E45 Vattnäs-Trunna, VM001 1. Beskrivning av åtgärd Nuläge och brister: Nuvarande vägstandard är bristfällig ur såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetssynpunkt. Vägs sidoområde och säkerhetszon har undermålig standard. Trafikbuller och vägs barriärverkan påverkar många av dem som bor längs väg negativt. Antalet utfarter är stort och många har brister som dålig sikt, brant lutning, kort vilplan och för snäv vinkel mot väg E45. Gång- och cykelvägar och trygga passager saknas.väg E45 ingår i TEN-nätet. Åtgärds syfte: Syftet med projektet är att öka trafiksäkerhet, förbättra framkomlighet och tillgänglighet för alla trafikanter, minska störningar (buller) samt att värna om de höga natur- och kulturvärd som finns i området. Syftet med d samlade effektbedömning är att vara ett uppdaterat underlag inför granskning samt åtgärdsplaneringsomgång 2018-2029. Förslag till åtgärd: Kostnad är 222,2 mnkr i prisnivå 2015-06. Nysträckning Vattnäs-Vångsgärde med 2+1 väg (3,2 km), upprustning av sträckan Vångsgärde-Hol i befintligt läge till 1+1 väg (1,7 km) samt nysträckning Hol-Trunna med 2+1 körfält (2,3 km). Väg ska vara mittseparerad med räcke. För att minska risk för viltolyckor föreslås att viltstängsel sätts upp från Vattnäs i skogspartiet och slutar när väg går ut i öpp mark innan Vångsgärde. Två förskjutna 3-vägskäl med vänstersvängfält och ny cirkulationsplats samt parallellväg/gång-och cykelväg samt planskilda passager för oskyddade trafikanter planeras. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkyl + Övriga effekter som ej värderats i kalkyl => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 229 Negativt Försumbart Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i d samhällsekonomiska analys - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkyl Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resärer Godstransporter Persontransp.företag Restid personbil: -33,7 kftim/år Restid lastbil: -4,7 kftim/år 347 82 0 2. Samhällsekonomisk analys Trafiksäkerhet Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= 0,75 Berörd/påverkad av effekt Dödade och svårt skadade: -0,3 DSS/år CO2-utsläpp: 0,083 kton/år Utsläpp av luftföroringar Landskapseffekter får inte ingå i dna tabell DoU-kostnad: -0,2 mnkr/år Annuitetskostnad: 12,2 mnkr/år Informationsvärde NNK = Bedömning HÖG Sammanvägd bedömning 99-6 6 5-304 229 NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkyl 0,35 NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning 0,76 Miljö Övrigt Klimat Hälsa Landskap Resärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Försumbart Försumbart Negativt Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Negativt Försumbart Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Bullernivåer ökar. Ökad tillgänglighet för friluftsliv Stort intrång i landskapet Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Förbättrad väg och ny sträckning ger minskad risk för störningar Vägåtgärder gynnar äv persontransportföretag m effekt bedöms vara försumbar Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Sammantaget bedöms ej värderbara effekter vara Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Försumbart försumbara. *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Män: 60% Neutralt Lokalt Neutralt Län Dalarna Neutralt Kommun Orsa Neutralt Trafikanter, transporter, externt berörda Resärer Landskap: Externt berörda Näringsgr Annan: Flera näringsgr ar Annan: Jordbruk Trafikslag Bil Neutralt Åldersgrupp Vuxna: 18-65 år Neutralt Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pdling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatt Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Positivt&Negativt Positivt Negativt Inget bidrag Negativt Bedöms inte fn Negativt Positivt&Negativt Negativt Positivt bidrag Målkonflikter Tydlig konflikt mellan målet ökad tillgänglighet och förbättrad trafiksäkerhet och mål om att värna landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Vägprojektet bedöms komma i konflikt med både betes- och åkermark då väg dras om i ny sträckning. Bidrag till samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärd har positiv nettonuvärdeskvot och är samhällsekonomisk lönsam. Åtgärd bidrar till effektivare transporter med bättre framkomlighet, trafiksäkerhet och stora tidsvinster. Åtgärderna bedöms öka tillgänglighet för barn, unga, funktionshindrade och äldre att själva eller med kollektivtrafik nå sina målpunkter. Åtgärd förväntas öka tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i området. D nya väg gör dock ett tydligt avtryck i det öppna jordbrukslandskapet. Uppsplittring av brukningsbar mark ökar risk för igväxning av det öppna landskapet. Bullernivåerna förväntas öka kraftigt av ökade hastigheter. Högre hastigheter och ökad trafikmängd ger äv sämre luft. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1. Beskrivning av åtgärd 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärd Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn E45 Vattnäs-Trunna Ärdummer TRV 2016/59617 Objekt-id Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt VM001 Ingår i stråk E45 Dalarna Öst: 478893 Nord: 6768320 Öst: 480008 Nord: 6775060 Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av d samlade effektbedömning Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilk aktör som föreslagit att åtgärd ska gomföras Namn och datum för saste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Väg-/järnvägsplan - Inför granskning/typfall 3 Väg 45 mellan Mora och Orsa, del 2 Förstudie, 1995-05. Beslut om vägkorridor samt trafikteknisk standard. Vägutredning - E45, del Vattnäs - Trunna, Orsa och Mora kommun, Dalarnas län, 2007-06-11 Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Ja ligt beslut från landstinget i Dalarnas län, 2001-04-23 Ej gjord Innebär befintliga förhålland att normer överskrids eller lagar överträds? Nej Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärd till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.3 Nuläge och brister Nuvarande vägstandard, tvåfältsväg med 6,5-7,0 meter vägbredd, är bristfällig ur såväl trafiksäkerhetssom framkomlighetssynpunkt. Vägs sidoområde och säkerhetszon har undermålig standard. Högsta tillåtna hastighet är 90 km/h söder om Kråkgårdarna och 60 km/h mellan Kråkgårdarna och cirkulation i Orsa. Trafikbuller och vägs barriärverkan påverkar många av dem som bor längs väg negativt. Antalet utfarter är stort och många har brister som dålig sikt, brant lutning, kort vilplan och för snäv vinkel mot väg 45. I dagsläget finns flera hinder för d oskyddade trafikant som exempelvis höga trafikflöd, avsaknad av gång- och cykelvägar på flera ställ samt avsaknad av trygga passager. Behovet för de oskyddade trafikanterna, som cyklar eller går, att förflytta sig längs d aktuella del av E45 är stort eftersom det finns bostadsområd och målpunkter längs väg och äv på båda sidor om väg. Väg E45 ingår i TEN-nätet. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Bebyggels i området är främst konctrerad till Orsa och Mora tätorter m längs med befintlig sträckning finns många hus och gårdar. Arbetspdling mellan Orsa och Mora är omfattande. Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöd Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: Ett varierat serviceutbud finns främst i Mora som är ctralort för norra Dalarna m äv Orsa har service och handel. Väg är viktig för arbetspdling mellan Orsa och Mora. Under sportlov och sommars semesterveckor uppskattas dygnstrafik öka med nära 40 proct jämfört med årsdygnstrafik. Trafik och godsflöd kommer från trafikräkning som gomfördes 2011. En majoritet av resärerna nyttjar bil. Buss trafikerar sträckan. Tung trafik utgör ca 10 % av årsmedelsdygnstrafik. Gång- och cykelväg saknas. Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: Gång- och cykelväg saknas. Väglängd: Vägstandard: 7,2 km Vanlig väg 2 kf, vägbredd 6,5-7 m och skyltad hastighet 60-90 km/h. Vägtrafik: ÅDT 6040 6880 f/d, mätår 2011 och lastbilsandel 10 %. 1.4 Fyrstegsanalys Vägverket gomförde 1995 förstudie där fyrstegsprincip behandlades. I d bedömer Vägverket att större ombyggnad av befintlig väg 45 eller nybyggnad i annan sträckning, som skild åtgärd eller i kombination med annan åtgärd, t.ex. ligt steg 3, krävs för att eftersträvad trafiksäkerhet och framkomlighet ska kunna uppnås. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.5 Syfte Syftet med d samlade effektbedömning är att vara ett uppdaterat underlag inför granskning samt åtgärdsplaneringsomgång 2018-2029. Syftet med projektet är att öka trafiksäkerhet, förbättra framkomlighet och tillgänglighet för alla trafikanter, minska störningar (buller) samt att värna om de höga natur- och kulturvärd som finns i området. 1.6 Förslag till åtgärd/er Nysträckning Vattnäs-Vångsgärde med 2+1 väg, upprustning av sträckan Vångsgärd-Hol i befintligt läge till 1+1 väg samt nysträckning Hol-Trunna med 2+1 körfält. Väg ska vara mittseparerad med räcke. För att minska risk för viltolyckor föreslås att viltstängsel sätts upp från Vattnäs i skogspartiet och slutar när väg går ut i öpp mark innan Vångsgärde. Två förskjutna 3-vägskäl med vänstersvängfält och ny cirkulationsplats planeras. Därtill planeras för parallellväg/gång-och cykelväg samt planskilda passager för oskyddade trafikanter samt kombinerad häst- och ko-port för att underlätta för jordbruket. Äv rastplats ingår i åtgärd. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? Vilka steg 4-åtgärder ingår? Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: Väglängd: Vägstandard: Upprustning av sträckan Vångsgärde-Hol i befintligt läge till 1+1 väg Nysträckning 4,6 km av vägsträckan, breddning 0,7 km samt nybyggnad av 1,7 km i befintligt läge. Förbättrade korsningar samt ny cpl. Ny GC-väg samt 3 GC-portar och GC-bro. Ny lokal väg, bredd 6 m 2,5 km 0,8 km GC-väg, bredd 3 m 0,8 km GC-väg, bredd 3 m 7,1 km Mötesfri landsväg, mitträcke, 2+1 och 1+1 väg, vägbredd 10-14 m och skyltad hastighet 60-100 km/h Vägtrafik: ÅDT 6040 6880 f/d, mätår 2011 och lastbilsandel 10 % TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad FKS Vattnäs - Trunna 219,3 2016-09-02 2016-08 Successiv kalkyl 50 % Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Evtuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Kandidat till Nationell transportplan 2014-2025 152,3 Finansiering saknas 69,9 222,2 2015-06 Prisnivåomräkning av "Successiv kalkyl 50 %" framtag i samband med Nationell åtgärdsplanering 2014-2025 Huvud-analyss 0 0 1.8 Planeringsläge Sträckan har länge varit föremål för utredningar. 2004 beslutade Vägverket (nuvarande Trafikverket) att upprätta ny vägutredning. Efter vägutredning togs beslut av Vägverket Region Mitt att d korridor som i utredning bämns Väst 3 skall utgöra grunder för framtida sträckning av väg E45 Projektet är inkluderat i nationell plan med finansiering från år 2020-2025. Länsplan för regional transport och infrastruktur för Dalarna fokuserar på att åtgärder krävs för hela E45, däribland sträckning Vattnäs Trunna. Länsstyrels i Dalarna har beslutat att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvsbeskrivning har inte upprättats ännu. Åtgärd befinner sig i skede väg-/järnvägsplan - inför granskning/typfall 3. 1.9 Relation till andra åtgärder 1.10 Övrigt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (äv kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metod CBA (cost-befit analysis) gör värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av åtgärd. D samhällsekonomiska analys innebär strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet gom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder åtgärd till ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. Med andra ord, åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värdering av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas gom marknadspriser medan andra effekter värderas gom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkyl. För att analys ska bli fullständig måste emellertid kalkyldel kompletteras med beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkyl. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall dast verbalt m de kan äv kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Person2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Gods2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scario Se gods- och personprognos Näringslivsscario Se gods- och personprognos Övrig scarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA 2016-01-01 ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärd 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2040 Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum 2017-01-16 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscario Refersscario: Jämförelsealternativ Tidsperiod 2014-2040 2014-2060 2014-2040 2014-2060 Personbil 18,0% 19,0% 18,0% 19,0% Lastbil 59,0% 109,0% 59,0% 109,0% Kommtar till tabell 2.2: Trafiktillväxttal för Dalarnas län från "Trafikuppräkningstal - Väganalyser EVA_160401" 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Successiv kalkyl 50 % Annan: Ing åtgärd Annan: Schablonmässigt påslag med 30% på successiv kalkyl 50% Annan: Ing åtgärd Basår för pningvärde 2015-06 2014-medel 2014-medel 2015-06 2014-medel 2014-medel Nominell åtgärdskostnad 222 0 289 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor 304 0 395 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk investeringskostnad inkl skattefaktor (mnkr) Nettonuvärde* (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Successiv kalkyl 50 % 304 229 0,75 0,76 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande Annan: Schablonmässigt påslag med 30% på successiv kalkyl 50% 395 137 0,35 0,35 Känslighetsanalys CO2- värdering=3,50 kr/kg Successiv kalkyl 50 % 304 217 0,71 0,72 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret Successiv kalkyl 50 % 304 127 0,42 0,43 Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre från basåret och jämfört med huvudkalkyl Successiv kalkyl 50 % 304 279 0,92 0,93 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym Successiv kalkyl 50 % 304 92 0,30 0,31 lastbilstrafik jämfört med dags nivå (2014). Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnad. ** Nettonuvärdeskvot NNK-i är nettonuvärdet dividerat med d samhällsekonomiska investeringskostnad. ***Nettonuvärdeskvot NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av d samhällsekonomiska investeringskostnad och nuvärdet av nettoförändring av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållar. Kommtar: Nettonuvärdeskvot för huvudanalys är lönsam. Gomförda känslighetsanalyser ger samtliga positiv NNK, inom spannet från svagt lönsam till hög lönsamhet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärd som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (gom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i d samhällsekonomiska analys anting som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall effekt är konstaterad och evtuellt kvantifierad m inte värderad redovisas d verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas viss effekt anting monetärt värderad i tabell 2.5a eller bart beskriv i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid d monetära värdering av effekt dast vissa delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser. I sådana fall kan man komplettera d monetära värdering av effekt i tabell 2.5a med beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekt som inte ingår i värdering. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D bedömningan görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 2040 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg RESENÄRER Restid - personbil Reskostnad - personbil Ökad hastighet, och något kortare väg i utredningsalt. Något kortare väg i utredningsalt. samt bättre trafikflöde -33,7 kftim/år 335 347-0,5 mnkr/år 12 TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - lastbil Reskostnad - lastbil Gods-kostnad Ökad hastighet, och något kortare väg i utredningsalt. Något kortare väg i utredningsalt. samt bättre trafikflöde Något kortare väg i utredningsalt. samt bättre trafikflöde -4,7-0,5-0,1 kftim/år 67 mnkr/år 13 82 mnkr/år 2 PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Ej beräknat 0 Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
EXTERNA EFFEKTER BUDGETEFFEKTER INBESPARADE KOSTNADER I JA DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) KLIMAT TRAFIKSÄKERHET (TS) ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER CO2-ekvivalter Trafiksäkerhet - totalt Döda -0,03 pers/ år - Förändring av statistiskt förväntat Svårt skadade -0,27 pers/ år - antal svårt skadade Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Luft - Partiklar Avser koldioxid Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - Samtliga under budgeteffekter - ingår således budgeteffekter inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Inbesparade kostnader i JA Drift och Underhåll Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolvät Svaveldioxid Partiklar Drift- och underhållskostnad under kalkylperiod - 0,08 kton/ år -6 - -0,033-1,302 0,000-0,009 - - ton/år ton/år ton/år - - - ton/år - 99 6 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat -6 Ej relevant -0,2 mnkr/år 5 5 99 6 0 0 0 Ej relevant Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Ej beräknat 0 (används dast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej relevant MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekt år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 12 mnkr/ år -304-304 NETTONUVÄRDE 229 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till dna tabell med refers nummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Motivering 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärd som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas samhällsekonomisk effekt anting i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att dast delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekt som inte ingår i värdering i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D sammanvägda bedömning görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkning av nettonuvärde m som ingår i d sammanvägda bedömning Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av RESENÄRER Tillförlitlighet och trygghet Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart Upprättar TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTFÖRETAG Restidsosäkerhet Trafikeringsk ostnad Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Väg förbättras vilket förbättrar för persontransportföretag Ing effekt Försumbart Försumbart Försumbart Upprättar Upprättar TRAFIK-SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart Upprättar TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
KLIMAT CO2- ekvivalter Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart Upprättar HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Människors hälsa - buller Människors hälsa - fysisk aktivitet Luft Bullernivåerna ökar något när väg breddas och hastighet höjs.åtgärd innefattar dock bullerskyddsåtgärder. Gång- och cykelportar samt planpassager bedöms öka tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i området. Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Försumbart Positivt Ing effekt Försumbart Upprättar Upprättar Upprättar EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) LANDSKAP Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Intrång i Landskap Ekosystemeff ekter och biologisk mångfald Intrång i Landskap effekter på forn- och kulturlämning ar Ny mark tas i anspråk för ny väg och nytt sidovägnät samt vägrummet utökas gom breddning av d del som ligger i befintlig sträckning. D nya väg gör ett tydligt avtryck i det öppna jordbrukslandskapet. Uppsplittring av brukningsbar mark ökar risk för igväxning av det öppna landskapet. Åtgärd innebär intrång i ängsmarker och hagmarker samt förlust av livsmiljöer för rödlistade arter. Negativt Negativt Åtgärd innebär intrång i riksintresse för kulturmiljö Orsasjön samt kulturhistoriskt område länsintresse Hol. Visuella samband och ålderdomliga strukturer bryts med nysträckning. Sidovägar gör visst intrång i bebyggelsemiljöer. Inga kända fornlämningar berörs. Sannolikhet är dock stor att hittills okända fornlämningar kan komma att påträffas i området för d nya sträckning. Negativt Negativt Upprättar Upprättar Upprättar Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) Barriäreffekter för övrig trafik bedöms ej påverkas i större utsträckning Försumbart Upprättar TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Barriäreffekte r djurliv D barriär som E45 idag är kommer att förstärkas med mitträcke. Viltets och tamdjurs vandring mellan skogsområda i öster och Orsasjön kommer att påverkas Negativt Upprättar ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ing effekt Upprättar INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Försumbart Inbesparade kostnader i JA Upprättar Ing effekt KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Upprättar Motivering: Bedömningarna har gjorts i samarbete med teknikansvariga för miljö och gestaltning samt uppdragsledare. Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till dna tabell med refersnummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Motivering Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Försumbart Negativ (lit) Försumbart Vilk kompetsnivå har de som gjort bedömning? Motivering: Miljöeffekter; landskapseffekterna är främst negativa med stora ingrepp i landskapet. Barriäreffekt för gång och cykel bedöms vara försumbara. Hälsoeffekterna bedöms vara försumbara och klimateffekterna fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Sammanvägt bedöms miljöeffekterna som ej ingår i NNK vara negativa. Övriga effekter är försumbara. Sammantaget bedöms ej värderbara effekter vara försumbara. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
2.3 Sammanvägning av åtgärds samhällsekonomiska lönsamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabell bedömda av: Huvudanalyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 222 Storlek på åtgärdskostnad tillåter dast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanståde parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumterat eller expertbedömt underlag): 0,75 Översstämmer Motivering Vanlig åtgärd där effektsamband bedöms vara förhållandevis säkra. Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i Negativ (lit) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 26 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Motivering: Åtgärderna ger nettonuvärdeskvot på 0,75 och är ligt d samhällsekonomiskt lönsam. Sammanvägning av ej värderbara effekter är försumbar. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
3. Fördelningsanalys D samhällsekonomiska analys (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet gom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. D traditionella samhällsekonomiska analys tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärd. Därför kan d samhällsekonomiska analys behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av d analyserade åtgärd. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av d aktuella åtgärd fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas äv av indirekta effekter som kan uppstå till exempel gom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa uppskattning av d direkta och omedelbara fördelning av positiva och negativa nyttoeffekter. Om fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modell) ska d redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om företagsekonomisk konsekvsbeskrivning har gjorts ska d redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompets-område för dem som gjort bedömning Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män: 60% Kvinnor: 40% Neutralt Åtgärd gynnar i första hand bilresärer. Gerellt åker män mer bil än kvinnor och bedöms därför få större andel av nyttan. Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Neutralt Arbetspdling mellan Orsa och Mora är betydande.riksintresse för kulturmiljö,naturmiljö och friluftsliv påverkas Län Dalarna Neutralt Neutralt Åtgärd är lokaliserad till Dalarna Kommun Orsa Mora Neutralt Arbetspdling mellan Orsa och Mora är betydande.mora är äv ett regionalt ctrum för handel och service i norra Dalarna. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Trafikanter, transporter och externt berörda Resärer Godstransport er Landskap: Externt berörda Framkomlighets och trafiksäkerhetsförbättring ger nyttor för person och godstransporter. Ny väg ger intrång i landskapet. Näringsgr Annan: Flera näringsgrar Annan: Turism Annan: Jordbruk Alla näringar som transporterar gods eller är berode av arbets eller tjänsteresor längs väg gynnas. Jordbruket missgynnas när mark tas i anspråk. Trafikslag Bil Cykel Neutralt Tillgänglighetsförbättringar för biltrafik och förbättrade förhålland för GC trafik Åldersgrupp Vuxna: 18-65 år Äldre: >65 år Neutralt Vuxna i yrkesverksam ålder gynnas gom att de åker mer bil och att arbetspdling underlättas Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Tabell 3.2 Resultat från d företagsekonomiska konsekvsbeskrivning (FKB) 3.3.1 Diagram med bedömd påverkan på företags totala transport- och logistikkostnader Kommtar: Objektet medför vissa effekter för näringslivets transporter. Nyttorna ingår till största del i de gomförda beräkningarna. En särskild företagsekonomisk konsekvsbeskrivning ligt FKB-metod hade kunnat fånga ytterligare evtuella effekter för några skilda företag, dock inte samtliga effekter för samtliga påverkade företag. Detta faktum samt begränsade resurser är skälet till att vi avstått från att gomföra FKB för detta objekt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras gom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regering föreslog dna målstruktur i d transportpolitiska proposition Mål för framtids resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdag biföll 2009. 4.1 Bedömning av bidrag till samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att d nya välfärdsfördelning är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnad för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att dast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärd ger upphov till är indikator på hur åtgärd bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analys blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutveckling. D vanligaste definition finns beskriv i Brundtlandrapport (FN-rapport "Vår gemsamma framtid" från 1987). I d beskrivs hållbar utveckling som " utveckling som tillfredsställer dags behov utan att ävtyra kommande gerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om god miljö, utan d förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt berode av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om skild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvserna på lång sikt, samt balans mellan dem. Det finns för närvarande inget kelt sätt att avgöra om huruvida åtgärd bidrar till hållbar utveckling eller inte, m det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmål. Det betyder emellertid inte att summan av utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmål är lika med åtgärds bidrag till hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetsområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet D nya väg gör ett tydligt avtryck i det öppna jordbrukslandskapet. Utsikt kan försämras av bullerskydd. Uppsplittring av brukningsbar mark ökar risk för igväxning av det öppna landskapet. Åtgärd innebär intrång i ångsmarker och hagmarker och förlust av livsmiljöer för rödlistade arter. Äv där befintlig sträckning behålls får d större påverkan än idag då väg breddas och kommer närmare de bode. Åtgärd innefattar passager för att minska barriäreffekterna för tamdjur och fragmtering av odlingslandskapet I åtgärd ingår att spridningskorridor för artrika vägkanter skapas vilket är positivt för biologisk mångfald. Åtgärd är ligt EVA-kalkyl samhällsekonomisk lönsam. Förbättrad vägstandard och ökade hastigheter ger stora resvinster för såväl persontrafik som godstrafik och underlättar arbetspdling i region, främst mellan Orsa och Mora. Energianvänding per fordonskilometer ökar på grund av högre hastigheter och äv ergianvändning för drift och underhåll i driftskedet. Social hållbarhet Mittseparering av väg och GC-passager minimerar risk för olyckor, vilket bedöms ge positiv effekt för antal döda och allvarligt skadade. Utbyggnad av sidovägnät och GC portar samt vissa sträckor med GC-väg underlättar för barn och unga, funktionshindrade och äldra att själva eller med kollektivtrafik nå sina målpunkter. Bullernivåerna förväntas öka av ökade hastigheter. Högre hastigheter och ökad trafikmängd ger äv ökade emissioner och sämre luft. Däremot förväntas åtgärd öka tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i området. Hela Siljansområdet är riksintresse för det rörliga friluftslivet Sammantag beskrivning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Åtgärd är samhällsekonomisk lönsam. Förbättrad vägstandard och ökade hastigheter ger stora resvinster för såväl persontrafik som godstrafik och underlättar arbetspdling i region, främst mellan Orsa och Mora. Energianvänding per fordonskilometer ökar på grund av högre hastigheter och äv ergianvändning för drift och underhåll i driftskedet. Mittseparering av väg och GC-passager minimerar risk för olyckor, vilket bedöms ge positiv effekt för antal döda och allvarligt skadade. Utbyggnad av sidovägnät och GC portar samt vissa sträckor med GC-väg underlättar för barn och unga, funktionshindrade och äldra att själva eller med kollektivtrafik nå sina målpunkter. Åtgärd förväntas öka tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i området. Hela Siljansområdet är riksintresse för det rörliga friluftslivet D nya väg gör ett tydligt avtryck i det öppna jordbrukslandskapet. Utsikt kan försämras av bullerskydd. Uppsplittring av brukningsbar mark ökar risk för igväxning av det öppna landskapet. Bullernivåerna förväntas öka av ökade hastigheter. Högre hastigheter och ökad trafikmängd ger äv ökade emissioner och sämre luft. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömning av vilket bidrag åtgärd ger till de olika mål ska göras utifrån från absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalys skiljer sig från bedömning försumbart i d samhällsekonomiska analys. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanståde tabell bygger på olika dokumt som kommit olika långt i besluts- och koncsusprocesser. Utformning av tabell är inte slutlig, utan d kommer att behöva uppdateras framöver. Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetsområde) Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras gom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: Åtgärderna ger ökad tillgänglighet och minskad risk för störningar Positivt bidrag: Åtgärderna ger säkrare väg- och bodemiljö Näringslivets transporter. Kvalitet för näringslivets transporter förbättras och stärker d internationella konkurrskraft. Tillförlitlighet Kvalitet Positivt bidrag: Förbättrad väg och ny sträckning ger minskad risk för störningar Inget bidrag: D långväga lastbilstrafik påverkas dast marginellt Pdling Positivt bidrag: Arbetspdling underlättas mellan Orsa och Mora Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgänglighet förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål Inget bidrag: Storstadsregioner berörs inte Positivt bidrag: E45 är huvudstråket för långväga trafik gom norra Sveriges inland TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Jämställdhet. Arbetsformerna, gomförandet och resultat av transportpolitik medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag: Åtgärd bedöms ej påverka män och kvinnors valmöjlighet Inget bidrag: Åtgärd bedöms inte påverka lika påverkansmöjlighet Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Inget bidrag: Åtgärd innefattar visserlig nya busshållplatser m bedöms inte göra kollektivtrafiknätet mer användbart för funktionshindrade Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på eg hand Positivt bidrag: Utbyggnad av sidovägnät och GC portar samt vissa sträckor med GCväg underlättar för barn och unga att ta sig till skola, gå eller cykla på eg hand Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Inget bidrag: Sidovägnät och planskilda passager i strategiska läg förbättrar framkomlighet för gång och cykeltrafikanter, dock bedöms ej andel gång- och cykelresor påverkas Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Inget bidrag: Åtgärd bedöms inte påverka andel kollektivtrafik Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås gom stegvis ökad ergieffektivitet och ett brutet berode av fossila bränsl. År 2030 bör Sverige ha fordonsflotta som är oberode av fossila bränsl. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscario för ergieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängd personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på ergianvändning per fordonskilometer. Påverkan på ergianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Negativt bidrag: Åtgärd bedöms leda till ökat trafikarbete Negativt bidrag: Energianvänding per fordonskilometer ökar på grund av högre hastigheter Negativt bidrag: Mitträckeseparering samt gång- och cykelväg bedöms öka ergi-använding vid drift och underhåll samt vid byggande. Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärd för buller Negativt bidrag: Bullernivåerna ökar när väg breddas. Bostäder med bullernivåer över 55 dba får dock bullerskyddsåtgärder. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Vatt Luft Befolkning Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärda Betydelse för förekomst av områd med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på eg hand ta sig fram till sina mål Tillgänglighet med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatt ur ett dricksvattförsörjningsperspektiv Inget bidrag: Antal exponerade för höga bullernivåer bedöms ej påverkas då bullerskyddsåtgärder ingår i åtgärd. Inget bidrag: Åtgärd berör området Lindänget som har hög ljudmiljökvalitet m kommer ej att påverkas negativt. Positivt bidrag: Gång- och cykelportar samt planpassager bedöms öka tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i området. Hela Siljansområdet är riksintresse för det rörliga friluftslivet Positivt bidrag: Ökad trafiksäkerhet till följd av några sträckor med trafikseparerade gång- och cykelvägar, utbyggda sidovägar samt GCpassager Positivt bidrag: Ökad tillgänglighet till busshållplatser (med trafikseparerad gång- och cykelpassager och förbättrade busshållplatser) samt utbyggt sidovägnät och GC-vägar längs delar av sträckan ökar trafiksäkerhet Negativt bidrag: Högre hastigheter och ökad trafikmängd ger ökade emissioner Inget bidrag: Åtgärd berör ej tätort med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, utvärderingströskeln överskrids inte Inget bidrag: MKN överskrids inte Inget bidrag: Skydd av områd och grundvatt vid olyckor/utsläpp både under byggnadstid och efter färdigställandet ska utredas. Kvalitet på vatt och vattförhållanda ur ekologisk synpunkt Bedöms inte för närvarande TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Betydelse för förorade områd Inget bidrag: Åtgärd bedöms ej beröra förorade områd Betydelse för skyddsvärda områd Negativt bidrag: Värdekärnan för riksintresset för naturmiljö Stackmora, slättberg, Oljonsbyn och Hol kommer att påverkas. Mark Betydelse för bakgrundshalt metaller Inget bidrag: Åtgärderna bedöms ej påverka betydelse för bakgrundshalt metaller Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Inget bidrag: Kalkrik mark bedöms minska risk för att stöta på sulfidjordar Betydelse för skyddsvärda områd under driftskede Inget bidrag: Skyddsvärda områd bedöms ej påverkas under driftskede Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomst och hantering av avfall. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avsede delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Ny mark tas i anspråk för ny väg och nytt sidovägnät samt vägrummet utökas gom breddning av d del som ligger i befintlig sträckning. D nya väg gör ett tydligt avtryck i det öppna jordbrukslandskapet. Uppsplittring av brukningsbar mark ökar risk för igväxning av det öppna landskapet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)
Betydelse för mortalitet Negativt bidrag: Det sker idag få viltolyckor på befintlig väg. Ökad hastighet bedöms dock påverka mortalitet negativt. Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Negativt bidrag: D barriär som E45 idag är kommer att förstärkas med mitträcke Negativt bidrag: Viltets och tamdjurs vandring mellan skogsområda i öster och Orsasjön påverkas av ökad barriär Negativt bidrag: Åtgärd innebär intrång i ångsmarker och hagmarker. Förlust av livsmiljöer för rödlistade arter. Landskap Betydelse för att värna d naturliga, inhemska biologiska mångfald. Positivt bidrag: Nya artrika vägkanter tillskapas i projektet. Betydelse för utpekade värdeområd. Negativt bidrag: Åtgärd innebär intrång i riksintresse för kulturmiljö Orsasjön samt kulturhistoriskt område länsintresse Hol Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjlighet att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturs egna kulturmiljövärd respektive god skötsel av dessa värd. Negativt bidrag: Visuella samband och ålderdomliga strukturer bryts med nysträckning. Sidovägar gör visst intrång i bebyggelsemiljöer. Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avsede delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Inget bidrag: Inga kulturvärd knuta till infrastruktur bedöms påverkas Betydelse för utradering Negativt bidrag: Inga kända fornlämningar berörs. Sannolikhet är dock stor att hittills okända fornlämningar kan komma att påträffas i området för d nya sträckning. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 31 SEB version 1.16 (Eva-mall)