Verksamhetsberättelse Maskrosbarn

Verksamhetsberättelse Maskrosbarn 2017

Maskrosbarn Adress: Västberga Allé 60, 126 30 Hägersten Organisationsnummer: 802434-6846 Produktion: Maskrosbarn Grafisk form: Netha Veigas Foto: Maskrosbarn, Garbis Sarafian (Humana) Citat: Alla citat kommer från unga i verksamheten www.maskrosbarn.org

Inledning 1 Maskrosbarn Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som stödjer ungdomar som har en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Verksamheten består utav två delar, vår stödjande verksamhet som innefattar flera typer av stödprogram samt ett omfattande påverkansarbete. Inom påverkansarbetet för vi fram ungas perspektiv till myndigheter och beslutsfattare. Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat aktivt för att ge de ungdomar vi möter förutsättningar att bryta sitt sociala arv och forma sin egen framtid. Vi vänder oss till ungdomar, 13 19 år, från hela Sverige. Vår vision är att alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att växa upp till att bli välmående individer, utan negativa konsekvenser av sin uppväxt. 3

Innehåll 1 Maskrosbarn Innehåll Styrelsen har ordet... 7 Inledning... 9 Verksamhet... 11 Personal... 12 Stöd... 15 Rikstäckande program... 17 - Lovläger... 17 - Internetstöd... 17 - Barnombud... 19 Lokal stödverksamhet i Stockholm och Göteborg... 19 - Coachprogrammet... 19 - Helgläger... 20 - Torsdagmys/ungdomsgård... 22 - Kuratorsamtal... 23 Påverkan... 25 Pimp My Soc...... 27 Delaktighetsworkshop... 27 Ungdomsanpassat material... 27 Gemensamma skolföreläsningar... 28 Föreläsningar och utbildningar... 28 Direktpåverkan... 28 S.O.C. Hör Du Mig... 31 S.O.C. Hör Du Mig Kommunikationskampanj... 31 Mellanrummet... 33 Opionsbildande arbete... 36 Kommunikation... 36 Stödpartners och stipendier... 38 Stöd från företag och ny lokal... 41 Ambassadörer... 41 Inget skulle vara möjligt utan er... 43 5

Verksamhetsberättelse 2017 1 Maskrosbarn Vår styrelse Elina Johansson Styrelseordförande Julia Mäkitalo Blent Vice Ordförande Josefin Westberg Sekreterare Nils Rådström Ledamot 6

Styrelsen har ordet 1 Maskrosbarn Styrelsen har ordet När jag reflekterar över 2017 så landar jag återkommande i begreppet delaktighet. Ordet har sedan Maskrosbarn grundades varit ett nyckelbegrepp som genomsyrar allt arbete som görs. Under året som gått har organisationen ytterligare lyft både ungdomars och professionellas röster i samhället. Ungdomarna som kommer till Maskrosbarn är de personer som faktiskt vet bäst hur det är att växa upp i ett hem med missbruk eller psykisk ohälsa idag. Det är flera av dessa ungdomar som har upplevelser kring bemötande hos socialtjänsten. Det är kort sagt de som är experter på sin egen situation och därmed de som vi måste lyssna på och lära av när vi vill förändra strukturer, lagar och arbetssätt på ett sätt som ger goda resultat. Under 2017 har deltagare från Maskrosbarn varit mer involverade än någonsin och har fått sina röster hörda direkt hos de samhällsfunktioner som berör dem mest. Samtidigt har organisationens lokaler återkommande fyllts av kompetenta och förändringsbenägna socialsekreterare från kommuner i hela landet. Kommuner som vill vara i framkant, som ser ett behov till förändring och som vill vara delaktiga i den reformering som ska till. Jag är otroligt stolt över det engagemang alla involverade visar, så ett stort tack för det, ni inger hopp för framtiden! Våren 2018 tog Sveriges regering beslutet att göra barnkonventionen till lag år 2020 äntligen! Under kommande år ser vi på Maskrosbarn fram emot att intensifiera och utveckla vårt redan påbörjade arbete kring implementeringen av konventionen. Vi har kunskap och möjlighet att påverka och förbättra tillvaron för barn i Sverige och vi ska tillsammans med våra ungdomar, samarbetspartners och givare göra den möjligheten till verklighet. Hoppas att Du vill vara med! Elina Johansson, styrelseordförande 7

Elin Hågeby Annika Marking Verksamhetschef Tf.Verksamhetschef

Inledning 1 Maskrosbarn Verksamhetschefen har ordet 2017 var ett fantastiskt händelserikt år på Maskrosbarn! Den fina tillväxten som vi sett under de senaste åren fortsatte och vi utökade och utvecklade såväl stödprogrammen som påverkansarbetet. I stödverksamheten kunde vi rekrytera mer personal och volontärer och därigenom möta fler barn och unga än något annat år över 500 barn fick stöd genom något av våra program under 2017! Eftersom vi vet att vår målgrupp är enorm är det oerhört glädjande för oss att se en ökad inströmning i våra stödprogram. 2017 var också ett år då vårt påverkansarbete fick mycket utrymme och kraft, framför allt genom våra två större projekt som fokuserat på frågor inom socialtjänsten. I båda dessa projekt har vi haft unika möjligheter att lyfta vår målgrupps perspektiv i arbetet för att förbättra socialtjänsten. Det är tydligt att vi idag är en viktig aktör med möjlighet att påverka de myndigheter som ansvarar för våra barns liv. Och vi blir involverade i de här frågorna inte bara på egen begäran utan på deras initiativ. Det känns stort och det ger oss möjlighet att nåut till ännu fler barn än dem vi träffar. På temat att nå ut vill vi också lyfta vår satsning på kommunikation under 2017. Tack vare att vi fick möjligheten att göra det tredje året i projektet Kompis, jag är bara en påse med pengar riktigt stort och satsa på en kampanj har vi kunnat lyfta vårt kommunikationsarbete otroligt mycket. Våra ungdomars röster har synts och hörts i både sociala medier och andra medier under året och vi märker hur kännedomen om organisationen ökar. Bara kampanjfilmen nådde nästan en halv miljon människor! Året har också varit viktigt för vår verksamhet i Göteborg, som etablerade ett flertal stödprogram och samarbeten med flera av kommunerna i regionen. Vi har nu en stor grupp ungdomar och engagerade på torsdagsmysen varje vecka och fler och fler, såväl ungdomar som möjliga samarbetspartners, hör av sig till oss tack vare allt utåtriktat arbete som vi bedrivit under åren. Det känns fint att Göteborgsverksamheten nu är en lika självklar del av organisationen som Stockholmsverksamheten och att vi genom allt vi lärt oss av uppstarten i Göteborg snart är redo att växa ännu mer, till ytterligare en ort. 2017 var också ett år med många förändringar i organisationen. Vi anställde ett stort gäng nya på kontoret och i stödprogrammen och vi bytte kontor både i Stockholm och Göteborg. Äntligen har vi lokaler med utrymmen helt tillägnade våra ungdomar! Och äntligen vet vi att vi får bo kvar ett tag och har kunnat göra lokalerna till våra. Vi ser fram emot mer tid med både ungdomar och samarbetspartners i de här lokalerna framöver. Avslutningsvis vill jag, Annika, som vikarierat för Elin som verksamhetschef under året, rikta mitt hjärtligaste tack till alla som förgyllt 2017. Ungdomar, medarbetare, engagerade, samarbetspartners, styrelsemedlemmar ni gör Maskrosbarn till en fantastiskt stark, pålitlig och framåtdrivande organisation. Samtidigt vill jag, Elin, betona hur glad jag är att vara tillbaka och hur mycket jag ser fram emot allt vi ska åstadkomma 2018! Annika Marking, tf verksamhetschef och Elin Hågeby, verksamhetschef 9

Det bästa med Maskrosbarn är gemenskapen. Att man släpper fasaden. Man är sig själv så mycket att man till slut inte känner igen sig själv. Framförallt känner man ett otroligt hopp. Allting är så jävla bra, men jag skulle nog säga att det bästa är tryggheten, gemenskapen och att alltid få känna sig bekräftad och älskad. / Ungdom

Vår verksamhet 1 Maskrosbarn Vår verksamhet 2017 2017 Maskrosbarn Stockholm Riks Göteborg Stödverksamhet Torsdagsmys Påverkansarbete Rapporter Stödverksamhet Torsdagsmys Coachprogram Stödsamtal Helgläger Föreläsningar/ Utbildningar Pimp My Soc - Förbättringsarbetet i kommuner Coachprogram Stödsamtal Helgläger Kommunikationsarbete Stödverksamhet Lovläger Internetstöd Barnombud Podden Insamling Ambassadörer Insamling Beskyddare 11

Vår personal 2017 Elin Hågeby Annika Marking Therése Jarland Verksamhetschef Tf. verksamhetschef Utvecklingschef Sandra Patel Seropian Denise Madsen Alexander Rosenberg Chef för påverkansarbete Stödchef samt utbildnings- och kompetensutvecklingsansvarig Samarbetsansvarig Sindra Liebe Anna Berglund Organisationsoch samarbetsassistent Lägeransvarig Rebecka Tottmar Virsand Fatima Shek Behi Helen Klaesson Mia Körsner Stödassistent Lägerchef Helgläger Kurator och ansvarig för Coachprogrammet (föräldraledig del av året) Lägeradministratör (tjänstledig del av året) Maria Näslund Lisa Dahlgren Maria Thell Föreläsare och ansvarig för Coachprogrammet Ansvarig barnombud Samordnare barnrättsfrågor och barnombud (föräldraledig del av året)

Vår personal 2017 Jessika Arvik Föreläsare och ansvarig Torsdagsmys Ida Tjernberg Stödperson och föreläsare Susanna Glans Barnombud och coachhandledare Netha Veigas Grafisk formgivare Marlene Lundli Kommunikatör Alexandra Lindh Projektledare (föräldraledig del av året) Mathilda Fridh Linn Englund Emmy Kungsman Workshopledare och föreläsare Projektledare, föreläsare och kurator Projektledare Maria Jylkkä Göteborgsansvarig Jessica Torres Lozano Organisationsassistent Göteborg Isabell Pettersson Wall Organisationsassistent Göteborg Hanna Lennartsson Kurator och barnombud Göteborg Sophia Strid Föreläsare och stödperson Göteborg

VERKSAMHETSÅRET STÖD Alltså jag blev helt chockad när jag kom hit förra året. Det var skratt och tårar och så mycket galna saker man fick göra som man aldrig skulle gjort annars. Och kramar hela tiden. Allting var liksom bara helt underbart. / Ungdom

Stödverksamheten 1 Maskrosbarn Stödverksamheten Maskrosbarns stödverksamhet syftar till att ge barnet ett andrum, att få prioritera sig själv och sitt egna mående. Barnet får på olika sätt genom våra program kunskap om sin situation och om sig själv, verktyg att jobba med sin självbild, framtidstro och sist men inte minst relationer för livet och en gemenskap och samhörighet som är svår att beskriva i ord. Rikstäckande program Lovläger Under 2017 hade vi åtta lovläger med totalt 60 barn som deltagare, varav 22 var helt nya i organisationen. Totalt arbetade 25 ledare på lovläger under 2017, varav fem anställdes som nya. Vi lyfte tre gamla ungdomsledare till att arbeta som ung ledare och hade tio ungdomsledare varav sex arbetade sin första sommar. Ungdomarna från hela Sverige deltog, allt från Skinnskatteberg, Visby till Umeå. Vi bytte även lägergård en gång vi var ute på Härjarö under våren och sommaren och spenderade hösten i Gnesta. 60 barn var på våra lovläger 249 barn i chatten Internetstöd Chatt Vi har haft chatten öppen fem kvällar i veckan under hela året, med utökade öppettider under högtider och skollov. Vi har sett en fortsatt ökning av barn i chatten under 2017 och hade totalt 249 barn i chatten under 2017! Efter en tids teknikstrul bytte vi under hösten även chattverktyg, vilket vi sett goda resultat på redan. Coach Online I Coach Online, där barnet chattar eller pratar med samma volontär i elva strukturerade stödsamtal, hade vi tio barn under året. Vi hade två utbildningar för nya volontärer vilket resulterade i nio stycken nya volontärer till internetstödet. Under Q4 påbörjade vi ett större utvecklingsarbete med Coach Online där vi tillsammans med ungdomar hade workshops och utvärderade alltifrån namnet, tillgängligheten och behovet av stödperson med väldigt spännande resultat. Podd Under 2017 släppte vi elva poddavsnitt där vi berörde ämnen såsom vänskap, att bli placerad, personliga historier, sex och ångest. Podden är otroligt viktig då den möjliggör för barn att ta del av relevanta ämnen, tips, råd och personliga historier, om de inte har möjlighet att ta del av någon aktivitet på Maskrosbarn. 11 poddavsnitt 17

Stödverksamheten 1 Maskrosbarn Barnombud Maskrosbarns Barnombud är ett stöd i kontakt med socialtjänsten som erbjuds barn inom organisationen. Barnombuden arbetar riksomfattande men finns lokalt på kontoren i Stockholm och Göteborg. Syftet med Barnombud är att finnas med som stöd för barnet när den har kontakt med socialtjänsten, behöver eller vill etablera en kontakt hos socialtjänsten. Barnombudet kan bl.a. följa med ungdomen på möten, motivera barnet till att berätta om hemsituationern för socialtjänsten och även informera om rättigheter som barn har i kontakten med vuxna. Barnombud upprättar orosanmälningar när det finns oro för en ungdom. År 2017 var det 38 barn inom organisationen som någon gång fick stöd av ett Barnombud. 38 fick ett Barnombud Lokal stödverksamhet i Stockholm och Göteborg Coachprogrammet Coachprogrammet drivs i samarbete med socialtjänsten där Maskrosbarn tillhandahåller stödpersoner, coacher, som delar barnets erfarenhet och sociala bakgrund. Maskrosbarn ansvarar för rekrytering, utbildning och handledning av personal samt att matcha barn och Coach baserat på barnets behov. Coachen fungerar som en guide och en sammanhållande länk genom de processer som barnet behöver ta sig igenom. Barn och Coach ses under ett års tid, en gång i veckan. Varannan gång är träffarna uppbyggda utifrån olika övningar och varannan gång bearbetande samtal utifrån barnets behov. Programmet utgår från tydliga mål, där kontinuerlig utvärdering säkrar att utveckling sker i linje med de mål som satts upp. 27 nya coachbarn Stockholm Under 2017 har vi samarbetat med 17 kommuner/stadsdelar, hållit i en inspirationsfrukost och varit ute på sju APT:n och informerat om Coachprogrammet. Vi höll vårt första frukostseminarium där vi lanserade en ny insats Coach vid placering som är en mer stödintensiv och flexibel form av Coachprogramet för barn som är placerade av socialtjänsten i någon form. Vi utvecklade och implementerade under året ett nytt material i en mer tillgänglig form för både coacher och barn. Under 2017 fick 27 nya barn en coach, fyra barn fick en Coach vid placering och vi anställde 23 nya coacher det har varit ett riktigt succéår för Coachprogrammet! Göteborg Under 2017 arbetade vi på att få kommuner och stadsdelar att få kännedom om Coachprogrammet genom att bland annat hålla i två inspirationsfrukostar för inbjudna socialsekreterare. Precis som alltid vid uppstart tar det en tid innan programmet är etablerat men i slutet av 2017 hade vi två barn som hade fått varsin coach. 19

Verksamhetsberättelse 2017 1 Maskrosbarn 10 Helgläger Helgläger Helgläger drivs i samarbete med socialtjänsten där Maskrosbarn erbjuder barnet fem helgläger på ett år för att få möjlighet att komma iväg och få andrum, vara med i gemenskapen och hitta på roliga aktiviteter. Helglägrena är ungefär varannan månad och är uppbyggda precis som lovläger med lekar, aktiviteter och mys varvat med allvarligare inslag av samtal och arbetsgrupper. Stockholm Under 2017 hade vi tio stycken helgläger och totalt 24 unika barn som deltog, varav tolv var helt nya ungdomar. Vi har nu 15 avtal med kommuner och stadsdelsförvaltningar varav sju var helt nya för 2017! Helgläger har fortsatt att vara väldigt uppskattat av ungdomarna och fungerar verkligen som ett fint stöd för barnen. Under 2017 har helglägerledarna arbetat intensivt och blivit ett riktigt grymt arbetsgäng med fyra nya helglägerledare. Vi tillsatte även en lägerchefsvikarie för att kunna fördela ansvaret i takt med att Helgläger växer. Arbetsgrupperna, passen och aktiviteterna funkar verkligen utmärkt i formen helgläger och arbetet med att finjustera och utveckla helgläger fortsätter. Extra fint är att det ungdomarna har uppskattat mest är att bara få hänga med varandra, spela spel och mysa framför en brasa samt kunskapspassen, där de allihopa är delaktiga och bidrar med sina frågeställningar och kloka funderingar. Göteborg En stor del av Göteborgskontorets fokus under 2017 låg på att starta upp Helgläger på plats i regionen. Att ordna lägergård, lägerledare och att strukturera upp var, med facit i hand, den enkla delen. Desto svårare var det att ordna med ungdomar till stödet. Svårigheten bestod i att ungdomar fått avslag på sin helglägeransökan samt att informationen om att stödet är igång ännu ej till fullo nått de olika socialnämnderna i regionen. Beslut togs att pausa etableringen av stödet på fysisk plats i Göteborg i avvaktan på att fler ungdomar ska beviljas insatsen. Det bestämdes att de två ungdomar som blev beviljade insatsen under 2017 åker upp till Stockholm och deltar tillsammans med övriga deltagare på helgläger i Stockholm. Detta upplägg fungerar utmärkt enligt ungdomarna och deras åsikt är att det är roligt att få träffa ytterligare deltagare och lägerledare som de kanske aldrig fått möjlighet till annars. Allt administrativt arbete gällande ungdomar och kontakt med socialtjänsten ifrån Göteborgsregionen sker lokalt på kontoret i Göteborg. I dagsläget har vi avtal med Göteborgs stad samt Kungälvs kommun rörande insatsen helgläger. 20

Verksamhetsberättelse 2017 1 Maskrosbarn 39 Torsdagsmys Torsdagasmys Torsdagsmysen är vår ungdomsgård som finns öppen en gång i veckan på respektive lokalkontor. På våra mys äter vi middag tillsammans och testar på nya aktiviteter samt har mysiga temakvällar på kontoren. Vi vill att det ska vara ett tryggt sammanhang för ungdomarna att komma till och senare gå hem och känna sig stärkta. Tillsammans ska vi ha roligt och ungdomarna ska få med sig nya roliga upplevelser och minnen. Stockholm Under 2017 har vi haft 47 Torsdagsmys i Stockholm och det har deltagit sammanlagt 73 ungdomar. Vi gick under 2017 igenom en flytt till nya lokaler där vi fick möjligheten att anpassa lokalen till ungdomarna och göra den till en mysig plats de kan komma till och känna sig som hemma. Vi genomgick många förändringar med såväl ny personal som nya ungdomar och hade hela tiden en strävan efter hur vi kunde göra Torsdagsmysen till en trygg, rolig men samtidigt stabil plats, trots de förändringar som skedde runtomkring. Något som tog tid men tillslut ledde oss på rätt spår. Vi expanderade verksamheten och införde sommarmys där vi fyra veckor in på sommarlovet sågs under dagtid och hittade på aktiviteter med de ungdomar som var kvar i Stockholm. Sommarmysen blev väldigt uppskattade av de ungdomar som annars har skolan som en av de enda trygga platserna. Vi lärde oss att de mest uppskattade Torsdagsmysen var när vi var på kontoret och att hemlagad mat kan räcka väldigt långt för att skapa en fin och kärleksfull stämning. 2017 fortsatte vi även rekrytera ungdomar till ungdomsledarprogrammet i Stockholm och det blev totalt åtta ungdomsledare. Nytt för 2017 var att ungdomsledarna även började jobba på helgläger varannan månad. Deras uppgifter som ungdomsledare är att se till så att de ungdomar som är nya känner sig välkomna, sedda och introducerade till de andra i gruppen, samt hålla i lekpass. De har också hjälpt till med praktiska saker så som matlagning, dukning och städning. Ungdomsledarna och det arbetet de gör är helt ovärderligt för verksamheten. Göteborg Under 2017 har vi haft 39 Torsdagsmys och det har deltagit sammanlagt 20 ungdomar. Några exempel på aktiviteter som vi har haft under 2017 är bowling, temakväll Barnkonventionen och ungas rättigheter, teaterbesök, skridskor, klättring, besök av en av grundarna till Maskrosbarn som berättade om sin uppväxt, samt spelkvällar med mys och häng på kontoret. Vi har också besökt många fina restauranger som vi samarbetar med, bland annat Starbowling och Tacobar. 73 ungdomar 8 ungdomsledare 22

Stödverksamheten 1 Maskrosbarn Kuratorsamtal Maskrosbarn erbjuder även individuella samtal för ungdomar. Ungdomarna får stöd under fem samtal. Syftet för kuratorn är både att vara en vuxen som lyssnar och stöttar utifrån Maskrosbarns metod men också att hjälpa till att ta kontakt med annat professionellt stöd eller guida vidare till stöd inom organisationen. En översyn av upplägg och innehållet i kuratorsamtalen skedde under slutet av året. Stockholm Under 2017 var det sju stycken barn som tog del av våra kuratorsamtal. I Stockholm har barnen till största del varit utomstående utan tidigare eller senare erfarenhet av stöd hos Maskrosbarn. Göteborg I Göteborg har totalt fyra ungdomar tagit del av stödet under 2017. Samtliga av dessa ungdomar har sedan gått vidare till att delta i vårt övriga lokala stöd såsom Torsdagsmys och Helgläger. I samtliga fall har kuratorsamtalen varit ungdomens första kontakt med organisationen och ett helt avgörande stöd, i att våga ta kontakt och få mer information om verksamheten berättar ungdomarna. 23

VERKSAMHETSÅRET PÅVERKAN Det känns så himla stort och viktigt att få vara med och påverka. Jag får känna att min röst är viktig, att jag är viktig. / Ungdom

Påverkansarbete 1 Maskrosbarn Påverkansarbete 2017 har varit ett mycket spännande år inom påverkan på Maskrosbarn. Vi har haft möjligheten att satsa extra inom påverkansarbetet genom två större utvecklingsprojekt riktade mot socialtjänsten. Vi har även anställt en kommunikatör på heltid vilket har gjort att vår synlighet och strategiska kommunikationsarbete har ökat betydligt. 2017 var också året som vi arbetade med direktpåverkan, våra ungdomars involvering och delaktighet i påverkansarbetet, som aldrig förr. Pimp My Soc Pimp My Soc är ett samlingsnamn för alla samarbeten med kommuner som på olika sätt syftar till att öka ungas delaktighet inom socialtjänsten. Under 2017 har vi arbetat med detta på olika sätt. Pimp My Soc den fysiska miljön Under 2017 har vi fortsatt arbetet med att förbättra den fysiska miljön på socialtjänsten på uppdrag av flera kommuner. Vi har under året anpassat totalt tio rum efter ungdomars önskemål om hur det ska se ut på socialtjänsten. Vi har pimpat rum i följande kommuner: Östra Göteborg, Haninge, Eslöv, Helsingborg samt Kalmar. I Eslöv fick vi möjlighet att pimpa hela tre samtalsrum samt en hel jourlägenhet. Delaktighetsworkshops Under 2017 höll vi totalt sju workshops med fokus på barns delaktighet. I Norrmalms stadsdelsförvaltning arbetade vi med två grupper bestående av personal från socialtjänst och skola, vid två tillfällen för vardera grupp. Vi hade också tre workshops med socialsekreterare i Göteborg Östra. Genom föreläsning, övningar och diskussioner synliggjorde vi hur socialsekreterare kan arbeta för att göra barn delaktiga under hela processen på socialtjänsten. Ungdomsanpassat material Under året fick vi ett uppdrag från Uppsala kommun inom ramen för ett projekt som kallas skol-bim (BIM; Barn i missbruksmiljö). Det är ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som handlar om att stärka skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som har föräldrar med missbruksproblem. I vårt samarbete har vi dels varit ute och utbildat personal på de fyra skolor som deltog i projektet samt tagit fram informationsmaterial till eleverna. Vi tog fram både broschyrer och en affisch tillsammans med våra ungdomar. 10 Pimpade rum 27

Verksamhetsberättelse 2017 1 Maskrosbarn 6570 deltog på våra föreläsningar/ utbildningar Gemensamma skolföreläsningar Under 2017 påbörjade vi samarbeten med stadsdelarna Centrum och Askim/ Frölunda/Högsbo, båda i Göteborg, genom att bl.a. genomföra gemensamma skolföreläsningar på högstadie- och gymnasieskolor. Föreläsningar och utbildningar Vi höll sammanlagt 110 föreläsningar och utbildningar under 2017; 73 för vuxna och 37 för elever. Genom dessa nådde vi över 4000 vuxna och 2300 elever under året! Vi genomförde två utbildningar för skolpersonal, då vi mötte ca 120 lärare, kuratorer och skolsköterskor. De har alla fått kunskap om hur de kan se och stötta målgruppen samt hur de kan hålla i en lektion för elever om hur det kan vara att växa upp med en förälder som har ett missbruk eller psykisk ohälsa. Under 2017 genomfördes våra första fyra utbildningar för jour- och familjehem. Genom dessa mötte vi över 150 jour- och familjehemsföräldrar som alla fått kunskaper om vad för stöd och hjälp ungdomar önskar och behöver vid placering, så att familjerna kan förstå och möta ungdomarnas behov på ett bättre sätt. Ett enormt viktigt arbete! Direktpåverkan Hela Maskrosbarns verksamhet bedrivs utifrån våra ungdomars behov, önskningar och erfarenheter. För att vi ska kunna göra ett riktigt bra påverkansarbete krävs självklart att vi arbetar tillsammans med ungdomarna och att deras tankar, idéer och synpunkter genomsyrar allt vi gör. Detta arbete har vi valt att kalla för direktpåverkan. 2017 påverkade våra ungdomar mer än någonsin tidigare. Sammanlagt var det närmare 250 ungdomar som var med och påverkade i 38 olika projekt/uppdrag. Vi arbetade även aktivt med återkoppling till ungdomarna som en viktig del i direktpåverkan för att ungdomarna skulle få reda på vad som har hänt och vilka resultat som har uppnåtts efter deras deltagande. Ett urval av projekt där våra unga medverkat: Våra två stora utvecklingsprojekt riktade till socialtjänsten, S.O.C. Hör Du Mig och Mellanrummet. Ungdomarna deltog på en mängd olika sätt, exempelvis i workshops, genom intervjuer, på arbetsmöten med socialkontor och på vår stora spridningskonferens i december. Framtagning av vårt nya skolmaterial riktat till elever. Vårt egna arbete inför att Barnkonventionen ska bli lag. De deltog i referensgrupper där vi arbetade med framtagning av hjälpmedel/konkreta verktyg för socialtjänsten att arbeta med utifrån artiklarna i BK. Pimpade samtalsrum på socialtjänsten. 250 ungdomar påverkade 38 projekt 28

Påverkansarbete 1 Maskrosbarn Medverkan på Almedalsveckan för att delta på seminarium och driva våra frågor. Uppdrag från Socialstyrelsen kring revideringen av deras handbok Samtal med barn som används flitigt av socialsekreterare runt om i landet. De deltog genom både enskilda intervjuer samt i en workshop. Uppdrag från SKL (Sveriges kommuner och landsting) kring dokumentationen i barnutredningar på socialtjänsten, hur den kan bli bättre och mer effektiv. Genom deltagande på workshop. Uppdrag från Socialstyrelsen, genom filmer och poddavsnitt till mininsats.se med syftet att rekrytera fler bra och engagerade kontaktpersoner, jour- och familjehem. Citat från ungdom om återkoppling: Åh så fint! Så himla fint och lärorikt att få varit med om och tagit del av ert hårda jobb! Och så bra att få en sådan här återkoppling för det blir så tydligt att man faktiskt fått vara med och göra skillnad. Ni är fantastiska! Fast det vet ni redan. Ni är förebilder för så många inklusive jag själv. 29

Påverkansarbete 1 Maskrosbarn S.O.C. Hör Du Mig Med stöd av Allmänna Arvsfonden drev vi under 2017 det tredje och sista projektåret i projektet Kompis Jag är bara en påse med pengar men nu under namnet S.O.C. Hör Du Mig. Under 2017 samarbetade vi med fem kommuner runtom i Sverige; Helsingborgs stad, Östermalms stadsdelsförvaltning, Bengtsfors kommun, Marks kommun samt Eskilstuna kommun. Fokus under 2017 var att med utgångspunkt i de problem och svårigheter som ungdomar i kontakt med socialtjänsten kan uppleva, arbeta fram lösningsförslag. I projektet använde vi oss av metoden tjänstedesign. Vi hade fem heldagsworkshops med samarbetskommunerna, där deltagarna bestod av socialsekreterare från respektive kommun samt ungdomar från Maskrosbarn, som varit i kontakt med socialtjänsten. Därefter genomförde vi arbetsmöten, intervjuer och referensgrupper innan vi slutligen landade i elva olika lösningsförslag. Lösningsförslagen var bland annat konkreta verktyg för socialsekreterare för att göra unga mer delaktiga och ett mentorskapsprogram där ungdomar var mentorer till socialsekreterare. Detta tre-åriga projekt avslutades med konferensen Tillsammans för framtidens socialtjänst som vi anordnade på Waterfront congress centre i Stockholm. Utöver representanter från våra samarbetskommuner och de ungdomar som deltagit i projektet deltog även Stockholms Socialborgarråd, den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården Cecilia Grefve, representanter från SKL samt forskare inom ämnet. I publiken satt socialsekreterare från kommuner runtom i Sverige, IFO-chefer, kommunpolitiker, sakkunniga, representanter från IVO, Socialstyrelsen och andra professionella. Under projektets tre år har vi grundligt undersökt och belyst de svårigheter och problem som finns för barn och unga som är i kontakt med socialtjänsten, men vi har även kommit med förslag på hur det kan bli bättre och vad unga önskar av socialtjänsten. S.O.C. Hör Du Mig kommunikationskampanj Vi namngav hela sista projekteåret S.O.C. Hör Du Mig, för att tidigt bygga in en kommunikativ aspekt i hela projektet och tydliggöra att denna fråga var av yttersta nyhetsvärde och mycket alarmerande (trots att inget skett inom området på flera år). Konceptet signalerade även att våra målgrupper, unga och socialsekreterare, ropar men ingen hör. En digital megafon till de som inte hörs i Almedalen Almedalen är en plats där varken barn eller socialsekreterares röster hörs. Vi åkte dit med flera av dem vi träffat genom våra workshops. Med oss tog vi även alla de andra röster vi samlat under projektets första del. Vi öppnade en larmcentral med larmnummer där socialsekreterare, barn och allmänhet 11 olika lösningsförslag 31

Verksamhetsberättelse 2017 1 Maskrosbarn kunde ringa och skicka in sina röster om vad de kände inför problemen inom socialtjänsten. Rösterna spelade vi upp i sociala medier och under de åtta välbesökta seminarium vi arrangerade eller deltog i. Larmnumret blev en konversationsstartare som gjorde det möjligt för oss att prata med många människor som inte kände till vad vi jobbade för, och våra sociala kanaler gick heta under veckan. Vår film sågs av en halv miljon Enormt engagemang kring filmatiseringen av barn och socialsekreterares röster Under tidig höst släppte vi en filmatisering av socialtjänstens utmaningar, baserad på alla de röster vi hade samlat in under våren. Planen var att filmen skulle ses av så pass många att vi kunde använda den som dörröppnare till media som inte tyckte att frågan var tillräckligt aktuell. Genom ett intensivt spridningsarbete sågs filmen av nästan en halv miljon människor. Med filmen som ingång valde media att aktualisera frågan och intervjuade oss. Ett 60-tal tidningar skrev och Ekot rapporterade vid varje nyhetssändning en hel dag där även SSR och SKL fick komma till tals. Kommunpåtryckning Genom filmen ville vi nyttja engagemanget och skapa en "call to action" som vi visste skulle kräva en hel del av människor Kommunpåtryckningen. För att visa sitt missnöje/engagemang i frågan kunde allmänheten gå in och skicka ett brev till sin kommunpolitiker. Ett brev där barn och socialsekreterare hade ställt gemensamma krav på den sociala barn- och ungdomsvården. På soc.hördumig.se kunde alla sedan se vilka kommunerna som hade fått en påtryckning. Kära Stefan... För att inte utlämna regeringens roll i arbetet om kommunens resurser så skrev en ungdom i Maskrosbarns organisation ett brev riktat till vår stadsminister. Vi visste att stadsministern själv hade fått hjälp av socialtjänsten en gång i tiden. Som fosterhemsplacerad kunde vi tala direkt till hans hjärta och visa på att mycket lite hade utvecklats inom socialtjänsten sedan han själv var ung. Brevet syftade till att få ytterligare spridning i frågan hos allmänheten och öka trycket på regeringen att ta med sig frågan in i valåret. Enorm medial räckvidd på ett "smalt" problem Med en medial räckvidd på 7 400 000, och en mediaspridning från SR Ekot och Aftonbladet till lokal radio och press. En total speltid på de två kampanjfilmerna på 75 dygn och en räckvidd på över en halv miljon, hade vårt budskap verkligen fått spridning. 75 dygns speltid av två kampanj filmer 32

Påverkansarbete 1 Maskrosbarn 71 % av Sveriges kommuner fick brev 71 procent av Sveriges kommuner fick en påtryckning Trots den höga tröskeln i vår "call to action" Kommunpåtryckningen, så gick 1000-tals människor in och skickade brev. Resultatet: Över 71 procent av Sveriges 290 kommuner fick en påtryckning i form av samlade brev från sina kommuninvånare. Systemet har vaknat och pengar skjuts till 14 procent av de kommunledningar som fick en påtryckning har svarat att frågan är prioriterad i deras kommun och att de kommer arbeta vidare med ungas delaktighet och ökade resurser inom socialtjänsten. Som organisation har vi även fått insyn i flera viktiga satsningar som kommer att göras och äntligen har frågan börjat få den uppmärksamhet den förtjänar. Mellanrummet Ett resultat av rapporten Jag är bara en påse med pengar (Maskrosbarn 2016) var att det stöd som socialtjänsten idag tillhandahåller ofta inte matchar de behov som finns hos barn och unga. Stödet som erbjudits har sällan utvärderats och har sett likadant ut under en lång tid. Särskilt tydligt blev det mellanrum som finns mellan öppenvårdsinsatser och placering. Detta var utgångspunkten för projektet Mellanrummet. Med stöd av World Childhood Foundation startade vi under 2017 projektet Mellanrummet vars främsta syfte var att utveckla nya stödinsatser som i omfattning ligger mellan öppenvård och placering. För att utveckla nya insatser använde vi oss av metoden tjänstedesign. Vi genomförde intervjuer med ungdomar, yrkesverksamma, representanter från SKL, IVO samt utvecklingsledare för Stockholms stad. Vi genomförde en workshop tillsammans med ungdomar och socialsekreterare och ett design-jam där forskare, socialsekreterare, ungdomar, jurister och andra professionella medverkade. Arbetet resulterade i att vi i slutligen landade i tre helt nya stödinsatser; Stödperson, Drop-in boende och sovplats.com. Gemensamt för dessa tre är att de innehåller en hög grad av medbestämmande från ungdomens sida samt att de är helt utformade utifrån ungdomars behov och önskningar. Nyckelordet för dem är andrum. Dessa presenterades under konferensen Tillsammans för framtidens socialtjänst och diskuterades med den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården Cecilia Grefve. Projektet fortsätter under 2018. 3 nya stödinsatser: Stödperson Drop-in boende sovplats.com 33

#SOCHÖRDUMIG ÄR ETT ROP PÅ HJÄLP, KRAV PÅ FÖRÄNDRING OCH BÖRJAN PÅ ATT FINNA LÖSNINGAR DET HANDLAR OM EN SOCIALTJÄNST I KRIS. Sveriges socialsekreterare lägger i genomsnitt två procent av sin tid på möten med barn och unga. De insatser som socialtjänsten har möjlighet att erbjuda unga som lever i utsatthet är inte tillräckliga och brister ofta i kvalité. Samtidigt hörs varken socialsekreterares eller ungdomars röster i rum där beslut fattas. Genom #SocHörDuMig och larmnumret 020 555 333 kan socialsekreterare och unga göra sina röster hörda. Vi på Maskrosbarn tar rösterna vidare till Almedalen, en plats där de verkligen behöver höras. BESÖK OSS I ALMEDALEN Som en del av initiativet S.O.C. - Hör du mig, har Maskrosbarn tagit fram en helt ny process där ungdomar och socialsekreterare samverkar för att förbättra bemötande och insatser inom kommunen. Redan i år har fem kommuner i framkant påbörjat detta arbete. RING OCH GÖR DIN RÖST HÖRD! (SAMTALET KOSTAR INGET) UNGAS DELAKTIGHET S.O.C. 1 2 3 INOM SOCIALTJÄNSTEN HÖR DU MIG EN FRAMTIDSSPANING SAMHÄLLETS INSATSER FÖR BARN I UTSATTHET #SocHörDuMig Kan ungdomar själva vara med och påverka beslut, förbättra socialtjänsten samt den egna utredningen? Socialsekreterare och ungdo mars röster om framtidens socialtjänst. Junis, Maskrosbarn och ungdomar diskuterar brister som får livsavgörande konsekvenser. NÄR Torsdagen den 6/7 kl. 9.55-10.15 NÄR Tisdagen den 4/7 kl. 9.10-9.50 NÄR Torsdag den 6/7 kl. 16.00-17.00 VAR Tältet på Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21 VAR Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21 VAR Soberian, Kilgränd 1 Jag förstår inte vad de gör ibland, det är som att inget händer och det går aldrig att få tag på soc. / ungdom Ibland känns utbudet så snävt, vi gör en utredning och kommer fram till att barnet eller ungdomen har en massa behov men så har vi inte insatser eller stöd som svarar upp till de behoven. / socialsekreterare Soc trodde inte på mig, de sa att jag överdrev. / ungdom Soc kunde inte förstå vad jag ville och kunde inte se mina behov utan såg bara allt inom en viss ram och att allt skulle följas inom den där ramen. / ungdom Socialtjänsten tar föräldrarnas parti istället för barnets och då känns det som att jag inte är någon utan bara till besvär. / ungdom När man har kommit till socialtjänsten har man liksom känt sig som en arbetsuppgift och en sak, inte en människa. / ungdom

Toolbox En verktygslåda för socialsekreterare Maskrosbarn har tillsammans med unga och socialsekreterare utvecklat ett antal verktyg som socialsekreterare kan att använda i mötet med unga. Syftet med verktygen är att det ska bidra till ett medskapande tillsammans med unga, men även att de ska göra det enklare att både ge information och att som ung ta till sig informationen. Nedan ser ni ett urval av dessa. SOC Box Flödesschema Detta är ett verktyg som med fördel kan användas initialt i en kontakt men även senare om socialsekreteraren upplever att behovet finns. Tanken är att socialsekreteraren ska kopiera eller skriva av medföljande ord och lägga dessa framför ungdomen och frågar vilka av dessa ord som är viktiga. Detta blir ett sätt för socialsekreteraren och ungdomen att ha ett samtal kring vad ungdomen önskar i kontakten med socialtjänsten. Frågekortlek Vad har jag för rättigheter i kontakt med socialtjänsten? Kommer mina föräldrar få veta det jag berättar för dig? Hur kontaktar jag dig? Frågekortleken innehåller arton vanliga frågor som unga brukar ha i kontakt med socialtjänsten. Tanken är att socialsekreteraren lägger fram dessa kort och berättar för ungdomen att det här är vanliga frågor som unga brukar ha, är det någon av dessa frågor du vill ställa till mig. Det blir då ett mer avdramatiserat sätt att ställa frågor och ungdomen får genom detta även vara med och påverka vad de ska prata om. En visualisering av utredningsprocessen som socialsekreterare kan använda för att på ett enklare sätt förklara vad som kommer att hända i utredningen och vart i processen ungdomen befinner sig nu. Termometern 5 Röd En placering är oundviklig. Vart blir placeringen? Vad vill vi se för skillnad innan du kan återvända hem? 5 4 Orange Blir det inte skillnad i din situation kan du inte bo kvar hemma. 4 Vi behöver göra en plan för placering om det skulle bli aktuellt. Finns det någon i det egna nätverket som du kan/vill bo hos? 3 Gul Vi är oroliga och vi behöver veta vad det finns för skydd för dig i din nuvarande situation som gör att vi kan undvika en placering. 3 2 Grön 2 1 Blå Placering är inte aktuellt. Vi ser dessa skydd för dig i din nuvarande situation. Det finns annan hjälp för dig att få, exempelvis... Placering är fortfarande inte aktuellt men det kommer att krävas förändring för att vi ska vara trygga med hur du har det. Den oro som vi har kan lösas på ett annat sätt än genom placering 1 Termometern är till för socialsekreteraren att använda i enskilda samtal med ungdom för att öppet och tydligt kunna prata om den oro som finns.tanken är även att ungdomen ska kunna utrycka om den håller med eller tänker annorlunda kring oron.

Verksamhetsberättelse 2017 1 Maskrosbarn 24 olika uppdrag Opionsbildande arbete Under 2017 deltog vi i många viktiga forum för att föra fram våra ungdomars röster, sammanlagt i 24 olika uppdrag. Bland annat har vi gett synpunkter (remissvar) gällande ny lagstiftning och åsikter på flera olika regeringsuppdrag kring områden som berör våra ungdomar. Dessutom har vi gett input på olika typer av stödmaterial/utbildningsmaterial för professionella som möter våra ungdomar. Det här är en väldigt viktig del i arbetet med att påverka strukturer i samhället så att fler barn och unga i vår målgrupp får rätt stöd och hjälp i rätt tid, samt att fler unga görs delaktiga i frågor som rör deras liv. Exempel på uppdrag: Remissvar gällande föreskrifter och allmänna råd till Konsulentverksamheter som tillhandahåller jour- och familjehem, innehåller bl.a. större krav på egen kontroll av de hem som verksamheten tillhandahåller. Stödmaterial för att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv på socialtjänsten inom Stockholm stad, vi såg över det och gav synpunkter på det nya materialet. Socialstyrelsens revidering av utbildningsmaterialet för jour- och familjehem i Sverige Ett hem att växa i, vi fick ge våra synpunkter på innehållet och bidrog med citat och en inledande text från våra ungdomar till den nya utgåvan. Regeringsuppdraget "Utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga". Regeringsuppdraget "Placerade barns psykiska ohälsa". Vi lyfte våra ungdomars röster kring området. Stödmaterial för första linjens (vårdens) arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Referensgrupp om "Framtidens socialtjänst, översyn av socialtjänstlagen", för att lyfta de viktigaste förändringar som behöver göras i socialtjänstlagen. Kommunikation 2017 var året då vi satsade extra på att nå ut med våra budskap och öka vår kännedom. Vi gjorde ett stort arbete med att se över alla våra egna kanaler och skapa strategier för hur vi skulle kunna förbättra dem. I denna satsning gjorde vi bland annat ett stort lyft av hemsidan, både genom att arbeta med det visuella uttrycket och informationen som finns på sidan. Det resulterade bl.a. i flera nya texter riktade till vuxna som arbetar med unga, generella tips på hur vuxna kan stötta barn som far illa och ett nyhetsrum med nyheter och ak- 36

Påverkansarbete 1 Maskrosbarn 22 % fler följare på Facebook tuella projekt. Vi hade även referensgrupp med ungdomar som fick titta på den information som riktas till dem. Som ett resultat av deras input gjorde vi flera språkliga och strukturella förbättringar. Vi påbörjade även en taktisk satsning i sociala medier där vi arbetade strukturerat med en plan för olika kanaler, mer rörligt material och samarbeten. Detta resulterade bl.a. i att vi under året lyckades öka våra följare med 22 procent på Facebook och 51 procent på Instagram, samtidigt som vi bibehöll engagemanget hos våra följare! Ett av våra mest populära inlägg på Facebook från året nådde närmare en halv miljon människor, gillades av närmare 10 000 och delades inte mindre än 2 968 gånger. Vi arbetade proaktivt med mediabearbetning, budskap och kommunikation som stöttade och lyfte vårt påverkansarbete. Vi syntes i allt från debattartikel i Aftonbladet via Ekot till GP, SR och SvD, med ett särskilt fokus på Västra Götaland. Som ett resultat på vår framgångsrika satsning inom kommunikation tilldelades vi silver i Stora PR priset, fick utnämnelsen Årets Megafon av Inkludera och nominerades till Hetast i Almedalen. 51 % fler följare på Instagram 37

VERKSAMHETSÅRET STÖDPARTNERS Vi skänker pengar, men framförallt vill vi via våra restauranger erbjuda en trygg mötesplats för ungdomar, som tillsammans med coacher träffas hos oss regelbundet. Att samlas kring måltider och att vara en del av att skapa en positiv gemenskap känns bra. / Taco Bar

Våra ambassadörer Jonas Hallberg Det känns fantastiskt kul att vara en av Maskrosbarns ambassadörer. Med min egen uppväxt i bagaget hoppas och tror jag att jag kan inspirera fler maskrosbarn och hjälpa organisationen att föra fram sitt viktiga budskap. Jag känner mig stolt över uppdraget och ser fram emot gemensamma aktiviteter. Till alla maskrosbarn, glöm ALDRIG bort vi är BÄST!! Kramar Jonas xxxxx Petter Menning Som idrottsman vet jag att det är viktigt att arbeta tillsammans med andra för att nå sina mål, och därför tycker jag det ska bli superkul att arbeta med Maskrosbarn. Jag är själv ett maskrosbarn som hittade min plats i idrotten och jag är övertygad om att vi kommer kunna göra bra saker tillsammans! Ingenting är omöjligt för oss! Foto: Evelina Menning Foto: Anna-Lena Ahlström Peter Jöback Jag är otroligt glad och stolt över att ha fått möjligheten att hjälpa denna viktiga organisation som dess ambassadör. Jag är själv ett maskrosbarn så för mig känns det rätt och viktigt att göra det jag kan för barns rätt att få vara barn. Från ett maskrosbarn till er andra tillsammans kan vi förändra och bli starka!

Våra stödpartners och stiftelser 1 Maskrosbarn Stöd från företag och ny lokal 2017 var ett år som bjöd på både utmaningar och utveckling på företagssidan. Den stora utmaningen under Q1 och Q2 var flytten till nya lokaler i Stockholm. Det tog lång tid att hitta en lokal som skulle vara optimalt rustad för våra olika verksamheter, ligga relativt centralt i Stockholmsområdet och kosta så lite som möjligt. Tack vare ett stödpartnerskap med Bring hittade vi till slut ett nytt kontor i Hägersten dit vi flyttade i juni. Under året valde två av våra större partnerföretag, Johnson & Johnson Consumer Nordic och LYNX, att öka sitt årliga stöd och bli Maskrosbarns första huvudpartners. Ett huvudpartnerskap innebär att företaget bidrar långsiktigt med ett betydande monetärt verksamhetsstöd som främjar Maskrosbarns arbete med stöd, påverkan och expansion. J&J:s och LYNX:s donationer är de största årliga donationerna från företag i organisationens historia. Vi fick även några nya stödpartners, bland annat advokatfirman Kilpatrick & Townsend och ICA Maxi Solna, samt fortsatte att fördjupa relationerna med våra befintliga stödföretag. Tack vare företaget Genova och vår första privata beskyddare Andreas Eneskjöld kunde vi desstuom husera flerar av våra läger på vackra Härjarö, helt kostnadsfritt, vilket hjälpte organisationen mycket. Under året genomförde vi enligt tradition en partnerlunch på Hilton, där vi samlade våra stödpartners och berättade om hur deras stöd bidragit till viktiga händelser inom organisationen samt lyfte olika typer av samarbeten. Vi hade även vårt årliga julmingel, där alla åter fick en chans att samlas, träffa personalen på Maskrosbarn och slå in de julklappar som vi skickar ut till alla barn i organisationen. Utöver dessa aktiviteter har vi besökt flera partnerföretag för att föreläsa och återrapportera kring organisationen och resultatet av deras viktiga stöd. Under slutet av året lanserades även Maskrosbarns Beskyddarprogram som kommer att bestå av privatpersoner främst inom näringslivet, som bidrar med ett monetärt stöd och hjälper oss att nå fler donatorer/företag. Ambassadörer Under 2017 har vi genomfört olika aktiviteter med våra ambassadörer; Peter Jöback, Petter Menning och Jonas Hallberg. De har varit med på vår ungdomsgård Torsdagsmys där de har deltagit i aktiviteter med barnen och berättat om sig själva. De har alla på olika sätt hjälpt oss att öka vår kännedom och nå ut med båra budskap mot allmänheten. Peter Jöback hjälpte t.ex. att sprida vår julkampanj i sociala medier och har flera gånger under året lyft vår organistaion i sina kanaler. Sammantaget har de gjort en mycket fin insats för organisationen. 41

Hilton Sedan 2014 har vi Hilton Slussen som stödpartner. De stöttar oss genom att låna oss bra och fina konferens- och möteslokaler, bjuda ungdomarna på frukostar, samla in pengar till vår organisation och bjuder oss på julbord både på hotellet och hos oss, via catering. Hilton har förutom utmärkta lokaler för våra olika aktiviteter gett oss ett mycket trevligt och proffsigt bemötande. Nordier och Genova Sedan 2016 är fastighetsbolagen Genova och Nordier stödpartners till Maskrosbarn. De hjälper oss främst inom fastighetsrelaterade frågor, men även genom att donera ett verksamhetsstöd, julgåvor och inte minst genom att upplåta fantastiska Härjarö herrgård till lägerverksamheten. Maskrosbarns beskyddare Andreas Eneskjöld är involverad i bägge bolagen. Vår årliga julklappsinslagning Vi träffar våra stödpartners kring olika aktiviteter varje år, bland annat den årliga julklappsinslagningen. Tillsammans slår vi in julklappar som skickas ut till våra ungdomar. Vi får samtidigt ett fint tillfälle att i lugn och ro prata med och umgås våra engagerade stödpartners.

Våra stödpartners och stiftelser 1 Maskrosbarn Inget skulle vara möjligt utan er... Allbastiftelsen Andreas Eneskjöld Allmänna Arvsfonden Apotekare Fredrik Mossbergs stiftelse BBQ & Chili Bring CaMa Service Flytt & Städ Carolines Kök Edblad Elsa och Harry Gabrielssons stiftelse Flippin Burgers Folkhälsomyndigheten Fruktdealen Genova GT barnens dag Gustav Nordebrink Göteborgs stad Hertz Hilton ICA Maxi Stormarknad Nacka ICA Maxi Stormarknad Solna ICA Maxi Stormarknad Värmdö Inkludera Invest Johan & Nyström Johnson & Johnson Consumer Nordic Kilpatrick & Townsend Kristoffer Nolgren Kronprinsessan Margaretas minnesfond Kungliga sällskapet Pro Patria Kungliga patriotiska sällskapets understödsfond Lynx Asset Management Mange Hellberg Mattssons familjestiftelse Mats Kleberg stiftelse Mynewsdesk Nordier Property Advisors Olle Engkvist stiftelse Orkla Confectionery & Snacks Sverige Oscar Hirch Stiftelse Oscar och Maria Ekmans stiftelse Parks & Resorts Scandinavia Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse Polar Seafood Radisson Blu Waterfront Hotel Reebok Ricoh Sverige AB Salesforce Socialstyrelsen Sten A Olssons stiftelse Stiftelsen EMQ Stiftelsen Claes och Minna Livijns fond Stockholms fjällkolloniförening Stockholms stad Taco Bar The Motor Production TiFood Tingstad Triggerfish Vasakronan Wallenstam World Childhood foundation Åhlén stiftelsen Ö&B Och många fler... Stort tack till er och övriga som stöttat vår verksamhet under 2017. 43

Årsredovisning Maskrosbarn

www.maskrosbarn.org De på Maskrosbarn har ju verkligen stöttat ens drömmar och verkligen omfamnat en. De pekar på alla fördelar man har och påminner om att drömmar det är viktigt. / Ungdom