Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Relevanta dokument
Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 6

Hambley avsnitt

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Ellära och Elektronik. Föreläsning 7

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Hambley avsnitt

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

IE1206 Inbyggd Elektronik

Spolens reaktans och resonanskretsar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

IE1206 Inbyggd Elektronik

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Föreläsning 3/12. Transienter. Hambley avsnitt

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

IE1206 Inbyggd Elektronik

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Impedans och impedansmätning

Föreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Växelström och reaktans

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Elektroakustik Något lite om analogier

1 Grundläggande Ellära

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

LabVIEW - Experimental Fysik B

IE1206 Inbyggd Elektronik

Mät kondensatorns reaktans

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Alltså är {e 3t, e t } en bas för lösningsrummet, och den allmänna lösningen kan därmed skrivas

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

IE1206 Inbyggd Elektronik

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

TENTAMEN Elektronik för elkraft

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Växelström i frekvensdomän [5.2]

LABORATION 3. Växelström

Laboration - Va xelstro mskretsar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans och impedansmätning

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

10. Kretsar med långsamt varierande ström

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Laboration, analoga applikationer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Elektronik 2018 EITA35

Operationsfo rsta rkarens parametrar

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Elektronik 2017 EITA35

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Tentamen i Elektronik fk 5hp

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

4. Elektromagnetisk svängningskrets

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

TSTE24 Elektronik. TSTE24 Elektronik. Introduktion Mark Vesterbacka. Ansvarig. Websida. Material

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Transkript:

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8 Mer om bandpassfilter och bandspärrfilter esonanskretsar Copyright 008 Börje Norlin Bandpassfilter För att konstruera denna typ av filter krävs både en kondensator och en spole U in C U ut U ut Z p U Z p in Z p U in j ω Z jωc jω jω p jωc jω ω jωc Copyright 008 Börje Norlin

esonansfrekvens esonasfrekvensen för bandpassfiltret är: ω r Vid resonansfrekvensen ω r ger filtret den största förstärkningen H Z ( ω ) p Z p jω ω Z p ( ω ) H ( ω ) r r Copyright 008 Börje Norlin 3 Undre och övre gränsfrekvens Dessutom definierar man en undre och en övre gränsfrekvens då realdel ldloch himaginärdel iädlih( i H(w) är lika, dvs när Z p blir H ( ω ) Ur Z p kan vi finna två positiva lösningar ω ω Z p Vi erhåller sambanden ω ω ω ω Copyright 008 Börje Norlin 4

ω ω Gränsfrekvenser ω ω Vi löser ut värden på frekvensen ur dessa uttryck ω C ω 0 ω C ω 0 ω ω ω 0 ω C C 0 ωu C C ω ö C C Copyright 008 Börje Norlin 5 Uttryck för gränsfrekvenser Vi har alltså erhållit följande ωu C C ωö C C Undre gränsfrekvensen är alltid positiv eftersom rotuttrycket alltid är positiv med större belopp än den negativa kvoten Vi får även två lösningar ωu C C ωö C C men eftersom negativa frekvenser inte är fysikaliskt meningsfulla bortser vi ifrån dessa lösningar Copyright 008 Börje Norlin 6 3

Bandbredd Bandpassfiltrets bandbredd blir B ωö ωu C C C C C Uttrycken för resonansfrekvens och bandbredd är alltså betydligt enklare än uttrycken för gränsfrekvenser ω r B C Copyright 008 Börje Norlin 7 Approximation av bandpassfilter Snabbmetod att bestämma typ av filter Sätt in extremvärden ω0 0 (likström) och ω (HF) åga frekvenser - C kondensatorn blir ett avbrott, spolen leder obehindrat U C in Spänningen U ut 0 (kortsluten) Höga frekvenser - C kondensatorn leder obehindrat, spolen blir ett avbrott U C in Spänningen U ut 0 (kortsluten) U ut U ut Copyright 008 Börje Norlin 8 4

Approximation av bandpassfilter fortsättning Snabbmetoden Titta på ett mellanvärde förutom extremvärdena Måttlig frekvens - både spolen och kondensatorn ger en reaktans Spänningen U ut > 0 (ges av spänningsdelning) g) Filtret är ett bandpassfilter U in C U ut Copyright 008 Börje Norlin 9 Bandpass och bandspärrfilter Copyright 008 Börje Norlin 0 5

Bandspärrfilter Koppla och C i serie i stället för parallellt ger ett bandspärrfilter U in C U ut H ( ω ) jω jωc jω jωc ωc j ω ω ω jωc Copyright 008 Börje Norlin Serieresonans Generellt för seriekoppling av, och C Vid resonans är X och X C lika men motriktade, de tar ut varandra All spänning över resistorn Copyright 008 Börje Norlin 6

Spänning över resistorn i C-kretsen Copyright 008 Börje Norlin 3 Effekt i C-kretsen Den reaktiva effekten pendlar mellan spolen och kondensatorn Aktiv effekt utvecklas däremot i resistorn Copyright 008 Börje Norlin 4 7

esistansens frekvensberoende Copyright 008 Börje Norlin 5 Spolens frekvensberoende Copyright 008 Börje Norlin 6 8

Kondensatorns frekvensberoende Copyright 008 Börje Norlin 7 C-kretsens frekvensberoende Copyright 008 Börje Norlin 8 9

Strömmens frekvensberoende Copyright 008 Börje Norlin 9 Hur påverkar serieresonanskretsen Hur /C påverkar serieresonanskretsen Copyright 008 Börje Norlin 0 0

Undre och övre gränsfrekvens esonansfrekvensen är nu när förstärkningen blir minst ω r Gränsfrekvenser då realdel och imaginärdel i ωc H(w) är lika, dvs när j H ( ω ) ω Ur detta kan vi finna två positiva lösningar ω C ω C ω ω ω ωc 0 ω ωc 0 ω 0 ω 0 Copyright 008 Börje Norlin Uttryck för gränsfrekvenser Vi kan lösa ut gränsfrekvenserna som ωu 4 ωö 4 Vi får även för bandspärrfiltret två extra lösningar ωu 4 ωö 4 men eftersom negativa frekvenser inte är fysikaliskt meningsfulla bortser vi ifrån dessa lösningar Copyright 008 Börje Norlin

Bandbredd Bandpassfiltrets bandbredd blir B ω ω 4 4 ö u Uttrycken för resonansfrekvens och bandbredd är ω r B Copyright 008 Börje Norlin 3 Godhetstal Kvoten mellan resonansfrekvens och bandbredd kallas Q-tal eller godhetstal (Q s för serieresonanskrets) ωr eaktiv effekt QS QS Aktiv effekt B C Stort ger lågt godhetstal och stor bandbredd. Beskrivs i kapitel 0.3 Genom att lösa differentialekvationer ilk i kan man visa att en kort störning ger upphov till en dämpad svängningsrörelse. Ju större desto snabbare dämpning (sämre godhetstal) Copyright 008 Börje Norlin 4