Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag

Relevanta dokument
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter?

Kustbeståndens utveckling

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Slutdokument för Sikseminariet på Högskolan i Gävle 7-8 juni

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Åldersanalys av havsöring från Emån

Markus Lundgren. med underlag från

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Storröding i Vättern

Sälens matvanor kartläggs

Kunskapsunderlag för delområde

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Artbildning och utdöende

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Kunskapsunderlag för delområde

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Tomat och banan hur är de släkt?

Kunskapsunderlag för delområde

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Kunskapsunderlag för delområde

Östersjölaxälvar i Samverkan

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Framtida FoU inom Krafttag ål

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Delprov A3 och Delprov B

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009

Svenska sikar och siklöjor (Coregonus ) två, åtta eller en himla massa arter. Bo Delling Vertebratzoologi, Naturhistoriska riksmuseet

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Sik. Sik. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sikens värde som ekosystemtjänst

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vägledning vid förändringsprocesser

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Myter och fakta om laks.

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur

Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 JO1102

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

BLOMMAN. Mål & syfte med övningen. Övningen passar för ålder. Gör så här. Att tänka på. Följ upp. Kommentar. Detta behövs

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

Salvelinus fontinalis Bäckröding

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

F3 Introduktion Stickprov

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

FARLIGA TANKAR EVOLUTIONEN

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Transkript:

Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning på sikpopulationerna i Bottenhavet från början av 1900-talet fram till idag. Sammandrag Sik (Coregonus spp.) har under de senaste årtiondena minskat kraftigt i Bottenhavet till följd av vattenkraftsutbyggnad, starkt tryck från predatorer, utsläpp av miljögifter och möjligen även överexploatering. Planer finns nu på kompensationsutsättning av sik men ett problem i sammanhanget är att man inte kan komma fram till indelningen av arten. Består den av en eller flera arter? Jag har i denna rapport sammanfattat och utvärderat den litteratur som finns att tillgå för att själv ta ställning i frågan. Det största problemet verkar vara att faktaböcker beskriver arten/arterna med olika namn vilket komplicerar och förvirrar läsaren. Det mest rimliga svaret är att vi i Bottenhavet har en sikart, som förekommer i två varianter; en havslekande och en älvlekande. Det vetenskapliga namn som jag anser bör användas är Coregonus lavaretus, det namn som Karl von Linné gav arten år 1758.

Inledning Enligt fiskeriverket har fångsterna av sik (Coregonus) minskat kraftigt sedan mätningarna började 1994 men det anses svårt att bedöma krisläget då tillförlitliga dokument av bestånden över tid saknas. Gävleborgs läns fiskareförbund skickade i augusti 2009 en begäran om kompensationsutsättning till bland andra länsstyrelsen i Gävleborg. Kravet var enligt sändelsen att vattenkraftbolagen ska kompensationsutsätta sik omedelbart i de utbyggda älvarna. Det problematiska är att åsikterna om hur arten är uppdelad går isär. Är det flera arter eller underarter? Eller har den kanske bara olika levnadsstrategier beroende på varierande miljö och små morfologiska skillnader? Denna rapport är fokuserad på de olika karaktärsdrag som länge har ansetts ligga till grund för artindelning av sik. Diskussionen är aktuell och ett pågående forskningsdilemma. Variationer av sik i Bottenhavet Siken är mycket variabel och ändrar lätt sina levnadsvanor och sin morfologiska byggnad om den sätts in i ett nytt område. Det är framförallt detta som är så speciellt med siken och även det som gör det svårt vid artbestämning. Siken har dessutom evolutionsmässigt en ung historia i Skandinavien, vilket gör att den ibland anses inte har hunnit utveckla rena arter ännu. Beroende på vilken forskare som skriver delas sik in i olika arter, underarter, morfer, lokala former, raser eller syskonarter. En del forskare har också över tid ändrat åsikt i frågan om hur många arter av Coregonus som finns. Antal gälräfständer som artmarkör Det är ofta antalet gälräfständer som beskrivs skilja de olika sikarterna från varandra (Svärdson 1979). Det gäller då mängden tänder på den första gälbågen på fisken (figur 1). Skillnad i antal gälräfständer hos sik har påvisats genom flertalet undersökningar. Samtidigt som många forskare anser att gälräfständer är en god artbestämmande karaktär finns det andra som inte håller med. Detta beror på att det ofta överlappande antalet gälräfständer mellan de beskrivna sikformerna gör karaktärsdraget oanvändbart vid artbestämning. En hypotes är dessutom att det från början fanns två Europeiska arter av sik, en med många och en med få gälräfständer. De former av sik som förekommer med ett antal gälräfständer där emellan är enligt denna hypotes hybrider och kan inte klassas som enskilda arter. Sik har ett mycket variabelt antal gälräfständer, enligt mina efterforskningar i litteraturen har man funnit sik med endast 14 gälräfständer, samtidigt som det finns uppgifter som visar att det förekommer former som har hela 69 gälräfständer på första gälbågen. I Östersjön verkar det inte variera riktigt så drastiskt men det har ändå påträffats sik med så lågt antal som 14 gälräfständer och så högt som 50 gälräfständer. 2 Figur 1. Gälräfständer till vänster. (Illustration: Jonas Persson 2010)

Sammanfattningsvis finns det alltså studier som visar på skillnader och studier som inte finner någon signifikant skillnad mellan gälräfständer och arttillhörighet. Att använda gälräfständer som en artbestämmande karaktär känns ålderdomligt och hör enligt mig till det förflutna, då det inte fanns möjlighet till bättre tekniker för artbestämning. Lekperiod och platser Det föreslås ofta finnas två typer av sik i Bottenhavet; älvlekande och havslekande. Älvlekande sik kallas ofta C. lavaretus (Svärdson 1957, 1979) medan havslekande sik kallas C. widegreni eller C. nasus (Kottelat & Freyhof 2007, Svärdson 1957). Andra beskriver de två formerna av sik som att de båda tillhör arten Coregonus lavaretus. Det är möjligt att urskilja dessa former av sik på val av lekplats, då den älvlekande siken går upp i älvar, floder och åar för att leka på hösten medan den andra stannar för lek i havet (Svärdson 1979). Vid en genetisk undersökning med hjälp av mikrosatelliter mellan olika sikpopulationer i Bottenhavet fann man en mycket låg genetisk distans mellan sik av olika ekotyper. Undersökningen visade att det minsta genetiska avståndet var mellan C.l. widegreni (havslekande) och C.l. lavaretus (älvlekande). Detta kan tyda på endast en art av sik i Bottenhavet. Nomenklaturen för sik Både havslekande och älvlekande sik i Bottenhavet har genom åren fått åtskilliga svenska och latinska namn. Det behövs bringas ordning på kaoset kring sikens nomenklatur, inte bara i Bottenhavet och övriga Östersjön men i hela Europa och kanske till och med hela världen. Det är viktigt att ha en klar definition av vad en art respektive underart egentligen är. För att individer ska få tillhöra samma art krävs att de kan para sig och få fertil avkomma i naturen. En underart klassas inte som en taxonomisk enhet utan som en grupp populationer inom en art vilka också kan vara geografiskt isolerade. Det vetenskapliga namnet kompletteras då med ett tredje namn, ett artepitet. Det har föreslagits ett nytt taxonomiskt system där det latinska namnet följs av ett tredje namn som beskriver en ekologisk egenskap och ett fjärde namn som beror på var underarten är lokaliserad, som alltså beskriver platsen där arten påträffas. Den vanligaste beskrivningen av Coregonus-arterna i Östersjön är att det finns två varianter och de kallas ofta för C. lavaretus och C. widegreni, alternativt C. lavaretus widegreni. Skillnaden är alltså om man anser C. widegreni som en egen art eller som en underart till C. lavaretus. 3

Diskussion För att avgöra om sik består av flera underarter eller rena arter är det svårt att endast studera ett särskilt karaktärsdrag, speciellt då arten förekommer i olika morfologiska former. En noggrann genomgående undersökning där man studerar flertalet parametrar för att sedan kunna dra en slutsats är nödvändigt. Senare undersökningar med mikrosatelliter visar att det inte är någon större skillnad genetiskt mellan sikpopulationerna i Bottenhavet, vilket tyder på att det endast förekommer en sikart i Bottenhavet. Vissa forskare spekulerar kring att det kanske inte finns något svar på artproblemet då den möjligtvis inte har hunnit utveckla underarter eller rena arter ännu. Arten är fenotypiskt plastisk, alltså variabel och har lätt att anpassa sig till nya miljöer, utan att för den sakens skull tillhöra separata arter. Då och nu Det är förståeligt att forskare förr ansåg arten tillhöra enskilda arter då dess fenotyp och beteende varierar. Jag anser att vi bör lägga de äldre undersökningsresultaten åt sidan och i stället lita på dagens bättre tekniker med nya resultat. Det mest sannolika är att det endast finns en sikart i Bottenhavet, Coregonus lavaretus och denna förekommer i två former. Den ena går upp i älvar för lek medan den andra leker i havet. Namnet Coregonus lavaretus bör användas då det var Linné som först gav arten dess latinska namn. Det är dock viktigt med fortsatt utredning av släktet. Problemet är inte begränsat till Östersjön, liknande problem finns i hela Europa och resten av världen. Åtgärder för att rädda arten För att rädda siken, som verkar näst intill utrotningshotad, krävs i första hand att dess miljö skyddas. Det finns behov av fredningsområden för havslekande sik. Vandringshinder i älvar bör tas bort, alternativt en variant av laxtrappor för att främja den älvlekande siken. Vid en eventuell utsättning i Bottenhavet krävs noggranna förberedelser och försiktighet. Det är ett ömtåligt hav med känsliga invånare och vi har tidigare sett förödande resultat av försök att uppnå större fångster. Utsättningen av signalkräftan i våra floder är ett exempel på misstag som bör undvikas men som vi måste ta lärdom av. Därför förespråkar jag mer forskning, omfattande hela Sverige, och ett nytt nomenklatursystem för sik baserat på ny forskning, som gör att vi inte kan ta miste på vilken art vi har att göra med. 4

Referenser Kottelat M, Freyhof J. 2007. Handbook of European Freshwater Fishes. 1: a uppl. Publications Kottelat, Delémont. Svärdson G. 1979. Speciation of Scandinavian Coregonus. Rep. Inst. Freshwater Res. 57: 3-95 Svärdson G. 1957. The coregonid problem VI. The Palearctic species. Rep. Inst. Freshw. Res., Drottningholm 38: 267-356. 5