generationer Buller Kretslopp för återföring av resurser Luftpåverkan Klimatpåverkan Gifter och kemikalieanvändning Energiförsörjning Biologisk mångfald Hållbar samhällsutveckling * http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-programmes/planetary-boundaries.html 2

Utmaningen: Den fossila marknaden Transport Icke transportenergi & produkter Kemi och plastprodukter * Hernández et al (2014) The battle for the green polymer. Different approaches for biopolymer synthesis: bioadvantaged vs. bioreplacement. Organic & Biomolecular Chemistry, 12, 2834-2849. 3

Utmaningen: Hållbara transporter Drivmedel: Energiutvinning Energiomvandling Energianvändning Återvinning Fordon/Maskiner: Råvaror Produktion Användning Återvinning Dessa måste bygga på förnybara resurser som hanteras i hållbara kretslopp Hela livscykeln måste beaktas 4

Har vi samma tolkning av begreppet cirkulär ekonomi?* * http://magic-nexus.eu/project-details 5

Hur ser vi på energisystemet och transporter?* * http://www.energikunskap.se/global/faktabasen/energisystemet.swf 6

7 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Temaområden utveckling av styrmedelsförslag - fördjupad utvärdering av miljö- och generationsmålen Hållbara städer och samhällen Gruppen leds av Boverket Hållbart näringsliv, innovation och infrastruktur Gruppen leds av Naturvårdsverket Hållbar konsumtion och produktion Gruppen leds av Naturvårdsverket Bekämpa klimatförändrin gen Gruppen leds av Naturvårdsverket Hav och vatten Gruppen leds av Havs- och vattenmyndigheten Ekosystem och biologisk mångfald Gruppen leds av Naturvårdsverket 8

Kriterier för bra styrmedelsförslag Effektivt* Bedöms styra effektivt i arbetet för miljömålen Ett bra förslag Genomförbart* Bedöms möjligt att genomföra enligt konsekvensbedömning Näringsliv Förslaget bedöms starkt bidra till hållbar näringslivsutv. Ett ännu bättre förslag Innovation Förslaget bedöms ha en innovativ höjd som är nödvändig för att få genomslag Samsyn Myndigheterna i gruppen står bakom förslaget Infrastruktur Förslaget har en stark effekt på samhällets grundläggande fysiska infrastruktur 9

Myndigheter: Skogsstyrelsen Försvarsmakten Jordbruksverket Riksantikvarieämbetet Trafikverket Tillväxtverket Medverkande organisationer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens Geologiska undersökningar Sjöfartsverket Kemikalieinspektionen Boverket Övriga organisationer som varit involverade i arbetet med enskilda styrmedelsförslag: Statens Lantbruksuniversitet RISE Vinnova LRF Lantmännen Vreta kluster 10

Analys av utvecklingsbehov och prioriterade områden Slutsatser: Uppbyggnaden av ett mer motståndskraftigt samhälle och arbetet för miljö- och generationsmålen går hand i hand. Genom att koppla dessa utvecklingsmål till varandra så ses möjligheter att skapa hävstångseffekter i samhällsutvecklingen. Kopplingen mellan stärkt beredskap civilt försvar och arbetet för miljö-/generationsmålen bedöms vara sparsamt identifierad i den nationella utvecklingsarbetet 11

01 -JAN- 60 01- JAN- 58 01 -JAN -56 01- JAN-54 01 -JAN -52 01- JAN- 50 01 -JAN- 48 01 -JAN- 46 01- JAN- 44 Foss-infra 01 -JAN -42 01- JAN-40 01- JAN-38 Fossilfri beredskapsinfrastruktur 1.0 100% 01 -JAN -36 01- JAN- 34 01 -JAN- 32 01 -JAN- 30 01 -JAN- 28 01- JAN- 26 01 -JAN- 24 01 -JAN -22 01 - JAN-20 Två samhällstekniska infrastrukturer måste samexistera över lång tid OMSTÄLLNING AV SAMHÄLLSTEKNISK INFRASTRUKTUR Non-foss infra 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12

Utvecklingsområden motståndskraftigare samhällsinfrastruktur genom uppbyggnad av stärkt transport-arbetsmaskin- och drivmedelsberedskap stärkt livsmedelberedskap och ökad nationell självförsörjning utveckling av socialt företagande med inriktning på miljö och resurshushållning 13

Beredskapskontrakt som hävstång för omställning Beredskapsanvändning av tunga fordon, arbetsmaskiner ska så långt som möjligt försörjas av lokala och hållbart producerade beredskapsdrivmedel. 14

Beredskapskontrakt som hävstång för omställning Ett nytt finansiellt styrmedel Beredskapskontrakt för fordons- och arbetsmaskinsverksamhet och/eller drivmedelsproduktion utformas som ett komplement till de befintliga styrmedlen som reglerar tillgång till teknisk utrustning, fordon och anläggningar i ett beredskapsläge. 15

Beredskapskontrakt som hävstång för omställning Ett nytt finansiellt styrmedel Kontrakt för samhällsviktig fordons- och arbetsmaskinsverksamhet och/eller drivmedelsproduktion utformas som ett komplement till de ordinarie upphandlings-alternativ som finns att tillgå inom ramen för Lagen om offentlig upphandling. 16

Beredskapskontrakt som hävstång för omställning En post-fossil och kretsloppsbaserad infrastruktur för att stärka beredskap byggsanvänds parallellt med befintlig infrastruktur Långsiktigt kontrakt mellan näringsidkare och staten/kommun/landsting Utrustning är 100% kompatibel med en hållbar teknologi och resursförsörjning Anläggning/fordon/arbetsmaskin 17 krisplaceras