1 (7) Naturvårdsenheten Tåssåsens sameby om skyddsjakt efter en björn inom Tåssåsens sameby Länsstyrelsen beslutar att bevilja skyddsjakt efter en (1) björn inom Tåssåsens sameby och att beslutet omfattas av de villkor som följer. et gäller utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Villkor När får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får bedrivas under tiden från och med 12 april 2018 till och med 19 april 2018. Skyddsjakten får genomföras under hela dygnet. Länsstyrelsen ska inför varje jakttillfälle kontaktas på telefon 010-225 30 40. Länsstyrelsen avlyser skyddsjakten om tillåtet antal björnar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen äger rätt att omedelbart avlysa jakten om förutsättningarna för skyddsjakt förändras eller om jaktförhållandena förändras på ett sådant sätt att jakten inte kan genomföras i enlighet med gällande bestämmelser samt villkoren i detta beslut. Var får skyddsjakten bedrivas? Skyddsjakten får endast bedrivas inom det jaktområde som förevisas enligt bilaga 2. Länsstyrelsens personal som finns på plats får besluta att jakt som påbörjats i det angivna området får fullföljas även utanför områdena. Jakt får ske på annans mark. Vilka djur får fällas? Totalt får en (1) björn fällas. Vilka får utföra skyddsjakten? Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i skyddsjakten. Länsstyrelsens kontaktperson nås via Länsstyrelsens rovdjurstelefon 010-225 30 40. Postadress 831 86 ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon 010-225 30 00 Fax 010-225 30 10 E-post jamtland@lansstyrelsen.se Webb www.lansstyrelsen.se/jamtland
2 (7) Jaktledarens ansvar Jaktledaren ansvarar för att: informera Polismyndigheten när skyddsjakten påbörjas samt vid skyddsjaktens slut samt om djuren fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut vid behov kunna uppvisa dokumentation på vilka personer som deltagit vid respektive jakttillfället försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra vilt kan finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen sådana kommunikationsmedel används under skyddsjakten så att villkoren i detta beslut kan uppfyllas samtliga jaktdeltagare känner till beslutet och dess villkor i sin helhet om möjligt informera berörd markägare och jakträttsinnehavare att skyddsjakt kan komma att bedrivas på dennes mark under den jakttid som detta beslut omfattar Jaktmedel och jaktmetoder I Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka vapen och kulpatroner som får användas vid jakt efter björn. De utsedda jaktdeltagarna får, utan närvaro av Länsstyrelsens fältpersonal, söka efter samt ringa djur med motorfordon. Om behov av ompostering finns får utsedd jaktledare och utsedda jaktdeltagare frakta vapen på skoter i terräng. Förföljande och avlivning av björn från skoter får endast genomföras av person utsedd av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar vidare att skyddsjakten får genomföras från helikopter. I det fall skyddsjakten genomförs från helikopter ska pilot och skytt ha genomgått utbildning för ändamålet, alternativt ha erfarenhet av liknande uppdrag. Vid jakt från helikopter fungerar Länsstyrelsens personal på plats som jaktledare. Skyddsjakten får bedrivas med hjälp av hund. Under ett och samma dygn får maximalt två (2) hundar får släppas efter en och samma björn eller en och samma familjegrupp. Skyddsjakten ska genomföras på ett sådant sätt att risken att skjuta bort en hona från sina ungar minimeras. Anmälan om fälld eller påskjuten björn Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att en björn fällts eller påskjutits anmäla detta till Länsstyrelsens rovdjurstelefon 010-225 30 40. Jaktledaren ska avlysa jakten om tillåtet antal björnar fällts eller påskjutits med stöd av detta beslut. Hantering av fällt vilt Länsstyrelsen beslutar att det fällda djuret omhändertas av Länsstyrelsen och tillfaller staten.
3 (7) Bakgrund Ansökan Den 12 april 2018 inkom Tåssåsens sameby med en skyddsjaktsansökan på en ensam björn som samma dag spårats i samebyns kalvningsland i området vid Munkskallen mellan Glen och Tåssåsen. Sökanden hade dagen innan anlänt med cirka 200 renar till området och det framkommer vid ansökan att björnen befinner sig i renhjorden eller i dess direkta närhet. Sökanden uppger att han följt björnspåret ungefär 4 km inom kalvningslandet. Förekomst av björn i området I området har Länsstyrelsen inte dokumenterat någon björn under den senaste tiden men finner ingen anledning att betvivla den information sökanden inkommit med. Vid handläggningen av ärendet har Länsstyrelsens naturbevakare i området konsulterats angående tidigare års förekomst av björn i området. Skadebild Björn i kalvningsland kan på kort tid orsaka allvarlig skada, dels genom direkt dödade renar men även genom att sprida oro i renhjorden under den tid på året då renarna är som allra mest känsliga. Skäl Naturvårdsverket fattade den 22 december 2016 med stöd av 24 a jaktförordningen (1987:905) beslut (NV-08042-16) om att överlämna rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. et fattas med stöd av 9, 18, 21, 22, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen. I beslutet har även reglerna i artikel 12 och undantagsreglerna beträffande jakt i artikel 16 i Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) beaktats. I enlighet med 59 jaktförordningen gäller detta beslut utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Länsstyrelsen bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också björnstammens utveckling i landet som helhet. Vidare bedömer Länsstyrelsen om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Allvarlig skada Länsstyrelsen bedömer att björnens närvaro i området utgör en risk för allvarlig skada genom att den dels kan direkt döda renar men även att den genom jaktförsök och
4 (7) närvaro stressar renarna. De högdräktiga vajorna har mycket svårt att flykta och stressen kan innebära att de kastar sina kalvar. Sammantaget kan också skadorna och störningen björnen med högsta sannolikhet kan orsaka leda till att förutsättningarna för en ordnad renskötsel kraftig försvåras eller omöjliggörs. Just nu befinner sig cirka 200 renar i området men fler vintergrupper är på väg in i området för att komma till ro innan kalvningen kommer igång. I området finns brist på andra födoresurser för björnen och Länsstyrelsen bedömer därför att risken för att den kommer jaga och döda renar och på så vis orsaka allvarlig skada i området är stor. Gynnsam bevarandestatus Den skandinaviska björnstammen bedöms ha uppnått gynnsam bevarandestatus. Med bakgrund av björnpopulationens status gör Länsstyrelsen bedömningen att skyddsjakt på en björnar inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för björnen som art. Andra lämpliga lösningar Andra alternativa metoder som diskuterats är: 1. Flytta renarna till något annat ställe Det finns inga andra områden för samebyn att flytta renarna till under kalvningsperioden. Dessutom är vajorna under denna tid väldigt känsliga för störningar. Att genomföra en flytt så nära en innestående kalvning medför stora risker för att vajorna kastar sina kalvar. Vajorna kalvar i regel också på samma ställe vid ungefär samma tid, år efter år. Dessa områden är särskilt lämpade för kalvning vad gäller tillgång på bete och skydd mot väder. Även om renarna skulle gå att flytta förekommer det rovdjur i så gott som hela fjällområdet, varför detta inte skulle vara en alternativ lösning utan bara flytta problemet från ett område till ett annat. 2. Ökad bevakning Under kalvningsperioden bevakas renhjorden i störst utsträckning på längre avstånd genom kantbevakning och kikarspaning. De kalvande vajorna är mycket störningskänsliga under kalvningen och renskötarna vill ogärna åka in bland renarna då detta kan leda till att nyfödda kalvar lämnas eller att vajorna blir så störda att de kastar sina ofödda foster. 3. Låta renarna kalva i hägn Det kan inte anses som en lämplig lösning att hägna in kalvningslanden, det rör sig om stora områden och förutsättningarna för att uppföra ett hägn på denna plats under denna tid är mycket dåliga. Metoden kan heller inte anses som lämplig över längre tid då den innebär orimliga insatser vad gäller underhåll av hägn, fodermängd och sjukdomsrisk för renarna. 4. Mota bort björnarna Björnar som börjat predera på ren kommer regelbundet att återvända till renhjorden för att ta nya bytesdjur. I det fall man skulle skrämma björnen från det aktuella området finns en överhängande risk att man istället skrämmer björnen in i någon annan samebys
5 (7) kalvningsland eller att man skrämmer den in i de renhjordar som är på väg in i området just nu, detta skulle kunna förvärra skadebilden. Mot bakgrund av detta bedömer Länsstyrelsen att det saknas annan lämplig lösning. ets verkställighet Då björnen befinner sig i direkt närhet till samebyns kalvningsland där runt 200 renar redan befinner sig och dit ytterligare renar är på väg bedömer Länsstyrelsen att ett skyndsamt verkställighetsförfarande är nödvändigt. Med grund i detta har därför Länsstyrelsen beslutat om jakttid från 12 april 2018. Information Jakt som inte följer angivna villkor sker utan stöd av detta beslut och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. Länsstyrelsen erinrar om 22 jaktförordningen där det framkommer att ett skjutvapen som förvaras i ett motordrivet fortskaffningsmedel inte får ha ammunition i vapnets patronläge eller magasin. Länsstyrelsen erinrar om att skyddsjakten enligt 27 jaktlagen ska bedrivas på ett sådant sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Delaktiga i beslutet Detta beslut har fattats av viltchef Henrik Hansson med vilthandläggare Emma Andersson som föredragande. Henrik Hansson Viltchef Emma Andersson Vilthandläggare Detta beslut har signerats elektroniskt och saknar därför underskrifter. Bilaga 1 Bilaga 2 Hur beslutet kan överklagas Karta över jaktområde Sändlista Tåssåsens sameby Naturvårdsverket Skandinaviska björnprojektet Länsstyrelserna i norra rovdjursförvaltningsområdet SVA Polisen Viltförvaltningsdelegation i Jämtlands län
6 (7) Bilaga 1, hur beslutet kan överklagas Du kan överklaga beslutet Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Observera att du ska skicka eller lämna överklagandet till Länsstyrelsen i Jämtlands län, 831 86 Östersund. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till jamtland@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till förvaltningsrätten. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be om att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Om någon annan part överklagar beslutet, till exempel en kommun eller annan myndighet, är tiden tre veckor från det datum som står på beslutet. Ditt överklagande ska innehålla: vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: personnummer, adress till bostaden, telefonnummer där du kan nås, eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud för att sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefon 010-225 30 00. Fråga efter den som varit föredragande i beslutet.
7 (7) Bilaga 2, karta över jaktområde 2018-04-12 218-2711-2018