Utbildningsplan barnets rättigheter för Landstinget Uppsala Län
|
|
- Birgit Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sid. 1 Upprättad av Martin Price, Länsbarnombudsman i Uppsala Beslutad i landstingsstyrelsen Uppsala Utbildningsplan 1. Bakgrund och giltighet. sid Översikt utbildningsbehov, som en stege. sid 3 Bilagor Vilka ska utbildas, och vad ska de kunna? sid 4-7 Resurser, metoder för lärande. sid 7 1) Utbildningsplan - Bakgrund och giltighet Konventionen om barnets rättigheter antogs i FN Rekordmånga stater, i ett rekordhögt tempo anslöt sig till dokumentet. Sverige var bland de första. Sedan dess har Sverige successivt anpassat sina lagar och den statliga styrningen efter barnkonventionens krav. På senare år har också EU bland annat genom sin stadga visat hur viktiga barnets rättigheter är. Men lagar och överenskommelser räcker inte alltid. En jämförelse är att kvinnor har haft rösträtt i Sverige sedan över 90 år, men jämställdhet är fortfarande en stor utmaning för såväl individer som samhälle. Därför antog Sveriges riksdag 2010 sin andra nationella strategi för att stärka barnets rättigheter. Den betonar i sin punkt 6 att: Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Med berörd avses här den som i landstingets verksamheter möter eller beslutar om minderåriga (yngre än 18 år) som patient, annan brukare eller anhörig. Regeringen har uppdragit åt Sveriges kommuner och landsting (SKL) att stödja kommuner och landsting i genomförandet av barnets rättigheter. Där sätts kunskapsutveckling främst bland föreslagna åtgärder. I Landstinget i Uppsala län antogs redan 2000 en policy barnets rättigheter. En ny policy togs våren 2013 och till den kopplades en handlingsplan (Dnr HSS ). En aktivitet i handlingsplanens mål 2 är en utbildningsplan. Handlingsplanens Mål 2 Utbildning av förtroendevalda och anställda Kunskap om barnkonventionen och förståelse av dess principer är avgörande för beslut i enlighet med artikel 3 i barnkonventionen. Rutiner behöver upprättas för hur befintliga och kommande förtroendevalda och berörda anställda ska få denna kunskap och förståelse. Utöver dessa målgrupper ställer barnkonventionen i artikel 42 krav på att allmänheten informeras. Mål: Under handlingsplanens giltighetstid ska alla förtroendevalda och berörda anställda ha fått kunskap om barnkonventionen och förstå hur den kan omsättas i deras verksamheter. Även Landstingsplan och budget (sid 23) beskriver vikten av utbildning: /.../ Då de förtroendevaldas kunskap är viktig för att nå framgång i frågan kring barns rättigheter är de den första gruppen som utbildas.
2 sid. 2 Giltighet Detta förslag till utbildningsplan upprättades av Länsbarnombudsmannen (Läns-BO) efter muntlig överenskommelse med ordförande för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) respektive Produktionsstyrelsen. Den är i en tidigare version godkänd av Läns-BO s politiska referensgrupp (styrgrupp) Den föreslås antas av Landstingsstyrelsen under 2014 och kan då träda i kraft 1 januari Den sammanfaller då med ikrafträdandet av Patientlagen. Årlig uppföljning bör ske i samverkan mellan Ledningskontoret och Läns-BO s referensgrupp. Avgränsning - allmänheten i Uppsala län Utbildningsplanen föreslår inga insatser för att informera allmänheten i länet om barnets rättigheter. Trots att åtagande om detta finns i barnkonventionen (art 42). Verksamheternas genomförande av handlingsplanen medför ändå information till grupper som föräldrar (aktivitet 5a) och barn (aktivitet 6a). 2) Utbildningsplan - i trappform. Nästa sida presenterar en översikt av olika gruppers utbildningsbehov. Två huvudsakliga kanaler för kunskap föreslås användas: Läns-BO - har sedan november 2012 uppdraget att bland annat utbilda och stödja i genomförandet av barnets rättigheter i landstinget, och delvis i länets kommuner. De verksamheter som bjuder in får anpassad utbildning och tillfälle för diskussion. Pingpong - är landstingets interna digitala lärplattform. När en medarbetare loggar in på internwebben Navet ser den vilka Pingpong-utbildningar som finns, är obligatoriska och vilka som genomförts. Varje utbildning är cirka 20 minuter lång och fyra stycken centralt producerade filmer föreslås för barnrätten. Läns-BO gör dem i samverkan med ledningskontoret. Inga kostnader för landstinget behöver tillkomma utöver avtalet. Grundutbildning för alla berörda. Rekommenderas för alla i landstinget, men är obligatorisk för berörda. För chefer med fokus på former för barnrättsperspektiv, tex barnkonsekvensanalys. Även något om barnrätten i de lagar som styr landstingets verksamheter. Orosanmälan rör den anmälningsskyldighet om oro för att barn far illa, som gäller de flesta anställda i landstinget enligt 14 kapitlet Socialtjänstlagen (SoL). Anhöriga gäller de som arbetar med vuxen allvarligt sjuk, missbrukande eller hastigt avliden, som har minderåriga barn. Detta enligt bestämmelse i 2g Hälsooch sjukvårdslagen (HSL).
3 sid. 3 Ledning för landstinget och berörda förvaltningar 6 Förtroendevald - alla styrelser, nämnder a) Följa efterlevnaden av handlingsplanen. b) Beakta "barnets bästa" i Patientlagen. c) Efterfråga barnrättsliga beslutsunderlag. 5 Anställda på ledningskontor och staber a) Göra barnrättsliga underlag. b) Fastställa "barnets bästa", inkl former för att klarlägga barnets inställning i berört beslut. 1) Läns-BO barnrätt, handlingsplan 2) Läns-BO barnrättsliga beslutsunderlag 3) Läns-BO Övriga - som kollektivtrafik, kultur och landstingsservice 4 Chefer och stab - verksamheter barnet är brukare a) Barnrättslig juridik relevant för verksamheten. b) Barnkonventionens fyra principer. c) All verksamhet ska kunna ta fram en barnkonsekvensanalys. 3 Alla anställda - verksamheter där barnet är brukare a) Barnkonventionens fyra principer. b) Anmälningsskyldighet enligt SoL 14 kap. 3) Läns-BO 2) Pingpong orosanmälan Hälso- och sjukvård 2 Verksamhetschef - där barnet är patient, brukare eller anhörigt Verksamhet där barn berörs i någon roll, ska kunna redovisa ett barnrättsperspektiv i beslut. I verksamhet där patienten är ett barn gäller särskilt: a) Barnrättslig juridik relevant för verksamheten. b) Barnkonventionens fyra principer och relevanta artiklar. c) Fastställa barnets bästa enligt 1 kap 8 Patientlagen. 1b All personal - i hälso- och sjukvård för barn a) Barnrättslig vardagsjuridik och barnrättens fyra principer. b) Kännedom och trygghet anmälningsskyldighet. Stödnivå - funktionären Barnrättspilot (kan finnas på alla nivåer) a) Fördjupade kunskaper i barnrätt och påminnare om barnrättsperspektiv. b) Trygg i att klarlägga barnets inställning i verksamheten. c) Kunna introducera och uppdatera kollegor om barnrätt. Stödnivå - funktionären Barnambassadör (anhörigstödjare) a) God kännedom handlingsplanen anhörigstöd. b) Ge information och råd till förälder och anhörigt barn. c) Kännedom om tillgängliga resurser för stöd för anhöriga barn. 1a All personal - i hälso- och sjukvård för vuxna med minderåriga barn a) Kunna uppmärksamma och ge information avseende anhöriga barn (HSL 2g ) och känna till sin anmälningsskyldighet. 3) Pingpong orosanmälan 4) Läns-BO barnrättsperspektiv 2) Pingpong orosanmälan 3) Läns-BO 3) Årligt nätverk 2) Pingpong anhöriga 3) Årligt nätverk. 2) Pingpong orosanmälan 3) Pingpong anhöriga
4 sid. 4 Bilaga: Vilka ska utbildas, och vad ska de kunna? Ungefär personer är anställda av Landstinget Uppsala län. Till dem ska läggas de förtroendevalda och alla som arbetar på avtal med landstinget inom tex vård, kultur, service och kollektivtrafik. Alla förvaltningar (utom varuförsörjningsservice) omfattas av handlingsplanen för barnets rättigheter, men inom förvaltningarna varierar det hur många som är berörda. Den enskilde medarbetaren berörs också mer eller mindre, beroende på ansvar och arbetsuppgifter. Utbildningsplanen utgår från handlingsplanen som slår fast att alla förtroendevalda och berörda anställda ska ha tillräcklig grundkunskap om barnets rättigheter. 1a nivå hälso- och sjukvård - all personal i hälso- och sjukvård för vuxna med minderåriga barn Barnrätten angår alla som arbetar på uppdrag av landstinget. Påtagligast är skyldigheten att till socialtjänsten anmäla oro om att ett barn far illa. Skyldigheten är absolut, bryter sekretessen och ska utföras skyndsamt. Sedan 2010 finns också bestämmelsen 2g i Hälso- och sjukvårdslagen om att all personal särskilt ska beakta minderåriga barnets behov av information, råd och stöd då det är barn till vuxen som är allvarligt sjuk, missbrukar eller hastigt avlider. Bestämmelsen avser alltså huvudsakligen personal där vuxna vårdas. Viktigast är att berörd personal har arbetsformer som uppmärksammar det anhöriga barnet, även om det inte är närvarande när den vuxne vårdas. Därefter ska kunskap och rutiner finnas för att beakta barnets behov av information, råd och stöd. Stödnivå - Barnambassadör för anhörigstöd till barn Funktionen har funnits länge på Akademiska, och särskilt på divisionerna Kvinna-/barn och Psykiatri. Barnambassadörerna träffas i informellt nätverk några gånger per år. Deras uppdrag och mandat varierar. Utbildningsplanen föreslår att de huvudsakligen ser till anhöriga barn som de definieras i HSL 2g, möjligtvis med syskon som utökad målgrupp. God kännedom om landstingets handlingsplan för stöd till anhöriga barn. Särskild utbildning i lagens krav och kännedom om goda metoder för information, råd och stöd till anhöriga barn. Reviderar verksamhetens rutin som säkerställer att anhöriga barn uppmärksammas. Funktionen måste inte ersätta andra eller befintliga system för att beakta anhöriga barns behov. På Akademiska akutmottagningen finns en samordnare för allt anhörigstöd. Barnonkologin har med stöd av Barncancerfonden en syskonstödjare som hjälper barn, men då anhöriga till sjuka syskon.
5 sid. 5 Stödnivå - Barnrättspilot en resurs för barnets rättigheter i verksamheterna Där ett barn finns som patient, brukare eller anhörigt behövs barnrätten. En chef kan enligt Handlingsplanen mål 2 utse en Barnrättspilot för att få stöd och påminnelse om behoven och kraven. De finns i många av landets landsting och regioner och har olika roller och olika benämningar som ombud, pilot och ambassadör. I Uppsala föreslås piloterna inrikta sig mot barnrätt, snarare än att också vara anhörigstödjare. Pilot föreslås som titel för att särskilja dem från Länsbarnombudsmannen och Barnambassadörer (se ovan). På en avdelning på Akademiska finns sedan tidigare så kallade Nobab-ombud som kan få behålla sin titel, om de önskar. Barnrättspiloten behöver tid och mandat att bevaka, synliggöra och vara stöd i barnrättsfrågor, till exempel påminna om barnkonsekvensanalyser. De bör också ansvara för grundutbildning av kollegor. Andra uppgifter kan vara att särskilt ansvara för miljöer där barn vistas, som rum för undersökning, behandling, reception och anhöriga. Barnrättspiloter behöver introduktionsutbildning och därefter i nätverksform regelbundet kunna underhålla kunskaperna (jämför med miljöombuden). 1b nivå hälso- och sjukvård - all personal i hälso- och sjukvård för barn Personal som möter barn och unga i hälso- och sjukvården behöver särskild kunskap om det barnrättsliga i den juridik som de tillämpar i vardagen. Vanliga frågor och beslut rör samtycke, information, journaler och sekretess. I lagarna som styr hälso- och sjukvården finns få uttryckliga åldersgränser. Istället gäller att Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Formuleringen återkommer i olika varianter i föräldrabalk, sekretesslagen, patientdatalagen, patientlagen och inte minst i barnkonventionens artikel 5. För att barnets rätt ska förverkligas i hälso- och sjukvård måste personal kunna kunna göra en tillräcklig bedömning av barnets ålder och mognad men också av sitiuationen och typen av beslut. Barnkonventionens fyra principer (artiklarna 2, 3, 6 och 12) är en god allmän vägledning. Personal som vårdar barn ska också vara väl förtrogna med sin skyldighet att anmäla oro om att ett barn far illa. 1b nivå hälso- och sjukvård - verksamhetschef där barnet är patient, brukare eller anhörigt I alla beslut som rör barn ska verksamheten kunna ta fram och redovisa ett barnrättsperspektiv. Här avses beslut om verksamheten och rutiner, snarare än om enskilda barn. En barnkonsekvensanalys ska peka ut vad som är barnets bästa och om det finns
6 sid. 6 förväntade negativa konsekvenser av alternativen till beslut. Åtgärder ska föreslås som kompensation för det som inte är enligt barnets bästa. För en chef i verksamhet där patienten är ett barn ska det också finnas särskild kunskap om det barnrättsliga i juridiken som avser patienten. Detta beskrivs i punkten 1b ovan. Ett nytt krav kommer med Patientlagen 1 kap 8 som säger att När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Kravet på beaktan gäller i de beslut som omfattas av Patientlagen. Verksamhetschefer är avgörande för att paragrafen ska få genomslag. Enskilda och grupper av chefer erbjuds omfattande stöd av Läns-BO. 3 nivå övriga (tex kollektivtrafik, kultur och landstingsservice) - alla berörda anställda i verksamheter där barnet är brukare Barnet är inte patient eller anhörig i denna verksamhet, men använder landstingets övriga tjänster. De flesta barn i länet använder regelbundet kollektivtrafiken, men också länskulturen och alla landstingets lokaler som landstingsservice ansvarar för. Alla som arbetar med och för barn behöver kunna tillämpa både ett skyddande och ett lärande förhållningssätt. När barnet är brukare är det en aktör som vi bör lära oss av. Kollektivtrafiken, kulturen men också all annan verksamhet i landstinget där barn vistas bör klara att lära av barnet - samtidigt som vi transporterar det, lär det något eller vårdar det. En bättre förståelse för barnets rättigheter fås genom kunskap om barnkonventionens fyra principer, därför ska alla anställda vars verksamhet möter barn känna till principerna. Alla dessa anställda omfattas också av socialtjänstlagens anmälningsskyldighet av oro kring att ett barn far illa (SoL 14 kap.) 4 nivå övriga (tex kollektivtrafik, kultur och landstingsservice) - chefer och anställda på staber i verksamheter där barnet är brukare Där barn använder landstingets tjänster behöver det finnas kunskap om och rutiner för att barnet ska kunna dela med sig av sitt perspektiv. Det är en rättighet för barnet och vi vuxna har mycket att vinna på att lyssna och lära av barnet som brukare. Varje verksamhet som vill beskriva sina behov av barnrättslig kunskap utifrån handlingsplanen, erbjuds stöd av Läns-BO. Lämpligtvis integreras beskrivningen sedan i ledningssystem för kvalitetsarbete eller motsvarande. Observera att även privat drivna verksamheter med uppdrag från landstinget omfattas av åtagandet i handlingsplanen. En chef kan utse en barnrättspilot som resurs, lämpligtvis efter att all berörd personal gjort den grundläggande Pingpong-utbildningen. Piloten kan bistå i att ta fram barnrättsliga underlag till beslut som rör barn i verksamheten.
7 sid. 7 5 nivå landstingets ledning - anställda på ledningskontor och staber Alla anställda i landstingets ledningar ska känna till vad ett barnrättsligt beslutsunderlag är, och vem eller vilka som bäst tar fram dem. Kunskapen är särskilt viktig bland dem som gör underlag till nämnder och styrelser. Alla anställda ska känna till vad begreppet barnets bästa innebär och hur det fastställs. Varje verksamhet ska också kunna genomföra lämplig dialog med berörda barn och unga för att inhämta deras inställning inför ett beslut. 6 nivå landstingets ledning - förtroendevalda i alla styrelser och nämnder Nyckelroll för genomförandet av barnets rättigheter i landstinget. Politikern ska bevaka barnperspektivet och föreslå barnrättsliga underlag i beslut som rör barn. Därför behövs kunskap om vad en barnkonsekvensanalys ska innehålla. Under 2013 och 2014 utbildades alla förtroendevalda i landstinget av Läns-BO om barnrätt och i de flesta fall även om barnkonsekvensanalyser. En viktig roll för energin i barnrättsarbetet är att förtroendevalda uppmärksammar verksamheternas redovisningar av genomförande av handlingsplanen för barnets rättigheter. Den förtroendevalda ska också medverka till Patientlagens 8 om att barnets bästa särskilt ska beaktas när hälso- sjukvård ges till barn. Bilaga: Resurser, metoder för lärande. Genomförandet av barnets rättigheter är helt beroende av att verksamheterna själva bidrar till att sprida och förvalta kunskapen. Arbetet beskrivs i årsredovisningen och gärna i det egna ledningssystemet för kvalitet. En bra grund ges genom bred allmän kunskap genom Pingpong, synliga rutiner om tex anhöriga barn men också barnrättsperspektiv inför beslut om nytt dokument i Kvalitetshandboken. En medarbetare kan utses till barnrättspilot. Landstinget har enligt avtal ett stöd från Läns-BO, men ute i verksamheterna finns många som redan har god kunskap om barnrätt. Många verksamheter har redan under 2013 och 2014 utbildat och skapat rutiner, och kan bredda kunskapen med Pingpong under Den som fortsätter med höga ambitioner bör uppmärksammas både av landstingets ledning, men kanske också med någon form av certifiering. Läns-BO samlar in och sprider goda exempel om kunskap. Några goda exempel: barnrättspiloten eller chefen håller ett pass om barnrätt vid årligen återkommande personalmöte och vid introduktionsdag för nyanställda avsluta varje APT med fem minuter om en artikel i barnkonventionen regelbundet lyfta aktuella riktiga eller fingerade fall och ha förberett barnrättsliga kommentarer.
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Läs merVerksamhetsberättelse 2013 för Länsbarnombudsmannen
1 Verksamhetsberättelse 2013 för Länsbarnombudsmannen Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Redovisning verksamhet - avtal 4. Redovisning verksamhet - handlingsplanen 5. Redovisning ekonomi ==================================
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBeslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merBarnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merKontakt. Sida. Verksamhetsberättelse ) Bakgrund. 2) Redovisning av aktiviteter utifrån avtalet. Länsbarnombudsmannen i Uppsala län
1 (6) 1) Bakgrund Sedan slutet av 2012 har Landstinget i Uppsala län (LUL) ett avtal (Dnr HSS 2012-0070) med föreningen Barnombudsmannen i Uppsala (BOiU) om funktionen Länsbarnombudsman (Läns-BO). Föreliggande
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs mer1 Bakgrund. sid 1. Verksamhetsberättelse 2014 för Länsbarnombudsmannen i Uppsala län
sid 1 1) Bakgrund. 2) Redovisning av aktiviteter utifrån verksamhetsplan för 2014. Utifrån avtalets uppdrag. Utifrån handlingsplanen för barnets rättigheter. 3) Redovisning ekonomi. 1 Bakgrund I april
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merLandstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn
Läs merOrosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Orosanmälan Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 135/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-06-22 Senast reviderad
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merLokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merReviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen
Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merUppföljning av handlingsplan, , för att förverkliga barnets rättigheter
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-01 Dnr LS2016-0133 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Ekholm Lejman Tfn 018-611 6203 E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Regionstyrelsen Uppföljning av handlingsplan,
Läs merVerksamhetsberättelse 2017 Gällande avtalet Barnrättsombud / Läns-BO
Martin Price, Region Uppsalas barnrättsombud martin.price@boiu.se 0725-718200 boiu.se/region regionuppsala.se/br Drottninggatan 8 753 10 Uppsala Verksamhetsberättelse 2017 Gällande avtalet Barnrättsombud
Läs merRiktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL
Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL 2015-2018 LS-LED15-0349 (kopplad till Anvisning LS-LED15-0349) 1 Innehållsförteckning
Läs merBarnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Läs merBarnkonventionen föreslås bli svensk lag TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD
Barnkonventionen föreslås bli svensk lag TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD Inledning Frågor som rör barnets rättigheter förekommer allt oftare i den offentliga debatten. Inte minst mot bakgrund av att konventionen
Läs merFörsäkringskassans handlingsplan för barnrätt
Wimi FK90010_006_G VO kundfrågor 1 (5) Försäkringskassans handlingsplan för barnrätt 2015-2018 Bakgrund Riksdagen beslutade år 2010 om en nationell strategi för hur Sverige ska arbeta med barnkonventionen
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merUppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter
Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av
Läs merEtt barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Läs merElizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merÅrsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016
Förvaltningsnamn Avsändare Psykiatri Psyk. Avd. H Katarina Johansson 036-323320 katarina.johansson@rjl.se Berörda Region Jönköping Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merHandlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen
Handlingsplan för arbetet med barnkonventionen i Kristianstads kommun 2019 Antagen av Kommunstyrelsen 2019-01-23 Innehållsförteckning Syfte...3 Utvärdering av handlingsplanen...3 Organisation, genomförande
Läs merPernilla Krusberg. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder
Läs merBARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se 1) Vad är barnperspektiv? Omsorgsperspektivet Beroende av
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merYttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende
Läs merHandslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter
Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merPolicy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen
Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor Motala kommun, Bildningsförvaltningen Beslutsinstans: Bildningsnämnden Datum: 2018-05-23 Reviderande instans:
Läs merVerksamhetsberättelse Läns-BO 2016
Martin Price Läns-BO Uppsala martin.price@boiu.se 0725-718200 Slutversion 2017-03-06 Verksamhetsberättelse Läns-BO 2016 Bakgrund Sedan 1 november 2012 har Läns-BO arbetat på uppdrag från landstinget i
Läs merRekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten
Läs merRiktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merGrundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Östermalms stadsdelsförvaltning Kvalitetsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-24 Handläggare Carolina Bjurling Telefon: 08-50810052 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för barnets
Läs merPatientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting
Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merNätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo
Nätverksträff barnombud Eksjö 2016-10-05 Jönköping 2016-10-10 Värnamo 2016-11-09 Program Inledning och presentation Barnkonventionen som lag Patientlagen Barn som anhöriga - Familjeformuläret Akutprocessen
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-08 Handläggare Eva Stenstam Telefon: 08 508 31 989 Till Kulturnämnden 2017-09-19 Program för barnets rättigheter och inflytande
Läs merSlutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merHandlingsplan 2016-vt 2017 för BOiU
Handlingsplan 2016-vt 2017 för BOiU (förutom Läns-BO-uppdraget) Vision Barn har rätt att få synas, höras, få hjälp och stöd. BOiU vill att barn och unga ska ha kunskaper om sina och våga och vilja kräva
Läs merSamordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan
Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen
Läs merBarns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28
Läs merÖverenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS
Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merDokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik
Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merNätverket för barnanpassad vård Presentation på Barnveckan, 2 april 2019
Prentation på Barnveckan, 2 april 2019 Ann Elmqvist Fridh, Martin Price. Bakgrund Från diskussioner om barnvänlig till ett nationellt nätverk för utbyte av erfarenheter idéer genom kollegial granskning.
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETS ANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merBarnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen
Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum
Läs merSocialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merHandlingsplan Barnkonventionen
2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg
Läs merSekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merYttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-03 Social- och omsorgskontoret Socialnämnden Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen Dnr: SN 17/064 Sammanfattning av ärendet
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merFörslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs mer