Verksamhetsberättelse 2016 Skola
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Volymer... 6 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 6 3.2 Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola... 6 3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola... 6 3.4 Vuxenutbildning... 6 4 Måluppföljning... 7 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 7 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 7 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 7 4.1.3 Åtgärder för budget i balans... 8 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 9 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 9 4.3 Minskad segregation... 10 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet... 10 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 11 4.3.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program... 12 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga... 13 4.4.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan... 13 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka... 14 5 Ekonomi... 16 5.1 för hela sektorn (Tkr)... 16 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 16 5.3 Kommentar till utfall... 16 6 Personal... 18 6.1 Anställda... 18 6.2 Antal arbetade timmar... 18 6.3 Sjukfrånvaro... 18 6.4 Sjuklönekostnad... 20 6.5 Tillbud och olycksfall... 20 6.6 Kommentar till utfall... 21 7 Övriga viktiga händelser... 23 Bilagor Skola, Verksamhetsberättelse 2016 2(23)
Bilaga 1: Systematiskt kvalitetsarbete sektor skola 15-16 - Uppföljningsrapport 1, Normer, värden och inflytande Bilaga 2: Systematiskt kvalitetsarbete sektor skola 15-16 - Uppföljningsrapport 2, Övergång, samverkan och omvärld Bilaga 3: Systematiskt kvalitetsarbete sektor skola 15-16 - Uppföljningsrapport 3, Kunskaper, betyg och bedömning Skola, Verksamhetsberättelse 2016 3(23)
1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. Från och med årsskiftet 2016/2017 ingår sektor skola i sektor bildning och lärande, en av tre sektorer i kommunens nya förvaltningsorganisation. De olika verksamheterna i sektor skola är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation har under 2016 bestått av en sektorchef/skolchef, tre verksamhetschefer, en för vardera förskolan, grundskolan och gymnasiet samt tre enhetschefer för utveckling och stöd. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 4(23)
2 Sammanfattning Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Minskad segregation Gör rätt från början investera i barn och unga Sektormål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Åtgärder för budget i balans Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Skola, Verksamhetsberättelse 2016 5(23)
3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg Volymtal Plan Kommunal förskola, antal helårsplatser 1 757 1 724 Kommunal pedagogisk omsorg, antal barn 235 245 Fristående förskola, antal barn 480 498 Floraparken har haft två avdelningar öppna under våren 2016. I april öppnades återigen Rödhakens förskola efter renoveringen. 3.2 Förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola Volymtal Plan Kommunal förskoleklass, antal elever 547 550 Kommunal grundskola årskurs 1-9, antal elever 4 238 4 200 Kommunal grundsärskola, antal elever 32 29 Kommunala fritidshem, antal barn 2 416 2 439 Fristående förskoleklass, antal elever 53 48 Fristående grundskola, antal elever 570 575 Fristående fritidshem, antal barn 261 273 3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Volymtal Plan Kommunal gymnasieskola (Mimers hus), antal elever 1 485 1 466 Kommunal gymnasiesärskola (Trekungagymnasiet), antal elever 91 96 Annan kommunal gymnasieskola, antal elever 262 269 Fristående gymnasieskola, antal elever 319 321 3.4 Vuxenutbildning Volymtal Plan Antal studerande i Kungälv, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning 763 Antal helårsplatser i Kungälv, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning 280 375 Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) 262 250 Antal studenter folkbokförda i Kungälv studerande i annan kommun, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning 168 Antal helårsplatser, studenter folkbokförda i Kungälv studerande i annan kommun, gymnasial-, yrkes- och grundläggande vuxenutbildning 98 Skola, Verksamhetsberättelse 2016 6(23)
4 Måluppföljning 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Sektor skola har genomfört en hel del aktiviteter tillsammans med andra sektorer och aktörer, utifrån syftet att öka kvaliteten och effektiviteten. Samtliga planerade aktiviteter är genomförda. Utifrån brukarnas behov har de justerats över året, och kommer att behöva att fortsätta utvecklas under 2017. Analys Arbete med det kommunala aktivitetsansvaret har inte varit i full gång på grund av otillräcklig bemanning. Det har också lett till anmärkning från Skolverket avseende rapportering av statistik. Välkomsten har visat stor flexibel förmåga då antalet elever i behov av verksamheten varierat under året. Personalen har anpassat sig efter elevantalet på plats, och i perioder varit mer ute på skolorna istället. Antalet barn och ungdomar i behov av insatser på hemmaplan ökar. Det ställer krav på fortsatt utveckling av arbetssätt och organisation. Så här går vi vidare Vi behöver planera för aktiviteter i fortsatt intensivt samarbete med socialtjänsten avseende arbetssätt, arbetsformer och organisation för att möta ökat behov och krav på effektivisering. Aktivitet Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Social investering - Drogprevention Samarbete med andra sektor t.ex. hemmaplanslösningar Status 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare Målet kommer från Kommunstyrelse Skola, Verksamhetsberättelse 2016 7(23)
Tolkning Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Det finns ett kontinuerligt behov av att rekrytera pedagoger till våra verksamheter. Sektor skola har arbetat intensivt under 2016 för att behålla befintliga medarbetare och för att rekrytera nya, skickliga medarbetare. Mot bakgrund av att vara en attraktiv arbetsgivare har sektor Skola bland annat drivit frågan om en god introduktion för såväl medarbetare som chefer. I de kommungemensamma utbildningsinsatserna har det tagits fram ett introduktionspaket som ska bidra till att nya medarbetare får en god start i arbetet. För att fortsätta vara en attraktiv arbetsplats för befintlig personal har vi arbetat med systematiskt arbetsmiljöarbete på olika sätt. Dels i det kontinuerliga arbetet utifrån 2015 års handlingsplan utifrån medarbetarenkäten och löpande arbetsmiljöarbete men också i en särskild satsning för att förstärka rutinerna för likvärdigt systematiskt arbetsmiljöarbete. Vid sidan av ordinarie löneöversyn har en särskild lönesatsning gjorts för behöriga lärare i och med den statliga lärarlönesatsningen. Analys Uppdaterade rutiner för gemensamt systematiskt arbetsmiljöarbete är framtagna i samverkan med fackliga organisationer. Materialet digitaliseras för att implementeras 2017. Så här går vi vidare Det krävs en långsiktig, bred satsning för att säkra tillgång till behörig personal. Detta behöver ske med stöd ifrån HR-avdelningen och ta sin utgångspunkt i Personalresursplanen. Utökat stöd från Kommunikationsenheten från enbart verkställande till mera strategiskt planeringsarbete planeras till 2017. Implementering av digitalt stöd för likvärdigt, kontinuerligt systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs våren 2017. Medarbetarenkät genomförs hösten 2017. Denna följs av handlingsplaner för varje enhet. Indikator Målvärde Nöjd medarbetarindex (NMI) 73 % 73 % Aktivitet Ny handlingsplan utifrån medarbetarenkät 2015. Marknadsföring för nyrekrytering Status 4.1.3 Åtgärder för budget i balans Målet kommer från Sektor Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Skola, Verksamhetsberättelse 2016 8(23)
Kommentar av utfall I sektorn har det under året varit stort fokus på åtgärder för budget i balans. Samtliga planerade åtgärder har genomförts och har givit önskad ekonomisk effekt. Strävan efter att minska kostnaderna för IT-verktyg har försvårats av kostnadsökning för PC-klienter. Analys Särskilt svårt är att minska kostnader inom området för IT-verktyg då detta är ett attraktivt utvecklingsområde för att skapa förutsättningar för elevernas lärande. Dessutom ställer en nationell IT-strategi krav på kommunerna att ha en viss nivå på tillgången till IT-verktyg, det innebär en utökning för Kungälvs kommun. För att minska kostnaderna för IT-verktyg så behöver traditionella PC-klienter ersättas av andra alternativ. Så här går vi vidare Arbetet med att effektivisera och organisera för att minska snittkostnaden per barn/elev/student fortsätter 2017. Indikator Målvärde Kostnad för IT-verktyg Intäkt statsbidrag från Skolverket 31 859 224 Aktivitet Översyn av IT-verktyg Fortbildning för grundskollärare Statsbidrag Kostnad för köpta kommuninterna tjänster minskas Stöd och utveckling Samarbete med andra sektor t.ex. hemmaplanslösningar Status 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Skola, Verksamhetsberättelse 2016 9(23)
Arbetet med studie- och yrkesvägledning ifrån tidig grundskoleålder har kompletterats med en plan för studie- och yrkesvägledning för årskurs 1-6. Vuxenutbildningen har svarat upp på vård- och äldreomsorgssektorns önskemål om utbildning för undersköterskor genom att utbilda 50 extra undersköterskor. Analys Vuxenutbildningen har lyckats väl med att möta de behov av arbetskraft som uppstått, utbildningsutbudet prövas ständigt och matchas mot befintliga arbetstillfällen. Allt fler utbildningar ges med språkstöd. Så här går vi vidare Utveckla samarbetet mellan skola och näringsliv i syfte att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning samt minska arbetslösheten i kommunen. Målet är att förstärka helheten, det interna och externa samarbetet, för att nå likvärdighet och synergieffekter i studie- och yrkesvägledningsarbetet. Fortsatt utveckla samarbete med näringslivet som en möjliggörare för att nå nationella och lokala utbildningsmål. Indikator Målvärde Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 76,3 69 33,2% 33,2% Aktivitet Plan för studie- och yrkesvägledning Status 20 vård och omsorgsplatser 4.3 Minskad segregation 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Det huvudsakliga integrationsarbetet pågår i den ordinarie verksamheten. Resultaten för SFI kurser är ett smalt sätt att visa måluppfyllelse. Inga aktiviteter har beskrivits för att öka måluppfyllelsen. Verksamheten på Välkomsten pågår enligt plan. Efterfrågan har minskat då antalet helt nyanlända minskat. De elever som flyttar till Kungälv är allt oftare kartlagda på annan ort i Sverige. Analys Skola, Verksamhetsberättelse 2016 10(23)
För att skapa en bättre integration i samhället måste skola arbete mer effektivt inom de ramar som finns. Det handlar konkret om att språkintroduktion och vuxenutbildning behöver korta ner studietiden men ändå leda till arbete. Grundskoleeleverna placeras i högre utsträckning på den skola som är närmast boendet. Detta har skapat en ökad integration att inte längre hänvisa nyanlända elever till ett fåtal skolor. Välkomstens uppdrag att kartlägga och slussa ut till mottagande skola fungerar bra. Genom att en skolsköterska anställdes i april är hälsoundersökningarna av de nyanlända nu i fas. Så här går vi vidare Fortsatt arbete för att utveckla utbildningsutbud, organisation och undervisningsmetod. Indikator Målvärde Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 58 % 55 % Aktivitet Social investering - Multikompetent team Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Status 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Kommunens strukturresursmodell, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. (1) Föräldrarnas utbildningsbakgrund, (2) Migrationsbakgrund, (3) Familjer med försörjningsstöd, och (4) Kön. För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Det Multikompetenta teamet för förskolan startade i augusti. Två socionomer och en specialpedagog ska arbeta med barn och föräldrar och personal i förskolan. Exempel på insatser kan vara konsultation och föräldrastöd. De kommer att arbeta i nätverksform och samverka med flera olika aktörer som vänder sig till barn i förskoleåldern och deras föräldrar. Investeringen "Multikompetent team i förskolan" syftar till att förebygga utanförskap och möjliggör en kompetens- och resursförstärkning inom förskolan för både det allmänt förebyggande arbetet och den riktade preventionen. Indikatorerna visar hur det faktiska resultatet skiljer sig från det förväntade resultatet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Resultatutvecklingen i grundskolan över tid har varit positiv men 2016 års resultat visade en minskad andel godkända och ett minskat meritvärde i årskurs 9. Dock är det för tidigt att kalla det ett trendbrott. Vi kan konstatera att minskningen i meritvärde samt andel godkända elever i årskurs 9 2016 också visar sig i relationen med det förväntade värdet, Kungälv ligger något under det modellberäknade värdet. Den särskilda fortbildningssatsningen på lärare i grundskolan, har pågått hela 2016. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 11(23)
Analys Den särskilda fortbildningssatsningen för lärare i grundskolan har stort fokus på att utveckla lärarens förmåga att utveckla alla elevers lärande utifrån sin nivå. Utbildningen ger god effekt och har stor betydelse för grundskolans goda resultatutveckling. På gymnasieskolan finns många vägval för individen i form av att byta program, gå ett fjärde år eller prioritera att få jobb. Strukturer och arbetsformer måste därför anpassas. Så här går vi vidare Utifrån den översiktsanalys som genomförts för Kungälvs kommun kommer multikompetenta teamets insatser att koncentreras till de geografiska områden som bedömts bäst behöva investeringen. Fortbildningssatsningen inom grundskolan fortgår även under 2017. Vidare fortgår det systematiska kvalitetsarbetet som löpande fångar upp förbättringsområden inom alla verksamheterna. Indikator Målvärde Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde (kommunala skolor) -0,9 % 0 % Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde -6,6 % 0 % Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 79,3 80,2 Fortbildning för lärare, kostnad 2 047 000 2 300 000 Aktivitet Utredning en sammanhållen högstadieskola Mobilt team för F-6 Social investering - teknikstöd Status 4.3.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Målet kommer från Sektor Tolkning Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Sektor skola har en person som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Navet, med deltagare sektor skola, KAA-handläggare och från Arbetsliv och stöd har bildat en grupp med syfte att nyttja varandras kompetenser i syfte att få ungdomen att återgå till studier i gymnasieskolan. Det mobila teamets uppdrag omfattar insatser för grundskolans samtliga åldrar. För att detta arbete ska fungera har en ny konstellation skapats med specialpedagoger, resurspedagoger och socionom. Teamets syfte är att på rektors begäran hjälpa eleven och skolan till nya strategier. Vi har även en lokal för verksamhet - Landningsbanan I den sociala investeringen "Teknikstöd i skolan" har uppföljning av tidigare elever genomförts och nya deltagare är på väg in. Samarbetet med Arbetslivscentrum pågår och förstudien för grundskolan är genomförd. Lärgruppsarbete i "Bedömning för lärande" för lärare på samtliga grundskolor har pågått hela 2016. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 12(23)
Utbildningssatsning syftar till att ge pedagoger verktyg för att kunna möta alla elever i klassrummet. Analys Arbetet i Navetgruppen har bidragit till effektivare insatser för elever som är utanför gymnasieskolan, då man kunnat samarbeta mellan sektorerna för att hitta bra lösningar för elevens återgång till skolan. Det är ännu för tidigt för att utvärdera om Mobila teamets nya konstellation har gett den effekt som avses. Teknikstöd i skolan har vid utvärdering visat sig vara verkningsfullt för flera ungdomar. Uppföljningen av kompetensutvecklingssatsningen i grundskolan visar tecken på att insatsen gett effekt. På skolorna syns att utvecklingsarbete i lärgrupper är viktig grund för att löpande kunna fortbilda lärare så att det ger effekt i klassrummen. Vid analys av de olika skolornas resultat och egen uppföljning, syns dock att modellen behöver kompletteras för att garanterat ge effekt på elevernas måluppfyllelse. Så här går vi vidare Från och med januari 2017 har KAA flyttats i organisationen, från gymnasieskolan till huvudmannanivå på stödenheten. Ett mer formaliserat uppdrag för Navet-gruppen är under utarbetande. Det kommer inordnas i projektet "Ungdomens Hus" som startar januari 2017. Rektorernas utvecklingsarbete kommer att övergå till att också arbeta i lärgrupper och med faktorer som enligt forskningen är avgörande för effekt på elevernas resultat. Därutöver kommer analys av behov göras under hösten och planering tillsammans med GR, hur insatser ska se ut 2017. Aktivitet Social investering - teknikstöd Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Mobilt team för F-6 Status 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga 4.4.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Gruppstorlekarna i förskolan var enligt mätning per 15 januari 16,9 barn per avdelning. Antal barn per årsarbetare har ökat något i förhållande till 2015 från 5,2 till 6,0. Vid en kontrollräkning i kommunens egna system är ökningen inte så dramatisk utan visar 5,5 för 2016. SCB ändrar dock inte Skola, Verksamhetsberättelse 2016 13(23)
redan publicerade siffror. Den nya föräldraenkäten har genomförts med mycket god svarsfrekvens, cirka 80 %. När resultatet presenteras i februari 2017 kommer enheterna att analysera detta i förhållande till den självskattning som personalen själv tidigare gjort. Detta kommer förhoppningsvis att ge en god bild av kvaliteten i förskolan och ge därmed vara ett bra underlag till bland annat förskolans kompetensutvecklingsplan. Analys Barngrupperna i förskolan följer den uppsatta målsättningen om genomsnittligt 18 barn per avdelning. Antal barn per årsarbetare har ökat dels på grund av svårigheten att anställa utbildad personal eller att överhuvudtaget få tag på vikarier vid ordinarie personals frånvaro och dels på grund av ekonomisk återhållsamhet i verksamheten. Kvalitet i förskolan är svår att mäta, den är beroende av faktorer som personalens kompetens, enhetens organisation, gruppernas storlek och sammansättning och den pedagogiska miljön både ute och inomhus. Den nya enkäten kommer att öka möjligheten för huvudmannen och enheterna att mäta kvalitetsfaktorer och med hjälp av resultatet föra en dialog med föräldrar och personal för att förbättra verksamheten. Så här går vi vidare I februari 2017 rapporteras resultatet av enkäten och analyser kan göras på respektive enhet och huvudmannanivå. Arbetet med att intressera utbildad personal för tjänster i Kungälvs förskolor fortsätter. Två nya förskolor öppnar under hösten, detta gör att förskolornas enhetsorganisation omorganiseras, två nya enheter bildas och ny personal och nya chefer rekryteras Under 2017 sker ytterligare minskning av antalet barn i förskolegrupperna. Indikator Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 16,9 18 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 6 5,2 Aktivitet Implementera och genomföra ny förskoleenkät med tillhörande självskattningsmaterial för personal. Implementering av gemensamma rutiner och riktlinjer för övergångar under vår 2016. Kompetensutvecklingsplan förskola Natur- och teknikutveckling förskola Språkutveckling Matematikutveckling Status 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 14(23)
Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentarer till resultatet Resultatutvecklingen i grundskolan är generellt positiv. Den särskilda fortbildningssatsningen på lärare i grundskolan, har pågått hela 2016. På gymnasieskolan syns ett ökat elevinflytande. För mer detaljerad resultatanalys, se bilagan systematiskt kvalitetsarbete rapport 3 kunskaper, betyg och bedömning. Analys Den särskilda fortbildningssatsningen för lärare i grundskolan har stort fokus på att utveckla lärarens förmåga att utveckla alla elevers lärande utifrån sin nivå. Gymnasieskolan har fokuserat på ökat elevinflytande, vilket har gett effekt. Så här går vi vidare Fortbildningssatsningen inom grundskolan fortgår även under 2017. Vidare fortgår det systematiska kvalitetsarbetet som löpande fångar upp förbättringsområden inom verksamheten. Arbetet med tydliggörande av uppdragsbeskrivningar för lärare i gymnasieskolan kommer att ske under våren för att vara klara till terminsstart hösten 2017. Indikator Målvärde Andelen elever i årskurs 3 som klarat samtliga delprov på nationella proven i SV, Sv2 och MA Andel elever som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen i årskurs 6, kommunala skolor 63 64 87 % 78,8% Nationella prov åk 6 96 100 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) 219 223 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 76,1 85,8 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 79,3 80,2 Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet med examensbevis. 84,8% 88,8% 82,3% 84 % Aktivitet Status Kommunövergripande elevhälsoplan där ett viktigt fokus är det förebyggande arbetet. Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Projekt för kvalitet i grundsärskolan Projekt för kvalitet i fritidshem Projekt för kvalitet i förskoleklass Projekt för att öka elevinflytande Förtydligande av gymnasielärarnas uppdragshandling kring stöd Skola, Verksamhetsberättelse 2016 15(23)
5 Ekonomi 5.1 för hela sektorn (Tkr) Volymtal 2016 Budget 2016 2015 Budget 2015 Intäkter Tkr 219 548 200 517 19 031 197 800 172 500 25 300 Personalkostnader Tkr -702 597-707 738 5 141-682 900-680 500-2 400 Övriga kostnader Tkr -528 852-511 979-16 873-510 800-492 800-18 000 Summa kostnad -1 231 449-1 219 717-11 732-1 193 700-1 173 300-20 400 Summa nettokostnad -1 011 901-1 019 200 7 299-995 900-1 000 800 4 900 From år 2016 ingår personalsociala kostnader under Övriga kostnader. Kostnaden 10 600 tkr, redovisas år 2015 under Personalkostnader. 5.2 Nettokostnad per verksamhet Volymtal 2016 Budget 2016 2015 Budget 2015 Centralt -64 918-68 682 3 764-63 100-58 800-4 300 Förskola -281 467-284 763 3 296-275 500-279 500 4 000 Grundskola och fritidshem -482 635-483 788 1 153-467 300-473 900 6 600 Gymnasiet och vuxenutbildning -182 881-181 968-913 -190 000-188 600-1 400 Nettokostnad -1 011 901-1 019 200 7 299-995 900-1 000 800 4 900 5.3 Kommentar till utfall Budgetförutsättningar Sektor skolas budgetram är 1 019,2 mkr inkl. ramökning för lönerevisionen 2016. Under året har staten gått in med ett antal nya och utökade riktade statsbidrag till skolan. Det är bl.a. statsbidrag för karriärtjänster, lärarlönelyftet, lågstadiesatsningen samt bidrag till mindre barngrupper inom förskolan. Volymförändringar och driftkostnadskonsekvenser pga. nya investeringar Enligt kommunens budgetprinciper ska sektorerna vid varje bokslut särskilt redovisa budgetavvikelse för volym d.v.s. fler/färre antal barn/elever samt driftkostnadskonsekvenser till följd av investeringar. Pga. fler antal elever inom grundskolan har om- eller tillbyggnad gjorts i Diserödsskolan, Kareby skola samt paviljonger har satts upp i Kärna och Tunge skola. Mkr Budgetavvikelse bokslut 2016 varav volym varav driftkostnadskonsekvenser varav verksamhet Centralt 3,8-0,3-2,6 6,7 Förskola 3,3-0,7 0,5 3,5 Grundskola och fritidshem Gymnasieskola och vuxenutbildning 1,1-0,4 1,5-0,9-1,7 0,8 Summa 7,3-3,1-2,1 12,5 Kommentarer till verksamhetens budgetavvikelse (+12,5 mkr) Skola, Verksamhetsberättelse 2016 16(23)
Sektorn har under året aktivt arbetat med målet om en budget i balans. Med stor återhållsamhet med personal, trots upplevt behov, samt ett minimum av inköp av t ex pedagogiskt material har sektor skola lyckats anpassa verksamheten efter tilldelad budget. Svårigheter att rekrytera timanställd personal, när sådan ansetts nödvändig, har inneburit minskade personalkostnader. Det har fått konsekvenser på kvalitet och arbetsmiljö. Under året har verksamheten aktivt arbetat med att söka riktade statsbidrag vilket har gett god utdelning, 32 mkr har utbetalats under 2016. Den största delen av statsbidragen har använts till kvalitetsökning i form av ökad personaltäthet och höjda löner för befintlig personal. Dessa har kunnat användas i, av förordningarna, riktade grupper. Inför budgetåret 2016 beslutade KS om två större satsningar till skolan, fortbildningssatsning till grundskolan 3,3 mkr samt minska barngrupperna inom förskolan med 0,5 barn under året, 5,6 mkr. Skolskjutskostnaderna har varit mindre än budgeterat. Detta förklaras av en återbetalning från Västtrafik avseende 2015 samt restriktivitet avseende beslut 2016. Centralt budgeterat utrymme för särskilt stöd samt oförutsedda kostnader har inte tagits i anspråk fullt ut. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 17(23)
6 Personal 6.1 Anställda Beskrivning Mätdatum är: för T1 1/4, för T2 1/8 och för T3 1/11. Antal anställda = antal personer med fastställd sysselsättningsgrad. Antal årsarbetare = sysselsättningsgraden omräknat till heltid. Volymtal 2016 Plan 2016 2015 Plan 2015 Antal anställda 1 591 1 591 1 553 1 553 Antal anställda, kvinnor 1 272 Antal anställda, män 319 Antal årsarbetare 1 520 1 520 1 480 1 480 Antal årsarbetare, kvinnor 1 216 Antal årsarbetare, män 304 6.2 Antal arbetade timmar Beskrivning Visar utförda arbetstimmar av månadsavlönad personal respektive timavlönad personal. Volymtal 2016 Plan 2016 2015 Plan 2015 Månadsavlönade 2 281 554 2 281 554 2 170 917 2 170 917 Månadsavlönade, kvinnor 1 800 259 Månadsavlönade, män 481 294 Timavlönade 143 524 143 524 157 134 157 134 Timavlönade, kvinnor 111 936 Timavlönade, män 31 588 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar, kvinnor Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar, män 5,9 5,8 6,1 6.3 Sjukfrånvaro Beskrivning Sjukfrånvaron redovisas som andel sjuktimmar av ordinarie antal arbetstimmar. Varav sjukfrånvaro >=60 dagar. Den långa sjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron. Volymtal 2016 Plan 2016 2015 Plan 2015 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 6,9 6,9 6,2 6,2 Sjukfrånvaro- Kvinnor 7,7 7,7 6,8 6,8 Sjukfrånvaro - Män 3,9 3,9 3,9 3,9 Skola, Verksamhetsberättelse 2016 18(23)
Volymtal 2016 Plan 2016 2015 Plan 2015 Ålder <= 29 år 4,5 4,5 3,7 3,7 Ålder 30-49 år 6,2 6,2 6,08 6,08 Ålder >= 50 år 8,2 8,2 7,11 7,11 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 47 47 48,7 48,7 Sjukfrånvaron i sektor skola har ökat under 2016. Från 2015 års 6,2 % ligger idag sektorn totalt på 6,9 %. Ökningen är störst i den yngsta och den äldsta åldersgruppen medan mellangruppen (30-49 år) ligger relativt stabil. Sektor skola: Sjukfrånvaro (%) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 7,2 7,0 6,9 6,5 6,2 5,8 8,6 8,2 8,2 7,4 6,2 6,8 7,1 6,8 5,6 6,1 6,4 6,2 4,8 3,7 3,1 3,7 4,0 4,5 T1 2015 T2 2015 T3 2015 T1 2016 T2 2016 T3 2016 Ålder <= 29="" år=""> Ålder 30-49 år Ålder >= 50 år Totalt sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid För att sätta ovanstående siffror i perspektiv följer nedan jämförelser med Göteborgsregionens (GR) kommuner inom några yrkesgrupper. Notera att 2016 års siffra gäller för halva året (januari till augusti) och bör därför främst jämföras med genomsnittet i GR under samma period och inte jämföras med tidigare år. Detta eftersom sjukfrånvaron ofta ser olika ut beroende på period över året, exempelvis på grund av sommarlovet. Dessa jämförelser med GR visar att Kungälvs ökade sjukfrånvaro också skapat en försämrad relation till regionens siffror. För två yrkesgrupper, förskollärare och grundskollärare, ligger Kungälv nära snittet i GR, vilket är en försämring då Kungälv länge har legat under snittet i dessa yrkesgrupper. För gymnasielärare har också skillnaden mot GR ökat i negativ bemärkelse. Under våren presenteras statistik för hela året och då kommer vi med större säkerhet kunna göra jämförelser. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro: Barnskötare 10% 9% 11% 10% 11% 10% 10% 9% 2013 2014 2015 2016 (janaug) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro: Förskollärare 8% 7% 8% 9% 10% 9% 9% 9% 2013 2014 2015 2016 (janaug) Kungälv GR Kungälv GR Skola, Verksamhetsberättelse 2016 19(23)
Total sjukfrånvaro: Grundskollärare Total sjukfrånvaro: Gymnasielärare 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 4% 4% 3% 4% 5% 4% 5% 5% 2013 2014 2015 2016 (janaug) 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3% 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 2013 2014 2015 2016 (janaug) Kungälv GR Kungälv GR 6.4 Sjuklönekostnad Beskrivning Här redovisas arbetsgivarens kostnad för de första 14 dagarna samt 10 % till dag 90. Ger ingen fullständig bild av kostnaderna för sjukfrånvaro. Volymtal 2016 Plan 2016 2015 Plan 2015 Sjuklönekostnad Kronor 10 183 973 10 183 973 9 201 877 9 201 877 Sjuklönekostnad kronor, kvinnor 8 898 254 Sjuklönekostnad kronor, män 1 285 718 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 4 005 357 4 005 357 3 631 061 3 631 061 Summa 14 189 329 14 189 329 12 832 938 12 832 938 6.5 Tillbud och olycksfall Nedan redovisas antalet tillbud och olycksfall som inträffat under 2016. De vanligaste riskerna som de rapporterade tillbuden avser är risk för hot och våld och risk för psykisk överbelastning. De vanligaste olycksfallen är fall i samma nivå (snubbla, halka). Av det totala antalet tillbud och olycksfall har ungefär hälften markerats vara utredda och avslutade. Under året har det varit en relativt jämn fördelning av inkomna ärenden men med en dal under sommarlovet (av naturliga skäl) och en topp under första halvan av höstterminen, september/oktober. Tillbud och olycksfall per verksamhet, 2016 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 278 17 Förskola/ pedagogisk omsorg 395 47 Grundskola/ fritidshem 151 26 Gymnasium/ vuxenutbildning Tillbud Olycksfall Skola, Verksamhetsberättelse 2016 20(23)
6.6 Kommentar till utfall Vilka slutsatser har dragits och vilka insatser har gjorts enligt sektorns handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet? Handlingsplan efter årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 sammanföll med handlingsplan efter medarbetarenkät 2015. Enheternas handlingsplaner har, enligt instruktion, inte samlats in på sektorsnivå. Motsvarande handlingsplan har upprättats utifrån årlig uppföljning av förskolechefernas/rektorernas systematiska arbetsmiljöarbete samt deras medarbetarenkät. Det har bl.a. inneburit såväl förvaltningsövergripande som sektorsintern översyn av struktur för intern information, lagring av lokala styrdokument osv, samordning av strategiska och operativa lokalfrågor Under 2015 och 2016 har arbetsmiljöverket inspekterat arbetsmiljön inom sektor skola. De huvudsakliga bristerna, samt åtgärder som sektorn genomfört beskrivs nedan. Brist kring systematiken i arbetsmiljöarbetet, ex. riskbedömningar, handlingsplaner och uppföljning av genomförda åtgärder. En arbetsgrupp har under hösten 2016 under ledning av extern aktör arbetat med att utvärdera och utveckla sektorns tillämpning av kommunens rutiner för SAM. Gruppen har kunnat konstatera att arbetsmiljöarbetet har varit alltför valbart och generellt för att kunna knytas an till enheternas arbetsmiljöarbete. Den viktigaste förutsättningen för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är ett system med gemensam struktur, gemensamt innehåll, gemensamma rutiner och gemensamma datum för genomförandet av aktiviteter. För att säkerställa detta arbete har arbetsgruppen tagit fram en ny modell för SAM som är gemensam och obligatorisk för hela sektorn. Denna ska användas av samtliga enhetschefer. Definition av tillbud är oklar vilket leder till osäkerhet bland personal om vad som ska rapporteras. Kungälvs kommuns definition av tillbud har reviderats under hösten 2016. Den reviderade definitionen kommer att kommuniceras i organisationen under början av 2017 genom intranätet och ledningsgrupper. Oklar arbetsmiljöuppgiftsfördelning, ex. vid byggnation. Vid större byggnationer tillförs extra ledningsresurs till skolan. Utvecklingsledare inom kommunen finns som rådgivare inom fysiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsbelastning för rektorer är hög. Detaljerade uppdragsbeskrivningar har tagits fram för respektive chef inom sektor skola med grundläggande information om ansvar samt prioriteringar för om chefens tid inte räcker till. I samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare finns det brister. Arbetsgivaren och fackliga representanter är överens om att under 2017 bli bra på strukturella grundförutsättningar, exempel på insatser är utbildning i roller i samverkansarbetet, implementera checklistor, ta fram kalendarium, implementera reviderat samverkansavtal och se över sektorns samverkansnivåer. Hur har sektorns arbete påverkat sjukfrånvaro och de totala sjuklönekostnaderna? Vad beror det på? Vi ser inget samband mellan genomförda åtgärder inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet på sektorsnivå och det faktiska utfallet av sjukfrånvaron. Åtgärder formuleras på enhetsnivå utifrån lokala förutsättningar. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 21(23)
Hur har sektorn arbetat för att få ner antalet timanställda? Inom skolverksamheten anställs timanställda som vikarier. Det finns inte något fokus på att minska andelen timanställda då de timanställda inte har den lärarbehörighet som krävs för tills vidare anställning. Behovet av vikarier är så pass sporadiskt att hela tjänster inte blir lönsamt. Det är svårt att hitta timvikarier. En minskning av andelen timanställda (inom ex. förskolan) betyder inte nödvändigtvis att det är bra för verksamheten, det betyder ofta bara att vikarier saknas och därför medför ökad arbetsbelastning för den ordinarie personalen. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 22(23)
7 Övriga viktiga händelser Från och med årsskiftet 2016/2017 ingår sektor skola i sektor bildning och lärande. Stefan Wigren, verksamhetschef för gymnasieskolan och vuxenutbildningen, slutade i januari 2017. Ny verksamhetschef är Cristine Lysell. Verksamhetschef för grundskolan, Anders Nordgren, börjar under våren 2017. Till Trekungaskolan har Ulrica Verner rekryterats som ny rektor och påbörjar uppdraget i mars. Under 2016 har också Katrin Enoksson påbörjade tjänsten som biträdande rektor till vuxenutbildningen samt Johan Lindh kommit tillbaka som rektor för gymnasieskolan enhet 5. Två nya förskolechefer har anställts under året: Annicka Svensson - Solängens enhet och Marie Lundgren - Olseängens enhet. Cecilia Kalin är tillsatt som rektor för Sparråsskolan. På Karebyskolan och Klöverbacken/Olseröd pågår rekrytering av rektorer. Under året har också Monika Ringblom tillträtt som biträdande rektor på Diserödskolan. Elevökningen i grundskolan har varit stor under 2016. En ökning med 175 elever (3,7 %) från årets början till årets slut. Skolor med störst elevökning under året har i ordning varit Ytterbyskolan, Kullenskolan, Olserödskolan, Diserödskolan, Kärna skola och Munkegärdeskolan. Ett fåtal skolor har dock minskat i elevantal och den största minskningen har skett på Marstrands skola. Thorildskolans ombyggnation har pågått hela året. Första inflyttning i den nya delen skedde i augusti. Bygget av Sparråsskolan startade under våren och har pågått hela året. Skolan planeras klar till skolstart höstterminen 2017. Planering och beslut kring personal och elever som ska flytta från Kastellegårdsskolan till Sparråsskolan, har färdigställts i slutet av 2016. Tillbyggnaden av Hålta skola har pågått hela 2016. Inflyttningstid var beräknad till slutet av 2016 men är framflyttad till början av 2017. Skola, Verksamhetsberättelse 2016 23(23)