DelSam IV resultat i Österbotten

DelSam IV resultat i Österbotten Ann Backman 2016

Innehåll 1. Målsättningar... 3 2. DelSams ungdomsgrupp i Österbotten, ett frigående utvecklingsteam... 3 2.1. Tankar om arbetsmetoden: frigående utvecklingsteam... 4 3. Smilietaggning... 5 4. Anordnandet av seminariet Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs... 6 5. Reflektioner... 7 2

1. Målsättningar Arbetet i Österbotten har fokuserat på tre huvudpunkter: Hörande av unga genom en ungdomsgrupp Smilietaggning i högstadiet Anordnandet av DelSam seminarium Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs Projektverksamheten har koncentrerats kring Korsholm. Kristinestad (Jobcenter) och Jakobstad (Optima och After Eight) kontaktades under DelSam IV-tiden men ett samarbete med tidigare parter fortsatte inte dels p.g.a. den aktiva projekttiden var så kort och dels för att det inte fanns intresse eller möjlighet att delta under denna period. Däremot inbjöds alla parter till seminariet Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs. 2. DelSams ungdomsgrupp i Österbotten, ett frigående utvecklingsteam En av målsättningarna med DelSam IV var att nå ut till de unga och att hitta nya former för att göra ungas röst hörda. Inför seminariet Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs ville vi ge unga en möjlighet att komma till tals. Projektkoordinatorn i Österbotten kom i kontakt med en ungdom som var intresserad av DelSam-projektet. Tillsammans med projektkoordinatorn och den unga diskuterades olika sätt på hur det kunde förverkligas. Eftersom den aktiva projektperioden enbart var tre månades beslöts att hitta på en form som inte var så arbetsdryg men ändå kunde lyfte fram de ungas röst. Projektkoordinatorn föreslog att den unga skulle fungera som ledare för ungdomsgruppen, vilket innebar att den samlade ihop andra ungdomar och att projektkoordinatorn skulle förbereda ett diskussionsunderlag med några teman som skulle fungera som bas för en gruppdiskussion. Ett frigående utvecklingsteam team bildades där gruppen själv fick avgöra på vilket sätt de ville dokumentera diskussionen, exempelvis genom att skriva, banda in, videoinspelning eller fotocollage. Arbetet som gruppen gjorde skulle sedan presenteras på DelSams seminarium den 5.2.2016. Ungdomsgruppen erbjöds även möjlighet att presentera sitt arbete på seminariet. Totalt blev det tre ungdomar som deltog i det frigående utvecklingsteamet. Deltagarna var 15, 17 och 18 år. Två av deltagarna bodde hos sina föräldrar och en deltagare hade flyttat hemifrån och bodde i en hyreslägenhet. I gruppen fanns unga som gick i grundskolan och två som gick på andra stadiet. Teman i diskussionsunderlaget var vägledning, ekonomi, påverkan bl.a. Internet och framtiden. DelSam bjöd de unga på ett presentkort till valfritt ställe som tack för arbetet. Deltagarna fick vara anonyma. 3

Gruppen valde att banda in sin gruppdiskussion och projektkoordinatorn i Österbotten sammanställde materialet till seminariet. I presentationen valdes att använda många citat för att lyfta fram de ungas åsikter utan att göra alltför många tolkningar. Materialet speglades sedan mot Luppen-enkäten (n: 4350) som gjordes 2012-2013 av Åbo akademi och SÖU. Den fanns en del samma teman i diskussionsunderlaget och Luppen-enkäten. Beröringspunkter som fanns mellan Luppen-enkäten och diskussionsunderlaget handlade om ungas fritidsaktiviteter, ungas möjlighet och vilja att påverka, erfarenhet av att vara delaktig i samhället, vem hör den unga samt varifrån den unga får hjälp och stöd. Diskussionen i ungdomsgruppen motsvarade ganska långt resultaten i Luppen-enkäten. Exempelvis frågan ifall de unga kan tänka dig att påverka genom: Delta i namninsamling Talkoarbete Ge pengar till en insamling Gå med i en politisk grupp Gå med i en grupp som arbetar för en sak som ligger dig varmt om hjärtat (t.ex. intresseförening) Bojkotta/stöda produkter Skriva en insändare i en tidning Skriva/starta en blogg Ta kontakt med en politiker, beslutsfattare Starta en grupp på socialmedia (t.ex. facebook) Både i Luppen-enkäten och i ungdomsgruppen kom det fram att unga gärna deltar och har erfarenhet av talkoarbete, kan tänka sig att donera pengar eller påverka genom social media samt att delta i en namninsamling. De unga visar lite eller inget intresse av att påverka med politiska medel och vet ofta inte hur de skall gå till väga för att påverka. Övriga saker som framkom från ungdomsgruppens arbete var bl.a.: ett behov av att söka hjälp och stöd via chat och samtalstjänst (anonymt). önskan om fler studiebesök till potentiella utbildningar under grundskolan service på svenska (gällande social- och hälsovård samt i kontakt med myndigheter) studieutbudet i regionen upplevdes som bra 2.1. Tankar om arbetsmetoden: frigående utvecklingsteam Fördel med att ha gruppen att arbeta självständigt: De unga fick själva styra arbete. De unga fick känna ansvar för resultatet och hur det skulle presenteras. De unga kunde själva fördjupa sig i vissa frågor som kändes aktuella för dem. En utomstående (professionell) styrde inte samtalet. 4

Metoden var inte så arbetsdryg. Ett snabbt sätt att höra unga i en viss fråga. Nackdel med att ha gruppen att arbeta självständigt Inbandningen gjorde gruppmedlemmarna väldigt medvetna om vad de sade. Oklara frågor kunde inte förklaras i stunden och uppföljning av något tema var inte möjligt. Språket i diskussionsunderlaget är viktigt, dvs. begrepp och frågor behöver vara tydliga och lätta att förstå. Fungerar bäst i en grupp där medlemmarna känner varandra. En ny ungdomslag är under arbete på ungdoms- och kulturministeriet. I den nya lagen föreslår man att unga skall komma mer till tals, t.ex. att kommunerna bör fråga och lyssna på unga i ärenden som gäller dem. Exempelvis genom ungdomsfullmäktige eller genom att ställa frågor på nätet. Denna form av att höra unga i ett visst ärende kunde fungera bra i kommunerna. Tjänstemännen på kommunen eller ungdomsfullmäktige/råd kunde utnyttja olika grupper som verkar i kommunen för att höra unga inom ramen för den nya ungdomslagen. Metoden är flexibel och kan förverkligas på olika sätt och är ett effektivt sätt att låta unga komma till tals. 3. Smilietaggning Projektkoordinatorn i Österbotten tog kontakt med rektorn i Korsholms högstadium med syfte att dra elevforum. Idéen presenterades för rektorn som tog upp det med resursklassens lärare. Elevforum-konceptet uppfattades för utmanande för resursklassen och rektorn skulle byta arbete mitt under projekttiden. På skolan beslöts att tidpunkten för att engagera sig i DelSam inte var optimal. Projektkoordinatorn tog kontakt med ungdomsledarna i Korsholm för att starta ett samarbetet med dem. Under DelSam-projektiden byttes flera ungdomsledare och alla ungdomsledare var nya på arbetsplatsen, vilket gjorde att samarbetet drog ut på tiden. Ungdomsledarna var dock intresserade av samarbete och tillsammans inledde diskussioner om gemensamma beröringspunkter. Under DelSam III hade projektkoordinatorn varit med och initierat ett samarbete mellan högstadiet och ungdomsledarna som ledde till en sommarskola (LIVAP livshantering och arbetspraktik) för elever som behövde extra stöd under sommaren. LIVAP var mycket populär och målsättningen var att ordna den även under sommaren 2016. DelSams projektkoordinator föreslog att ta med ungdomarna i planering av LIVAP 2016. Under DelSam II utvecklades en metod som kallas smilietaggning genom vilken man enkelt kan be en grupp ta ställning till frågor eller påståenden. 5

Projektkoordinatorn förberedde frågor kring LIVAP som eleverna kunde ta ställning till som skickades till ungdomsledarna. Eftersom den aktiva projekttiden var kort och ungdomsledarna var nya beslöts att ungdomsledarna på egen hand går vidare med smilietaggningen. Ungdomsledarna har inlett ett bra samarbete med resursklassens lärare och tanken är att ungdomsledarna kommer att fungera som stöd för både eleverna och läraren. Smilietaggningen bedömdes som en lämplig metod att arbeta med i resursklassen eftersom det inte förutsätter gruppdiskussioner som kan upplevas utmanande för många. Samtidigt vill man gärna ha med eleverna i planeringen av LIVAP för att kunna anpassa programmet enligt de önskemål och behov som de unga har. Ungdomsledarna ansvarar för genomförandet och planeringen av LIVAP:en. Under våren 2016 kommer planeringen och genomförandet av smilietaggningen att genomföras. Därtill planerar ungdomsledarna att kontakta föreningar och ansöka pengar för genomförandet av LIVAP sommaren 2016. 4. Anordnandet av seminariet Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs DelSam-seminariet Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs lockade 33 deltagare både professionella och studeranden till Korsholms kulturhus. Seminariedeltagarna bestod av professionella från den offentliga sektorn, tredje sektorn och från privata sektorn, bl.a. med representanterna från kommunerna, TE-byrån och föreningar samt från andra och tredje stadiet. Under dagen fick vi ta del av Daniel Åkermarks erfarenheter från ungdomsverkstaden Föregångarna. Daniel beskrev några trender som han har sett under sina verksamhetsår på Föregångarna, bland annat hur arbete för ca 10 år sedan handlade om hur man söker arbete, till varför ska man söka arbete till dagens trend vad skall man söka för arbete. Arbetsplatserna minskar och placeringar på arbetsmarknaden är utmanade idag. Susanna Sund beskrev hur vi borde släppa fram de unga experterna. De unga ska och bör höras mer i ärenden som gäller dem. Den nya ungdomslagen kommer stöda detta och förpliktiga kommunerna att höra unga i större utsträckning. Decibel har en webbfunktion som förverkligas och möjliggöra detta redan nu och kunde utnyttjas i större utsträckning av tjänstemän och professionella som arbetar med unga. Därtill presenterades arbetet i tre ungdomsgrupper, en österbottnisk delsamgrupp, en grupp på Sveps och en medforskarungdomsgrupp från Mathilda Wrede-institutet. Den österbottniska ungdomsgruppen hade arbetet med teman kring vägledning, ekonomi, påverkan -Internet och framtiden. Under seminariet kommenterade Ida Nordbäck, socialhandledare vid Korsholms kommun ungdomsgruppens arbete. Ida lyfte bland annat 6

upp att ungdomsfullmäktige behöver mera stöd av kommunerna för att fungera optimalt och att metoder för att kunna påverka behöver utarbetas så att de unga upplever det enklare att kunna påverka i ärenden som rör dem. Under dagens presentationer framkom att många av deltagarna på seminariet upplevde att unga behöver stöd i hanteringen av pengar. Speciellt med tanke på att pengarna hanteras mera virtuellt idag än förut. Många ansåg att det är något som borde behandlas i samhällskunskapen i grundskolan. Verkstadsungdomarna från Sveps hade arbetat fram en berättelse som deltagarna på seminariet fick ta del av och avsluta. Metoden hade inspiration från eläytymismentelmä (på engelska passive role-playing ), se mera bl.a. Rauno Perttula (2015): Syrjäytimspuhe hallinan strategiana opiskelijahuollon sosiaalityössä. I diskussionerna och formandet av berättelsen hade använts bland annat följande material: En välmående utbildning, Ungdomsgruppers erfarenheter av välfärd i Helsingfors, Pussel för ett gott liv och Voimavarojen talo. Under grupparbetet kunde deltagarna diskutera olika hjälp- och stödinsatser utgående från sina yrkesroller (eller studier). De professionellas berättelser och studerandens berättelser samlades in och projektkoordinatorn i Österbotten gjorde en sammanställning av dem. Denna sammanställning tillsammans med sammanställningen av berättelserna i Helsingfors fördes tillbaka till ungdomarna på Sveps. Utgående från detta arbete kommer ett professionellt forum i Österbotten att byggas upp. Två ungdomar representerade ungdomsgruppen som tillsammans med Frida Westerback har medforskat vid Mathilda Wrede-institutet. Fokus i gruppen har varit psykisk ohälsa och vårdkedjor. Ungdomarna betonade speciellt bemötande och med konkreta beskrivningar öppnade upp deras upplevelser. Presentationen avslutades med en video som berörde deltagarna. Som avslutning på dagen konstaterades att de unga ibland inte upplever att någon hör dem eller bryr sig om deras åsikter; de unga behöver ges möjlighet påverka; delaktiga unga blir aktiva vuxna. 5. Reflektioner Under den aktiva projektperioden 16.11.2015-19.2.2016 var det nödvändigt att ha några få avgränsade fokusområden för att nå resultat på denna korta period. I projektplanen fanns en målsättning om att genomföra ett elevforum i Österbotten. Tidigare i rapporten nämndes att det inte var möjligt under denna tidsperiod p.g.a. av flera orsaker. Personalbyten och högstadiets jullov inföll under projekttiden vilket försvårade förverkligandet. Samarbetet med ungdomsledarna kom igång med lite fördröjning p.g.a. av att alla ungdomsledare var nya eller tillsattes till sina poster under denna tidsperiod. Därtill hade många av DelSams 7

samarbetsparter från DelSam II och DelSam III bytt arbetsplats, vilket gjorde att en del av projekttiden gick åt att skapa nya kontakter. Under DelSam IV fanns även ett samarbete med socialbyrån i Korsholms kommun. Dels diskuterades kommunens behov av att utveckla socialrehabilitering, speciellt arbete med unga och dels planerades ett samarbete med socialhandledaren. DelSam projektkoordinator tillsammans med socialhandledaren planerade att tillsammans med en klient arbeta ihop en berättelse i stil med den som gjordes på Sveps. Trots planering och förberedelser fick socialhandledaren ingen klient som var villig att arbeta kring detta under projektperioden. Målsättningen att höra unga och ge dem en röst lyckades bra genom DelSams ungdomsgrupp. Metoden var ny och skedde i planering med en ungdom. Metoden fungerade bra och var flexibel till sin utformning. Resultatet från ungdomsgruppen var mångsidig och gedigen. Ytterligare kan konstateras att de ungdomar som deltog tog sitt uppdrag på allvar och uppskattade att få vara delaktiga samt visade intresse av att ställa upp flera gången i andra DelSam-sammanhang. DelSam-seminariet Tillsammans - Ett seminarium där ungas röst hörs gav de unga en möjlighet att nå ut till praktiker som arbetar med unga med sina åsikter och tankar. 8