SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1
Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt, svagare internationell återhämtning, offentlig konsumtion) Gradvis återhämtning till 2017,2018 arbetslöshet+export Stark SKUP pga arbetade timmar, löneökningar, regelförändringar Uppr.fakt 3,3 4,6 (sannolikt) 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 SKL, okt exkl. BP* 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sep* 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sep* 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 *"Effekterna"av"budgetpropositionen" är"inte"beaktade." Risk! Geopolitiska oroligheter, våra exportländer visar svag utveckling!
Samhällsekonomiska effekter Regeringens bedömning kort sikt Reformerna kommer påverka makroekonomin I Ekonomirapporten i december kommer SKL s analys Regeringens bedömning att nya satsningar bidrar till att sysselsättningen ökar 2015. Hushållens konsumtion dämpas endast marginellt och på kort sikt (sysselsättning och välfärdssatsningar motverkar högre skatt) BNP-tillväxten och sysselsättningen bli något högre samtidigt som arbetslösheten blir omkring 0,2 procentenheter lägre 2015 3
Samhällsekonomiska effekter Regeringens bedömning lång sikt Från arbetslösa till traineejobb eller extratjänst ger positiva effekter på BNP och sysselsättningen. Utbildningskontraktet ger bättre förutsättningar att hitta ett arbete, bidrar till varaktig sysselsättningsökning. Fler högskoleutbildade stärker humankapitalet, anses få positiva effekter på produktiviteten och reallönerna och sysselsättning. Aktiv näringslivspolitik och utbyggd infrastruktur bidrar på lång sikt till att Sveriges konkurrenskraft förbättras och att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Höjda arbetslöshetsersättning ger tryggare arbetstagare, ger ökad rörlighet Förslagens effekter på arbetsutbud och sysselsättning etc. har SKL inte haft möjlighet att anlysera. 4
Diagram 5 Relativ arbetslöshet Procent av arbetskraften Högre arbetslöshet än enligt prognosen hösten 2013. Vändning nedåt tar bättre fart under 2015. Arbetslösheten är runt 6,5 procent i normalkonjunktur. Källa: SCB och Sveriges kommuner och Landsting.
Befolkning, arbetskraft, sysselsatta och arbetslösa Förändring från kvartal till kvartal, tusental personer, säsongrensade och trendade värden De senaste åren har arbetskraften vuxit snabbare än befolkningen. Antalet sysselsatta har ökat ungefär som arbetskraften 2013 och 2014. Därför ingen minskning av arbetslösheten trots ökad sysselsättning.
Budgetpropositionen - inriktningen i stort Reformer för fler jobb; näringspolitik, ökade offentliga investeringar i infrastruktur, satsningar på arbetsmarknad och utbildningar Reformer för att vända resultatet i skolan; åtgärder i förskoleklass, minskade klasstorlekar, ökat stöd till elever som behöver det. Höja läraryrkets attraktivitet. Reformer för att värna den svenska modellen; förbättra hälsooch sjukvården, höja kvaliteten i äldreomsorgen Utredningar för att säkerställa att skattemedel till skolan och välfärden går till det de är avsedda för. Slopa obligatoriskt vårdval i primärvården, fritt att bilda regioner Förvaltningspolitik? 7
Förslag på skatteområdet Flesta förslagen ingen direkt ekonomisk effekt på kommuner efter de regleringar Förändring inkomstutjämningen ska beredas och förändringen kan ske 2016 Förhöjt grundavdrag till pensionärer med 1,2 miljarder. Nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga, en halvering 2015 (1,3 mdkr) och ingen rabatt alls 2016 (2,6 mdkr). Minskas 1,7 miljarder 2015 och 2,4 miljarder från 2016 då avdragsrätten för pensionssparande minskas till 1800 per år för att därefter vara 0 kronor Förslagens effekter på arbetsutbud och sysselsättning etc. har SKL inte haft möjlighet att anlysera. 8
Regleringspostens negativa utveckling? 9
Utmaningarna nu och framöver? Vi lever allt längre Ju rikare desto högre krav 150 av 290 kommuner krymper? Personal- och kompetensförsörjningen Anpassa ekonomin Lika-olika
Antal personer Källa: SCB 2013
Demografisk utmaning Tusental invånare 20 64 år samt försörjarkvoten (%), andelen invånare 20 64 år av totalbefolkningen, 1980 2035
Vilket årtionde har det satsats mest resurser på den kommunala välfärden? 1960-1960 1970 1980 1990 2000 2013 Vet ej/ej svar Barnomsorgen 3 15 25 21 13 9 15 Grundskolan 4 15 21 21 14 9 16 Äldreomsorgen 4 12 24 19 13 9 19 Sjukvården 4 12 19 19 16 14 17 ymnasieskolan 2 9 20 20 20 10 19 % 0 20 40 60 80 100 Bas: Totalt 1162 ip.
Resurser Demografi Utförda prestationer/tjä Kommunernas välfärdstjänster för barn, unga och gamla 160,0 142,5 125,0 107,5 90,0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Här ingår endast skola, barnomsorg, barn- och ungdomsvård samt äldreomsorg 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 14
Befolkningsökning och koncentration Tot förändr Födelsenetto Inrikesflyttn netto Invandrings netto De tre storstadslänen står för 90% av ökningen
Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling Andel sysselsatta inom äldreomsorgen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Rekryteringsbehov -2020 420 000 Specialiseringstryck
Marginalintäkt utjämningssystemet Inflyttning av en gift person i åldern 90+ år med 200 000 kr i beskattningsbar inkomst Kommun Skatte- intäkter Inkomst- utjämning Skatteintäkter efter inkomst- utjämning Reglerings - post Struktur- bidrag Kostnads- utjämning därav befolknings- förändring Jokkmokk 45 900 5 509 51 409 212 4 469 114 219-7 928 170 310 Totalt Inflyttning av person i åldern 19 64 år med 750 000 kr i beskattningsbar inkomst Kommun Skatte- intäkter Inkomst- utjämning Skatteintäkter efter inkomst- utjämning Reglerings - post Struktur- bidrag Kostnads- utjämning därav befolknings- förändring Totalt Jokkmokk 172 125-106 966 65 159 212 4 469-37 240-7 928 32 601
Flyttarna efter ålder 2012 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % 0 år 6 år 12 år 18 år 24 år 30 år 36 år 42 år 48 år 54 år 60 år 66 år 72 år 78 år 84 år 90 år 96 år
Hur skiljer sig skattesatserna? Derks diagram Skattenivån (totalt inkl landstingsskatt) ligger konstant en knapp krona över rikets genomsnitt sedan sekelskiftet. Resultatet 500 kr lägre (knappt 50 öre) Bolagen sänke istället för mjölkko
Medborgarnas syn på skillnader 2002 och 2013 Andelen som tycker att Kommuner och landsting ska bedriva skola, vård och omsorg efter egna förutsättningar har ökat. Det är bättre om riksdagen bestämmer hur vård, skola och omsorg ska utformas än att kommun- och landstingspolitiker gör det har ökat kraftigt. Regering och riksdag ska bestämma över förskolegruppernas storlek/ vårdcentralernas besöksavgifter istället för kommun- och landstingspolitiker har ökat kraftigt. Medborgarna själva ska få bestämma över skola, vård och omsorg även om det leder till att det blir olika har minskat (men är fortfarande i majoritet). Det är viktigt att kommuner och landsting erbjuder sina medborgare samma vård och omsorg i hela Sverige har blivit ännu mer dominerande. Acceptansen för skillnader är mindre idag än för tio år sedan!
Skillnader är acceptabla om. - Medvetna val som speglar medborgarnas prioriteringar (självstyrelse) - Resultatet av att landstingen/kommunerna lyckas olika bra (effektivitet) i strävan att bli bättre - Beror på ofrånkomliga skillnader i förutsättningar Men inte om. - Avseende livsavgörande insatser - Om grupper får uppenbart sämre service - Inte går att motivera - Inte leder till förbättringsarbete
Förutsättningar och utmaningar God anpassningsförmågan God kvalité i veksamheten Ett svårare ekonomiskt läge än övriga Förutsättningarna kommer att skilja sig allt mer mellan kommuner Acceptans för utjämningen Ekonomi i balans Personal- och kompetensförsörjning Lika-Olika?
Framgångsfaktorer Realism, anpassa verksamhet, infrastruktur osv Fokusera på kärnuppdraget=välfärden Teknikutveckling? Hitta komparativ fördel och framåtanda Intressebevaka utjämning och lagstiftning Strukturella lösningar: Kommunreform, samverkan, asymmetriskt uppdragsförhållande, huvudmannaskap och lagstiftning