Den här pärmen är din inträdesbiljett till en ny och fantastisk värld.

----------- Välkommen! Den här pärmen är din inträdesbiljett till en ny och fantastisk värld. Den är ditt första steg som Fältundersökare inom riksorganisationen UFO-Sverige. Som Fältundersökare kommer du att få uppleva många fantastiska ting, saker som säkert kommer att förändra ditt sätt att se på tillvaron. Du kommer att möta människor som varit med om de mest sällsamma saker. Du kommer också att möta dem som ljuger, men du kommer att lära dig se vilka de är. Fältundersökaren har en fantastisk roll i kartläggaodet av UFO-fenomenet. Samtidigt bar du också ansvar på några olika punkter. Ett av dina viktigaste ansvar är att skydda vittnen mot de oönskade bieffekter som deras berättelse kan medföra för dem själva. När du fått luft under vingarna kommer du att fundera varför du inte började med det här för länge sedan. Om du följer de råd som du får i den här pärmen så har du mycket "gratis"och slipper göra en del av de misstag som dina föregångare redan gjort och också lärt av. Lycka till på fältet! UFO-Sverigesstyrelse

Pärrnens innehåll: 1. Rapportens gång 2. Rapportformuläret 3. Att ta emot en UFO-rapport 4. Fältundersökarens arbete 5. Att bedöma en UFO-rapport 6. Din rapport 7. Rapportcentralen 8. Arkivet för UFO-forskning 9. Telefonlista 10. Dina egna undersökningar

Rapportens gång. 1. Något inträffar. Ett eller flera vittnen får se något som de inte kan förklara. 3. Vittnena intervjuas - oftast per telefon. Händelsen kartläggs så noggrann t som möjligt. Finns det fler vittnen? 5. Rapportformulär skickas ut till vittnet/vittnena. 7. slutrapporten skickas till rapportcentralen. 9. Rapporten går efter slutbedömning till arkivet för ufoforskning (AFU) i Norrköping.

Rapportformuläret. Rapportformulär bör skickas/lämnas till alla vittnen till UFO-händelser. Undantag kan göras för sådana rapporter där det tydligt framgår att det är meningslöst. Det kan var till exempel: Uppenbart "lurendrejeri". Förklaringen är uppenbar, t ex när Venus är ovanligt ljusstark och då föranleder många att ringa till oss. Även om inget formulär skickas ut så ska rapporten registreras! Med registrering menas att händelsen ska ringas in till rapportcentralen och där få ett rapportnummer. Detta nummer kan föregås av bokstäverna D eller M, vilket står för "Dagsljusrapport" och "mörkerrapport" beroende på den tid på dygnet då händelsen inträffat. slutrapport med kommentarer ska skickas in till rapportcentralen på samtliga händelser, även dessa. Observera! Det finns ett särskilt följebrev som ska bifogas med varje formulär som skickas ut. I detta brev framgår bland annat vad vår verksamhet går ut på och vad som "händer sedan". Brevets innehåll framgår av nästa sida. Följebrevet sparar mycket arbete - du slipper förtydliga dig och svara på samma frågor tusen gånger!

Här kommer frågeformuläret som vi talade om. Viser det som mycket värdefullt att få ta del av Er observation. UFO-Sverige är en RIKSORGANISATION som består av idag ca 20lokalgrupper runt om i landet. UFO-Skellefteå är en av dessa. Gruppemas huvuduppgift är att samla in information från observatörer som gjort någon märklig observation på himlen eller på marken. Informationen skickas sedan vidare till UFO-Sveriges rapportcentral för fortsatt utvärdering och bedömning. I speciella fall fordras vidare utredning. Vår målsättning är att: * Påvisa den faktiska existensen av UFO. * Genom upplysning få UFO-fenomenet allmänt accepterat som realitet. * Skapa opinion så att vetenskapen får upp ögonen för UFO-fenomenet. * Fungera som ett kontaktorgan för allmänheten. UFO-Sverige ger ut facktidskriften UFO-Aktuellt. Den utkommer med 4 nummer per år och innehåller artiklar om svenska/utländska UFO-fall, märkliga fenomen, rymden och mycket annat. UFO-Skellefteå ger ut medlemstidningen UFO-Norr som koncentrerar sig på de UFO-fall som inträffar i Norrland. Använd gärna en tydlig penna när Ni fyller i formuläret. Är det något Ni undrar över eller vill ha information om, så vänd Er med fördel till nedans tå ende kontaktperson eller direkt till föreningen. Ett stort TACK på förhand för att NI hjälper oss med upplysningar angående UFO-fenomenet. Med vänliga hälsningar

Rapportformulärets olika delar. Sidan l. Här fyller du i ditt namn, vår förenings namn, samt dill eget telefonnummer. l detta fält matar vittnet in uppgifter om sig själv. Frågorna om utbildning och intressen brukar ge upphov till frågan 'varför vill ni veta det". Svaret är alt vi försöker skapa oss en uppfattning om vem vittnet är, och framför allt att den som senare ska använda materialet i utgångspunkt för forskning ska ha möjlighet att skapa en bild av hur vittnet varit som person, vad vederbörande haft för intressen etc. Rapportformulär förufo-- UFO-oidentifierade flygande objekt l. Personuppgifter 2. Andra vittnen till händelsen Här markerar du om vittnet valt att vara anonym.. Du fyller också i det rapportnummer som du får från rapportcentralen när du lämnar din preliminära rapport. Dessutom ska du fylla i observationsdatum/tidpunkt och plats för observation. Däremot ska du lämna rapportnummer data och utvärderingsfälten tomma. Dessa fylls i av senare led i kedjan. Här ska vittnet fylla i vilka andra vittnen det kan finnas till händelsen, om de känner till några. De ska fylla i detta även om det är hustrun eller maken och denne bor på samma adress. Alla som varit med om händelsen ska fylla i var sin blankett. Detta göra detlättare att skapa sig en uppfattning om vad som egentligen inträffat. Känner de till fler än 4 andra vittnen kan löst blad med fler namn bifogas med rapporten. Tillden som är osäker på om han/hon törs fylla i sina bekantas namn kan du poängtera att samtliga själva får ta ställning till om de vill vara anonyma eller inte. Viktigt att kontrollera på framsidan är att alla personuppgifter är ifyllda: namn, adress och telefonnummer. Däremot är personnumrets sista siffror frivillig uppgift. Tvinga aldrig någon som inte vill att fylla i uppgifter om utbildning och intressen! -

Rapportformulärets olika delar. Sidan 2. Den här sidan brukarnskrämma slag" på en del vittnen. "Jag kan ju inte skriva" säger de. Och det kan nog stämma många gånger. Men det viktiga är ju inte att orden blir rätt eller att kommatecknen hamnar där svenska akademin tycker att de borde vara. Det viktiga är att vittnet med egna ord så gott det är möjligt beskriver del de varit med om. Ingen annan kan noggrann t skriva ner deras berättelse det kan bara vittnena själva. Poängtera gärna detta för tvek samma vittnen. 3. Beskrivning av händelse Sidan 3. På den här sidan ska vittnet göra ett försök att avbilda händelsen "fenomenet" samt göra en kartskiss över området. Eftersom rädslan att "göra fel" eller att "inte kunna" också brukar göra sig påmind här, betona gärna att det inte är viktigt att det blir snyggt, utan att det bara är till för att vi ska få en bild av hur platsen såg ut, och hur fenomenet såg ut i deras ögon. 4. Teckning(ar) av fenomenet 5. Kartskiss över observationsområdet Sedan är det också viktigt för den som ska forska i materialet om fem eller tio eller femton år att dessa s kisser finns med. Annars kan de aldrig bilda sig en uppfattning om vad som egentligen inträffat.

Rapportformulärets olika delar. Sidan 4. Här ska vittnet ange tidpunktendå observationen gjordes samt hur lång tid observationen varade. Vid osäkerhet om t ex vilket år händelsen inträffade, vilket är vanligt, tala om att de får hoppa över, men att de också gärna får skriva ett årtal med tillägget "osäker". Vittnen som suttit i bilen när de gjort sin observation undrar ofta varför modellen eller fabrikatet är viktigt att vela för oss. Svaret är all vi inte vet i förväg vad som är viktigt att veta. Dessutom finns del bilar av vissa fabrikat son1 är kända för alt "tjuvstanna" i vissa lägen, vilket kan hjälpa till att förklara vissa fall där bilar stannat till synes helt oförklarligt. 6. Tidpunkt för observationen 7. Plats för observationen 8. Besvaras om observationen gjordes från ett fordon 9. Fenomenets utseende Här får vittnet med hjälp av kryssfrågor en möjlighet alt förtydliga hur platsen såg ut där händelsen inträffade. Den här punkten fungerar delvis som kontrollpunkt mot punkterna 3-5. Stämmer beskrivningen som ges här med den i dessa punkter? Annars kan det finnas skäl att bli vaksam. Kryssalternativen framtvingar också minnen av sådant som vittnet kanske glömde ta med i sin skriftliga redogörelse. Exempelvis om terrängen var kuperad, om det fanns en kraftledning i närheten etc. Punktema kan ge ledtrådar till var naturliga förklaringar kan sökas. Till exempel hos kraftleverantörom ettljussken varit synligt alldeles i närheten av kraftstation eller kraftledning. Frågan om vilket bränsle fordonet framförs med (diesel eller bensin) kommer sig av att det ibland har tyckts vara så all bara fordon framdrivna med diesel kan råka ut för motorstopp vid s.k. närkontakt. Tanken med frågan är att ta fram underlag för statistik kring detta. Vittnet får här beskriva mer detaljer kring fenomenets utseende. Delvis fungerar också detta som kontroll gentemot den beskrivning som givits i tidigare punkter, men är också avsett att ge impulser till hur det inträffade kan kläs i ord. En av punktema ger - om den besvaras - möjlighet att bedöma föremålets storlek på himlen. Det är den där vittnet får ange hur många centimeter stort föremålet skulle ha varit mätt med en linjal utsträckt med rak arm. Jämförelsevis motsvarar fullmånen ca 0,5 cm vid en sådan mätning. Rapportformulärets svaghet är dess likhet med en deklarationsblankett. Folk tycker inte om blanketter och har svårt att fylla i dem. Gå därför alltid igenom blanketten tillsammans med vittnet innan det fylls i, om du har möjlighet. (Det gäller framför allt vid hembesök hos vittnet).

Rapportformulärets olika delar. Sidan 5. Vittnen använder ofta generella, svepande uttryck som "mycket ljusstarkt". Det räcker inte för att få en god bild av hur ljusstarkt föremålet varit. Därför får vittnet här jämföra sin observation med ett antal välkända företeelser. 10. Besvaras om fenomenet var lysande 12. Fenomenets rörelse på himlen Vittnets beskrivning av eventuella ljud kan ge ledtrådar till naturliga förklaring - exempelvis jetplan, fåglar, helikoptrar n1.m. Viktigt att notera är att äldre ofta har dålig hörsel, även om de inte alltid medger detta. En sådan detalj kan man istället lägga märke till när man samtalar med personen ifråga. Under denna punkt får vittnet beskriva hur föremålets rörelse uppfattats. En av frågorna är så konstruerad att den avslöjar om det finns något föremål i terrängen som kan ge ledtrådar till det observerade fenomenets verkliga storlek. Här finns också två luriga detaljer, nämligen där kompassriktningarna och vinkelhöjden på himlen ska anges: Vittnet har ofta svårt att begripa att den svarta punkten i den här cirkeln faktiskt motsvarar honom/henne. Genom att kryssa i ringen visar de alltså "åt vilket håll näsan pekade" när de gjorde sin observation. Vinkelhöjden på himlen kan göra det möjligt att uppskatta avståndet till det iakttagna föremålet, men är mycket lätt att överskatta. Vinklar på 30 grader anges ofta för sådant som egentligen bara legat någon grad, kanske 1 O, över horisonten. Angivelsen är dock en ledtråd.

Rapportformulärets olika delar. Sidan 6. Genom att låta vittnet uppskatta det iakttagna fenomenets hastighet kan man, förutom att få en bild av hur det rört sig genom luften, också tillsammans med punkten 13 på sidan 4 i rapportformuläret göra en bedömning av rimligheten i rapporten. Tid, hastighet och färdad sträcka innehar ett matematiskt samband som gör en sådan kontroll möjlig. Observationsförhållandena är viktiga. Dels ger de en bild av de chanser vittnet hade att skaffa sig en god uppfattning om hur det observerade UFO-fenomenet såg ut, dels kanske de ger en ledtråd till om olika synfel {t ex astigmatism) har påverkat observationen, eller kanske till och ---- med helt ligger bakom dem. 13. Hastighet och avstånd 14. Observationsförhållanden Det är viktigt att ta reda på om vittnet varit medvetet om andra ljuskällor på himlen, till exempel månen och stjärnorna. Kanske har också någon lampa i närheten av observationsplatsen utövat inverkan på observatören. 15. Besvaras om observationen skedde i mörker 16. Vädret Vädret spelar stor roll vid varje observation. Såväl bländande solljus som dimma, extrem molnighet, dis och kraftigt snöfall inverkar menligt på möjligheten att göra en god observation. Flera av de nämnda väderlekstyperna kan även få en liten ljuskälla att se stor ut. Ett slarvigt eller ofullständigt ifyllt rapportformulär kan inte ligga till grund för en bedömning av det inträffade. Bedömningsgruppen kommer därför sannolikt att ge omdömet "ej bedömbar" om händelsen. Rapportcentralen fattar i sådana fall många gånger beslut om att återsända rapporten till fältundersökaren/vittne t. Därför: Se till att formuläret är ordentligt ifyllt direkt. Det spar tid och resurser!

Rapportformulärets olika delar. Sidan 7. Det händer att UFO-fenomenen påverkar omgivningen. Sådana upplevelser gör att man på sikt kommer att kunna skönja mönster i fenomenens påverkan på omgivningen. Förhoppningsvis ger det kunskaper eller åtminstone viss insikt i hur de fungearar. Det kan också ge ledtrådar till var man kan söka faktiska bevis för att händelsen verkligen inträffat Om händelsen rapporterats 17. Fenomenets påverkan på omgivningen / till någon myndighet kan det finnas möjlighet att kontrollera uppgifterna. En viktig detalj här är frågan om vittnet tidigare upplevt och/el- 18. Rapportering och andra händelser ler rapporterat annan UFO- \ upplevelse eller svårförkl lig upplevelse av annat slag. Vissa personer har med all sannolikhet upplevt mer än en UFO-incident, men här finns också så kallade "repeaters", alltså de som gång på gång rapporterar om sådant de upplevt. / 19. Underskrift I det här fältet för du in följande punkter: Hur observationen kom till din kännedom (tidning, vittnet ringde, RPC ringde, ryktesvägen etc.) När vittnet först kontaktades och av vem. Vittnet intygar sin uppriktighet och har här möljlighet att välja anonymitet. Svaret på frågan om anonymitet förs in i det skuggade fältet högst upp på formulärets första sida. Observera att även om ett vittne inte valt anonymitet så kan det finnas skäl att vara varsam med namnet. Av flera skäl: Vi lämnar inte ut namnet på personer under 15 år. Vi ska skydda människor som är svaga psykiskt och de vars upplevelser vi misstänker är av psykisk art. Vi vill inte att t.ex. lokalpressen ska gräva i händelsen innan vår egen utredning är avslutad. Det kan påverka hela utredningen. Till exempel kan falska vittnen strömma till. När rapportformuläret skickades ut och av vem. När observatören besöktes- och av vem. När observationsplatsen besöktes - och av vem. När ev. bandad intervju gjordes - och av vem.

Rapportformulärets olika delar. Sidan 8. Här noterar du alla de undersökningar du gjort. Detta är viktigt för att vem som helst senare ska kunna följa upp ditt arbete. Det handlar inte om en kontroll, utan om god forskning. Ett av de viktigaste kriterierna för vad forskning innebär är just att vem som helst senare ska kunna göra samma undersökningar och komma till samma resultat. l det här fältet för du upp vilka handlingar som du bifogar med rapporten. Det kan vara foton, analyser, lj' ud band, teckningar, kar- [ :: tor etc. Här skriver du också under rapporten. n ri.. et hä Det här fältet är avsett för rapportcentralens noteringar. Där skriver du ingenting. Slutligen ett ord om ekonomi: Förvisso måste rapportformulär skickas till alla som rapporterat UFO-fenomen (utom i de undantagsfall som tidigare berörts), men tänk samtidigt på att vi är en ideell organisation med begränsade resurser. Formulären kostar pengar- slösa inte med dem. Skicka till exempel inte dubletter i onödan.

Att ta emot en UFO-rapport Den från vår organisation som först kommer i kontakt med ett UFO-vittne har ett alldeles speciellt ansvar. Han eller hon får nämligen inte påverka vittnets berättelse. Det finns en speciell kunskap som kallas för retoril{. Det betyder ungefär "läran om talarkonsten". Konsten att i varje ögonblick inte bara forma sina tankar till ord, utan också att välja de för varje tillfälle rätta orden. Den svenske författaren August Strindberg sade en gång att "för varje tanke fmns bara ett adekvat ord". En fältundersökare måste börja den mödosamma vandringen längs retorikens bana. Det är nämligen mycket vik.tigt att säga rätt saker till UFO-vittnet man ska "förhöra". 1. Ledande frågor. Som utredare måste du undvika de s.k. ledande frågorna så långt som möjligt. Titta på följande två samtal (U=utredare, V=vittne) U: Var det runt till formen, eller såg det ut på något annat sätt? V: Ja, det var runt. Och ganska stort. U: Om du skulle jämföra det med ett flygplan, var det mindre eller större? V: Större. U: Kunde du se några lampor? V: Ja, flera stycken. De var vita. U: Fanns det inga i några andra får ger? V: Kanske en av dem var blå, jag minns inte riktigt. U: Gick det fortare än en bil? V: Ja, mycket fortare. U: Berätta om den händelse du varit med om! V: Alltihop? U: Ja, så detaljerat som möjligt. Berätta allt du minns! V: Det började med attjag stod på en parkeringsficka strax bakom bilen. Jag hade stannat för att få lite frisk luft...etc. Den vänstra spalten visar ett samtal mellan ett UFO-vittne och en utredare som behöver öva. Visserligen får han eller hon svar, men med sina precisa frågor lägger denne svar i munnen på vittnet. Tillförlitligheten blir låg. Den högra spaltens utredare är mer erfaren. Han vet att han genom att ställa neutrala frågor inte styr vittnet åt någondera hållet. Vid första intervjun ska man ställa så få styrande frågor som möjligt. FrAgemetoden är alltså: Lyssna och anteckna! När vittnet tar kontakt karmner det förmodligen att börja "rabbla" detaljer om sin upplevelse. Be honom eller henne vänta ett ögonblick så att du får hämta papper och penna. Sedan kanske du säger någonting liknande: "Ta berättelsen från början. Berätta precis vad du har sett, hur du upplevde det och var du befann dig. Ta hela händelseförloppet från början till beslut." När frågan är ställd lyssnar du och antecknar. Slutligen måste du ställa ett antal kompletterande frågor.

--- 2. Förhållningssätt. Vi utgår alltid från att ett vittne talar sanning. Även om du hör på vittnets tonfall eller det på annat sätt framgår att du utsätts för ett "skämt"så måste du göra det. Enda undantaget är när du samtalar med en s.k. kontaktperson (person med psykiska kontakter med "UFO"). Då ska du klargöra att vår grundinställning, till dess motsatsen är bevisad, är att det handlar om inre upplevelser av psykologisk art. Poängtera att detta inte behöver bero på sinnessjukdom (vilket det dock tyvärr ofta gör). Det firrns andra förklaringar till derrna typ av upplevelser också: Visioner/Auvisioner-friska människor hör utan uppenbar anledning röster och ser syner. Överansträngning Feber etc. Anledningen till att vi måste utgå från att derrna typ av berättelse inte är sann är den att vi annars "stöder" vittnet i dennes upplevelse och därför kan tvinga vittnet längre ner i sjukdomsbilden. 3. Berätta alltid muntligt för vittnet om vår organisation. Det är inte alltid alla tar sig tid att läsa följebrevet som du skickar med formuläret. 4. Tacka alltid för intervjun. Vi tränger oss på i människors liv. Därför måste vi visa ödmjukhet. 5. Ge inga tidsmässiga löften om när din utredning ska vara klar. Då sätter du bara onödig press på dig själv. Det är också lätt att underskatta den tid en utredning kan ta. Poängtera att det handlar om ideellt arbete. Tänk på att det som nu sagts om dina första kontakter bara är till ledning. Du kommer att göra "fel" och måste få göra det. Enda vägen till att bli en god fältundersökare är att enträget kämpa med ständigt nya UFO-fall.

Vissa frågor är alltså bättre, andra är sämre när man intervjuar UFO-vittnen för första gången. Studera följande frågor Hur starkt var ljuset? Om du jämför med en bil, hur snabbt flög föremålet? Var föremålet runt eller hade det formen av ett tefat? Beskriv ljuset du såg. Hur fort flög föremålet? Beskriv föremålets form. De högra "frågorna" är bättre, eftersom de inte styr vittnet. Dvs de är inte retoriska. ------------------------------------- Den första kontakten med vittnet måste ge svar på följande frågor så att en preliminär rapport kan lämnas till rapportcentralen: Vittnets namn, adress och telefonnummer Observationsplats Observationsdatum och -år samt klockslag. Var det mörkt eller ljust ute vid tillfället? Vad har vittnet upplevt? - Hur dök UFO:t upp? - Hur försvann det? - Hur lång tid observerades det? -Färg/form/ljusstyrka/hastighet - Påverkan på omgivningen Känner vittnet till andra vittnen? Hur reagerade vittnet? Vid senare kontakter med vittnet kan man ställa specifika frågor för att kontrollera det tidigare vittnesmålet, men man bör fortfarande undvika retoriska frågor? Säg inte "var det tre föremål du såg?", säg "Hur många föremål var det nu du såg igen?" eller något liknande.

---Fältundersökarpärmen BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR UFO-RAPPORTER l.lfo:xxx Rapporter där objektet säkert har kunnat identifieras som ett känt objekt, exempelvis flygplan, ballong, meteor, planet, olika kända typer av väderfenomen etc. 2. Troligen IFO:xxx Allt i rapporten tyder på IFO, men det har inte säkert gått att fastställa fenomenets källa. Orsaken kan vara: Kort observationstid Långt avstånd till föremålet Svåra väderleksförhållanden Etc. I denna kategori placeras också objekt eller företeelser som med största sannolikhet har sin förklaring i något av följande, ännu ej helt utforskade naturfenomen: Klotblixtar Jordljus Förutsättningar för punkt l och 2: Rapporten ska vara grundligt undersökt och nödvändiga kontroller ha gjorts eller också ska observatörens beskrivning av objektet klart visa att det rör sig om ett IFO. 3. Psykologisk förklaring: xx Berättelsen och rapporten innehåller motsägande uppgifter. Handläggarens vitsord och utredning visar på att det rör sig om någon av föjande förklaringar: al Fantasier b/ Medveten bluff, eventuellt för att få publicitet eller för att sprida religiösa ideer. c/ Mytomani. Tvångsmässigt, ofta omedvetet ljugande. d/ Psykisk instabilitet. Kan bero på hjärnskada eller annan sjukdom. e/ Drogpåverkan. fl Inre upplevelser. Upplevelse som för rapportören förefaller verkligt fysisk men som inte uppfattas av andra personer i omgivningen, exempelvis visioner och auditioner såsom ljusuppenbarelser, möten med andeväsen och "röster" som kommer med budskap. Förutsättningar för punkt 3: Berättelsen och övriga uppgifter i rapporten, samt handläggarens vitsord om observatören, visar att rapportören bluffat, fantiserat, varit påverkad av droger, varit psykiskt instabil eller haft en inre upplevelse.

4. Ej bedömbar. Dåligt undersökt rapport där allt för många uppgifter saknas eller inte har kontrollerats för att en bedömning ska vara meningsfull. 5. Svårbedömd. Rapporten är grundligt undersökt men innehåller sådana data att det ändå är svårt att avgöra om det rör sig om ett IFO eller UFO. Exempelvis vaga eller motsägande uppgifter som kan tolkas på flera olika sätt. Rapporten överlåts till rapportsektionen (RS) eller specialkunnig person för att avgöra om det går att gå vidare med undersökningen. 6. UFO: XXX Objektet kan ej identifieras som något av ovanstående trots noggrann undersökning och kontroll. Om endast en person gjort observationen bör särskild vikt läggas vid att i uppföljande intervjuer kontrollera att vittnets berättelse inte förändras när det gäller väsentliga fakta. al Observation i dagsljus eller nattetid av fast, formbeskrivet föremål eller ljusfenomen med ovanligt rörelsemönster. bl Närkontakt av första graden: Närobservation men utan att objektet påverkar omgivningen eller observatören. el Närkontakt av andra graden: Närobservation med påverkan på omgivningen. Märken i marken, bilar får motorstopp, djur reagerar. Observatören påverkas fysiskt. dl Närkontakt av tredje graden: Varelser ses i nära samband med det observerade objektet. el Närkontakt av fjärdre graden: Observatören säger sig ha varit ombord på föremålet och/eller kommunicerat med varelser i samband med observationen. f/ Missil- eller robotliknande (RPV) föremål med ett avvikande rörelsemönster eller som efter kontroll med militära myndigheter inte kunnat ges annan förklaring. Ä ven ubåtsliknande objekt (USO) som visar ett avvikande beteende från vanliga ubåtar. Förutsättningar för punkt 6: Rapporten ska vara grundligt undersökt och alla nödvändiga kontroller (angivna i rapportformuläret) ska vara utförda. Datum och tidpunkt för observationen ska vara kända. Händelsen bör helst ha observerats av minst två oberoende vittnen. Slutbedömning: Vid bedömningen anges såväl bedömningsresultat som motivering. l. Vid slutbedömning av rapportcentralen ska en majoritet på minst 4 av 7 i bedömningsgruppen ha kommit fram till samma bedömning för att denna ska gälla. 2. Om 3 av 7 har bedömt likandant och 4 bedömare har skilda och avvikande meningar ska rapporten ombedömas. Någon eller några i bedömningsgruppen kan ha tolkat uppgifterna på ett

annorlunda sätt eller missat uppgifter i rapporten. Rapporten skickas åter till bedömningsgruppens medlemmar för ny genomgång, eventuellt med en kopia av de bedömningar som gjorts i första omgången. 3. Är bedömarna mycket oeniga är förmodligen rapporten att beteckna som svårbedömd och bör lämnas till RS för vidare utredning och eventuell framtida ombedömning. 4. Resultatet av slutbedömningen motiveras och avvikande meningar anges. Förslaget är utarbetat av Håkan Blomqvist och Birgit Sälgströn1 på uppdrag av UFO-Sveriges planeringskonferens i Sala den 15/2-92 och fastställt på riksstämman i Göteborg den 16/5-92. Denna version är redigerad av Steve Sandström.

Misstolkningar: Flygplan i mörker. Flygplanet på illustrationerna är en DC-l O, ett typiskt medelstort trafikflygplan. Markeringarnna för de olika positionsljusen är inte exakta för just denna typ av plan utan visar hur lamporna sitter på trafikflyg över huvudtaget. Vitt sken Vitt, pulserande sken (strobelights, eller sk antikollissionsljus) Blinkintervall ca l sekund. Landningsstrålkastare. Vitt sken. 1-3 st. riktade rakvsnett framåt. Tänds ca 2,5-3 min. före landning. Mycket kraftigt ljus. Synliga 15-20 mil. På planets undersida och/eller ovansida sitter vanligtvis även röda blinkande antikollissionsljus. Ibland många i rad om planet är stort. Förekommer även på stjärtfenan på många flygplan.

Misstolkningar: Flygplan i mörker. Militära flygplan. Figuren föreställer JAS-39 Gripen. Samtliga lampor på svenska stridsflygplan är reglerbara i styrka. Ensamflygande plan har oftast full effekt på lamporna, medan flygplan i formation har svag belysning. Det sista planet i en formation har emellertid alltid full effekt på alla lampor. Vita, bakåtriktade lanter- Röda roterande antikollissionsljus, dock ej på alla plan. Viggen har ett på ovansidan och ett på buken, liksom JAS. FK-60har ett på stjärtfenan. Ljus från cockpit. Kan möjligen ses akter-genom kikare. Vitt ljus+ev. grönt ljus nor från radarskärmen Vita ljuspunkter. Ett eller flera riktade bakåt. visar Viggen/ JAS med 3 på varje sida Grönt spalujus. l m långt, någon dm högt. Kallas även för formationsljus. 2 st på vardera sidan. Finns på Viggen och JAS. ~ Landningsstrålkastare. Sitter antingen på huvudlandningsstället (Draken/FK-60) eller på noshjulet (Viggen/JAS) Tänds autom. när dessa fälls ner. Kan emellertid lysa också när man under övning flyger in sig på ett plan (ny pilot) eller när man misstänker problem. Stridsflygplan drivs framåt av en jetstråle. I bakänden av planen finns en öppning där förbränningsgaserna strömmar ut. Den kammare som finns innanför kallas för efterbrännkammare.när man ser planet bakifrån ser man ofta ett orangegult eldsken därifrån. Ett militärt plan sett snett bakifrån i mörker kan med all sannolikhetförväxlas med ett eldklot som flyger fram i hög fart. Utblåsetfrån Viggen är mycket kraftigt. Det kan emellertid regleras i 3 olika steg, där det svagaste knappastalls är synligt bakifrån från marken. Maximal MterBurner (efterbränning) ger emellertid en kraftig eldstråle som är så kraftig att man inte kan se de andra lamporna på planet då. (Jämför med att titta på en mötande bil som har helljuset på. Den har säkert sidopositionsljus, men dem kan du knappast se i det läget). Militärens flygplan följer inte alltid bestämda rutter utan kan i princip ses var som helst i vårtland. De flyger ofta två och två (rote-par) och i andra formationer. Utöverdetta så har naturligtvis även militärflyg gröna och röda ljus på vingarna. Dessa ljusmarkeringar styrs av internationella regler.

Misstolkningar: Helikoptrar i mörker. Armehelikoptrar. l grunden har armehelikoptrar -liksom civila- samma belysningsutrustning som civila plan. Det vill säga grönt sken på höger sida och rött på vänster. Armehelikoptrar har även röda antikollissionsljus (blinkande/blixtrande). Helikoptrar har även flera olika strålkastare som är manövrerbara åt alla håll. Antalet beror på vilken helikopter del handlar orn. Dessa strålkastare har ett mycket starkt ljus. l Boden finns ett antal helikoptrar som flyger med MVG. Det innebär att piloterna har särskilda mörkerglasögon med ljusförstärkning. Den vanliga belysningsutrustningen på sådana helikoptrar är starkt dämpade eftersom vanligt ljus kan blända piloterna. Man använder speciella!r-strålkastare för att lysa upp omgivningen. Detta ljus är inte synligt för blotta ögat, men kan detekteras med!r-instrument. Helikoptrar används ofta för olika transport- och spanings behov. Tänk på att en del av dessa sker längs hemliga rutter varför militären inte röjer kännedom om dem. Att de påstår att de inte känner till någon helikopter i luften innebär alltså inte automatiskt att där inte funnits någon.

Misstolkningar: Flygplan i mörker. Vanliga misstolkningar. Figuren föreställer B-2 Stealth,en misstolkning som förmodligen inte är så vanlig i vårt land, men kanske i USA. Detta plan är känt för att det är osynligt för radar. 1. Flygplanets belysningsutrustning är det enda som syns av planet i mörker. Inte ovanligt är att ljusen bildar en triangulär form. Utifrånljuspunkternas inbördes förhållande har sedanobservatören bildat sig en uppfattning om föremålets utseende. Vissa delar av ett flygplan kan också vara upplysta (stjärtfenan med beteckningar, t ex), vilket också kan bidra till misstolkning av det observerade föremålets verkliga utseende. 2. Flygplan som rör sig rakt mot eller rakt från observatören kan verka stillastående eller verka röra sig mycket sakta. Oftakan det se ut som om det plötsligt accelererar "meden oerhörd fart", vilket då beror på att planet svänger så att observatören ser det från sidan. Olikaflygplanstyper kan flyga med olika fart. Sportflyg < 100km/h, Civ. trafikflyg ca 800km/h, StridsflygÖverljudsfart(över ca 1100km/h). Samtidigt kan t ex Viggen också flyga oerhört långsamt. 3. Belysning som stängs av kan ge en illusion av plötsligt försvinnande. Detta förekommer oftast bland militäraflygplan - t ex under övning. Även svängande plan, där en del av belysningsutrustningen plötsligt skyrns av flygkroppen, kan framkalla detta fenomen. 4. Observatörer som sett flygplan rapporterar ganska ofta att de inte hört något ljud. Det har sina mycket naturliga förklaringar. Den vanligaste är förmodligen störande bakgrundsljud. Ett flygplan på håll hörs knappast om man står i närheten av en väg där det kör bilar etc. Dessutom kan speciella förhållanden i luftlagret skapa "ljudskuggor"-ljudvågorna studsar helt enkelt bort. Planpå hög höjd hörs heller inte så mycket på marken. Detta beror på avståndet (inte sällan > 10 km upp) samt på att luften där uppe är tunnare och inte lika effektivt överför ljudet. (Ljud är ju vibrationer som överförs mellan molekylerna i luften). 5. Ett flygplan som observeras vid solnedgång (eller -uppgång) kan se ut som ett ovalt sken. Detta beror på att solens ljus reflekteras bättre i flygkroppen vid dessa tillfällen. Den belyser flygplanet mer eller mindre från undersidan. 6. Flygplan i kraftigt dagsljus ser ofta ut att sakna vingar och beskrivs som cigarrformade. Anledningen är att den runda flygkroppen reflekterar ljus i nästan alla riktningar, medan de platta vingama inte gör det. C> St.w Sa,.tlWm

Misstolkningar: Stjärnor och planeter. Månen. En relativt vanlig förklaring till UFO-rapporter. Oftast har den varit delvis dold av moln. Ibland kan den se ut som om den förföljer till exempel en bil. En ovan iakttagare som sitter och skrämmer upp sig (ofta ensam) kan suggerera fram de mest otroliga händelser. Jupiter (ovan)och Saturnus (nedan). Två representanter för släktet planeter som ofta vållar ovana himlaskadare problem. Beroende på hur nära eller långt ifrån planeten ifråga som jorden befinner sig samt vårt inbördes läge i förhållande till solen kan dessa lysa olika starkt. SåvälVenussom Mars, Jupiter och Saturnus orsakar många rapporter. Mars ser röd ut, Jupiter och Saturnus ser ut som stora, vita lampor medan Venuskan se tefatsformad ut och beskrivas i flera fårger (ser också ofta ut att blinka). Misstolkningar av stjärnor och planeter hör till de allra vanligaste misstolkningarna. Det beror på att de aldrig befinner sig på samma ställe, utan plötsligt kan det finnas en stark ljuspunkt kväll efter kväll på en plats där observatören vet att det inte brukar finnas någon sådan.

Misstolkningar: Stjärnoroch planeter. Vanligamisstolkningar. 1. Stirrar en observatör för länge på en stjärna/planet kan denna plötsligt börja röra på sig. Den ser ut att hoppa fram och tillbaka i en sällsam dansliknande uppvisning. Detta tolkas ofta som ett tecken. l själva verket beror fenomenet på den aulakinetiska effekten, en ofrivillig hoppande rörelse hos det mänskliga ögat som uppkommer efter en stund när man spänner ögats muskler och stirrar intensivt. 2. Rörelser i luftlagren kan få en i själva verket stillastående stjärna att plötsligt göra ett hopp och byta position. Det beror på ljusbrytningseffekter. Ibland kan stjärnan/planeten "flytta sig"flera grader över himlen på detta sätt. Normalt brukar hoppen emellertid variera inom ca 0,5grader. (ungefär 0,5cm mellan fingrarna på en utsträckt arm). 3. Plötsligaförsvinnanden kan bero på moln som rör sig. Likaså kan moln som rör sig få stjärnan eller planeten att se ut att röra sig i motsatt riktning. Dismoln på hög höjd kan dölja en stjärna eller planet vid soluppgång/solnedgång utan att molnet syns. Detta kan ge upphov till märkliga försvinnanden/uttoningar. 4. När fasta himlakroppar observeras från bil kan dessa verka följa efter. När bilen stannar stannar emellertid också dessa. 5. Planeter kan ibland vara så ljusstarka att de syns även i dagsljus. Det gäller framför allt Venus. Planeterna är emellerid alltid de första ljuspunkter som syns när himlen mörknar på kvällen. 6. SpecielltVenus har en förmåga att "flyta ut"och likna ett tefat när den står nära horisonten. Den verkar då ofta tre-färgad med vitt i mitten och grönvblåtvrött i olika konstellationer på sidorna. Samtliga ljusptmkter nära horisonten kanemellertid göradetta vid sträng kyla på grund av ljusbrytningsfenomen i frostpartiklar i luften (Sträng kyla: lägre temperatur än -20-25 grader kallt). Vanligt vid observation av planeter och stjärnor är att de kan observeras flera kvällar i rad. Oftamånga timmar i sträck. Deras färd över himlen är långsam (15 grader i timmen, vilket motsvarar en rörelse från öster till söder på sex timmar) men kan av observatören ibland beskrivas som hastig. Det är viktigt att ha förståelse och respekt för att människor misstolkar till och med sådant som stjärnor och planeter. Alla är inte lika intresserade som vi av vad som försiggår "därupp".när du förklarar för ett vittne att vederbörande "bara"sett en t ex en planet är det alltså mycket viktigt att inte låta nedvärderande. Förklara gärna att många misstar sig på detta sätt, det får dem att känna sig mindre "dumma"

Misstolkningar: Rörliga objekt i rymden. satelliter. Numera kan satelliter ses röra sig i alla riktningar (sk polära banor), tidigare rörde sig samtliga från öst till väst. En delsatelliter står heltstilla, till exempel TVoch Telesatelliter. Dessa kallas för geostationära och syns som mest som en svag stjärna från jorden. De ligger på mycket hög höjd. En delsatelliter roterar ochkan därför se ut att blinka. Vissa satelliter har lampor som markerar deras bana, andra satelliter återkastar endast solens sken. Hur detta kan gå till när det är mörkt framgår av nedanstående skiss. Dagsida Nattsida Denna figur förklarar även varför andra objekt kan bli belysta av solen trots alt vi har natt. Tänk påatt den här förklaringen är vanligast nära polerna. Ju längre söderut man kommer, desto högre upp måste föremålet befinna sig för att kunna träffas av solljuset. Jordens diameter är 1274 mil, vilket kan vara bra att veta om du behöver räkna på det här någon gång. Föremål som befinner sig på rakt motsatt sida om solen (i solljusets förlängning) måste naturligtvis befinna sig oerhört högt över jorden för att alls träffas av solljuset. Ochdåär de för långt borta för att observeras i alla fall.

Misstolkningar: Rörliga objekt i rymden. Synvillor/andra misstag. Avböjningseffekten. När ett rörligt föremål på himlen (ex. satellit) passerar nära en ljuspunkt (stjärna/ planet) kan det se ut som m den svänger. Sefiguren. I själva verket gör den inte det. Upplevd bana Verklig bana --- - - Två blir ett. En observatör får syn på ett föremål som rör sig i någon riktning. Plötsligt har det bytt riktning - kanske till och med diametralt. Många gånger beror detta på alt observatören (ibland bara för ett ögonblick) tappat ögonkontakten med föremålet. När han eller hon får syn på det nästa gång rör det sig i en annan riktning. Det kan då handla om två olika objekt. Viktigt en sådan gång är att kartlägga om vittnet tagit bort blicken. Kanske har detta skett för att ta några steg och hitta en bättre utsiktsplats.

Misstolkningar: Flygplan i dagsljus. Såhär gårdet till när ett vanligt trafikflygplan förvandlas till en silverglänsande "cigarr'' eller ett "moderskepp".studera figuren nedan (föreställer en Boeing 747). Infallande solljus. Solljuset faller in snett uppifrån (vinkeln beror på tiden på dygnet), och reflekteras i den runda flygkroppen ner mot jordytan. Den infallande vinkeln är lika stor som den utgående. Vingama däremot träffas också ovanifrån och detta ljus studsar uppåt och når alltså aldrig den markbundne iakttagarens ögon. Av denna anledning lyser flygkroppen starkt medan vingarna knappast återkastar något ljus alls (de är ju i skuggan). För oss på marken verkar det som om farkosten saknar vingar- den blir en cigarr.

FÄLTUNDERSÖKARMANUAL Handläggning av UFO-rapporter Rapportformulär förufo-fenomen Bedömningsgrunder föruforapporter stutbedömning Nattliga ljusfenomen Dagsljusobjekt Närkontakter Fysiska spår Radarobservationer Cirkelfenomen Intervjuteknik Fältundersökarens utrustning Provtagning Hur man spårar en person Civilt flyg Militärt flyg Helikoptrar RPVoch UAV Modellflyg segelflyg Kondensationsstrimmor satelliter Rymdskrot Solen Månen Merkurios och Mars Venus Jupiter och Saturnus Ljusstarka stjärnor Meteorer Meteorsvärmar Bolider Kometer Moln Halofenomen och bisolar Blixtar Hägringar Norrsken Regnbåge Klotblixt Sumpgas Jordljus S:t Elmseld Mareld sjukdomstillstånd

Handläggning av UFO-rapporter Riksorganisationen UFO-Sverige får årligen ta emot mellan 200-500 rapporter om UFO-fenomenOftastkommer rapporterna in till rapportcentralen (RPC) genom att observatörerna själva tar kontakt, men händelsen kan också komma till UFO-Sveriges kännedom genom t.ex tidningsnotiser. Som fåttundersökare kan det också hända att observatörer vänder sig direkt till dig. Fältundersökarens första steg är att fylla i UFO-Sveriges blankett "Handläggning av UFO-Rapport".Denna blankett följer sedan rapporten under utredningens gång och det är här som fåttundersökaren fyller i alla vidtagna åtgärder och slutredovisar fallet. Alla rapporter ska också förses med ett rapportnummer som tillhandahålls av RPC. Omobservationen rapporteras till dig personligen måste du alltså själv kontakta RPC så att rapporten blir registrerad. Detta ska ske så snart som möjligt. Nästa steg är att kontakta observatören och att sända ut UFO-Sveriges rapportformulär. Den första kontakten sker oftast per telefon. Omobservatören bor i närheten är det alltid en fördel att avtala en tid föratt besöka vederbörande. Du har då också möjlighet att gå igenom rapportformuläret tillsammans med observatören. Poängtera vikten av att formuläret fylls i så långt som möjligt men visa hänsyn till om observatören inte vill eller kan besvara samtliga frågor. Den första intervjun bör ge svar på följande: a) Observatörens namn, adress och telefonnummer b) Observationsplats c) Observationsdatum och -år samt klockslag d) Beskrivning av observationen e) Finns det fler observatörer- deras namn och telefonnummer f) Observatörens reaktion på händelsen och åsikter om UFO-fenomenet Genomför intervjun genom att ställa dessa frågor på ett neutralt sätt (inte nödvändigtvis i samma ordning som här ovan). Undvikledande frågor och undvik att ge dig in i spekulativa diskussioner om UFO-Fenomenet.Lyssna och anteckna! Skadu göra hembesök och genomföra en mer omfattande intervju måste detta förberedas mer noggrant (se avsnittet om intervjuteknik). Rapportformulär bör alltid skickas eller lämnas till observatören. Undantagär sådana rapporter där det från början tydligt framgår att det är meningslöst. Det kan vara t. ex: Uppenbartpåhittade observationer eller skämtrapporter. Rapporter där förklaringen redan från början är uppenbar, t.ex då Venus är ovanligt ljusstark och då föranleder många samtal till rapportcentralen. Även om inget formulär skickas ut ska observationen registreras och få ett rapportnummer. Handläggning av UFO-rapport,med kommentarer, ska fyllas i och sändas till RPC också i dessa fall.

Tyvärr är det ganska vanligt att formulär som sänts ut aldrig returneras och att observatörerna gör sig oanträflbara. Om ingenting händer efter påminnelse är det ingen större ide att gå vidare med fallet. En rapport som man har fått tjata sig till är knappast objektiv och i praktiken värdelös. Att bifoga ett frankerat svarskuvert med namn och adress ifyllt kan ibland hjälpa till föratt få formulär i retur. Det ifyllda rapportformuläret respektive intervjuer med observatören bildar underlag ror fältundersökarens kontroller och utvärderingar av händelsen. Kontroller kan behöva göras med avseende på t.ex flygtrafik eller astronomiska händelser, observationsplatsen kan behöva undersökas osv. Försök maximera hand-läggningstiden tre månader. När undersökningen är klar, och det kanske finns en trovärdig förklaring, sänds alldokumentation med kommentarer in till rapport-centralen. RPC går igenom rapporten och sänder den sedan vidare till UFO-Sveriges bedömningsgrupp där den klassificeras och utvärderas enligt vissa normer (se bedömningsgrunder). Efter slutbedömning arkiveras rapporten hos AFU (Arkivet for UFO-forskning) i Norrköping. Alla fall som registreras av RPC redovisas i tidningarna Rapportnytt respektive UFO-Aktuellt. Det är viktigt att skapa ett förtroende hos de observatörer som du kontaktar. Under årens lopp har massmedia och diverse törfattare skapat ett löjets skimmer kring UFOfenomenet. Det medför att många människor drar sig rör att berätta vad de har sett. Förklara att UFO-Sverige tar alla observationer på allvar, att vi arbetar utifrån ett vetenskapligt synsätt och att observatören har rätt. att vara anonym. Som fältundersökare måste du också vara beredd på att alla inte är samarbetsvilliga, det gäller speciellt de personer eller myndigheter som du ibland måste kontakta rör att kontrollera olika uppgifter. Detta hör till spelets regler och det kan vi inte göra så mycket åt, mer än att fortsätta verka seriöst och att utveckla vårt arbete i en riktning mot allt större vetenskaplighet. Genom att arbeta vetenskapligt kommer vi rorhoppningsvis med tiden att åtnjuta en allt större respekt både bland allmänhet och riktiga forskare. Ett vetenskapligt arbetssätt förutsätter att observationen undersöks förutsättningslöst och att slutsatser dras iörst efter avslutad undersökning. Därrör bör du hålla röljande konkreta råd i minnet: Utgå aldrig från att en observatör medvetet ljuger. Genomrör möjliga kontroller l bekräftelser innan du intervjuar observatören. Ta aldrig ställning till ett fall innan du har kontrollerat fakta.

Rapportformulär iör UFO-fenomen UFO-Sverige tillhandahåller två olika rapportformulär som ska användas vid all fåltundersökning. Dels det tämligen omfattande "Rapportformulär för UFO-fenomen", tryckt på arkivbeständigt medium, dels ett litet enklare formulär i form av ett vikt A3. Det sistnämnda är i första hand avsett för observationer av ljusprickar och dylikt där det redan från början står klart att någon större utredning inte är motiverad. Dessutom använder fåttundersökaren blanketten "Handläggning av UFO-rapport" för att redogöra för hur utredningen framskrider. När dina rapportformulär har tagit slut rekvirerar du fler från rapportcentralen eller AFU. Tänk dock på att UFO-Sverige är en ideell organisation och att formulären kostar pengar. Slösa inte med dem genom att t.ex sända ut dubbletter i onödan. Ljuspricksformulär respektive blanketter för handläggning av UFO-rapporter kopierar du själv upp i det antal som du behöver. Det är viktigt att du kontrollerar så att inga viktiga uppgifter saknas på rapportformuläret, t.ex observatörens adress och telefonnummer, innan du sänder in det efter avslutad undersökning. Ibland kan man behöva göra ytterligare intervjuer eller kontroller med observatören innan formuläret kan betecknas som komplett. Många observatörer hoppar över både den skriftliga redogörelsen och skisserna för att gå direkt på de enklare kryssfrågorna. Förklara gärna ror observatören att det inte spelar någon roll hur vederbörande uttrycker sig eller ritar, huvudsaken är att han/hon med egna ord beskriver händelsen så långt som det är möjligt. Detta kan ingen annan än observatören själv göra. De flesta frågor i rapportformuläret är enkla och skrivna på ett sätt så att alla ska förstå dem. Trots detta är det vanligt att observatörerna ställer en del frågor om hur formuläret ska fyllas i. Det är därrör viktigt att du själv har goda kunskaper om innehållet i de blanketter som du skickar ut. Ett följebrev bör givetvis medfölja formuläret ut till observatören. UFO-Sverige tillhandahåller standardbrev för detta ändamål men om du tar dig tid att skriva ett personligt brev är det nästan alltid bättre. Det är också alltid en rordel att bifoga ett frankerat svarskuvert. Upplys också observatören om att formuläret bör fyllas i med bläckpenna och inte med blyerts. På rapportformulärets baksida ska kontroller, uppföljningar och bedömning anteekas av fåltundersökaren. Ibland kan flera extra ark behöva bifogas rapporten. Utskrifter av telefonintervjuer, bandinspelningar, foton och skisser är andra saker som ska bifogas om det finns sådana. Efter avslutad undersökning sänder du in rapportformuläret, tillsammans med handläggningsblanketten och alla eventuella bilagor, till UFO-Sveriges rapportcentral för slutgiltig utvärdering.

Bedömningsgrunder för UFO-rapporter UFO-Sveriges bedömningsgrupp använder f"öljande kriterier för att göra sin slutbedömning av inkommande rapporter. (UFO = oidentifierat flygande föremål, IFO = identifierat flygande föremål) l. IFO: XXX.Rapporter där objektet säkert har kunnat identifieras som ett känt objekt, exempelvis flygplan, ballong, meteor, planet, olika väderfenomen etc. 2. Troligen IFO Allt i rapporten tyder på IFO, men det har inte säkert gått att fastställa fenomenets källa. Orsaken kan vara: Kort observationstid Långt avstånd till föremålet Svåra väderleksförhållanden I denna kategori placeras också objekt eller företeelser som med största sannolikhet har sin förklaring i något av följande, ännu ej helt utforskade naturfenomen: Klotblixtar Jordljus Förutsättningar för punkt l och 2: Rapporten ska vara grundligt undersökt och nödvändiga kontroller ska ha gjorts, eller också ska observatörens beskrivning av objektet klart visa att det rör sig om ett IFO. 3. Psykologisk förklaring: xxx Berättelsen och rapporten innehåller motsägande uppgifter. Handläggarens vitsord och utredning visar på att det rör sig om någon av följande förklaringar: Fantasier Medveten bl uff Mytomani Psykisk instabilitet Drogpåverkan Inre upplevelser Förutsättningar för punkt 3: Berättelsen och övriga uppgifter i rapporten, samt handläggarens vitsord om observatören, visar att rapportören bluffat, fantiserat, varit drogpåverkad, psykiskt instabil eller haft en inre upplevelse.

4. Ej bedömbar Dåligt undersökt rapport där allt f"ör många uppgifter saknas eller inte har kontrollerats för att en bedömning ska vara meningsfull. 5. Svårbedömd Rapporten är grundligt undersökt men innehåller sådana data att det ändå är svårt att avgöra om det rör sig om ett IFO eller UFO. Exempelvis vaga eller motsägande uppgifter som kan tolkas på_ flera olika sätt. Rapporten överlåts åt rapportsektionen (RS) eller specialkunnig person f"ör att avgöra om det går att gå vidare med undersökningen. 6. UFO Objektet kan ej definieras som något av ovanstående trots noggrann undersökning och kontroll. Om endast en person gjort observationen bör särskild vikt läggas vid att i uppfoljande intervjuer kontrollera att observatörens berättelse inte forändras när det gäller väsentliga fakta. Rapporter som fått epitetet UFO klassificeras enligt foljande: a) Observation i dagsljus eller nattetid av fast formbeskrivet föremåj, alternativt ljusfenomen med ovanliga rörelsemönster. b) Närkontakt av f"örsta graden -= närobservation men utan att objektet påverkar observatör eller omgivning. c) Närkontakt av andra graden = närobservation med påverkan på omgivningen. Märken i marken, bilar får motorstopp, djur reagerar, observatören påverkas fysiskt etc. d) Närkontakt av tredje graden = främmande varelser ses i nära samband med det observerade objektet. e) Närkontakt av fjärde graden = observatören säger sig ha varit ombord på forernåjet eller kommunicerat med varelser i samband med observationen. f) Missil- eller robotliknande föremål (RPV) med ett avvikande rörelsemönster eller som efter kontroll med militära myndigheter inte kunnat ges en annan f"örklaring. Ä ven ubåtsliknande objekt (USO) som uppvisar ett avvikande beteende från konventionella ubåtar. Förutsättningar f"ör punkt 6: Rapporten ska vara grundligt undersökt och alla nödvändiga kontroller ska vara utf"örda respektive beskrivna i rapportformuläret. Datum och tid för observationen ska vara kända. Händelsen bör helst ha två oberoende observatörer.

Sintbedömning Vid bedömningen anges såväl bedömningsresultat som motivering. l Vid slutbedömning ska en majoritet på minst 4 av 7 i bedömningsgruppen ha kommit fram till samma bedömning för att denna ska gälla. 2 Om 3 av 7 har bedömt likadant och 4 bedömare har skilda och avvikande meningar ska rapporten ombedömas. Någon eller några i bedömningsgruppen kan ha tolkat uppgifterna på ett annorlunda sätt eller missat uppgifter i rapporten. Den skickas då åter till bedömningsgruppens medlemmar för ny genomgång, eventuellt med en kopia av de bedömningar som gjorts i första omgången. 3 Är bedömarna mycket oeniga är förmodligen rapporten att beteckna som svårbedömd och bör lämnas vidare till RS för vidare utredning och eventuell framtida om-bedömning. 4 Resultatet av slutbedömningen motiveras och avvikande meningar anges. Bedömningsgrunderna är utarbetade av Håkan Blomqvist och Birgit Sälgström på uppdrag av UFO-Sveriges planeringskonferens i Sala 92-02-15 och fastställda av Riksstämman i Göteborg 92-05-16.

Nattliga ljusfenomen (NL) Den övervägande delen av de observationer som rapporteras in till UFO-Sverige rör sig om mörkerfall. Det kan vara allt från små lysande ljusprickar till flammande ljusfenomen med stor utsträckning på himlavalvet, ljus som lyser från marken upp mot himlen, blinkande eller pulserande föremål och så vidare. Generellt har en mörkerobservation, ur ufologisk synvinkel och med undantag för närobservationer, alltid ett sämre värde än en dito i dagsljus. Det beror helt enkelt på att det under dygnets mörka timmar är betydligt lättare att missuppfatta och misstolka vardagliga objekt som UFO-fenomen. De flesta rapporter orsakas av flygplan och planeter, främst planeten Venus. All utredningsverksamhet utgår givetvis från rapportformuläret respektive intervjuerna med observatören. När det gäller NL finns det dock en del rutinkontroller som kan göras även innan formuläret kommer i retur t.ex: Astronomiska kontroller: Om observationen ägt rum strax efter skymning eller före gryning; när gick solen upp respektive ned? När gick månen upp och när gick den ned? Var stod månen vid observationstill(ållet? Vilka planeter var synliga på himlen - Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus? När gick de upp l ned och vilka positioner hade de vid observationstill(ållet? Befann sig Sirios över horisonten? Vilka andra ljusstarka stjärnor lyste på himlen? Förekom det någon meteorsvärm i samband med observationen? Fältkontroller: Hur ser observationsplatsen ut; finns det torn eller master med lampor i siktlinjen? Finns det trafikerade flygfält eller flygflottiljer i närheten? Finns det militära övningsområden där man ibland sänder upp spårljus etc? Finns det kraftledningsgator eller ställverk? Förekommer det sjöfart i närheten så att lampor från masterna kan synas? Finns det backar där billjus kan speglas upp i luften? Finns det restauranger l nöjesställen med strålkastare eller ljusspel på taken?

Meteorologiska kontroller: Var vädret klart eller mulet? Åt vilket håll blåste vinden? Förekom det någon nederbörd? Vilken temperatur rådde vid tillfället? Övriga kontroller: Gå igenom lokaltidningen för att se om det finns någon notis om det aktuella fallet. Det kan ju finnas fler observatörer som iakttagit samma fenomen och som vänt sig till tidningen. Många av de ovannämnda kontrollerna kan du själv utföra vid ditt skrivbord och med hjälp av en telefon. Andra kontroller kräver definitivt besök på observationsplatsen för att vara meningsfulla. Topografiska kartor över observationsplatsen liksom tabeller och efemerider över stjärnhimlen är oumbärliga för att kunna göra riktigt seriösa kontroller. Du måste själv avgöra, från fall till fall, vilka resurser som skall läggas ner på att undersöka rapporten men överarbeta ror den skull inte enkla observationer. En ljusprick på långt avstånd motiverar inte någon massiv arbetsinsats såvida det inte är något alldeles speciellt med den. Många ljuspricks-observationer delegeras överhuvudtaget inte ut till fältundersökarna utan avskrivs direkt av RPC. Du bör heller inte ringa i tid och otid till flygplatser och flottiljer för att kontrollera flygtrafiken. Det finns alltid en risk att man i så fall tröttnar på att hjälpa dig. Spara istället den typen av kontroller till de verkligt intressanta fallen. Ta alla berättelser om detaljer och storlek på föremålet med en stor nypa salt. Likaså är det fullständigt omöjligt att uppskatta avståndet till ljuskällor i mörker. Ljusfenomen som iakttagits genom glasrutor eller i dåligt väder som regn och dimma kan ge upphov till fantasifulla tolkningar. Detsamma gäller om föremålet observerats i kikare. Ljusfenomen som liknar rörliga diffusa ringar eller ovaler ovanför molnen orsakas oftast av strålkastare från marken. Många nöjesställen använder numera strålkastare och ljusspel för att underhålla gästerna. Dessa kan ses åtskilliga mil. Norrsken kan emellanåt ses också på sydligare breddgrader och suggerera fram märkliga iakttagelser hos ovana betraktare. satelliter och meteorer (stjärnfall) är vanliga misstolkningar. De är svåra att verifiera men ofta enkla att avslöja genom sina respektive observationsbeskrivningar.

Dagsljusobjekt (DD) Observationer i dagsljus är sällsynta men oftast mer intressanta än mörkerfall. Det är givetvis betydligt lättare att göra en detaljerad iakttagelse när det är ljust men man bör samtidigt komma ihåg att det finns en mängd faktorer som lätt kan leda till misstolkningar också under dagtid. De flesta dagsljusobjekt utgörs av flygplan på avstånd, men också ballonger, drakar, atmosfäriska fenomen, fåglar och så vidare ger upphov till dessa rapporter. Närvaron av civila passagerarplan kan ibland kontrolleras genom att ringa närmaste flygplats eller CEFYL (centrala flygledningen). Militär flygtrafik kan bekräftas genom ett samtal till närmaste flygflottilj. Man måste utgå från att flygplatser och flottiljer lämnar korrekta uppgifter men samtidigt är det så att man inte har några skyldigheter att göra detta. Alla flygplatser håller heller inte reda på all flygtrafik varför det kan vara komplicerat att verkligen få fram användbar information den här vägen. Leksaksballonger, drakar, fåglar och liknande är av naturliga skäl omöjliga att kontrollera. Här får man istället gå efter observationsbeskrivningen och dra sannolika slutsatser från den. Väderleksuppgifter f"ör observationstillf"ållet kan man få genom att kontakta SMHI. Halofenomen, hägringar, ovanliga molnformationer och så vidare ger ibland upphov till UFO-rapporter. Vindriktningen är viktig att kontrollera. Det är knappast sannolikt att ett f"öremål som rört sig mot vindriktningen har varit en ballong eller liknande. Samtidigt bör man komma ihåg att vinden kan blåsa åt olika håll på olika höjder. Astronomiska objekt kan oftast uteslutas vid undersökning av en dagsljusobservation men det finns några undantag: Venus kan ses med blotta ögat under dagtid om man vet exakt var man ska söka efter den. En observatör som tittar i en kikare och av en slump får syn på Venus kan misstolka planeten som ett svävande klot på mycket hög höjd. Mycket stora meteorer, så kallade bolider, kan någon enstaka gång ses under dagtid. Flashande iridiumsatelliter kan nå en ljusstyrka av magnitud -8 och siktas med blotta ögat under dagtid.

Närkontakter (CE) De ojämförligt mest komplicerade UFO-fallen är närkontakterna. Det är också dessa fall som, om de är sanningsenliga, gömmer den verkliga UFO-gåtan. Nattljus och dagsljusobjekt är i de flesta fall misstolkningar av kända föremål. Av de observationer som inte gått att lösa är det ändå mest sannolikt att det finns naturliga förklaringar som man inte lyckats finna. Med närkontaktsfallen förhåller det sig annorlunda, dessa fall är ofta av så hög märklighetsgrad att misstolkningar av normala vardagsföreteelser kan uteslutas. Istället vilar dessa fall nästan helt på detaljer i observatörens berättelse och trovärdighet. Närkontakter av tredje graden är mycket ovanliga och ingenting som fältundersökaren behöver ägna sig åt mer än kanske någon enstaka gång. Oftast rör det sig då om personer som upplever att de ser främmande varelser (visioner) eller hör röster (auditioner), dock utan att något egentligt UFO-fenomen uppenbarat sig. De här specialfallen är av en komplicerad psykologisk natur och kan ej förankras i sinnevärlden. Den spekulativa UFO-litteraturen beskriver ofta händelser där ''tefat" landat och där besättningen kommit ut och plockat med sig jordprover och liknande (CE 3). Den här typen av observationer f"örekommer dock praktiskt taget aldrig. Det är mycket tveksamt om det finns ett enda riktigt trovärdigt CE 3-fall i den samlade UFOlitteraturen. En del fall där varelser observerats har lösts genom att det visat sig ha varit vanliga människor i ovanliga kläder eller situationer som observatören missuppfattat. Däremot finns det en mängd rapporter som beskriver närkontakter av första och andra graden. Dessa fall förekommer ibland också i Sverige. Märkliga spår, brännmärken eller avtryck i marken tas ofta som intäkt för att någon sorts farkost har landat, även om inga UFO-observationer har gjorts. Det rör sig alltså om en helt och hållet trosbaserad uppfattning. Det är ganska troligt att du som rältundersökare åtminstone någon gång stöter på sådana rapporter. Närkontakter av första graden, det vill säga när objektet befinner sig på ett visst avstånd men ändå så nära att detaljer kan ses, är inte helt ovanliga. Men beroende på avståndet ökar också möjligheten till misstolkningar av kända objekt eller f"öreteelser. Här spelar säkerligen fantasi och önsketänkande en viss roll. Många trovärdiga rapporter tycks ändå beskriva föremål som pekar på närvaron av okända farkoster och en främmande teknologi. Några fysiska bevis som styrker närkontaktsfallen finns i praktiken aldrig och därmed finns det heller ingenting konkret att undersöka. Allt som fältundersökaren kan göra är att dokumentera rapporten så noga som möjligt. Den mesta energin måste fokuseras på att bedöma observatörens trovärdighet och eventuellt motsägelsefulla detaljer i berättelsen. Att bedöma trovärdighet och psykologiska profiler är ett ytterligt komplicerat område. Grundläggande kunskaper i psykologi är därför ett värdefullt verktyg för alla fältundersökare. Det gäller oavsett vilka rapporter man ska undersöka men i synnerhet vid utredningar av närkontaktsfall

Radarvisuella observationer (RV) Att UFO:s siktas visuellt och samtidigt detekteras med radar är mycket sällsynt. Idag är transponderradar det helt dominerande systemet. Det innebär att radarn bara uppfångar signaler från ordinare flygtrafik vars plan är försedda med transpondrar (sändare) i nosen. Radaranläggningar på civila flygplatser kan således inte upptäcka någonting annat än sina egna flygplan. Militära radaranläggningar, på exempelvis flygflottiljer, har också i stor utsträckning övergått till olika transpondersys1em. Vanlig radar används numera sällan. Det är också så att även om man använder ordinarie radarutrustningar så är dessa kalibrerade för att detektera flygtrafik och ingenting annat. Radarekon som avviker från kända objekt betraktas som störningar och filtreras automatiskt bort. Med den bakgrunden är det inte så stor mening med att vända sig till flygplatser och militärmyndigheter för att verifiera eventuella radariakttagelser. Dessutom tillkommer en hel del sekretess kring militärens anläggningar vilket grundar sig på hänsyn till rikets säkerhet.

Cirkelfenomen Bakgrund:- Under hela 80-talet och fram till idag har formationer av cirklar observerats i växande fält i framför allt södra England. Cirklarna har uppvisat en mängd former, flera av dem mycket komplicerade. Från början trodde man felaktigt att cirkelfenomenet var något nytt och inte tidigare iakttaget fenomen. Eftersom fenomenet uppträdde i södra England gavs också intrycket att det enbart skulle vara lokaliserat till områden kring Wiltshire och främst på fälten utanför städerna Salisbury, Warminster och Devizes. Det har dock visat sig att liknande cirklar har uppstått på flera håll i världen (bland annat Japan, USA, Sovjet och Australien) under hela 1900-talet. En del äldre rapporter finns också dokumenterade. Fenomenet är koncentrerat till västvärlden med enskilda undantag. De flesta cirklarna har också uppträtt i länder med starka UFOorganisationer och där intresset för New Age är stort. U n der 90-talet har också de forna öststaterna drabbats av cirkelfenomenet. Till Sverige kom cirklarna på allvar 1993. Teorier: Cirkelfenomenet har "utvecklats" under 80-talet och formationernas utseende har blivit allt mer komplicerat. Från att ha varit enkla, ensamma cirklar har fenomenet fått små satellitcirklar runt sig och under 1992 bildades långa rader av sammanhängande formationer med svårförklarliga utskott. 1996 var snöflingor det vanligaste grundmönstret. Fenomenet har undersökts av vetenskapsmän från flera olika länder och en japansk professor har kunnat återskapa de enklare formerna i ett laboratorium. Man har också funnit miniatyrcirklar i dammet i Tokyos tunnelbana, vilket visar att fenomenet kan återskapas av elektriska spänningar. Spekulationerna har varit många: Utomjordiska besökare, jordstrålning, djur, klotblixtar, starka vindar, övergödsling, ett nytt okänt fysikaliskt fenomen, bluff mm. Ögonvittnen: Det finns idag ett fåtal personer som säger sig ha sett cirklar bildas framför ögonen på sig. Det har då alltid rört sig om enkla cirklar - aldrig komplicerade mönster eller piktogram. En typisk beskrivning är hur en vind kommer in över ett fält för att sedan stanna till och skapa en cirkel. På natten har vittnen sett hur en pelare av ljus kommit ned från ett moln och när man kommer fram till platsen har man hittat en cirkel. Det är dock osäkert om ljuset då har varit den direkta orsaken till cirkelns uppkomst. Skandinavien: Vissa områden har mycket få rapporter. De skandinaviska tillhörde den kategorin och fram till juli månad 1993 kände vi endast ett exempel på att cirkelfenomenet har uppträtt i Sverige (Örebro, april 1972). Inga cirklar rapporterades i Norge, Danmark eller Finland fram till och med sommaren 1993 med undantag för en bluffcirkel i Finland. Men efter det att cirklarna kom till Sverige 1993 spred sig "fenomenet" under 1994 också till de övriga länderna.

Bluffarna: I september 1991 trädde två konstnärer från Southampton fram och sade sig ligga bakom uppkomsten av cirkelfenomenet i England. Doug Bower och Dave Chorley hävdade att de låg bakom närmare 300 av de formationer som observerats sedan 1978. De visade också hur lätt det var att göra en cirkel med hjälp av en planka med snören som man sedan trampade på. De båda har visat att de genom sina cirklar kan lura också experterna. Det visade sig senare att minst två dussin grupper och enskilda har ägnat sig åt att förfalska cirklar i England. Den förfalskade andelen av formationerna uppskattas till närmare 98 /o men siffran kan vara högre. Det har också visat sig vara mycket enkelt att göra förfalskningar också av komplicerade figurer, så kallade piktogram. Clas Svahn experimenterade vid ett tillfälle med att själv konstruera en cirkel i en rågåker. Att göra en åtta meter stor cirkel med tillhörande F -utskott tog endast tolv minuter. Därmed kan man dra foljande slutsatser: Det går snabbt även for en otränad och ensam person att konstruera en cirkel. Det går att göra en mycket bra cirkel med mycket enkla redskap. Det går att gå rakt ut i ett homogent f"ält utan att lämna spår efter sig. Det är mycket få strån som bryts av trots att man går på dem. Tillvägagångssätt: Det har visat sig möjligt att gå in i ett fält eller fram till en cirkel utan att lämna spår efter sig. Så skedde exempelvis i Harplinge där bonden, som trodde sig vara först på platsen, inte såg några spår in till cirkeln. Senare visade det sig dock att minst en person gått in i fältet, och ut igen, för att titta på cirkeln innan bonden kom till platsen. Vid en tävling i att göra förfalskade cirklar i England sommaren 1992, visade det sig att samtliga tolv grupper lyckades göra komplicerade formationer (så kallade piktogram) nattetid utan lampor eller att lämna några spår efter sig. Det går mycket snabbt att göra en cirkel, särskilt om man är två personer. En står då i mitten med ett snöre och den andre går runt i cirklar med en planka fastspänd runt halsen i två snören. Man kliver sedan ner stråna med plankan. Är det fuktigt i luften - som det ofta är nattetid när cirklarna uppstår- bryts inte stråna utan böjs bara ned. Tekniken att använda en planka eller likvärdigt redskap gör också att mycket få strån berörs av rötterna. Det blir som att gå med stora snöskor. Om cirkeln görs tidigt på sommaren fortsätter strån att växa och böjer sig med tiden mot himlen för att få solljus. Denna böjning sker i noderna, strånas leder, och kan se märklig ut. Det är dock ett helt naturligt sätt for stråt att kompensera för bristen på solljus. Slutsats: Idag tyder det mesta på att flertalet cirklar - kanske alla - är gjorda av människor. Det gäller i synnerhet de komplicerade cirkelformationerna. Finns det ett äkta fenomen bakom några av de enklare cirklarna tyder det mesta på att det är ett hittills inte utforskat meteorologiskt fenomen. Det är dock viktigt att fortsätta undersöka cirklarna. Om inte annat så for att hitta den kraft som driver folk att gå ut mitt i natten for att trampa ned ett stycke åker for en bonde.

En cirkelundersökning består av två faser: l. Dokumentation 2.Sökandeefterspår Undersökning av cirklar Det är av största vikt att man kommer snabbt till platsen. Erfarenheten visar att cirklarna snabbt blir nedtrampade av nyfikna. För att kunna hitta spår efter eventuella bluffmakare är det oftast növändigt att komma först till platsen. Utnyttja traktorspåren (om det finns sådana) för att ta dig ut till cirkeln. Kontakta alltid bonden som äger eller arrenderar fåltet innan du går ut i det. Det är alltid bäst att vara två vid en undersökning. Dels för att kunna vakta fältet från nyfikna medan en av er kontaktar bonden och dels för att kunna göra ordentliga mätningat. Du behöver följande utrustning (det här är den ideala utrustningen): Två kameror, en med svartvit film och en med fårg,- dia eller papper. Ett enbenstativ Ett långt måttband (kan tillverkas av ett snöre med markeringar för varje meter). Penna och skissblock Kompass Karta över området Stövlar Kontrollera följande: l. Finns det spår av lera på stråna inne i cirklarna? Om någon gått på dem borde det finnas rester. 2. Lyft på stråna och kontrollera: a) Finns det andra lager som är svepta åt något annat håll under? b) Finns det fotavtryck? c) Har stråna pressats ner i marken och lämnat avtryck? d) Har stråna lämnat avtryck också där det finns håligheter/fördjupningar i marken? 3. Undersök marken i centrum av cirklarna. Finns där något hål eller en grop? 4. Finns det någon möjlighet att upptäcka cirklarna från någon närbelägen väg eller höjd. 5. Finns det större eller mindre kullar i närheten, och i så fall hur långt bort? 6. Hur långt är det till närmaste boningshus? 7. Hur är cirkeln svept; medsols eller motsols? 8. Är stråna brutna eller böjda vid roten? 9. Finns det fler cirklar i närheten som tyder på att någon har tränat på att fejka dem som ni undersöker? 10. Finns det lösa strån liggande inne i eller utanför cirkeln? 11. Hur är jorden nedpressad; inne i cirkeln/utanför cirkeln? 12. Vilket sädesslag är det på åkern?

Fotografera: l. Med enbenstativ över huvudet en vy över cirkeln från ovan. 2. Liknande bilder där även omgivningen syns. 3. Närbilder på centrum av cirklarna. 4. Inifrån (lågt över marken) mot cirkelns kant så att de liggande strånas lägen gentemot de upprättstående framgår. 5. Lyft på stråna och ta bilder på jorden under. Mät upp: l. Cirklarnas avstånd från kanten av fåltet. 2. Cirklarnas diametrar längst minst sex olika axlar. Detta för att se om cirklarna verkligen är helt runda. 3. Höjden på de upprättstående stråna. 4. Eventuella utskott från cirkeln. Teckna: l. Cirklarnas läge med måttangivelser. 2. Markera med pilar hur cirklarna är svepta (mot- eller medsols). 3. Gör en enkel skiss med vägar och hus markerade. Intervjua: l. Upptäckaren. Var noga med att ta reda på tidpunkten för upptäckten samt om upptäckaren själv gick in i cirkeln. Såg han eller hon några spår? 2. Bonden. När upptäckte han cirkeln? Hörde han något ljud eller såg något ljus dygnet f"öre? 3. Finns det rapporter om ljusfenomen dagarna kring upptäckten? Intervjua i så fall observatörerna.

Utvärdering av cirkelundersökningar Några råd om hur man upptäcker en bluff: l. När du mäter upp cirkeln upptäcker du att vissa multipler återkommer. Till exempel kan den inre cirkeln ha en diameter på 12 meter medan den yttre ringen är 3.60 bred. Detta antyder att redskapet som cirkelmakaren använt sig av var 1.20 meter brett (3x1.20 = 3.60 och 10x1.20 = 12). Det är dock sällan måtten blir så exakta eftersom ingen cirkel är helt perfekt. Oftast återkommer dessa mått även i utskotten och de långa gatorna som förbinder olika delar av formationen. De vanligaste måtten på redskapen varierar mellan 90 centimeter och 1.40 meter. 2. Hur ser kanterna ut? Här kan man ofta se att tillverkaren har trampat snett och att redskapet då skurit ut ett hack i kanten. 3. U n dersök centrumpunkten noggrant. Här finns ofta ett hål eller fotavtryck. 4. Leta efter kvarglömda redskap eller tappade tillhörigheter. I nattens mörker är det lätt att slarva. 5. Om det finns traktorspår är cirkeln ofta placerad mellan dessa eller med ett spår som centrum, sällan slumpmässigt. Traktorspåren är bra stödlinjer för en cirkelmakare, speciellt som det är mörkt när cirkeln framställs. Övrigt Undvik att gå in i cirklarna innan ni har tagit bilder. Gå fram till dem samma väg varje gång tills ni har dokumenterat dem. Anteckna vilket väder som rådde vid tillf"ållet.

Intervjuteknik Den vanligåste och därmed viktigaste metoden att skaffa information vid undersökning av UFO-fall är intervjun. Endast i ontantagsfall kan detta kompletteras med direkta iakttagelser såsom egna mätningar, mark och vegetationsskador, jordanalyser m. m. Våra kunskaper om UFO får vi således i rorsta på ett indirekt sätt genom de upplysningar vi skaffar från personer som gjort iakttagelser. Dessa iakttagelser skall passera flera "filter". I människans förmåga att registrera vad som sker finns många brister. Tiden från iakttagelse till återgivande i form av en UFO-rapport innefattar risk för förvanskningar och efterkonstruktioner. Även utredaren (intervjuaren) kan påvcerka informationsinsamlingen i en speciell riktning m.m. Det är av största vikt att intervjuaren är väl medveten om de processer som kan medfora en forvanskning av den ursprungliga iakttagelsen. I det sätt han genomför intervjun skall strävan vara att få så rikligt och oförvanskat material/information som möjligt. Intervjusituationen är en psykodynamisk relation mellan intervjuare och intervjuad. Psykadynamik kan beskrivas som reaktion och motreaktion hos personer vilka är inblandade i någon form av samspel. Arbeten av denna dynamik (växelverkan) är beroende av de personer som är inblandade samt målet med relationen. Denna mellanmänskliga process återverkar på informationsflödet i intervjusituationen. I en intervju om ett UFO-fall gäller det att skaffa upplysningar om en yttre händelse. Observatören står inte i någon personlig relation till denna händelse i den meningen att hans personliga rorhållanden, känslor och värderingar berörs. Eftersom ämnet i sig själv inte är personligt "farligt" inskränks störningarna till de allmänna psykologiska lagar som gäller i umgänge mellan människor. Förhållanden som här inverkar på informationsflödet kan vara: A.Sympatier/antipatier som utmönstras mellan intervjuare- intervjuad. B. En allmän mänsklig drivkraft att vinna erkänsla, bli accepterad och omtyckt. Ett sätt att nå erkänsla är att vara andra till lags, att bete sig så som man rorväntar att andra skall uppskatta. I intervjun kan detta leda till en benägenhet att svara på ett sätt som man tror skall tillfredsställa intervjuaren. Kunskap om intervjuns syfte, intervjuarens beteende och sättet att ställa frågor kan ge den intervjuade ledtrådar om intervjuarens ro..väntningar och rorhoppningar. Ett sätt ror intervjuaren att så långt som möjligt undvika denna typ av "styrning" är att undvika att uttala värderingar och tolkningar av informationen under intervjuns gång. I sättet att fråga skall sådana formuleringar undvikas som i sig själva innehåller en rorväntan på ett bestämt svar (ledande frågor). Vidare skall intervjuaren undvika att öppet "belöna" (med nickningar), leenden, ökad uppmärksamhet m.m.) vissa sorters uppgifter. En i grunden oklar iakttagelse kan på detta sätt komma att formedlas som en säker uppgift därfor att det hos intervjuaren skapade en positiv uppmärksamhet.

Ytterligare många faktorer kan påverka samspelet under en intervju. Med hänsyn till att vi här endast berör intervjuer om UFO-iakttagelser ger ovanstående en tillräcklig antydan om de komplicerade mönster som kan forekomma. Intervjutekniken måste utformas så att de tendenser som kan minska tillforlitligheten i den eftersökta informationen kontrolleras och motverkas. Intervjuns form En intervju om en UFO-händelse innebär ett samtal om en yttre iakttagelse och de reaktioner som händelsen åstadkommer hos den intervjuade (fysiskt, psykiskt). Vi utgår från att han/hon sett något verkligt och ovanligt. Händelsen har i allmänhet gjort ett mycket starkt intryck. Vetskapen om att träffa någon som lyssnar och som tar det inträffade med allvar är normalt en god utgångspunkt for rikligt informationsflöde. Detta kanske gäller särskilt om den intervjuade tidigare inte berättat for någon om händelsen eller kanske bara tor någon enstaka person. Intervjun måste därtor vara strukturerad. Detta innebär att man i forväg planerar uppläggningen av intervjun. Den flexibilitet som är nödvändig tor en så fyllig information som möjligt innebär att struktureringen stannar vid att man ringar in de områden man vill penetrera. Underlag for denna planering är den forhandsinformation som foreligger, ex.vis genom press och frågeformulär. En detaljerad utformning och bergränsning av frågorna såsom fallet är i ett skrifligt frågeformulär är helt olämplig vid en direkt intervju. Vi är beroende av anpassning till de svar vi får och måste vara beredda att ställa foljdfrågor, be om klarlägganden m.m. Intervjuns utiöraode Planlägg intervjun genom att noga sätta dig in i den information som finns om händelsen. Kommer informationen från olika håll finns antedoning att särskilt uppmärksamma skiljaktigheter och vaga detaljer i redogörelserna. Varje intervju är en ny situation torsåväl intervjuad och intervjuaren. Det måste ges tid tör anpassning till denna situation. Målet är att upprätta en fortroendefull kontakt. En god atmostår vid intervjun är viktig for att få god och detaljerad information. Börja med allmänna samtalsämnen utan annat syfte än att skapa kontakt. Inledningen behöver inte vara längre än ett par minuter men är trots ett till synes meningslöst innehåll av stor betydelsetorintervjuns framgång. Låt observatören anvisa en lugn plats. Innan man övergår till den egentliga intervjun bör syftet med intervjun torklaras. Den intervjuade får därmed veta vilken betydelse hans/hennes upplysningar har och på vilket sätt de kommer att användas. Tala om hur undersökningen kommer att gå till och vad som kommer att hända med det material som kommer fram under intervjun. Frågan om personlig sekretess kan vara viktig for den intervjuade. Den intervjuade skall informeras om möjligheten att avstå från att lämna ut sitt namn offentligt. Detta innebär att namnuppgifterna stannar UFO-Sverige. Påmonn samtidigt att tortroendet for lämnade uppgifter liksom tortroendet tör problemområdet i strort ökar om namnuppgifter får medtagas i samband med publiceringen av fallet. Börja med att låta den intervjuade fritt berätta om händelsen. Den mesta och minst oforvanskade informationen får man om den intervjuade kan förmås att berätta så mycket som möjligt utan avbrytas med frågor. Utifrån denna regel skall direkta frågor

förekomma endast då spontant lämnade upplysningar behöver kompletteras, förtydligas eller preciseras, eller i sådana fall som personen i fråga inte kan förmås att tala spontant. Övergripande frågor såsom "vad hände sedan?" hjälper den intervjuade att fortsätta sin redogörelse. Undvik att i detta skede att ta fasta på och bearbeta enskilda detaljer. Syftet med denna "fas" är att få den intervjuade "varm i kläderna". Ett annat syfte är att skaffa sig en överblick av händelsen. Lyssna uppmärksamt utan att kommentera. En sådan överblick ger tillfälle till jämförelser med tidigare information. Med utgångspunkt från helhetsberättelsen kan så intervjuaren på ett naturligt sätt bearbeta varje särskilt område och detalj mera ingående. Neutral uppmuntran: Intervjun skall vara ett samtal och inget förhör. Genom egen återhållsamhet och neutral uppmuntran ger man största utrymmet för den intervjuade att tala. Neutral uppmuntran innebär att man undviker att genom kommentarer, ansiktsuttryck, ökat resp. minskat intresse i förhållande till vad den intervjuade berättar etc. att styra informationen. En fara vid UFO-undersökningar kan t.ex. vara intervjuarens egen entusiasm inför ämnet. Man skall i så fall se till att inte visa sådan entusiasm inför vissa svar under intervjun som från intervjuarens sida kanske leder till associationer till andra kända fall eller-typförhållanden i UFO-fall. Det är helt felaktigt att under pågående intervju berätta om sådana associationer och göra härledningar till tidigare undersökta fall. Att allmänt börja diskutera UFO-frågan innan intervju n har avslutats är lika oklokt. Alla sådana tendenser innefattar en styrning från intervjuarens sida. Intervjuaren kanske önskar sig svar av.vistt slag och visar en öppen positiv uppmuntran när detaljer framträder som ev. kan ha vissa paralleller med tidigare kända mönster. Detta medför naturligtvis också en risk att faktorer som ev. skulle motsäga de associationer och tolkningar som intervjuaren gjort inte uppmärksammas tillräckligt eller blir helt förbigångna. Den som är övertygad om UFO-fenomenens existens kan således genom sin önskan att bekräfta dessa fenomen lura sig själv genom att söka speciell information och därmed kanske gå miste om detaljer som kan motsäga den önskade informationen. Samma risk finns naturligtvis hos den som tidigt givit "fallet" en speciell s.k. naturlig förklaring och i sitt sökande efter information koncentrerar sig på fakta som bekräftar denna hypotes, undviker eller fåster liten betydelse vid fakta som skulle tänkas motsäga det egna antagandet. Den intervjuade kan i en sådan situation lätt bli offer för den intervjuades förväntningar. Genom att intervjuaren visar upprymdhet inför vissa inslag och kanske t.o.m. genom sina frågor närmast uppfordrar till svar i en bestämd riktning kan den intervjuade suggereras till att " profilera sin berättelse på det sätt som vinner intervjuarens gillande. Intervjun måste hela tiden hållas förutsättningslös. Tolkningar från såväl intervjuare som intervjuad måste särskiljas från fakta. Strävan skall vara att få så riklig och oförfalskad information som möjligt och att uppmärksamma alla detaljer och alla möjligheter. Tolkningen tillhör ett senare stadium i undersökningsarbetet.

Anteckningar/bandinspelning Att fora anteckningar under pågående samtal är kontaktstörande. Att utnyttja bandspelare kan ha samma effekt på den intervjuade som kan komma att känna ökad spänning infor situationen. Anteckningar bör ske med stor urskillning såsom tidsangivelser, lägesmått etc. Bandspelare kan ha en uppfordrande inverkan på den intervjuade att lämna precisa och välformulerade svar. Den bör därfor undvikas om man inte forst övertygas sig om att den inte innebär en störning. En bandinspelad intervju underlättar efterarbetet och har ett stort forskningsmässigt värde. Formulering av frågor Översiktsfrågor, ex. vill Ni berätta vad som hände? Frågor av denna öppna typ ger den - intervjuade möjlighet att lämna självständiga svar på ett spontant sammanhängande sätt. Öppna svarsalternativ: Frågor bör av princip vara formulerade så att de inte kan besvaras endast "ja" eller "nej". En god regel är att konsekvent inleda med ett frågeord såsom när, var, hur, varfor, vad, vart, vem. En fråga -en information: Frågan bör vara så konstruerad att man genom den söker en information. Om olika förhållanden berörs i samma frågeställning ökar risken för ett missforstånd och man riskerar att få mindre precisa svar. Undvik led- och suggestivfrågor: Ledfrågor är frågor som genom sin formulering ger den intervjuade en antydan om vilket svar intervjuaren forväntar sig. suggestivfrågor är ledfrågor med mera framträdande tvingande karaktär. Ex. "Ni såg väl forernåjet under mer än två minuter?" Den intervjuade blir här i praktiken uppmanad att svara "j a". Led- och suggestivfrågor undviks enklast genom att man där så är möjligt inleder med frågeord, var, hur, etc. Kontroll av informationens tillförlitlighet Det är ofta nödvändigt att ställa flera frågor om samma f"örhållanden, antingen for att undvika missforstånd eller for att kontrollera tillforlitligheten i en information. Det kan rekommenderas att börja med en allmän frågeställning som sedan blir allt mer specifik och konkret. Gör en noggrann uppföljning av tidsforloppet. Kontrollera olika skeden i observationen for att få rätt tidsfoljd. Luckor eller vagheter måste penetreras särskilt. Övrig information som bör inhämtas Den intervjuades allmänna reaktion på det upplevda? Tidigare upplevelser? Kännedom om UFO? Hur? Inställning? Förändrad inställning efter observationen? Hur många känner till upplevelsen, dvs. hur mycket har observatören förmedlat och diskuterat med andra personer? Reaktioner från dessa personer? Tidigare kännedom om UFO innebär en viss risk att den intervju a de väver in mer tolkningar av vad han sett än vad som annars skulle ha varit fallet. Uppmärksamma således alltid vad som är fakta och vad som är tolkningar av det upplevda. Den som är välorienterad om UFO-fenomenet kan också lura sig själv med att "krydda" berättelsen med detaljer som han/hon känner till från tidigare observationer utan att det på ett övertygat sätt är tillämpligt i det aktuella fallet. I berättelsen kan händelsen i någon detalj omedvetet "friseras" snarare

efter vad man tidigare läst eller hört än efter vad som faktiskt observerats. Hur mycket den intervjuade talat om händelsen med andra har betydelse för informationens exakthet. Både tidsfaktorn som det förhållande att man med exempelvis vänner och anhöriga vid ett flertal tillfållen diskuterat händelsen innebär alltid en viss ofrivillig "censur". Alltmer av tolkningar inträder, vissa detaljer fördunklas, andra framträder mer. etc.

Fältundersökarens utrustning För att arbeta som f"åltundersökare behöver man inte göra några stora investeringar men en del material måste ändå ingå i standardutrustningen. Det viktigaste är: Anteckningsblock och pennor Om man inte bryr sig om att anteckna de uppgifter man får sig till livs försvinner värdefull information ofta snabbt ur minnet. Det gäller både vid telefonintervjuer och personliga besök. När man undersöker en observationsplats kan ett skissblock också behövas för att göra t.ex. översiktliga teckningar av terrängen. Bandspelare Är ett av de mest användbara redskapen och mer eller mindre ett måste vid personliga intervjuer. Den behöver inte vara dyr men ändå så pass påkostad att man kan göra hyfsade inspelningar. En bandad intervju har alltid större tyngd och kan analyseras också av framtida undersökare. Dessutom finns det alltid en risk att man glömmer eller struntar i att anteckna information som kanske inte verkar relevant vid intervjun men som senare kan bli mycket viktig. Man bör också hålla i minnet att en påslagen bandspelare, diskret placerad, oftast stör intervjun mindre än om f"åltundersökaren hela tiden sitter och skriver. Kameran Oumbärlig for dokumentation vid "på platsen undersökningar". Kameran bör vara av skaplig kvalitet. Det är dock inget måste att investera i en, ofta mycket dyr, systemutrustning eftersom det egentligen inte är kameran utan fotografen som avgör hur bra eller dåliga bilderna kommer att bli. Ändå kan man inte förneka att en systemkamera med utbytbara objektiv och olika inställningsmöjligheter ofta underlättar för fotografen att ta verkligt bra bilder. Om man av någon anledning måste ta närbilder på exempelvis en "landningsplats" klarar man sig t.ex. inte utan ett makroobjektiv. Ett stativ (ett enbenstativ räcker långt) är också alltid bra att ha. Måttband l tumstock l lin j al För att mäta påstådda "landningsmärken" och dylikt. Ett enkelt och billigt måttband kan man tillverka av ett vanligt snöre med rödmarkeringar eller knutar för varje meter. Linjalen används som måttstock när observatören ska beskriva föremålets visuella storlek och hålls då på en armslängds avstånd. Tumstocken kan med fördel läggas in som ett jämfdrelseobjekt vid fotografering. Topografiska kartor Utan ordentliga kartor över observationsområdet går det knappast att arbeta. Tag kopior av kartan och rita in alla detaljer som observatören kan tillfdra. Kompass En mycket viktig detalj som ofta glöms bort. Den används i första hand för att bestämma de exakta väderstrecken, men också för att konstatera påstådda magnetiska avvikelser på "landningsplatser" etc. De flesta så kallade orienterings-kompasser som finns i handeln har en skala som går till 400 nygrader. UFO-Sverige använder dock

360-graderssystemet i enlighet med internationell praxis och då måste gradtalet räknas om. Utöver den, egentligen ganska självklara utrustning, som här har medtagits måste fåltundersökarväskan anpassas efter karaktären på den undersökning som man står i begrepp att genomföra. Här gäller det själv att avgöra vad som bör packas ner. Ska man resa en längre sträcka för att undersöka en observationsplats är det givetvis bättre att ta med sig lite för mycket utrustning än för lite. Om man ska undersöka fysiska spår, exempelvis en påstådd "landningsplats", bör man medf"öra provburkar i plast som förses med tydliga etiketter. Observera att metallock är olämpliga. En liten träsked, eller om marken är hård, en trädgårdsspade kan behövas för att ta själva proverna. Om du använder metallföremål ska detta uppges i rapporten. Engångshandskar i plast (köps på apotek) kan också vara bra att ha med. Termometer, metalldetektor eller geigermätare är andra instrument som någon gång kan komma till användning men det är ingenting som man behöver investera i förrän situationen uppstår. Om man anser sig behöva använda metalldetektor eller geigermätare vid en undersökning kan dessa ordnas fram eller lånas in av UFO-Sverige. Kontakta i så fall rapportcentralen som ett första steg. En f"åltkikare bör ingå i f"åltundersökarens utrustning, inte f"ör att spana efter UFO, utan f"ör att examinera siktlinjer på observationsplatser och dylikt. En kikare kan också komma till användning f"ör att utröna planetobservationer, exempelvis avslöjas Jupiter omedelbart av de fyra månar som kretsar kring planeten. "Det räcker inte att vara kritisk, man måste kunna något också", är ett citat av den framlidne religionspsykologen Örjan Björkhem som alla ufologer borde ta till sig. Man bör sträva efter att hänga med inom sitt område genom att följa tidskrifter och aktuella böcker. Och med det menas inte tefatsböcker! Det är givetvis lika viktigt att man håller sig informerad med naturvetenskapens senaste rön i allmänhet. En hel del arbete kan man faktiskt uträtta också bakom skrivbordet. En stjärnkarta, gärna av typen planisf"år där man kan ställa in stjärnhimlens utseende för en given tidpunkt, är bra att ha. Och en almanacka med solens respektive månens upp och nedgång, liksom någon av de astronomiska årskalendrarna bör definitivt finnas i f"åltundersökarens bokhylla. Det finns flera utmärkta kalendrar i handeln t.ex. "Stjärnhimlen" (bokf"örlaget Inova) eller "Astronomisk kalender" av Per Ahlin. N u mera finns det också en del bra och billiga planetarieprogram för PC. En annan möjlighet för att få fram aktuella uppgifter är givetvis på internet men här gäller det att använda sig av tillförlitliga källor t.ex. universitet, högskolor, etablerade astronomiklubbar och så vidare. Rapporter och övrig dokumentation bör helst skrivas ut på maskin eller PC. Det är inte helt nödvändigt men ser snyggast ut och ger ett mer professionellt intryck. Slarvigt nerklottrade papper med otydbara handstilar underlättar inte f"ör riktiga forskare och vetenskapsmän att intressera sig f"ör ufologin. Till sist; det viktigaste verktyget som f"åltundersökaren använder är sin egen hjärna och sitt sunda förnuft. De uppgifter man kan behöva går ofta att inhämta genom ett enkelt telefonsamtal. Det går också alltid att vända sig till UFO-Sverige eller RPC om man behöver hjälp eller råd med något besvärligt fall. Samarbete är viktigt och ofta helt nödvändigt f"dr att nå full klarhet i komplicerade UFO-rapporter.