Personcentrerad vård en etik i praktiken

Relevanta dokument
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Personcentrerad vård och omsorg

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Personcentrerad vård med en touch av hälsopromotion

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Personcentrerad. vård

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

Personcentrerad vård - ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvård

Personcentrerad. vård

GPCC. INGER EKMAN Professor, centrumföreståndare. Forskning utbildning innovation/nyttiggörande. Gothenburg university centre for Person-Centred Care

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Personcentrerade möten skapar en effektiv vård av hög kvalitet

Samordnad Rehabillitering

Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ett sällsynt bra Höstmöte På temat Makt oktober Scandic Klara, Stockholm

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Tillsammans för patientmedverkan

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Framtidens omvårdnad/vård

UTVÄRDERINGSRAPPORT ett förbättringsarbete Hur kan dokumentationen i journalsystemet Take Care stödja en mer personcentrerad vård?

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Delaktighet och patientmedverkan

Utveckling av ett personcentrerat arbetssätt

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Projektplan. för PNV

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

April Bedömnings kriterier

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

Agneta Granström. LIFE SCIENCE Region Norrbotten

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

TioHundra Det unika vårdbolaget i Norrtälje. Peter Graf, VD

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

Styrning för personcentrerad vård och jämlik hälsa

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

Personcentrerat arbetssätt ett led i en patientdriven vård 2018

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Implementering av. Personcentrerat arbetssätt. i akut slutenvård

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Studiecirkel Samhällspolitiskt program

Varför är det viktigt med SIP?

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår

Presentation om Skaraborgs Sjukhus

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

VÄLKOMMEN TILL KUA-MALMÖ

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

Patientlag

Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA

Filmen Hotell Vistet.

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Transkript:

Personcentrerad vård en etik i praktiken INGER EKMAN och PIA RYDELL

Inget nytt SKAS (15 år sedan) Valfrihet, omtanke, professionalism Delaktig patient Möt mig som vän -rapportera på rummet tillsammans med patienten -förvara medicinlådan inlåst i skåp på rummet -förvara journalpärm inlåst i skåp på rummet -tillgång till dator med möjlighet till internetuppkoppling, tips på bra länkar, CD-rom etc Möjliggör för patienten att själv vara med och fatta beslut om sin utredning och behandling Ömsesidig respekt -ge patienten möjlighet att förbereda sig inför ett planerat samtal Låta patienten få behålla sin integritet -egna kläder -bestämma tid för väckning själv -servera sig själv kaffe etc när det smakar -välja och själv servera sig mat -Betrakta anhöriga som en resurs och del av vårdteamet Beakta ryggsäcken, kulturkrockar etc Patientansvarig sjuksköterska (PAS). Har det övergripande ansvaret för att patienten får en vårdplan och planerad uppföljning. Referens: Ylva Wallström projektledare Skaraborgs sjukhus

En person är någon som känner ansvar för sig själv och sitt liv som har förmågor som är sårbar Ricoeur Paul (1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press.; Nussbaum, M. (2013). Främja förmågor

Patient Maktlöshet Att inte bli lyssnad på Att inte vara en i teamet Amartya Sen. Nobel Memorial Prize in Economic Siences 1998.

Personcentrering i Gör inte bara FÖR oss utan MED oss hälso- och sjukvård Vi vill vara en partner i hälsooch vårdteamet Inled partnerskapet - patientens/närståendes berättelser Utveckla partnerskapet - formulera tillsammans en personlig hälsoplan Ge oss förutsättningar att vara partner vi vill förstå Säkerställ partnerskapet - dokumentation av överenskommelsen Vi vill ha en proaktiv roll och samskapare av vår hälso- och sjukvård Ekman I, et al. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011. Ekman I, et al. BMJ. 2015 Ekman m fl. (2014) Personcentrering i hälso- och sjukvården. Liber

Etik i praktiken Att främja det goda livet, med och för andra i rättvisa institutioner Ricoeur P. Oneself as another 1992. Chicago university Press.

Personcentrerat arbetssätt Att främja det goda livet (hälsa), med och för patienter, närstående och medarbetare i rättvisa organisationer

Signifikanta effekter vid kontrollerade studier Patienter rapporterar: De känner sig tryggare Högre tillit till sin egen förmåga Symtomlindring Ökad livskvalitet Personalen rapporterar: Lägre arbetsstress Högre arbetstillfredsställelse Bättre psykosocialt klimat Observationer: Signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation Effektiv utskrivningsplanering Färre sjukhusinläggningar 30 % - 50% reduktion i antal vårddagar 40% reduktion i vårdkostnader Olsson L-E et al, 2006, 2007, 2009, 2014 Ekman I, et al: 2011, 2014 Dudas K, et al 2013, Brännström & Boman 2014, Fors A et al. 2015, 2016, 2017

Personcentrerad nära vård Reaktiv expertvård Patient möter expert Sjukhus för sängliggande Hierarkiska, publika ronder Preventiv egenskattning & analys Delad expertis Närvård i partnerskap Jämlika & personliga samtal

I praktiken - Hälsoplan uppdateras regelbundet - Behov och resurser identifieras tillsammans - Tydlig fördelning av ansvarsområden - Alla del av ett Hälsoteam

Personcentrerad vård på psykos

Deltagare Ca. 40 deltagare från totalt fyra avdelningar Indelas i lärgrupper. Enkät 1 Uppstart 10 december Fars Hatt Handledning Fördjupnin gs dagar 3 4 mars (internat) Fars Hatt Lärgruppsarbete Personcentrerat patientarbete & Ta fram förändringsuppd rag hälsoplan och reflektioner Metoddaga Metoddag heldag r 14 15 Hemmapla april (internat) n Fars Hatt Lärgruppsarbete Förändringsuppdrag & uppföljning med patienter Uppföljning 27 maj Fars Hatt Inlämning Rapport Förändringsuppdrag och uppföljning hälsoplan Enkät 2

Personcentrerad psykosvård vid Psykiatri Psykos innehåller inslag från modellerna Personcentrerad vård () Integrerad psykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Psykos

Integrerad Psykiatri- RACT Vård och Stödsamordning 142013-10-30

Resursgrupp- bärande komponent i integrerad psykiatri/ract Patientens berättelse. Utredning av patient och närståendes förmågor och behov Preliminär planering av vårdplan. Beslut om vilka som ska vara med, hur det ska gå till. Resursgruppsmöte som ligger till grund för behandlingen Uppföljning av mål, delmål och utvärdering av effekter 15 Presentationen s namn

Resultat (Malm m.fl., 2003) Patienterna som deltog i Integrerad psykiatri var: mer nöjda med sitt behandlingsprogram förbättrade sin sociala funktion mer Långtidsuppföljning visar att resultaten håller i sig (Malm m. fl., 2014) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Psykos

PCPC vid Psykiatri Psykos Två projekt: Implementeringsprojekt Forskningsprojekt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Psykos

PCPC Implementeringsprojekt Faser: Förberedelser: möten, ekonomi, information, uppvärmning av personal Utbildning för personalen inom slutenvården Implementering av det nya arbetssättet Fortsatt arbete enligt utarbetad plan Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Psykos

PCPC Forskningsprojekt Syfte att utvärdera Personcentrerad psykosvård Data på olika nivåer: patienter vårdavdelningar närstående (om patienterna vill) personal Förmätning, eftermätning, ev. uppföljning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Psykos

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Psykiatri Psykos

100% 90% 80% 93% 89% 89% Audit av vårdplaner, PCPC: andel ja-svar (alla 4 avd) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 41% 38% 33% 21% 31% 57% 58% 57% 58% 57% 54% 50% 4% 14% 8% 61% 52% 54% 27% 22% 15% 0% 1. Finns anteckningar i vpl? (n=56/54/57) 3. Har patient deltagit? 4. Baserad på patientens berättelse? 5. Framgår patientens resurser? 6. Framgår patientens tankar, önskemål..? 7. Framgår om patienten getts möjlighet att läsa vpl? 8. Har vpl uppdaterats? 9. Har vpl uppdaterats enl patientens synpunkter? Audit 1: Dec-16, n=52 Audit 2: Feb-17, n=48 Audit 3: Mar-17, n=51 Kommentar: -På fråga 1 är %-talen baserade på antal existerande vårdplaner, se n-tal i stapelrubriken (56 för audit 1 etc), medan resten är baserade på antal vårdplaner med innehåll (se n-tal i kolumnbeskrivningen, 52 för audit 1 etc) -Trevlig trend på fråga 3. -Mkt glädjande att se trenden på fråga 4! Det är ju själva grunden i PCPC att patientens berättelse tas med. -Det är ett bra resultat att i närmre 60% av vpl så framgår patientens resurser och tankar/önskemål.

Hinder för implementering Konservativa vanor och strukturer; Skeptiska och stereotypa attityder från professionsföreträdare; Journalsystem, lokaler, schema, personalomsättning etc. Moore L et al. Barriers and facilitators to the implementation of person-centred care in different healthcare contexts. Scand J Caring Sciences 2016

Underlättar vid implementering Tålamod Uppföljning av resultat Intresse från ledningen och från andra

Lästips

VÄLKOMMEN TILL HEMSIDAN WWW.GPCC.GU.SE