Uppföljning av handlingsplan, , för att förverkliga barnets rättigheter

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-01 Dnr LS2016-0133 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Ekholm Lejman Tfn 018-611 6203 E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Regionstyrelsen Uppföljning av handlingsplan, 2013 2017, för att förverkliga barnets rättigheter Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Uppföljning av handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter, 2013 2017, läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Policyn för barnkonventionen antogs för första gången av landstingsfullmäktige år 2000 och har reviderats 2005, 2010 1 och senat av regionfullmäktige 2013-04-24, 33. Policyn bidrar till att barnets rättigheter förverkligas i av Region Uppsala finansierade verksamheter. I samband med regionfullmäktiges beslut om policyn 2013-04-24, 33, antogs även en handlingsplan för åren 2013-2017. Grunden för Region Uppsalas policy är FN-kommitténs fyra principer för barnkonventionen: 1. Alla barn har samma rättigheter och är lika värda (artikel 2) 2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3) 3. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) 4. Barnets rätt att säga sin mening och få den beaktad i förhållande till ålder och mognad (artikel 12) Handlingsplan 2013-2017 Region Uppsalas handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter bygger på policyn. Utifrån policyn lyftes några områden fram som avsåg att säkerställa att barnkonventionens principer och artiklar ska finnas i alla styrdokument och beslutsprocesser, att relevant och tillräcklig kunskap om barnkonventionen ska finnas i verksamheten, att systematiska arbetssätt för genomförandet utvecklas och att barn och ungdomar får möjlighet till delaktighet. I enlighet med handlingsplanen görs nu en uppföljning. 1 Granskning av barnkonventionen. Landstinget i Uppsala län. PriceWaterhouse Coopers 2010-03-17. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) En uppföljning av handlingsplanen, 2013 2017, för att förverkliga barnets rättigheter, visar att mål och aktiviteter delvis genomförts. En handlingsplan för åren 2018 2020 kommer tas fram av regiondirektören dit kvarvarande utvecklingsområden överförs. Utbildningsplan Landstingsstyrelsen antog 2014-11-24, 222, Utbildningsplan barnets rättigheter. Syftet med utbildningsplanen är att alla förtroendevalda och berörda anställda ska ha tillräcklig grundkunskap om barnets rättigheter. Utbildningsplanen återrapporterades och avslutades vid regionstyrelsens sammanträde 2016-04-05 107. För att nå alla förtroendevalda och medarbetare har två utbildningsfilmer tagits fram. Förutom detta finns möjlighet att anlita länsbarnombudsmannen för fördjupning inom området. Kontinuerlig information och utbildning till förtroendevalda samt medarbetare ingår i barnrättsombudets fortsatta uppdrag och kommer integreras i handlingsplanen 2018 2020. Avtal med föreningen Barnombudet i Uppsala län Regionstyrelsen beslutade 2017-12-19 om avtal 2018 2020 mellan Region Uppsala och föreningen Barnombudet i Uppsala län. Barnrättsombudet sammanställer en årlig verksamhetsberättelse som tillgängliggörs för regionstyrelsen senast den 31 mars årligen. Verksamhetsberättelsen ska innehålla uppföljning av förvaltningarnas uppnådda resultat av mål och aktiviteter som framgår av policy och handlingsplan. Beredning Ärendet är berett i samarbete med barnrättsombudet. Bilagor Uppföljning av handlingsplan, 2013 2017, för att förverkliga barnets rättigheter Beslut landstingsfullmäktige 2013-04-24, 33 Kopia till Koncernledning Föreningen Barnombudet i Uppsala län Länsbarnombudsmannens referensgrupp Beredningen för barn och unga

Martin Price, Region Uppsalas barnrättsombud martin.price@boiu.se 0725-718200 boiu.se/region regionuppsala.se/br Drottninggatan 8 753 10 Uppsala Handlingsplanen barnets rättigheter måluppfyllelse 2013-2017 Läsanvisning: Denna sammanställning skrivs av Region Uppsalas Barnrättsombud Martin Price. Läst av Ann-Lis Söderberg och Birgitta Ekholm Lejman på Regionkontoret. Från och med 2017 kallas Landstinget Region Uppsala och genomgående används det begreppet i texten. Samtidigt byttes namnet på funktionen Länsbarnombudsmannen (Läns-BO) till Barnrättsombudet i Region Uppsala som av utrymmesskäl kan förkortas BRO. I regel används Region Uppsala och BRO även om det faktiskt ägde rum då det fortfarande var landsting / Läns-BO. Denna sammanställning listar enbart aktiviteter som utförs utifrån eller med koppling till Handlingsplan för förverkligandet av barnets rättigheter (Dnr CK 2012-0184). Mycket annat utmärkt görs naturligtvis för barn och unga. Handlingsplanen innehåller tidpunkter då respektive aktivitet skulle vara Det bidrog till att genomförandet tidigt tog plats i avtal och planer. Men allteftersom verksamheter tagit fram sina lokala aktivitetsplaner har de övergripande tidpunkterna fått mindre betydelse. nedan är personliga uppfattningar från barnrättsombudet. De ska inte jämställas med en oberoende utvärdering. Observera att mål och aktiviteter inte enkelt kan jämföras. Det kan ligga betydligt mer och svårare arbete i att genomföra en aktivitet än en annan. Mål nr 1. Barnkonventionens intentioner ska finnas i alla styrande dokument. Aktivitet a) Att göra en samlad översyn av alla gällande Helt styrande dokument. Rapport 140304. Policy och handlingsplan antogs april 2013 i landstingsfullmäktige och vissa aktiviteter skrevs in i förvaltningars uppdrag och styrkort redan tidigare det året. Varje Landstingsplan och Budget (LPB) har sedan dess nämnt handlingsplanen och pekat ut fokusområden. I aktuell Regionplan och budget (2017) står: Barnrättsperspektivet har en central roll i regionens styrning och ska beaktas i alla beslut både på politisk och verksamhetsnivå. Arbetet fortgår med att genomföra den av fullmäktige antagna handlingsplanen. Till stöd för genomförandet har regionen under perioden tecknat avtal med en länsbarnombudsman. Handlingsplanen består av nio delmål och många verksamheter har antagit egna lokala genomförandeplaner. Största satsningen under handlingsplanens sista år blir att så många medarbetare och chefer som möjligt får tillräckliga kunskaper om barnets rättigheter. Om Region Uppsala ska ha en central plan för genomförandet och en redovisning från förvaltningarna behövs tydlig mottagare och tydliga instruktioner om redovisning. Samlad översyn gjordes av BRO med rapport till Referensgruppen. Det som rapporterats från förvaltningarna 2013-2017 har varit mycket skiftande från konkreta aktiviteter till ogrundade påståenden om att alla aktiviteter är genomförda. BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den hjälp de behöver och att alla barn och unga ska kunna påverka sin vardag och samhället. Detta gör vi genom att ge stöd och råd, informera, påverka och stärka barns och ungas röster. Vi är en ideell förening som funnits sedan 1988.

Mål nr 1. Barnkonventionens intentioner ska finnas i alla styrande dokument. Aktivitet b) De som fattar beslut som berör barn ska i hög grad uppleva att de vid behov får stöd och tid för att kunna Delvis synliggöra barnrättsperspektivet. För att anses genomförd krävs mätning av en upplevelse. Antalet genomförda barnrättsliga underlag i beslut har varit för litet för att en mätning skulle vara meningsfull. Försök har gjorts att få in frågan i medarbetarundersökningen, utan att lyckas. Under perioden har ca 30 barnrättsliga underlag gjorts, i de flesta fall av BRO på förfrågan från verksamhet eller politik/ledningskontor. Några ansvariga i Region Uppsala som gjort en barnkonsekvensanalys besvarade under hösten 2017 en enkät. Där gavs positiva omdömen om tillgången till stöd och att de använt mallen. Alla förfrågningar till BRO om barnrättsligt underlag eller kommentar har prioriterats. Vid några tillfällen har BRO också föreslagit ett inspel i en pågående utredning. Barnkonsekvensanalyser på politisk nivå är på senare år mycket få. När handlingsplanen antogs uppfattade BRO att den politiska nivån ansåg att de hade en viktig roll i att efterfråga barnrättsperspektiv i ärenden. En förskjutning har skett och nu ska tjänstepersonerna initiera barnkonsekvensanalyser vid behov. Insats från BRO kan variera från flera möten och skriva rapport till ett telefonsamtal. Akademiska barnsjukhuset, psykiatri och kirurgi har under 2016-2017 lagt in barnkonsekvensanalys i beslut. En ansvarig har sökt upp BRO. Mål nr 2. Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. Aktivitet a) En samlad utbildningsplan för barnets rättigheter i landstinget tas fram. Helt Landstingsstyrelse 141124 Planen togs fram av BRO och antogs i Landstingsstyrelsen 141124 med uppföljning 160405. HR-direktören tog den till Koncernledningen. Verktygen i planen bestod av 1) film/kurs om barnets rätt på Regionens digitala utbildningsplattform Pingpong 2) utbildning om anmälningsskyldighet / barnskydd och 3) barnet som anhörigt. BRO har lagt mycket tid på att många ska göra film/kurs på Pingpong och det kommer innan utgången 2017 vara ca 2000 som är godkända. Utöver dem har lika många sett filmen på Youtube. BRO har inte haft uppdrag att följa upp genomförandet av 2 eller 3, men dessa kurser på Pingpong är det bara några hundra som genomfört. Inledningsvis var Utbildningsplanen och samarbetet med HR värdefullt, men har på senare år helt tappat värde. Dokumentet är inte levande för verksamhet och förvaltningar har sina egna aktivitetsplaner i dialog med BRO. Planen blir också svag av att områdena barnskydd och anhöriga barnet i följts upp. Om en plan för Region Uppsala ska vara relevant behövs antingen att aktiviteterna i den antas som obligatoriska i tex Koncernledning eller att hela genomförandet följs upp och stimuleras med resurser eller pengar. Samarbetet med HR var bra både kring filmen och planen. Borde återupptas. Utbildningsplanen tog ett brett grepp om barnets rätt och inkluderade anmälningsskyldigheten och barnets rätt som anhörig en allvarligt sjuk.

Mål nr 2. Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. Aktivitet b) Barnkonventionens principer och artiklar inkluderas i den allmänna utbildningen av förtroendevalda. Delvis Det som avsågs var att barnrätt skulle in i introduktionsutbildning av förtroendevalda i början av en mandatperiod. Tyvärr beslutades att det ej skulle ingå. Däremot har många nämnder och styrelser bjudit in BRO till utbildning. Under 2013/2014 besöktes alla större nämnd/styrelse samt några partigrupper. Utbildningar arrangerade under mandatperiod 2015-2018 är för regionstyrelse, patientnämnd, beredning för B&U, vårdstyrelse, fastighet/service, kulturnämnd samt kollektivtrafiknämndens arbetsutskott. Några nämndordförande bjudit in trots att beslut saknas om allmän utbildning. Mål nr 2. Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. Aktivitet c) Chefer i alla verksamheter kan utse barnrättspiloter (tidigare barnambassadörer). De får tid och mandat att bevaka, synliggöra och vara stöd i barnrättsfrågor till exempel påminna om barnkonsekvensanalyser. Piloterna ska grundutbildas för sin funktion och underhålla kunskaperna regelbundet. Delvis En möjlighet för chefer snarare än en uppmaning. Det finns verksamheter med en lokal funktion som bevakar frågor om barnets rätt. En verksamhet ska själv kunna utforma vilka som jobbar med genomförandet av barnets rättigheter. Referensgruppen har diskuterat satsning på barnrättspiloter och nätverk men valt att inte lägga kraft på det. Resonemanget är att funktionen ambassadör eller pilot först ska utses när verksamheten har påbörjat ett systematiskt arbete och chefen anser att en funktionär behövs. När ett antal såna finns kan behov av nätverk finnas. BRO har däremot haft regelbunden kontakt med kontaktpersoner i förvaltningarnas staber. Barnkirurgen 95b har NOBAB-ombud (www.nobab.se) sedan många år, med roll och mandat. Psykiatrin har sedan länge nätverk med barnambassadörer. Fokus är barnet som anhörigt.

Mål nr 3. Kunskap om flickors och pojkars hälsa och levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn och unga. Aktivitet a) Statistik från länets kommuner och landstinget ska samordnas och utvecklas så att den blir till ett lättillgängligt verktyg. Delvis Regeringens strategi om barnets rättigheter från 2010 framhåller kunskap om livsvillkor som avgörande för genomförandet av barnets rätt. Kraven på kunskap om berörda barn stärktes genom att barnets bästa blev en bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen från 2017 (5 kap 6 ). Ambitioner om likvärdig hälsa är också helt beroende av att vi vet hur olika barn har det och hur de upplever sin vardag. I Region Uppsala och länets kommuner produceras mycket kunskap om barns behov och i viss mån deras uppfattningar. Men tillgängligheten till denna data för de som fattar beslut anses låg. Under 2013-2015 samordnade BRO en informell grupp om barnstatistik med representanter från barnhälsovård, ledningskontor, regionförbundet och psykiatrin. Vi inventerade vad som finns och hur det kommer besluten till godo. Det fanns planer på en plattform för barnstatistik från länet, men skapades inte. Enkäter har brister som format för kunskap från unga. Vi pekade ut elevhälsosamtalen som den kanske bästa källan till kunskap, när barnhälsovårdens data tar slut vid 5 års ålder. Vi initierade därför en undersökning om hur elevhälsodata samlas in och kan användas. Vi försökte förändra hur Nationell Patientenkät vänder sig till unga patienter, men arbetet har fastnat hos Sveriges kommuner och landsting. Samverkan bör organiseras mellan kommuner och Region Uppsala kring insamling och tillgänglighet för data om barn och unga. Särskild potential finns med elevhälsosamtal, kanske genom systemet EMQ. Stor potential finns också i att ta anonyma data från ungas samtal till 1177. Objektiva värden om yngre barn i barnhälsovårdens BASTA. Subjektiva värden (från barn eller förälder) Liv Hälsa Ung, och Elevhälsosamtal. Mål nr 4. Vid alla åtgärder som rör barn (0-18 år) ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. Aktivitet a) Förtroendevalda ska få utbildning i vad som krävs Delvis inför ett beslut avseende barnkonsekvensanalyser. Se aktivitet 2b. Utbildning för nämnd/styrelse har varit 10-30 min och då ska all barnrätt hinnas med tillsammans med goda exempel och barnkonsekvensanalyser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen hade 2014 både grundutbildning och fördjupning om barnkonsekvensanalys.

Mål nr 4. Vid alla åtgärder som rör barn (0-18 år) ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. Aktivitet b) Ledande anställda i landstinget ska prioritera denna Delvis uppgift i alla beslut och beslutsunderlag. Tre sammanhang har under 2013-2017 nått upp till aktivitetens krav: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (2014), Barnsjukhuset (2015-) och Psykiatrin (2016-). Totalt under perioden i hela Region Uppsala har BRO kännedom om cirka 25 barnkonsekvensanalyser av varierande omfattning. Några få har gjorts helt utan insats från BRO. På Regionkontoret och i Fastighet & Service pågår nu större barnkonsekvensanalyser där BRO mest är stöd i hur dialog med barn/unga kan göras. Trenden är positiv från och med 2017, trots det låga totala antalet. Barnkonsekvensanalysen borde ingå i centrala beslutsstöd, särskilt med hänsyn till paragrafen om barnets bästa i Hälso- och sjukvårdslagen. Fastighet & Service gör 2017 stor barnkonsekvensanalys om intensivvårdens lokaler. Barnsjukhuset arbetar med starkt barnrättsperspektiv i frågan om åtkomst journal via nätet. Mål nr 4. Vid alla åtgärder som rör barn (0-18 år) ska det enskilda barnets bästa komma i främsta rummet. Aktivitet c) Beslutsfattare på alla nivåer ska ha kunskap om barnkonventionen och hur en barnkonsekvensanalys kan genomföras. Delvis Det genomförs barnkonsekvensanalys av alla personalkategorier i Region Uppsala. Många vänder sig för stöd till BRO medan andra gör den själv. När antalet barnkonsekvensanalyser ökar blir det en naturlig tillväxt. Fler i ledande ställning kommer att vilja veta hur en barnkonsekvensanalys görs. En kort film som fortsättning på grundkursen (i PingPong) om barnets rätt ska göras med fokus på hur barnrättsperspektiv kan ta plats i i beslut. Biträdande sjukhusdirektör som gör en enkel barnkonsekvensanalys mot slutet av en stor beslutsprocess. Nobab-ombud på av 95b som gör en mindre barnkonsekvensanalys om något som rör barn på avdelningen.

Mål nr 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas relevant och samordnat stöd i sitt föräldraskap. Aktivitet a) Landstinget ska säkerställa att alla verksamheter Delvis som möter föräldrar informerar om barnets rättigheter. Inför besök i vården - barnets rätt uttryckligen och indirekt i de särskilda bildkallelser som går ut inom barnhälsovård och barntandvård. Barnsjukhusets och Akademiska sjukhusets generella kallelse hänvisar till Barnwebben. Vid besöket har Primärvård och Akademiska väntrums-tv och affischer om barnrätt. För föräldrastödsutbildning, barnmorskemottagningar och familjecentraler har det tagits fram skrivningar till personalens samtalsmanualer men också material till träffarna med föräldragrupper. Aktiviteten var mycket ambitiös och har inte genomförts heltäckande. Däremot har det tagit fram många arbetssätt, informationsmaterial och kanaler för distribution. Många vuxenverksamheter på Akademiska har tryckt material och rutiner för barnets rätt som anhörig. Projekt hos Barnombudet Typ så här. Via sociala medier nå föräldrar och andra vuxna nära barn med bred information inklusive barnets rätt. Mål nr 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas relevant och samordnat stöd i sitt föräldraskap. Aktivitet b) Samverkan i stöd till föräldraskapet ska Helt beskrivas och vara känd för all berörd personal. Barnombudet har inom avtalet med Region Uppsala varit mycket aktiva i nätverket för föräldrastöd tillsammans med Länsstyrelsen och (tidigare) Regionförbundet. Inom denna aktivitet kan också nämnas vårt arbete för gemensamma riktlinjer vid samordnad individuell plan (SIP). Samordnat föräldrastöd är fortsatt viktigt och ska oavsett huvudman ges med hög kvalitet. Den vuxna professionella som möter föräldrar ska enkelt kunna ta reda på vilket föräldrastöd den kan tipsa om. När en process för SIP inte görs med hänsyn till barnets rätt, såsom delaktighet bör en avvikelserapport göras. Förbättring sker genom gemensam handläggning över myndighetsgränserna. Webbportal med bred information om tillgängligt föräldrastöd i länet. Beslutad ambition i länet "Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år".

Mål nr 6. Barn och unga ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Aktivitet a) Att i informationsmaterial och på hemsidor uppmärksamma barnets behov och rättigheter. Barnet kan vara både patient och anhörig. Helt Denna aktivitet ligger nära 5b för att barnet och föräldern oftast nås av samma information inom hälso- och sjukvård, såväl inför som vid ett besök. Barnombudet har hjälpt Barnhälsovården, Folktandvården och Primärvården med bildmaterial för barnvänlig kallelse och bildstöd vid besök. Hjälpt Barnsjukhuset med Barnwebben, Patienthäfte och bildstöd vid besök. Hälsa och Habilitering har tagit fram en egen bildstödssida för sina patienter. Barnombudet är också granskare för nationella webben 1177. Unga patienter har fått egen webb-ingång på www.akademiska.se/ung och flera patientråd på Barnsjukhuset www.ungaexperter.se Angående barnet som anhörigt se aktivitet 6b. Inom trycksaker och webb kan vi vara helt nöjda. Nästa steg är att integrera barnets rätt i enskilda patientmötet, med stöd i kap 3 Patientlagen som fullt ut gäller även minderårig. Stödmaterial för diabetesvård framtaget med unga patienter. Bildstöd vid provtagning på vårdcentral, som barnet får titta på i väntrummet. Mål nr 6. Barn och unga ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Aktivitet b) Landstinget ska säkerställa att vårdavdelningar för vuxna har fungerande rutiner för information och delaktighet för anhöriga under 18 år. Delvis Barnet som anhörigt har sedan 2010 särskilda rättigheter i HSL (7 5 kap). Region Uppsala antog 2014 en handlingsplan för förbättrat anhörigstöd för både barn och vuxna. Verksamheter som utmärkt sig är Akutsjukvård och Onkologi inom Akademiska med goda rutiner, informationsmaterial och utbildning. Psykiatrin har sedan länge rutiner för unga anhöriga till vuxna patienter. Barnsjukhuset har resurser avsatta för minderåriga syskon till sina patienter. Centralt har sökord lagts till i Cosmic för att enklare registrera att det finns minderåriga anhöriga till sjuk vuxen patient. Ansvarsfördelning har under planperioden tagits fram där barnrättsombudet inte arbetar strategiskt med anhörigfrågor. Det gör istället Anhörigsamordnaren på Regionkontoret. När en verksamhet har konkreta frågor om material eller barnrätt hjälper jag till eller hänvisar till samordnaren. Genomslaget för anhörigstödet för barn och unga har BRO inte överblick över. Om det ska ingå i Region Uppsalas barnrättsliga arbete måste roller och målsättning förtydligas. Gedigen rutin Hospice för deras arbete med anhöriga barn. Hematologen 50c har bra information, personal och rutiner för anhöriga barnet.

Mål nr 7. Barn och unga ska ges rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och deras åsikter ska respekteras. Aktivitet a) Landstinget ska inventera, beskriva och utveckla goda Helt former för dialog på alla nivåer med barnet som brukare och anhörig. Inventera: samla och sprida goda exempel på dialog med barn och unga är en av grunderna i BRO:s arbetssätt. 2015 beskrevs några av metoderna i ett populärt grönt häfte Många bra sätt. Där användes kategorierna patient, anhörig, resenär och brukare/besökare. I november 2017 arrangeras en Dialogmässa där medarbetare från hela Region Uppsala, länets kommuner och ideella organisationer är inbjudna. Beskriva: det forskas om många särskilda sätt att informera, trösta, minska oro och dra lärdom av barn och unga. Dialog med barn och unga är avgörande även inom Regionens kollektivtrafik. Där är dominerande källan till resenärers åsikter Kollektivtrafikbarometern. Men den skickas bara till resenärer från 15 års ålder. Yngre barn vet vi inte vad de tycker kollektivtrafiken, trots att de är en mycket stor trafikantgrupp, genom tex skoltrafik. En spännande utveckling är de verksamheter som bygger in patientråd i sin styrning. Barnsjukhuset har flera råd och beslut om försök finns för BUP (barn- och ungdomspsykiatrin). Andra verksamheter har haft enskilda möten med unga patienter om sina lokaler eller verksamhet. Akademiska sjukhusets barnfond har beslutat stödja ett försök med en ung samordnare för medlemmarna (www.ungaexperter.se) på Barnsjukhuset. Det är grundläggande att metoder för kontakt med barn har minst lika höga stränga evidenskrav som andra åtgärder inom hälso- och sjukvård. Kraven på barnkompetens i hela vårdkedjan är avgörande för patientsäker vård. Region Uppsala är väsentligen okunnig om vad unga patienter tycker om hälso- och sjukvården. Nationell Patientenkät vänder sig till de som är 16 år eller äldre, Vårdbarometern till de som är 18 eller äldre och inga barn eller unga kontaktar Patientnämnden. Styrning av sjukvården utan kunskap om denna stora brukargrupps åsikter är troligen inte så bra som den skulle kunna vara. Alltmer resurser att förbereda barn inför åtgärder och därigenom få snabbare, bättre åtgärd och kanske utan behov av att söva. Avhandling av Li Jalmsell om hur barn som ska dö i cancer vill ha information om vad som händer. Mål nr 7. Barn och unga ska ges rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och deras åsikter ska respekteras. Aktivitet b) Uppdraget till barnrättspiloter kan utökas till att också Ej omfatta stöd till den egna verksamhetens arbete med god delaktighet. genomfört. Patientlagen (4 kap 3 ) slår fast att barnets inställning ska klarläggas, så långt som är möjligt. Detta tillkom efter att handlingsplanen skrevs. Verksamhetens ledning ska ansvara för att arbetsformer finns för att leva upp till lagar. Behövs en funktionär för frågorna (tex barnambassadör, Nobab-ombud) kan chefen utse det. Men att några idag skulle ha rollen att stärka delaktigheten känner inte BRO till. I patientmötet gäller Patientlagen, men även verksamhetens styrning ska inhämta barnets inställning genom bland annat bestämmelsen om barnets bästa i nya HSL. En verksamhet med minderåriga som patient eller anhörig måste alltså ha former för att lära av dem. Barnrättspiloten (eller motsv) kan vara en bra resurs i det.

Mål nr 8. Landstinget och länets kommuner ska ha väl utvecklad samverkan mellan verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa. Aktivitet a) Landstinget ska i samverkan med kommunernas skola och socialtjänst öka insatserna för att främja barns och ungas psykiska hälsa samt förebygga och behandla barns psykiska ohälsa. Delvis Målet sätter fokus på samverkan snarare än vissa insatser. Aktiviteten anger att insatserna ska öka och därmed skulle måluppfyllelsen kunna anse vara grön. Den anses här ändå bara vara delvis genomförd och här ges några exempel. A) Den regionala samverkansstrukturen som bland annat skulle prioritera barn och unga har inte alla beslut på plats och har inte börjat fungera. B) BUS-Uppsala är ett samverkansdokument som togs fram och beslutades på tjänstemannanivå har ännu inte haft effekter på arbetssätt över gränserna kommun/vård. C) Överenskommelse för länet om psykisk ohälsa är beslutad men effekterna ännu oklara. D) Det är olika i länet hur ett barn kan remitteras till BUP från en skola. E) Personalbrist och mycket negativ uppmärksamhet i media är ett stort problem för BUP. Har också medfört stängning av BUP-verksamhet ute i länet. F) Som specialistverksamhet anser sig BUP behöva arbeta under sin optimala vårdnivå. Ett exempel på positiv satsning är samtalsmottagningar ute i länet i den så kallade första linjen. Men stora utmaningar kvarstår för gränslös, patientcentrerad samverkan mellan kommunala huvudmän och hälso- och sjukvården. Pillerpodden är en lokal populär webb och social media. Två unga med egen erfarenhet av psykisk ohälsa berättar om sina och lyssnares erfarenheter av vården. Ungas åsikter förs vidare till psykiatrin. Snorkel är en nyligen uppdaterad satsning på information och självhjälp på internet för unga.

Mål nr 8. Landstinget och länets kommuner ska ha väl utvecklad samverkan mellan verksamheter som rör barns och ungas levnadsvillkor och hälsa. Aktivitet b) Personal i landstinget ska anmäla till socialtjänsten när oro finns för att ett barn far illa, eller riskerar att fara illa. Ett särskilt handlingsprogram behövs för att öka andelen anställda som är kunniga och trygga i förfarandet. Ej Anmälningsskyldigheten är ett lagkrav och prioriterades i handlingsplanen genom att ges en egen aktivitet. Skyldigheten omfattar väsentligen alla anställda i Region Uppsala men stora brister i genomförandet finns. Det saknas helt systematiskt arbete på området. Till exempel mäts inte vilka medarbetare som har kunskapen eller får utbildning om skyldigheten. Det sammanställs inte varifrån anmälningar görs, vad de handlar om eller av vilka professioner. Ingen i Region Uppsala har centralt ansvar för frågan och när Barnskyddsteamet uppdrogs ta fram en påkostad film och utbildning beslutades senare att den inte skulle vara obligatorisk för Region Uppsalas medarbetare. Resultatet av satsningen blev då att endast 400 anställda på Barnsjukhuset gjorde utbildningen. Anmälningsskyldigheten är ett lagkrav och en grundbult i barnets rätt till skydd. Arbetet måste bedrivas systematiskt. Under hösten 2017 undersöks om frågan kan integreras i patientsäkerhetsarbetet. Då kan det åtminstone bli klarhet i var medarbetare har kännedom och var rutiner finns. Länets barnskyddsråd administreras av och leds inom uppdraget Barnrättsombudet. Där ingår regelbunden kontakt med Barnahus. Barnombudet har sedan 1999 arrangerat två studiedagar om året på Uppsala universitet om barn som far illa. Deltar gör studerande till sjuksköterska, läkare, socionom och psykolog. Mål nr 9. Ökad kulturell delaktighet för barn och unga. Aktivitet a) Kultur i länet beskriver under 2013 i en handlingsplan vilket utbud som ska få ökad tillgänglighet och vilka målgrupper som berörs. b) Under 2015 genomförs utvärdering av handlingsplanen. Helt Målet och aktiviteten skiljer sig från alla andra då den enbart omfattar dåvarande förvaltningen Kultur i länet. Å andra sidan har mycket av målen 1-8 fokus på hälsooch sjukvård. Hösten 2013 tog Kultur i Länet fram sin egen handlingsplan (KU 2013-0123) på vad de ville genomföra inom barnets rättigheter. De har senare utvärderat sin handlingsplan och rapporterat den som genomförd till sin nämnd. Juni 2017 antog nuvarande Kultur och Bildning en aktivitetsplan liknande de som andra förvaltningar antagit. Kulturbuss i samarbete med UL. För att fler barn och unga ska kunna komma till kulturevenemang. Ska utreda och säkerställa rutiner för då minderårig förväntas vara tolk åt vuxen i verksamheten.