Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys. Detaljplan för Hasselhöjden

Relevanta dokument
Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys. Detaljplan för Hasselhöjden

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Vet du vad som planeras i Karlslund?

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Social konsekvensanalys

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Skärholmsdalen

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Förslag till detaljplan för Hammarbyhöjden 1:1, område vid kv. Skolvärdinnan i stadsdelen Hammarbyhöjden

Förslag 2 Höjdplatå i grönområdet

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

Underlag för planuppdrag

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Startpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby Villastad 14:35 i stadsdelen Hässelby Villastad (50 bostäder)

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

Kort sammanfattning Dialogmöte 24 november Gällande bebyggelse på Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan

Social konsekvensanalys

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

Social konsekvensanalys

Vet du vad som planeras i Skiljebo?

Detaljplan för kvarteret Skytteln, Kungsängen, Uppsala kommun

Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Kämpinge 1 och Neglinge 1 i stadsdelen Tensta

Detaljplan för del av kvarteret Vargen 2, Skogsbacken/Friluftsvägen i Storskogen, Sundbyberg

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr


Social konsekvensanalys

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Förprövning gällande planbesked för bostäder mellan Rymdtorget och Komettorget inom stadsdelen Bergsjön

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

DETALJPLAN för bostäder och äldreboende, Hasselhöjden Del av Kopper 2:1 m fl. Stenungsund. Stenungsunds kommun Västra Götalands län

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

imagine tomorrow create for the future

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

Plansamråd för Packrummet 9 och del av Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen

Dialogmöte Exercisheden

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Hasselhöjden i Stenungsund

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

Dialog Tullinge - bildprotokoll, workshop

Förslag till beslut I fastighetsnämnden

DETALJPLAN för bostäder och äldreboende, Hasselhöjden Del av Kopper 2:1 m fl. Stenungsund. Stenungsunds kommun Västra Götalands län

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Skanska och de globala målen

Avstämning planuppdrag

Ändring av detaljplan(1283k-15950) för del av fastigheten. Pålsjö 3:1 m fl, norr om Senderödsvägen, Mariastaden

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av workshop Stordialog

Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Norra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Social konsekvensanalys

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Oxelbergen Kungsleden

BUN Detaljplan för Bruno Liljeforsgatan, bebyggelse, Uppsala kommun

Raus Södra, Ättekulla

Detaljplanens syfte Planläggningen syftar till att pröva möjligheten att uppföra flerbostadshus i den norra delen av kvarteret Fältläkaren.

Underlag för planuppdrag

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Bjurbäcken 6 i stadsdelen Rågsved

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Detaljplan för fastigheten Tummaren 2 och Örby 4:1 mm i Stureby. Remiss av planförslag samt markanvisning för bostäder till Familjebostäder.

efem arkitektkontor ab

från workshop genomförd den 23 mars 2018.

Raus Södra, Ättekulla

Antagande av förslag till detaljplan för Grågåsen 26 m.fl. i stadsdelen Aspudden (förskola)

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

1.1 SYFTE SAMMANFATTNING... 3

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för kv Sandhamn vid Ågesta Broväg/Edagränd i Farsta. Remiss. Farsta sdf.

Social konsekvensanalys

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.

Startpromemoria för planläggning av Sabbatsberg 18 i stadsdelen Norrmalm, (ca 42 lägenheter + lokal).

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

PM BARNKONSEKVENSER. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Transkript:

Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys Detaljplan för Hasselhöjden

SKA/BKA för Hasselhöjden, reviderad handling Datum: 2017-12-12 Beställare: Stenungsunds kommun Beställarens representant: Jan Schuman Konsult: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare: Erik Wikström Handläggare: Sonja Pettersson Uppdragsnr: 104 19 89 Kvalitetsgranskad av: Erik Wikström Bilder: Norconsult där inget annat anges 2

Innehåll Sammanfattning 4 Syfte och metod 5 Dialog 6 Nulägesanalys 7 Konsekvensbeskrivning 10 Slutsatser och rekommendationer 16 3

Sammanfattning Detaljplanen för Hasselhöjden medger förtätning med ca 400 bostäder, inklusive ett nytt äldreboende. Den sociala konsekvensanalysen och barnkonsekvensanalysen beskriver dels områdets värden och behov med utgångspunkt i genomförd dialog med de närmast boende, dels konsekvenserna av förslaget. Naturen är en viktig del av områdets karaktär och idag förstärker innergårdarna områdets gröna karaktär. I planområdet finns till största delen hyresrätter idag, samt äldreboende och gruppboende. Idag uppleves gårdarna som gemensamma och de boende använder också andra gårdar än den närmast det egna huset. Området har idag bra förutsättningar för att vara trafiksäkert, då det saknas högtrafikerade gator genom området. Överlag tycker de boende som deltog i dialogen att området är tillgängligt, nära till service mm och lätt att röra sig i. Det som upplevs otryggt är framförallt buskörning med moped på det södra gång- och cykelstråket. Planförslaget tar utgångspunkt i områdets gröna identitet och bygger vidare på den, även om den föreslagna utvecklingen också medför förändringar i hur området upplevs. Gårdshusen innebär att innergårdarna kan upplevas som mer slutna, samt att vissa av dagens lekplatser inte kan finnas kvar på nuvarande plats. Gestaltningen av innergårdarna och entréerna till dessa, samt av grönytan i söderläge vid bergsfoten, är viktig för att platserna ska upplevas som inbjudande för alla boende i området. Förslaget möjliggör mer variation i boendeformer i området, i form av bostadsstorlekar, varierade hyresnivåer och blandade upplåtelseformer. Områdets centrala läge och tillgång till flera kollektivtrafiklinjer gynnar personer utan bil. De äldre barnen kan röra sig mellan hemmet och fritidsaktiviteter på egen hand utan att vara beroende av skjuts. Planförslaget tillför en gångfartsgata som möjliggör biltrafik genom bostadsområdet, även om avsikten är att det ska vara på de gåendes villkor. Med den nya gångfartsgatan och två gångvägar finns det flera olika alternativa vägar till fots genom området. Förslaget innebär också mer uppsikt över gångvägarna. Analysen ger flera rekommendationer för att genomförandet ska bidra till en socialt hållbar och barnvänlig utveckling, främst med fokus på gestaltning och genomförande. 4

Syfte och metod Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys Nulägesanalys Konsekvenser Rekommendationer SAMRÅD 1 Dialog med närmast boende om nuläge 1 Dialog med allmänheten om förslaget Bakgrund Stenungsunds kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för Hasselhöjden i Stenungsund, i syfte att möjliggöra en förtätning med ca 400 bostäder, vilket även inkluderar ett nytt äldreboende. Tillkommande bebyggelse avses få en utformning som harmonierar med befintlig bebyggelse och omkringliggande naturmiljö vad gäller skala och volym. Centralt i arbetet har varit att bevara grönska och karaktärsskapande element som hällar och berg i området. Detaljplanen har sin utgångspunkt i Målbild för Hasselhöjden, som beskriver bebyggelseförslaget och andra alternativ som prövats i skissprocessen. Den innehåller även mål att arbeta mot vid kommande arbete, bland annat sociala mål. Syfte Syftet med den sociala konsekvensanalysen och barnkonsekvensanalysen är att beskriva konsekvenserna av planen, att utvärdera dem mot de värden och behov som finns i nuläget, samt att rekommendera åtgärder utifrån ett socialt perspektiv och barnperspektiv. Målet är att analysen ska bidra till en socialt hållbar och barnvänlig utveckling av det aktuella planområdet. Metod Den sociala konsekvensanalysen och barnkonsekvensanalysen utgår ifrån följande teman: Identitet och mångfald, Vardagsliv och mobilitet, Mötesplatser och samvaro, samt Trygghet och säkerhet. Illustrationen ovan visar de olika delarna av analysen och hur den samspelar med dialogaktiviteter. Nulägesanalysen beskriver områdets värden och behov som har identifierats dels i arbetet med Målbild Hasselhöjden, och dels genom dialog med boende i området. Se utförligare beskrivning av dialogen på sidorna 6-7. Konsekvensbeskrivningen baseras på samrådsförslaget till detaljplan (2016-08-17) och har uppdaterats utifrån de förändringar som gjorts till granskningsförslaget (2017-12- 12). De planhandlingar som legat till grund för konsekvensbeskrivningen är plankarta, illustrationskarta och planbeskrivning, samt den tidigare målbilden. Analysen innehåller också slutsatser om hur väl förslaget lever upp till de intentioner som formulerats i Målbild för Hasselhöjden. Slutligen ges rekommendationer för det fortsatta arbetet. 5

Dialog Delaktighet i platsens utveckling är en aspekt av social hållbarhet, oavsett om den sker i samband med en social konsekvensanalys eller inte. Under 2016 har Stenungsunds kommun anordnat tre dialogtillfällen i samband med detaljplanen. Det är främst de två första om nuläget som har utgjort underlag till den sociala konsekvensanalysen. Det tredje tillfället fokuserade på gestaltning av utemiljön och har därför främst bidragit till gestaltningsprogrammet. Dialog om nuläge De två första dialogtillfällena utgjorde en del av nulägesinventeringen av områdets sociala aspekter och riktade sig till Stenungsundshems hyresgäster genom gårdsfika, respektive styrelsen för bostadsrättsföreningen Uppegård 1. Stenungsunds kommun genomförde en dialog med hyresgästerna i samband med Stenungsundshems gårdsfika i maj 2016. Dialogen bestod av en enkät och en karta där de boende kunde markera ut olika platser. Information gick ut via Stenungsundshems ordinarie kanaler för gårdsfika och totalt deltog 32 personer. Under samrådstiden deltog kommunen på ett styrelsemöte med bostadsrättsföreningen Uppegård 1, för att informera och föra dialog med dem om planarbetet. Cirka sju styrelseledamöter deltog på mötet. Eftersom det var stort intresse att diskutera förslaget till detaljplan hann vi inte ta upp alla enkätfrågor som ställdes vid gårdsfika med hyresgästerna, utan fokuserade på kartövningen. Resultatet från dessa två dialogtillfällen beskrivs i kapitlet nulägesanalys. Dialog om nya platser Det tredje och sista dialogtillfället hölls i samband med samrådsmötet för detaljplanen (2016-10-06) och fokuserade på utvecklingen av utemiljöerna i planområdet. Deltagarna kunde skicka med sina tankar om de olika platsernas användning. Frågor om nuläget till boende i området Hur skulle du beskriva området idag? (Enbart på gårdsfika.) Finns det något som borde utvecklas i området? (Enbart på gårdsfika.) Vilka platser går du ofta till? Finns det andra viktiga mötesplatser? Finns det platser eller stråk där det är svårt att ta sig fram? Finns det platser eller stråk där du känner dig otrygg? I samband med detta tillfälle skickades frågorna som användes i dialogen även till fritidsgården Hasselgården, för att ge dem möjlighet att själva genomföra en liknande dialogaktivitet och tycka till i samma frågor. Kommunens planhandläggare deltog inte i aktiviteten på Hasselgården. Det var var endast ca fem personer som stannade kvar till dialogaktiviteten, som genomfördes i slutet av samrådsmötet. När Hasselgården genomförde motsvarande dialogaktivitet var det ca 30-40 ungdomar som tyckte till om de framtida platserna under en eftermiddag, enligt personalens bedömning. 6

Nulägesanalys Nulägesanalysen fokuserar på kunskapsinhämtning om hur platsen används idag. Det innebär att planförslaget har bättre förutsättningar att utformas med hänsyn till dagens värden och behov. Analysen baseras på dialog med boende i området, platsbesök, målbild för Hasselhöjden och information om området i planbeskrivningen. På nästa uppslag beskrivs nuläget utifrån olika teman: Identitet och mångfald, Vardagsliv och mobilitet, Mötesplatser och samvaro, samt Trygghet och säkerhet. Illustration över området idag med resultat från dialog på Stenungsundshems gårdsfika och med bostadsrättsföreningen Uppegård 1:s styrelse. Vy sett från norr. Kartan har uppdaterats för att inkludera båda dialogtillfällena. Välbesökta platser/mötesplatser (flera deltagare har även använt färgen för att markera värdefulla platser) Platser/stråk där det är svårt att ta sig fram Platser som upplevs otrygga 7

Den bostadsnära naturen i området är en stor kvalitet. Identitet och mångfald Naturen är en viktig del av områdets karaktär och idag förstärker innergårdarna områdets gröna karaktär. Naturen uppskattas av de boende som också upplever området som barnvänligt. Många, men inte alla, tycker att det är ett lugnt område. Några boende upplever området som skräpigt. I planområdet finns till största delen hyresrätter idag. Det finns även äldreboende, gruppboende och vuxenutbildning inom området. Sett till Stenungsund som helhet fyller området idag en viktig funktion eftersom det inte finns så många hyresrätter, men det finns också ett behov av att skapa en blandning av upplåtelseformer på lokal nivå. Vardagsliv och mobilitet Planområdet har god tillgång till offentlig och kommersiell service. I närområdet finns en servicebutik ca 500 meter från Hasselhöjden. Det finns tre olika förskolor inom cirka 200-300 meter från planområdet. Grundskolorna Kopperskolan (F-6) och Kristinedalskolan (F-9) ligger båda inom några hundra meter från området och Nösnäsgymnasiet ligger cirka 800 meter söder om planområdet. Inom området finns vuxenutbildning, LSS-boendet Kristineberg samt det befintliga äldreboendet Hällebäck. Därmed är området även arbetsplats för de anställda i dessa verksamheter. Strax söder om Hasselhöjden finns familjecentralen Hasselkärnan och fritidsgården Hasselgården. Det södra gång- och cykelstråket genom området är välanvänt och fyller en viktig funktion. Bland annat är det en del av skolvägen för många barn som bor i området. Överlag tycker de boende som deltog i dialogen att området är tillgängligt, nära till service och lätt att röra sig i. I dialogen ställdes frågor om platser där det är svårt att ta sig fram, och då nämndes att det kan vara halt vintertid på kullen i nordväst, någon önskade en genväg mellan Hällebäck och Alfredsberg och någon tyckte att trottoaren och cykelbanan är i dåligt skick. Sikten kan upplevas som dålig där den norra gång- och cykelvägen möter Uppegårdsvägen. De befintliga innergårdarna är stora och öppna och ger goda möjligheter till fin utevistelse i direkt anslutning till bostaden. Bilparkering finns i de yttre delarna av området, längs med bilvägarna. En av de boende tog upp önskemål om korttidsparkering för gäster under dialogen. Målbilden anger att det är viktigt att bevara tillgängligheten till det stora höjdpartiet och utsikten. 8

Mötesplatser och samvaro I området finns stora grönområden och bergshällar, ytor som kan användas för utevistelse och för att umgås. Vid bergsfoten finns soliga lägen för utevistelse. Fritidsgården Hasselgården strax utanför planområdet är en mötesplats för ungdomar. Mellan befintliga byggnader finns stora och luftiga innergårdar. Idag uppleves gårdarna som gemensamma och de boende använder också andra gårdar än den närmast det egna huset. I området finns många olika slags lekytor, både lekplatser på gårdarna och naturmiljöer där barnen kan leka fritt. Lekplatsernas karaktär skiljer sig åt från gård till gård och de många lekytorna av olika slag är positiva för barns utevistelse. Grusplanen vid Hällebäck används idag bland annat som bollplan och för träning med hundar. Under dialogen har flera boende framfört önskemål om bänkar och sittplatser i området. Det gäller både sittplatser för äldre och sittplatser för föräldrar vid lekplatserna. Flera boende önskar också att lekplatserna ska utvecklas. Trygghet och säkerhet Området har idag bra förutsättningar för att vara trafiksäkert, då det saknas högtrafikerade gator genom området. Parkeringen är samlad längs med bilvägarna och lämnar innergårdar och övriga ytor närmast husen fria från bilar. Det varierar om de boende beskriver området som tryggt eller otryggt. Det som upplevs otryggt är framförallt problem med buskörning med moped och bil på den södra gång- och cykelvägen, som innebär att området inte är så trafiksäkert för barn som det skulle kunna vara. Trasig gatubelysning upplevs också som otryggt. Några nämner att det norra gångoch cykelstråket är fint, men det kan upplevas otryggt kvällstid. Sociala aspekter att uppnå enligt målbilden Skapa en levande stadsdel, integrerad i staden och omgivningen. Tänk på livet mellan husen - trygga och väl omhändertagna platser och utemiljöer kring husen är grundläggande. Publika ytor kan vända sig till olika åldersgrupper och utformas olika beroende på förutsättningarna. Allt kan - skapat med omtanke - öka trivseln. Lekplats vid Hällebäck 9

Konsekvensbeskrivning Analysen av sociala konsekvenser och konsekvenser för barn baseras på plankarta, planbeskrivningen och illustrationskarta. Den har reviderats inför granskning eftersom förslaget har arbetats om efter samrådet. I bearbetningen av planförslaget har det också varit möjligt att ta hänsyn till en del av frågorna som lyftes i den tidigare versionen av rapporten. I konsekvensbeskrivningen påpekas flera aspekter som inte är reglerade i förslaget till detaljplan. I många fall är detaljplanen inte heller det bästa verktyget för att säkerställa detta. I avsnittet om rekommendationer anges därför förslag till åtgärder inom såväl detaljplan som fortsatt arbete med gestaltning och genomförande. Analysen fokuserar på detaljplaneområdet och konsekvenserna av den fysiska miljöns gestaltning. Frågor som t ex närliggande skolors kapacitet ingår inte, eftersom de hanteras av andra delar inom kommunen. Illustration över den tillkommande bebyggelsen och platser som blir viktiga för mötet mellan nytt och gammalt. Ovan visas alternativet med ett äldreboende. Vy sett från norr. Takvåningar (ca 70 bostäder) Viktiga platser Gårdshus (ca 45 bostäder) Viktiga stråk Punkthus (ca 75 bostäder) Viktiga passager Solfjädershus (100-150 bost.) Äldreboende (40-80 bostäder) Påbyggnad (ca 40 bostäder) 10 1-5 Platser utpekade i målbilden, se sid 13

Identitet och mångfald Nytt och gammalt Mötet mellan den nya och den gamla bebyggelsen blir viktig för områdets upplevda identitet. Avsikten är att den nya bebyggelsen ska berika och komplettera den befintliga. I planbeskrivningen och målbilden pekas vissa platser ut som viktiga för mötet mellan det nya och det gamla. Dessa beskrivs utförligare under rubriken Mötesplatser och samvaro. En god gestaltning av gångfartsgatan skapar förutsättningar för att knyta ihop det nya och det gamla. Risken finns annars att gatan riskerar att skapa en barriär genom området om gångfartshastigheten inte efterlevs. Grönt och öppet Planförslaget tar utgångspunkt i områdets gröna identitet och bygger vidare på den, även om den föreslagna utvecklingen också medför förändringar i hur området upplevs. Gårdshusen sluter till innergårdarna vid Kristineberg och Alfredsberg, vilket medför att gårdarna inte bidrar till upplevelsen av det öppna gröna i samma utsträckning som tidigare. I dagsläget är gårdarna synliga och bidrar till upplevelsen av ett grönt och öppet område. Solfjädershusen och punkthusen tar naturmark i anspråk, utöver den gamla ishallstomten. I förslaget är byggrätterna är placerade så att boende i hela området ska kunna känna grönskan mellan husen och ana de berg och slänt som solfjädershusen gränsar mot i nordväst. Enligt planbeskrivningen kan trädplanteringar på parkeringsplatserna göra dem mindre iögonfallande och skapa en trevlig entré till området. Det kan även bidra till att området fortsätter att upplevas som grönt. Plankartan saknar dock bestämmelser som kräver planteringar på parkeringsplatserna, eftersom planen strävar efter en flexibilitet i hur parkeringsytorna kan utnyttjas och anpassas utifrån framtida behov. Mångfald i bostadsutbud Den planerade förtätningen skapar förutsättningar för mer varierade boendeformer i området. Det är tänkt att bli smålägenheter i takvåningarna samt i punkthusen, som bidrar till en större variation av bostadsstorlekar. Totalt blir det cirka 145 smålägenheter. Blandningen av nytt och gammalt och lägenheter i olika storlekar skapar förutsättningar för varierade hyresnivåer. Avsikten är också att solfjädershusen ska bli bostadsrätter, vilket skapar större variation av upplåtelseformer i området. Om det byggs ett nytt äldreboende inom området skapar det fler platser och därmed större möjligheter för äldre som önskar bo kvar i samma bostadsområde. 11

Vardagsliv och mobilitet I närområdet Planförslaget innebär ett tillskott av bostäder i en del av staden som har nära till förskolor, grundskolor, fritidsgård, skatepark, näridrottsplats och fotbollsplaner. Skolornas kapacitet har dock inte studerats inom ramen för denna utredning. Ur ett barnperspektiv är närheten positiv, eftersom barn generellt upplever avstånd som längre än vuxna. Äldre barn kan också röra sig mellan hemmet och fritidsaktiviteter på egen hand utan att vara beroende av skjuts. Området har goda förutsättningar för fotgängare och cyklister samt tillgång till flera kollektivtrafiklinjer i närheten. Läget gynnar därför personer utan bil och specifikt barn och unga. Detaljplanen möjliggör för en busshållplats vid Uppegårdsvägen, med samma placering som idag. Övriga busshållplatser ligger utanför detaljplaneområdet. Den södra gång- och cykelvägen genom området Inom planområdet Detaljplanen möjliggör hiss till takvåningarna när de befintliga husen byggs på, i enlighet med plan- och byggförordningen. Tillskottet av lägenheter som nås med hiss är positivt ur tillgänglighetssynpunkt. Den nya gatans sträckning mellan gårdarna i Kristineberg innebär en nivåskillnad mellan gatan och husens entréer, men det går att lösa anslutning till entréerna med svagt lutande ramper. Naturområdet tillgängliggörs genom nya gångstigar, som ger möjlighet att promenera i området. Illustrationskartar visar förslag på sträckning, men stigarna regleras inte av plankartan. Det kan också skapas en genväg mellan punkthusen och den nordligaste parkeringen. Området får även fortsättningsvis goda förutsättningar för bostadsnära utomhusvistelse, även om platserna för ändamålet förändras (se rubriken Mötesplatser och samvaro ). Parkering Boendeparkeringen för bil finns även fortsättningsvis i utkanten av bostadsområdet på markparkeringar och detaljplanen möjliggör även ett nytt parkeringsdäck på Uppegårdsvägen och påbyggda parkeringsdäck utmed Hasselbackevägen. Det är bara solfjädershusen som eventuellt får källarparkering under husen inne i bostadsområdet. Alternativt kan parkering anordnas på befintliga parkeringsytor genom parkeringsköp eller -avtal. Fördelar med parkeringsgarage under husen är att det är närmare hemmet och kan upplevas behändigt för till exempel barnfamiljer och tryggt jämfört med markparkering. Nackdel är att det kan bidra till mer trafik på gångfartsgatan, vilket kan begränsa barns möjligheter att röra sig självständigt i området. 12

Mötesplatser och samvaro Planförslaget medför förändringar i utomhusmiljön, där både befintliga innergårdar och grönytor påverkas, men planen möjliggör även för flera nya mötesplatser i området. Utöver lekplatser på innergårdarna möjliggör detaljplanen en variation av lekytor i området. Det blir lättare att vistas och leka i skogsdungarna genom att nya stigar tillkommer. Nya platser skapas Planbeskrivningen redogör för olika alternativ till platser som kan skapas på parkmarken och naturmarken. Utöver mötesplatserna på allmän platsmark finns det flera potentiella mötesplatser som ligger på Stenungsundshems kvartersmark, så som innergårdarna, entrétorget vid äldreboendet och ytan mellan punkthusen. I målbilden pekas följande platsbildningar ut: I det fall äldreboendet byggs inom planområdet skapas ett entrétorg (1 på karta, sid 9). Blir det inget äldreboende ryms ytterligare två solfjädershus och då får platsen en annan karaktär med gångvägar upp mot naturområdet. Kring transformatorstationen skapas en plats (2) som knyter samman det gamla och det nya, och som även kan skapa en genväg mellan gångfartsgatan och det södra gångstråket. Det är en plats med potential att skapa möten vid olika aktiviteter. I planbeskrivningen föreslås exempelvis en terrasserad slänt med möjlighet till odling och planteringar, samt en uteplats/grillplats vid transformatorstationen. I anslutning finns en sittbar klippa som knyter an till det nya gaturummet. Detaljplanen anger anlagd park för dessa platser, men inte hur de ska utformas. Även här blir gestaltningen viktig. Den nya gångfartsgatan (3) har också potential att bli ett viktigt gemensamt stadsrum och stråk i Hasselhöjden. Gestaltningen av gatan och trafikåtgärder avgör om det blir en plats där det går att stanna upp, mötas och umgås. Mellan punkthusen skapas en ny innergård (4). Denna gård och den norra innergården i Hällebäck ligger på samma sida om vägen, så det blir möjligt för barn att röra sig mellan dessa två gårdar i en bilfri miljö. Vid bergsfoten bakom solfjädershusen finns en slänt i söderläge (5), där det skapas en ny grönyta mellan husen och den tätare vegetationen. Det blir viktigt att den inte upplevs höra till bostadsrätterna i solfjädershusen, utan att det skapas tydliga stigar och siktlinjer som bjuder in till användning. Gestaltningen av transformatorstationen kan bidra till platsbildningen och skapa en rolig miljö för lek. Exempel från Berlin. Planen möjliggör en variation av platsbildningar på kvartersmark, parkmark och naturmark. Det bidrar även till en variation av lugna och aktiva platser i området. 13

Innergårdar och lekplatser Innergårdarna vid Kristineberg och Alfredsberg skärmas av på grund av de nya gårdshusen, vilket kan medföra att det inte längre upplevs lika inbjudande att använda alla gårdar i området. Innergårdarna kan tolkas tillhöra de närmaste husen, istället för alla boende i Hasselhöjden. Gårdarna vid Alfredsberg är redan idag slutna av låga murar, men det går ändå att se in till gårdarna idag. Gårdarna vid Hällebäck täpps också till något av punkthusen, men inte i lika stor utsträckning som Alfredsberg och Kristineberg. Samtidigt kan halvprivata gårdar vara mindre bra ur socialt hänseende, eftersom de kan upplevas som offentliga och skapa osäkerheter kring vem som får använda dem. Hasselhöjdens karaktär av ett bostadsområde bidrar till att tydliggöra att gårdarna tillhör de boende, men gestaltningen påverkar om de i fortsättningen riktar sig till de närmast boende eller till hela området. Några av lekplatserna står på mark som planeras för gårdshusen Olika innehåll och karaktär på gårdarnas lekplatser kan uppmuntra rörelser mellan gårdarna. Lekutrymmena kan skapa mötesplatser för barn och föräldrar, som knyter samman det gamla och det nya. Ur det perspektivet finns en fördel om dessa platser känns inbjudande för alla boende i området. Majoriteten av barnen som flyttar in i de nybyggda husen kommer förmodligen att bo i gårdshusen eller solfjädershusen, eftersom de innehåller större lägenheter. Detaljplanen kräver att utrymme för lek ska finnas på gårdarna vid de befintliga hyreshusen samt vid tillkommande bostäder. Det garanterar lekmöjligheter i närheten av samtliga bostadshus, även om vissa av dagens lekplatser inte kan finnas kvar på nuvarande plats då gårdshusen byggs. Solfjädershusen har mindre ytor mellan husen och vägen skapar en potentiell barriär mellan dem och de flesta gårdar i området. Även om det är en gångfartsgata kan biltrafiken begränsa barnens möjligheter att få gå ner och leka på gårdarna på egen hand. Ur detta avseende är det extra positivt att det ställs krav på lekmöjligheter nära solfjädershusen, även om det rör sig om mindre platser. Från solfjädershusen går det även att ta sig till punkthusen och till den norra gården i Hällebäck utan att korsa vägen. 14

Hälsa och säkerhet Biltrafik Planförslaget medför en gångfartsgata som möjliggör biltrafik genom bostadsområdet, även om avsikten är att det ska vara på de gåendes villkor. Gestaltningen av gatan blir därför viktig för att uppnå en trygg gångfartsgata även i praktiken. Vid entrétorget finns en vändplats som gör det möjligt att åka tillbaka samma väg mellan Kristineberg och Alfredsberg, vilket kan medföra att inte all trafik fortsätter vidare nordost genom området. Utformningen av gatan i anslutning till entrétorget blir viktig ur säkerhetssynpunkt. Detaljplanen möjliggör parkeringshus i garage under solfjädershusen, som skulle skapa mer biltrafik inne i området jämfört med om de boende istället får möjlighet att hyra in sig på Stenungsundshems markparkering. Planbeskrivningen lyfter upp båda alternativen som möjliga. Uppsikt och trygghet Gårdshusen får entréer som vänder sig norrut mot det södra gångstråket. Bebyggelsen binds samman och skapar ett tryggare rum längs gångstråket. Punkthusen bidrar till något mer uppsikt över det norra gångstråket, dock påverkar det bara ändan av stigen och inte mittendelen. Med gångfartsgatan och två gångvägar genom området finns det flera alternativa vägar genom området, vilket kan upplevas positivt för tryggheten. Gårdshusen bidrar till uppsikt över det södra gångstråket och gångfartsgatan genom bostadsområdet skapar en ny valmöjlighet för den som upplever det norra gång- och cykelstråket ensligt. Under dialogen lyftes synpunkter på trasig gatubelysning, som är viktigt att åtgärda för den upplevda tryggheten. Det är dock ingen fråga som kan eller ska hanteras i detaljplanen. Buskörning De problem som har funnits med buskörning går inte att åtgärda genom bestämmelser i detaljplan. Det är vanskligt att dra slutsatser om vilken påverkan den nya bebyggelsen och gångfartsgatan genom området har på problemet. Det norra gång- och cykelstråket leder till Uppegårdsvägen 15

Rekommendationer De sociala aspekter som lyfts fram i Målbild för Hasselhöjden är övergripande och fokuserar främst på gestaltning och utformning av platser. Detaljplanen utgör inte ett hinder för att uppnå målbilden, men det krävs insatser utöver det som går att reglera i planen för att uppnå det. I detta skede fokuserar rekommendationerna för det fortsatta arbetet enbart på gestaltning och genomförande. De har reviderats med anledning av att planförslaget har ändrats. En tidigare version av rapporten innehöll även en rekommendation angående planbestämmelse om lek i närheten av samtliga hus. Planförslaget har uppdaterats och därför finns denna rekommendation inte längre med. Genomförande/gestaltning Om gestaltningsprogrammet knyts till exploateringsavtalet ger det större möjligheter att reglera utformningen av området, utöver det som är lämpligt att styra i detaljplan. Gestaltningen av gångfartsgatan, tex bredd och markbeläggning, är viktig för att skapa ett trafiksäkert stråk på de gåendes villkor där det även går att vistas och umgås. Olika innehåll och karaktär på gårdarnas lekplatser kan uppmuntra rörelser mellan gårdarna och bidra till att gårdarna upplevs gemensamma för alla. Detta gynnar nya boende som inte är vana att röra sig mellan gårdarna och som annars kanske bara skulle använda den närmaste. Det gynnar också de bostäder som saknar egen gård. Om möjligt bör Stenungsundshem skapa möjlighet för nuvarande hyresgäster att få förtur till lägenheter i de nya hyreshusen om de vill. Det innebär att det skapas vakanser i det äldre beståndet som troligtvis har lägre hyror, och kan även minska risken för segregation på mikronivå i området, dvs mellan nya och gamla hyresgäster. 16

17

www.norconsult.se