Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj

Relevanta dokument
Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Barn som bevittnat våld

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Våra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS Doktorsavhandlingar

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner

Rapport 2006:56. Barn som bevittnat våld Vad gör socialtjänsten?

Utveckling av bedömningsinstrument. för våldsutsatta barn

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN. Ann-Sofie Bergman

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Kvinnofridssatsning Socialtjänst

Samtal enligt Trappan-modellen som stöd till barn som bevittnat våld eller varit utsatta för direkt våld

Välkomna. Monica Johansson Verksamhetssamordn are

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016

KIDS CLUB I SVERIGE. Resultat från en förstudie av en metod för att stödja barn som upplevt våld mot mamma. RAPPORT. Åsa Källström Cater, Karin Grip

Enhetspriser och behandlingskostnader för behandlingar mot våld i nära relationer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

TRAPPAN-METODEN FÖR BARN SOM UPPLEVT VÅLD I SIN FAMILJ Reflektioner utifrån olika perspektiv

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014

Flyktingbarnteamet Göteborg

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

Barn som lever i våld

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Relationsvåldscentru m

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017

Våld i nära relationer en risk för små barns hälsa och en uppgift för barnhälsovården Värna våra yngsta Stockholm oktober 2017

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Utvärdering av stödinsatser riktade till barn som bevittnat våld i familjen och deras mammor

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Uppmärksamma den andra föräldern

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

En lärande utvärdering med programteoretisk ansats av VIP

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Krissamtal med barn som bevittnat våld i sina familjer - arbetsmodellen Trappan 7,5 högskolepoäng, HT 2014 Stockholm

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars Gunilla Cederström

Hur mår unga i Gävleborg?

Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister

Handlingsplan för arbete mot våld i nära relation Socialkontoret i Strängnäs kommun

Handlingsplan för arbete mot våld i nära relation för Socialkontoret i Strängnäs kommun

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Ska vi verkligen fråga alla?

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Transkript:

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Syfte, upplägg och genomförande Linnéa Almqvist Projektkoordinator Linnea.Almqvist@psy.gu.se Regeringsuppdrag Hösten 2007 regeringsbeslut om en Nationell handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor (Skr. 2007/08: 39) Dåvarande IMS vid Socialstyrelsen gav år 2008 professor Anders Broberg, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, i uppdrag att utvärdera effekterna av stödinsatser riktade till barn som bevittnat våld mot mamma 1

Projektgruppen bestod av Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads universitet Åsa K Cater & Anna Forssell, Örebro universitet Maria Eriksson & Clara Iversen, Uppsala universitet Studiens syfte och frågeställningar Syfte: att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser för barn som bevittnat våld mot sin mamma, inklusive: Beskriva barnens situation utifrån vårdnad, boende, umgänge och utsatthet för våld, samt barnens hälsa och välbefinnande när insatsen påbörjades Förändrades barnens hälsa och välbefinnande från när insatsen påbörjades till ett år senare och skiljde sig förändringen åt mellan olika typer av insatser? Hur stor andel av barnen hade problem på klinisk nivå gällande allmän psykisk ohälsa och posttraumatiska symtom före och efter de olika insatserna? Vad tyckte mammorna och barnen om de insatser de hade fått? Skiljde sig deras nöjdhet mellan olika insatser? 2

Val av verksamheter till studien RCT studie inte möjligt Under våren 2008 kontakt med verksamheter inriktade på att ge stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Väl etablerade Kunna beskriva sin metod Finansiellt och personellt rimligt stabila Rimliga ur datainsamlings synvinkel (mellersta Sverige) Jämföra med varandra OCH med realistiska alternativ: Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Skyddade boenden och Socialtjänsten (IFO och Familjerätt). Inkluderade verksamheter 1. Verksamheter med särskild inriktning på barn som bevittnat våld mot mamma Trappan - individuella krissamtal med barn enligt Trappanmodellen (Arnell & Ekbom): Etablera kontakt Rekonstruktion Förmedla kunskap om krisreaktioner 4-10 samtal (Frizon Södertälje, Trappan Uppsala, Gruppverksamheten Fridlyst Huddinge) 3

Inkluderade verksamheter (forts) 1. Verksamheter med särskild inriktning på barn som bevittnat våld mot mamma Gruppstöd för barn utifrån en anpassad version av CAP Children Are People too (Bojen Göteborg, Grinden Gävle) Gruppbehandling av barn inom ramen för myndighetssamverkan, Utväg. (Utväg Göteborg, Utväg Skaraborg) Traumafokuserad korttidsterapi i grupp (BUP Grinden Stockholm) 10-15 ggr i grupp Inkluderade verksamheter (forts) 2. Jämförelseverksamheter med stödjande insatser för barn Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP Skärholmen, BUP Värmland, BUP Gamlestaden) Socialtjänstens IFO (Individ o familjeomsorg, Karlstad och Kristinehamn) Skyddade boenden (Siri Uppsala, Kvinnohuset Örebro) 3. Jämförelseverksamhet utan stödjande insatser för barn Socialtjänsten familjerätt (Familjerättsbyrån Göteborg) 4

16 verksamheter i fem grupper VÅ-Grupp VÅ-Individ BUP Sbo/IFO FamR Hur gick studien till? Alla verksamheter: Basdatablad för alla nybesök Rekrytering av forskningsdeltagare från BUP och Socialtjänstverksamheter genom screening av nybesök Systematisk undersökning av förekomsten av våld mot mamma med hjälp av Partner Violence Screening (PVS). Mammor vars svar indikerade att de varit utsatta för våld i en nära relation informerades om projektet och tillfrågades om deras namn och telefonnummer fick lämnas till forsknings-projektets kontaktperson för mer information. 5

Basdatablad barn 3-13 år IFO 72 Barn FamR 261 Barn BUP 576 Barn Tillfrågade om förekomst av våld IFO 63 Barn (88%) FamR 230 Barn (88%) BUP 473 Barn (82%) Barnen vars mammor utsatts för våld IFO 43 Barn (68%) FamR 150 Barn (65%) BUP 111 Barn (23%) Forskningsdeltagare Mammorna grundläggande kunskap i Svenska språket (möjlighet att genomföra intervjun utan tolk) Barn i åldern 3-13 år Barn 9-13år egna informanter Förövare med gemensam vårdnad - behövde vara informerade om att barnet deltog i stödinsats - ge samtycke till att barn 9-13år fick delta som egen informant 6

Etiska överväganden Godkänt av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Dnr. 565-08) Svåraste frågan gemensam vårdnad Samtyckesblankett skickades till pappan under förutsättning: a) Att mamman och barnet själva samtyckt till att delta b) Att mamman accepterade att vi tog kontakt med pappan (en förutsättning för barnets deltagande vid gemensam vårdnad) Pappan erbjöds möjligheten att fylla i formulär om sig och sitt barn Hur gick studien till? Upprepad mätning vid tre tillfällen: T1 Förmätning; före eller i samband med att stödinsatsen påbörjades T2 Eftermätning (4-6 månader senare) efter avslutad stödinsats T3 Ettårsuppföljning (11-13 månader efter förmätningen) Rekrytering av forskningsdeltagare (T1) påbörjades i augusti 2008 och avslutades i april 2010. Sista ettårsuppföljningen (T3) gjordes i mars 2011. 7

Hur gick studien till? (forts) Oberoende intervjuare genomfört insamlingen Intervju med mamman om henne själv bakgrund, relationen till förövaren, utsatthet, nuvarande livssituation, socialt stöd mm. Intervju med mamman om barnet (en intervju om varje barn), bakgrund, relationen till förövaren mm. Intervju med barnet (9-13 år) skola och fritid, familjesituation, mm. Hur gick studien till? (forts) Standardiserade skattningsskalor Mamma om sig själv Förekomst av våld i nära relationer (CTS-2) Allmän psykisk ohälsa (SCL-90) Posttraumatisk stress (IES) Känsla av sammanhang (KASAM) Upplevd livskvalitet (Stegen) 8

Hur gick studien till? (forts) Standardiserade skattningsskalor Mamma om barnet Styrkor och svårigheter hos barn (SDQ) Social kompetens (Soc-komp) Emotionell reaktivitet/regleringsfömåga (ER-P) Våld barnet upplevt (CTS-2) Hur gick studien till? (forts) Standardiserade skattningsskalor Barnet om sig själv Våld barnet bevittnat (VBB) Social känslighet Trauma (TSCC) Trygghet i relation till mamma/pappa (JoMM/P) Hur mår du? 9

Barn och mammor som deltog i studien 321 vuxna med 428 barn accepterade att kontaktas av forskningspersonalen för att få mer information om studien Sammanlagt inkluderades 227 vuxna informanter varav 219 mammor som utsatts för våld i sin nära relation, som lämnade uppgifter om 315 barn mellan 3 och 13 år (47% flickor), varav 69 barn mellan 9 och 13 år själva deltog som informanter. Barn och mammor som deltog i studien 321 vuxna med 428 barn accepterade att kontaktas av forskningspersonalen för mer information om studien 227 vuxna informanter och 315 barn som samtycker till forskning Bortfall redan innan första mättillfället, pga. Ville inte längre Inte orkade med fler kontakter för sig själv eller sitt barn Så svårt att få till intervju att det tillslut inte blev av Rädsla 10

Barn och mammor som deltog i studien Bortfall av forskningsdeltagare Av de 315 barnen vid T1 Bortfall vid T2: 28 procent (87 barn) Bortfall vid T3: 38 procent (119 barn) Av de 69 barnen i ålder 9-13 som var egna informanter vid T1 Bortfall vid T2: 32 procent (22 barn) Bortfall vid T3: 48 procent (33 barn) Likartat bortfall för de flesta verksamheter Lägst bortfall för BUP gruppen (19%) Högst bortfall för Skyddade boenden och IFO (50%) Bortfallsanalys Mammor som genomfört samtliga mätningar hade jämfört med de som avbröt sitt deltagande: Högre ålder Färre barn (2,0 vs. 2,5) Högre socioekonomisk status Bättre stöd (övrig släkt /grannar och vänner) Klart lägre självrapporterad våldsutsatthet (CTS-2) Mådde bättre vid T1 än de som avbröt Barnen som fanns kvar i studien vid samtliga mättillfällen hade upplevt mindre våld än de som inte fullföljde alla mättillfällen. 11

Rapportering Rapporten finns att ladda ner (gratis) www.psy.gu.se/forskning/omrades_och_forskargrupper/pip/ Kan beställas tryckt (150kr), sänd e-post till: Marie-Louise.Ryberg@psy.gu.se Framtiden: Tre doktorsavhandlingar; Anna Forssell Örebro universitet Karin Grip Göteborgs universitet Clara Iversen Uppsala universitet Kom ihåg detta till efter lunch! Fem analysgrupper VÅ-Grupp VÅ-Individ BUP SBo/IFO FamR 12