Hållbarhetsarbete - Hur lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) påverkar privata företags hållbarhetsarbete

Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet HT 2017 Datum för inlämning: 2018-02-26 Hållbarhetsarbete - Hur lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) påverkar privata företags hållbarhetsarbete Jessica Jaks Markus Oja Handledare: Emilia Kvarnström

Förord Vi vill rikta ett stort tack till företagen, Aktiebolaget Trav och Galopp, Hemfrid i Sverige AB, Sh bygg, sten och anläggning AB, Selecta AB och Sabis AB för att ha medverkat i studien, utan er hade inte studien kunnat genomföras. Vidare vill vi tacka vår handledare Emilia Kvarnström för stöd och hjälp med uppsatsen. Till sist vill vi även tacka studiekamrater för synpunkter under arbetets gång. Uppsala 26 Februari 2018

Sammandrag Hållbarhet har blivit en allt viktigare del i samhället vilket lett till en ny lag i Sverige, (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som innebär att företag i en viss storlek och med en viss omsättning ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Redovisningen ska innehålla information om hur företaget förhåller sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Studien undersökte hur hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av lagen. Dessutom bidrog studien till att skapa en förståelse till varför hållbarhetsarbetet påverkats som det gjort. En multipel fallstudie i en exemplifierande karaktär genomfördes på fem företag som ingick i lagens omfattning. Respondenterna som intervjuades var medarbetare som hade ansvar för företagets hållbarhetsarbete alternativt ansvar för företagets hållbarhetsredovisning. Studien visade att lagen påverkat hållbarhetsarbetet i privata företag i form av att företagen utvecklat det hållbarhetsarbete de tidigare prioriterat mindre. Varför hållbarhetsarbetet i de privata företagen påverkades som dem gjorde berodde på den faktorn som hade störst inverkan på deras hållbarhetsarbete. Nyckelord: Hållbarhet, Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsarbete, Årsredovisningslagen, Svenska Regeringen.

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Syfte och forskningsfrågor 3 2. Den nya lagen 4 3. Teoretisk referensram 5 3.1 CSR & Hållbarhet 5 3.2 Företags hållbarhetsarbete 5 3.2.1 Vad för hållbarhetsarbetet kan företag bedriva? 6 3.2.2 Hur kan företag fördela ansvaret för sitt hållbarhetsarbete? 7 3.2.3 Vilka processer kan ingå i företags hållbarhetsarbete? 7 3.3 Faktorer som ligger till grund för företags hållbarhetsarbete 7 3.3.1 Bransch och konkurrens 8 3.3.2 Intressenter 8 3.3.3 Ledning 8 3.4 Hållbarhetsredovisning 8 3.5 Utveckling av teori till analysmodell 9 4. Metod 10 4.1 Kvalitativ studie 10 4.1.1 Urvalsstrategi 11 4.1.2 Urvalsprocess 12 4.1.3 Intervjurespondenter 13 4.1.4 Operationalisering 15 4.2 Studiens reliabilitet och validitet 16 4.3 Bearbetning av empirisk data 16 5. Resultat 17 5.1 ATG 17 5.1.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet 17 5.1.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning 18 5.1.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer 18 5.2 Hemfrid 19 5.2.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet 19 5.2.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning 20 5.2.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer 20 5.3 Sh bygg 21 5.3.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet 21 5.3.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning 22 5.3.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer 22 5.4 Selecta 23 5.4.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet 23 5.4.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning 24 5.4.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer 24 5.5 Sabis 25 5.5.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet 25 5.5.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning 26 5.5.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer 26

6. Analys 27 6.1 ATG 27 6.1.1 Miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete 27 6.1.2 Ansvarsfördelning 28 6.1.3 Processer 28 6.2 Hemfrid 28 6.2.1 Miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete 28 6.2.2 Ansvarsfördelning 29 6.2.3 Processer 29 6.3 Sh bygg 30 6.3.1 Miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete 30 6.3.2 Ansvarsfördelning 30 6.3.3 Processer 31 6.4 Selecta 31 6.4.1 Miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete 31 6.4.2 Ansvarsfördelning 32 6.4.3 Processer 32 6.5 Sabis 32 6.5.1 Miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete 32 6.5.2 Ansvarsfördelning 33 6.5.3 Processer 33 7. Diskussion 34 8. Slutsats 35 8.1 Vidare forskning 36 9. Referenslista 37 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av företagens verksamhet. 13 Tabell 2. Sammanställning av intervjuerna. 15 Figurförteckning Figur 1. Studiens analysmodell. 9

1. Inledning Hållbarhetsarbete är numera en självklar del i organisationer och ett område under snabb utveckling. I korta drag innebär hållbarhetsarbete att företagen ser över sin miljömässiga, sociala och ekonomiska inverkan på samhället, med avsikt att förbättra sig i dessa aspekter (Borglund, et al., 2017). Grunden för företagens hållbarhetsarbete beror även på faktorer som vilken bransch företaget verkar i, hur konkurrenter arbetar med hållbarhetsfrågor, vilka krav intressenter ställer samt om företagets ledning prioriterar hållbarhetsarbete (Engert, Rauter och Baumgartner, 2016). Företags hållbarhetsarbete engagerar även företagens intressenter och i takt med att dessa aktörer blir allt mer medvetna och kunniga om hållbarhet ställs högre krav på företag att vara transparenta med sitt hållbarhetsarbete (Borglund, et al., 2017; Frostenson, Helin och Sandström, 2015). Staten är en intressent som efterfrågar transparens för att det ökar möjligheten till att jämföra företags hållbarhetsarbete med varandra. Jämförbarhet kan i sin tur bidra till att företag förbättrar sitt hållbarhetsarbete eftersom företag tenderar till att inte vilja vara sämre än sina konkurrenter (UD.13.031). I Sverige har regeringen en viktig roll i att driva på utvecklingen mot en större öppenhet från företag, framförallt gällande deras hållbarhetsarbete (ibid). Detta har lett till att Sverige, men även andra länder, lagstiftat krav på att företag ska genomföra en hållbarhetsredovisning (Bartels och Fogelberg, 2016). Den svenska regeringen ser även ett krav på att företag ska genomföra en hållbarhetsredovisning som ett verktyg till att utveckla företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Forskning stödjer detta resonemang och menar att krav på öppenhet och redovisning kan vara en bra startpunkt till att företag förbättrar sitt hållbarhetsarbete då det tydliggör vad som måste åstadkommas under året (Grafström et al., 2010; Westermark, 2013). Vidare kan ett krav på att redovisa sitt hållbarhetsarbete innebära att företag förändrar sitt agerande för att kunna redovisa resultat som är likt intressenters krav (Borglund, Frostenson och Widell, 2010). I strävandet efter att få företag till att arbeta mer med hållbarhetsfrågor införs lagar som kräver att företag genomför hållbarhetsredovisningar. Frågan är dock vilken effekt genomförandet av en hållbarhetsredovisning faktiskt ger på företags hållbarhetsarbete och om hållbarhetsredovisning är ett användbart verktyg för att förbättra företags hållbarhetsarbete. 1

I Sverige har statligt ägda företag haft krav på sig att genomföra en hållbarhetsredovisning sedan 2007 (Prop 2015/16:193). I slutet av december 2016 införde regeringen en ny lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) vilken innebär att alla svenska företag som uppnår en viss storlek och omsättning måste genomföra en hållbarhetsredovisning (SFS 2016:947). Befintlig forskning om krav på att hållbarhetsredovisa och dess inverkan på svenska företags hållbarhetsarbete är begränsad. Borglund, Frostenson och Widell (2010) har undersökt hur hållbarhetsarbetet i statligt ägda företag påverkades av redovisningslagen från 2007. Studien visade att kunskap om hållbarhetsfrågor bland medarbetare hade ökat samt att rutinerna för att redovisa hållbarhetsfrågor hade förbättrats, dock visades inga skillnader i hållbarhetsarbetet. Sedan lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) fastställdes i slutet av december 2016 finns det ingen studie som undersökt hur denna lag har påverkat företags arbete med hållbarhet. Då syftet med lagen är att stödja företag till att arbeta mer med hållbarhetsfrågor (Prop 2015/16:193) blir det intressant att undersöka om ett krav på att genomföra en hållbarhetsredovisning leder till ett förbättrat hållbarhetsarbete bland företagen och om syftet får önskad effekt. Internationella studier kring hållbarhetslagstiftning har främst utgått ifrån hur ett krav på att hållbarhetsredovisa påverkat företagens hållbarhetsredovisning och inte hållbarhetsarbetet i sig (DanWatch, 2011; Kaya, 2016). Den begränsade forskningen tillsammans med tidigare uppmärksamhet mot hållbarhetsredovisningen motiverar ett behov att flytta fokus mot det praktiska hållbarhetsarbetet som äger rum. Vårt bidrag till forskningen är att förstå hur lagen (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) påverkar hållbarhetsarbetet i privata företag och därmed skapa en mer nyanserad kunskap om sambandet däremellan. Vi har valt att rikta vår studie mot privata företag då privata företag i Sverige tidigare inte har behövt förhålla sig till en lag om att hållbarhetsredovisa, till skillnad mot de statligt ägda företagen. I tillägg till tidigare studie av Borglund, Frostenson och Widell (2010) behandlar denna studie även varför företag hållbarhetsarbete påverkas som det görs av kravet om att hållbarhetsredovisa. Genom att tillämpa faktorer som bransch och konkurrens, intressenter samt ledning som ligger till grund för företags hållbarhetsarbete, kommer studien ner på djupet i korrelationen mellan lag och faktiskt hållbarhetsarbete. Detta leder oss till studiens syfte. 2

1.1 Syfte och forskningsfrågor Studien syftar till att undersöka hur ett nytt krav på att genomföra en hållbarhetsredovisning påverkar hållbarhetsarbetet i privata företag. Vidare syftar studien till att bidra med en förståelse till varför hållbarhetsarbetet i privata företag påverkats av kravet som det gjort. För att uppnå syftet med studien ska följande frågeställningar besvaras: 1) Hur påverkar lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) hållbarhetsarbetet i privata företag? 2) Varför påverkas hållbarhetsarbetet i privata företag av lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som det gör? 3

2. Den nya lagen Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) trädde i kraft den 1 december 2016 och innebär att svenska företag med en viss storlek och omsättning måste redovisa sitt hållbarhetsarbete (SFS 2016:947). Kravet bygger på EU-direktivet 2014/95/EU (Prop 2015/16:193), som syftar till att få företag inom alla sektorer i samtliga medlemsstater att nå upp till samma nivå av öppenhet avseende deras sociala och miljörelaterade information. EUdirektivet gäller företag som i snitt har över 500 anställda (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU). Den svenska regeringen skärpte direktivet då lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) omfattar större företag där antalet anställda är fler än 250. Vidare ska företagen som omfattas av denna lag ha en nettoomsättning som överstiger 350 miljoner kronor eller en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor (SFS 2016:947). Det nya redovisningskravet innebär att företag måste redovisa sitt hållbarhetsarbete genom att förhålla sig till områden som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Företagens redovisning ska bland annat beskriva deras policyer gällande de tidigare nämnda områdena och resultaten av dessa. Fortsättningsvis ska de risker som är kopplade till företagets verksamhet beskrivas, hur de hanteras och slutligen ska företagen även redovisa resultatindikatorer som är centrala för företagets verksamhet (SFS 2016:947). Företagen kan stödja sin redovisning med valfritt ramverk, som till exempel GRIindex. Vidare kan företagens hållbarhetsredovisning presenteras i ett externt dokument alternativt som en del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen (ibid). Regeringens syfte med att införa lagen är att göra information om företags hållbarhetsarbete mer transparent och jämförbar gentemot andra företags hållbarhetsarbete. Dessutom vill regeringen med denna lag stödja företag till att utveckla sitt arbete med hållbarhetsfrågor (Prop 2015/16:193). 4

3. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med att redogöra begreppen CSR och hållbarhet vilka är två begrepp som ofta används när företags hållbarhetsarbete diskuteras. Därefter presenteras den kritik som finns mot att företag utför ett hållbarhetsarbete. Vidare förklaras vad som ingår i företags arbete med hållbarhet och därmed vad denna studie kommer utgå ifrån när påverkan på företags hållbarhetsarbete undersöks. Därefter beskrivs faktorer som ligger till grund för företags hållbarhetsarbete: bransch, konkurrens, intressenter samt ledning. Slutligen presenteras vad en hållbarhetsredovisning är och studiens analysmodell. 3.1 CSR & Hållbarhet När socialt ansvarstagande diskuteras är Corporate Social Responsibility, förkortat CSR, ett väl använt begrepp. CSR kan ses från olika perspektiv och det finns ingen enad tolkning om vad företags sociala ansvar innebär (Grafström, Göthberg och Windell, 2015; Grankvist, 2009). Ett exempel är EU-kommissionens definition som säger att företags sociala ansvar är företagens egna påverkan på samhället (Europeiska Kommissionen, 2011). Trots att CSR är ett välanvänt begrepp har det under den senaste tiden fått konkurrens av det mer allmänna begreppet hållbarhet, som nu används oftare i sammanhang där företags ansvarstagande diskuteras (Grafström, Göthberg och Windell, 2015; Borglund, et al., 2017). Anledningen till att begreppet CSR används mer sällan är att miljöaspekten lätt försvinner när endast ordet social används. Begreppet hållbarhet innefattar däremot ett bredare ansvarstagande och framför tidsaspekten, de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna tydligare (Grankvist, 2009). I den här studien har begreppen CSR och hållbarhet samma innebörd men hädanefter kommer hållbarhet att användas. 3.2 Företags hållbarhetsarbete Företags arbete med hållbarhet är inget nytt fenomen och diskuterades redan under 1950-talet av bland annat den amerikanske ekonomen Howard R. Bowen, där han skrev om företags sociala ansvar i sin bok Social Responsibilities of the Businessman (Bowen, Gond och Bowen, 2013). Det är dock tydligt att den akademiska forskningen kring hållbart företagande fått ett större fokus de senaste åren (Borglund, et al., 2017). Detta beror på att företagens intressenter ställer högre krav på att företag bedriver ett hållbarhetsarbete (ibid). En kritiker mot hållbarhetsarbete var marknadsliberalen Milton Friedman (Friedman, 1970). Friedman menade 5

att företag endast har ett socialt ansvar genom att använda resurser och engagera sig i aktiviteter som leder till ökad vinst (Borglund, et al., 2017). Vidare påstod Friedman att företag som går med vinst har råd att anställa fler individer och producera fler varor och tjänster, vilket enligt honom var det bästa sättet företag kunde bidra till samhället (Grafström, Göthberg och Windell, 2015). Förespråkarna för socialt ansvarstagande menar att hållbarhetsarbete kan ses som en strategi och ha en positiv inverkan på ett företag eftersom företagets intressenter, exempelvis kunder, ställer allt mer krav på ett sådant arbete. Arbete med hållbarhet kan därmed locka kunder och bidra till en ökad vinst för företaget (Borglund, De Geer och Hallvarsson, 2008; Grafström, Göthberg och Windell, 2015). 3.2.1 Vad för hållbarhetsarbetet kan företag bedriva? Litteraturen som behandlar företags hållbarhetsarbete utgår ofta från tre aspekter: miljömässigt, socialt och ekonomiskt arbete (Grankvist, 2009; Blowfield och Murray, 2008; Retolaza, Ruiz och San-Jose, 2009). De sociala och miljömässiga aspekterna förklarar vad för typ av hållbarhetsarbete företag kan bedriva och innehållet i dessa aspekter varierar beroende på den verksamhet företaget bedriver (Grankvist, 2009). Denna studie kommer endast utgå ifrån det sociala och miljömässiga arbetet på grund av att det ekonomiska arbetet är svårare att konkretisera, då det oftast ingår i det miljömässiga och sociala arbetet företag bedriver (ibid). 3.2.1.1 Miljömässigt arbete Miljömässigt arbete innebär att företag arbetar för att minska sin påverkan på miljön och hjälpa till att minimera användandet av jordens naturresurser (Grankvist, 2009; Blowfield och Murray, 2008; Retolaza, Ruiz och San-Jose, 2009). Detta kan utföras av företag både på en lokal och global nivå (Grankvist, 2009). 3.2.1.2 Socialt arbete Det sociala arbetet innebär att företag arbetar för att ta sitt ansvar i samhället. Detta arbete kan genomföras både internt och externt. Utifrån ett internt perspektiv kan organisationen arbeta för sina anställdas välmående genom att erbjuda olika tränings och utvecklingsmöjligheter (Torugsa, O Donohue och Hecker, 2013). Från ett externt perspektiv kan företag hjälpa samhället via aktiviteter som är relaterade till företagets verksamhet (Grankvist, 2009) eller arbeta för att bekämpa problem de känner sig delvis ansvariga för (Siegel och Vitaliano, 2007). 6

3.2.2 Hur kan företag fördela ansvaret för sitt hållbarhetsarbete? Hur företag väljer att fördela ansvaret för sitt hållbarhetsarbete kan variera mellan företag. I vissa företag ligger ansvaret för hållbarhetsarbetet hos en miljöchef eller kommunikationschef medan andra företag har en specifik anställd som är hållbarhetsansvarig (Borglund, De Geer och Hallvarsson, 2008; Grafström, Göthberg och Windell, 2015; Borglund, et al., 2017). Variationen beror på hur ett företaget väljer att disponera sina resurser (ibid). Ett sätt företag kan fördela ansvaret för sitt hållbarhetsarbete är genom en virtuell organisation (Borglund, De Geer och Hallvarsson, 2008). I den virtuella organisationen ingår chefer för företagets olika avdelningar, exempelvis från HR, IT och inköp. Därefter finns en sammanlänkande hållbarhetschef som arbetar på ett icke hierarkiskt sätt för att säkerställa att de olika funktionerna tar sitt ansvar när det kommer till hållbarhetsrelaterade frågor (ibid). 3.2.3 Vilka processer kan ingå i företags hållbarhetsarbete? De processer som kan ingå i företags hållbarhetsarbete kan presenteras genom olika instrument. Dessa instrument är formella, informella och informativa instrument. Formella instrument består exempelvis av policys vilka kan mäta eller reglera företagets ansvar (Frostenson, 2010). Informella instrument kan exempelvis vara företagets värderingar som bland annat uttrycker sig i företagskulturen och kan beröra företags hållbarhetsarbete. Informativa instrument innebär kunskap och utbildning i hållbarhetsfrågor vilket hjälper företagets medarbetare att förstå och agera utifrån den etik som är önskvärd (ibid). 3.3 Faktorer som ligger till grund för företags hållbarhetsarbete För att kunna skapa en förståelse till varför företags hållbarhetsarbete påverkas som det gör av en lag om att hållbarhetsredovisa måste faktorer som ligger till grund för företags arbete med hållbarhet redogöras. Detta är på grund av att hållbarhetsarbetet utgår ifrån företagens egna verksamhet och förutsättningar vilket gör att skillnader mellan företags hållbarhetsarbete existerar (Företagarna, 2015). Det är även en förklaring till varför företags hållbarhetsarbete kan påverkas olika av ett krav att genomföra en hållbarhetsredovisning. De faktorer som denna studie utgår ifrån är baserade på tidigare forskning av Engert, Rauter och Baumgartner (2016) som undersökte hur hållbarhet integreras i företag. Faktorerna är följande: bransch och konkurrens, intressenter samt ledning. Dessa faktorer kommer att presenteras nedan och stödjas av annan litteratur och forskning. 7

3.3.1 Bransch och konkurrens Chouinard och Stanley (2012) nämner att ett företag måste hålla samma standard av hållbarhetsarbete som andra företag i sin bransch om företaget vill vara konkurrenskraftigt på marknaden. Det här leder i sin tur till att företag härmar konkurrenter och följer de trender som finns i deras bransch (Burrit, 2012). Chun och Giebelhausen (2012) fann i deras studie att företag är benägna att lägga mer resurser på deras hållbarhetsarbete om de har tydliga konkurrenter att jämföras med. Denna effekt är ännu starkare när deras konkurrenter har ett gediget hållbarhetsarbete. Författarna fann även att företag som inte förbättrar sitt hållbarhetsarbete, trots att de har konkurrenter som har ett utvecklat hållbarhetsarbete, ses som mindre attraktiva av sina kunder (ibid). 3.3.2 Intressenter Hållbarhet som koncept utvecklades som ett svar på intressenters krav om att företag bör se över sin påverkan på samhället (Herremans, Nazari och Mahmoudian, 2016). Ett företags intressenter är de individer eller grupper av individer som på något sätt påverkar eller påverkas av en organisation (Freeman, 2010). Det kan exempelvis vara ägare, kunder, leverantörer eller medarbetare (ibid). Historiskt sett har företag ändrat sitt beteende på grund av krav från intressenter, vilket tyder på att intressenter har en stor påverkan på hur företag använder sina resurser inom hållbarhet (Amran och Ooi, 2014). 3.3.3 Ledning Székely och Knirsch (2005) menar att den viktigaste komponenten för att få ett fungerande hållbarhetsarbete i ett företag är en delaktig ledning. Ledningen ska arbeta mot att företaget blir mer hållbart men också kunna bemöta intressenters krav effektivt och vara flexibla inför förändringar. Vidare är det ledningens ansvar att säkerställa att medarbetarna är engagerade i företagets hållbarhetsarbete (Székely och Knirsch, 2005). 3.4 Hållbarhetsredovisning Hållbarhetsredovisning är ett verktyg företag använder för att förmedla information till sina intressenter om hur organisationen påverkar omvärlden ur ett socialt och miljömässigt perspektiv (Sandberg och Holmlund, 2015). Dessutom använder företag en hållbarhetsredovisning för att berätta hur företaget arbetar mot att minska denna påverkan och även hur företaget presterat under årets gång när det kommer till att uppfylla sociala och 8

miljömässiga hållbarhetsmål (Amran och Ooi, 2014). Hur en hållbarhetsredovisning ser ut och vad företag väljer att redovisa varierar mellan företag. Variationen beror ofta på att företagens intressenter ställer olika krav på det hållbarhetsarbete företagen bedriver (Bonson och Bednarova, 2015; Gamerschlag, Möller och Verbeeten, 2011). Företagen kan stödja sin hållbarhetsredovisning genom att använda ett ramverk som förklarar vilka aspekter de ska ta upp i sin redovisning. Ett sådant ramverk är exempelvis GRI-index, vilket delar in företagets hållbarhetsarbete i sex delar: ekonomisk, miljömässig och social påverkan, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, mänskliga rättigheter samt produktansvar (Simnett, Vanstraelen och Chua, 2009). 3.5 Utveckling av teori till analysmodell Figur 1 presenterar studiens analysmodell som visualiserar hur teorierna i referensramen förhåller sig till varandra. För att besvara studiens första frågeställning, Hur påverkar lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) privata företags hållbarhetsarbete? används teorin kring val av miljömässigt och socialt arbete, hur ansvaret för företags hållbarhetsarbete kan fördelas samt processer som kan ingå i detta arbete, för att redogöra vad denna studie utgår ifrån när påverkan på företags hållbarhetsarbete ska undersökas. För att besvara studiens andra frågeställning, Varför påverkas hållbarhetsarbetet i privata företag av lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) som det gör? analyseras studiens resultat, därmed hur privata företag påverkats av lagen, med teorin som redogör faktorer som ligger till grund för företags hållbarhetsarbete. Figur 1. Studiens analysmodell. 9

4. Metod Metoden inleds med en motivering av studiens undersökningsmetod, multipel fallstudie i exemplifierande karaktär. Därefter beskrivs studiens urvalsstrategi vilket omfattar fyra kriterier som avgränsar studiens potentiella respondenter. Vidare beskrivs urvalsprocessen av de fem respondenter som studien utgår ifrån och vilka de är. Sedan redogörs studiens operationalisering där en intervjuguide konstruerades för att ta fram intervjufrågor som förhöll sig till teorin om vad hållbarhetsarbete innebär: miljömässigt och socialt arbete, hur ansvaret för företags hållbarhetsarbete kan fördelas och de processer som finns i hållbarhetsarbetet. Slutligen presenteras studiens validitet, reliabilitet och bearbetning av studiens empiriska data. 4.1 Kvalitativ studie För att uppfylla studiens syfte att undersöka hur ett nytt krav på att genomföra en hållbarhetsredovisning påverkar hållbarhetsarbetet i privata företag och varför det påverkats som de gjort, krävdes en studiemetod som gav en djupgående inblick i det studerade området. Med detta i åtanke valdes en kvalitativ metod. En kvalitativ metod är fördelaktigt för att få en djupgående inblick i ett specifikt område då det fångar upp komplex och dynamisk data (Saunders, et al., 2016). Dessutom möjliggör ett kvalitativt tillvägagångssätt att inhämtat material kan undersökas på ett verklighetsbaserat sätt (ibid), vilket är viktigt för att kunna redogöra om företagens hållbarhetsarbete har påverkats av kravet att genomföra en hållbarhetsredovisning och vilka förändringar som i sådant fall har skett. Vidare har studien haft en beskrivande ambition där företagens enskilda påverkan varit i fokus och utifrån detta bestämdes det att studien skulle utgå ifrån en multipel fallstudie. En multipel fallstudie ger ett bra helhetsperspektiv samtidigt som den kan ta i beaktande att olika fall skiljer sig åt (Bryman och Bell, 2015), vilket var passande för studien då företags hållbarhetsarbete kan skilja sig från ett företag till ett annat. Den multipla fallstudien utgår från en exemplifierade karaktär vilket innebär att utvalda fall utgör exempel av en större population (Bryman och Bell, 2015; Bryman, 2008). I den här studien var de undersökta fallen exempel på svenska företag som omfattas av lagen. En nackdel med att utföra en kvalitativ fallstudie är att resultatet inte kan anses statistiskt generaliserbart för en population på grund av att resultatet endast baseras på små urval (Saunders, et al., 2016; Bryman och Bell, 2015; Bryman, 2008). Syftet med studien var dock inte att ge en generaliserad bild över hur lagen påverkat privata företags 10

hållbarhetsarbete, utan att få en djupare inblick i denna påverkan och bidra med en förståelse till varför företagens hållbarhetsarbete påverkats som det gjort. Den multipla fallstudien utfördes genom semistrukturerade intervjuer, vilket är en intervjuform där nya frågor kan adderas utöver de befintliga under intervjuns gång (Bryman och Bell, 2015). Möjligheten till flexibilitet och att kunna lägga till intervjufrågor allteftersom motiverade valet att använda semistrukturerade intervjuer för studien. Då kunskapen kring ansvarsfördelningen av företagens hållbarhetsarbete och processer som ingår i arbetet var svåra att känna till innan intervjuerna genomfördes, kunde detta med stor sannolikhet leda till att det uppstod nya frågor som var viktiga att ta med i studien. Dock användes sekundärdata i form av företagens hemsidor och årsredovisningar för att ta del av den information som fanns tillgänglig om företagen inför intervjuerna. Sekundärdata är något Bryman och Bell (2015) menar ger studier tillgång till data i en större kontext vilket är fördelaktigt för att kunna få fram rätt information under intervjun. 4.1.1 Urvalsstrategi Urvalet av respondenter baserades på en strategi som innefattade fyra kriterier. Det första kriteriet var att företagen skulle omfattas av lagen. För att omfattas av lagen skulle företag uppfylla två av tre kriterier, över 250 anställda, en nettoomsättning som överstiger 350 miljoner kronor eller en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor (SFS 2016:947). Studiens andra kriterium var att utgå från privata företag då statligt ägda företag haft krav på sig att utföra en hållbarhetsredovisning sedan 2007 (Prop 2015/16:193). Det tredje kriteriet var att inkludera företag som hade huvudkontor placerade i Uppsala eller Stockholms län för att kunna utföra intervjuer på plats. Bryman och Bell (2015) menar att det är fördelaktigt att utföra intervjuer på plats eftersom respondenternas kroppsspråk och reaktioner vid frågeställningar då kan observeras. Tillgång till observation var viktigt i den här studien på grund av att hållbarhetsfrågor och ansvarstagande kan uppfattas som ett känsligt ämne (Idowu och Vertigans, 2016). Valet av Uppsala och Stockholms Län sågs som ett bekvämlighetsurval på grund av geografisk begränsning. Det fjärde och sista kriteriet var att välja företag från olika branscher för att få en bredare bild över hur lagen påverkat svenska företag i och med att lagen inte är branschspecifik. En studie som utgått från företag som verkade i samma bransch hade möjligen tydliggjort hur lagen påverkat en viss bransch då de utgått från liknande hållbarhetsarbete. Den här studien utgår dock ifrån en multipel fallstudie i exemplifierande 11

karaktär och därav bör studiens empiri baseras på företag som kan påvisa exempel på ett större omfång av företag som omfattas av lagen. 4.1.2 Urvalsprocess Databasen Retriever Business användes för att få fram företag som förhåller sig till urvalsstrategins första och tredje kriterium: lagens omfattning samt geografisk placering. Den filtrerande sökfunktionen på Retriever Business gjorde det endast möjligt att utgå från lagens två första kriterier, fler än 250 anställda och en nettoomsättning på över 350 miljoner kronor. De företag som har ett krav på att redovisa sitt hållbarhetsarbete måste enligt lagen uppfylla minst två av de tre kriterierna (SFS 2016:947) och därmed ansågs sökningen som tillräcklig eftersom studien syftade till att producera kvalitativ data. Därefter sållades statligt ägda företag bort vilket var det andra kriteriet i studiens urvalsstrategi. När de tre första kriterierna i studiens urvalsstrategi var uppfyllda dokumenterades företagen, dess branschtillhörighet, kontaktperson och kontaktuppgifter ned i ett Excel-dokument. Företagen kontaktades sedan löpande via mail alternativt telefon om respondens uteblev från det förstnämnda. Vid kontakt av företag fanns det fjärde kriteriet, olika branscher, i åtanke och strategiskt kontaktades företag som tillhörde olika branscher. Totalt kontaktades 33 företag varav fem visade intresse av att medverka i studien. De fem företagen som deltog i studien var Aktiebolaget Trav och Galopp, Hemfrid i Sverige AB, Sh bygg, sten och anläggning AB, Selecta AB och Sabis AB (se tabell 1 för vidare information om företagen). Hädanefter benämns Aktiebolaget Trav och Galopp som ATG, Hemfrid i Sverige som Hemfrid och Sh bygg, sten och anläggning som Sh bygg. De fem företagen motiveras som en bra grund för genomförandet av en multipel fallstudie av exemplifierande karaktär då de verkar i olika branscher: spel, hushållsnära tjänster, bygg, self-service och mat. Vidare är ATG privatägt men delvis statligt styrt då staten tillsätter hälften av styrelsemedlemmarna samt ordförande. Eftersom ATG är privatägt ansågs företaget fortfarande intressant att undersöka. De deltagande respondenterna godkände att företagens samt respondenternas namn användes i uppsatsen. 12

Företag (per 12-2016) Aktiebolaget Trav och Galopp Hemfrid AB Sh bygg, sten och anläggning AB Koncernmoder Startår Antal anställda Aktiebolaget Trav och Galopp Hemfrid i Sverige AB Lars Svensson Holding AB Nettoomsättning (tkr) Verksamhet 1973 299 13 277 400 Spelbolag, spel på hästar. 1996 1152 498 177 Erbjuder hushållsnäratjänster. 1923 274 945 544 Stora och små projekt inom bygg. Selecta AB Selecta AG 1957 412 948 242 Levererar livsmedelsrelaterade produkter till arbetsplatser och offentliga platser. Sabis AB Sabis AB 1874 489 883 860 Bedriver restauranger, butiker och hotell. Tabell 1. Sammanställning av företagens verksamhet. Källa: Retriever Business. 4.1.3 Intervjurespondenter Studien genomfördes i form av en intervju på varje företag. Det var därmed respondentens subjektiva uppfattning om lagens påverkan på företagets hållbarhetsarbete som beaktades. Svaren anses därmed inte nödvändigtvis motsvara verkligheten utan ger en ungefärlig bild över hur företagens hållbarhetsarbete påverkats av kravet att genomföra en hållbarhetsredovisning. Studiens intervjurespondenter hade alla på något sätt ansvar och kunskap om hållbarhetsfrågor inom sina företag även om deras roller skiljde sig åt från varandra (Tabell 2). Skillnaden i roller kan förklaras av att tre av företagen inte hade en hållbarhetsansvarig. Respondenten från ATG är hållbarhetsansvarig på företaget och ansvarar för hållbarhetsarbetet företaget bedriver och genomförandet av företagets hållbarhetsredovisning. Respondenten har jobbat på ATG i fem och ett halvt år och sedan 2014 har respondenten arbetat halvtid med hållbarhetsfrågor vilket 2017 övergick till heltid. Vidare har respondenten från Hemfrid jobbat på företaget sedan 2008 och från 2016 fick respondenten titeln hållbarhets- och kommunikationschef. Respondenten ansvarar för företagets hållbarhetsarbete samt genomförandet av hållbarhetsredovisningen. Respondenten från SH bygg är marknads- och kommunikationschef och har arbetat på företaget i fem och ett halvt år. Respondenten ansvarar bland annat för företagets löpande marknadskommunikation samt produktion av årsredovisning och nu hållbarhetsredovisning. 13

Fortsättningsvis är respondenten från Selecta anställd som Project och Training Manager och arbetar på företagets HR-avdelning där ansvaret för företagets hållbarhetsarbete ligger. Respondenten är ansvarig för genomförandet av företagets hållbarhetsredovisning och arbetar nära de andra kollegorna på avdelningen som också arbetar med hållbarhetsfrågor. Selecta har en HR- och Sustainability-direktör för Norden och sitter i den nordiska ledningsgruppen dock var denna anställd inte tillgänglig för intervju. Respondenten från Sabis är verkställande vice direktör och delägare på Sabis. Respondenten ansvarar för företagets försäljning och affärsutveckling, där hållbarhetsfrågan och hållbarhetsredovisningen är en viktig punkt som diskuteras frekvent. Företaget har ingen hållbarhetsavdelning eller hållbarhetsansvarig utan beslutet om vem eller vilka som ska ha ansvaret för företagets hållbarhetsarbete är en pågående process för tillfället. De fem intervjuerna genomfördes på företagens huvudkontor där båda författarna av studien var med på plats och intervjuade respondenterna. Intervjuerna pågick i runt en timme och samtliga respondenter besvarade de frågor de blev ombedda att svara på. Då studien utgick från semistrukturerade intervjuer ställdes de förberedda frågorna till respondenterna men även följdfrågor av respondenternas svar togs upp och därav blev intervjuerna mer ett samtal än en utfrågning. I resultatdelen har respondenternas svar i citat omformulerats från tal till skriftspråk för att tydliggöra deras åsikter samt i resultatets struktur. Resultatet skickades till respondenterna och godkändes för användning för att säkerställa att studiens författare uppfattade respondenternas uttalanden korrekt samt att inga missuppfattningar uppstått. 14

Företag Namn Position Datum Plats Intervjulängd Aktiebolaget Trav och Galopp Maria Guggenberger Hållbarhets och CSR ansvarig 2017-12-05 Huvudkontor 58 minuter Hemfrid AB Frida Koff Kommunikations och Hållbarhetschef 2017-12-05 Huvudkontor 55 minuter Sh bygg, sten och anläggning AB Magnus Lohe Marknads och Kommunikationschef 2017-12-04 Huvudkontor 65 minuter Selecta AB Ulf Gustafsson Project och Training Manager 2017-12-05 Huvudkontor 45 minuter Sabis AB Madeleine Brehmer Verkställande Vice Direktör 2017-12-13 Huvudkontor 60 minuter Tabell 2. Sammanställning av intervjuer. 4.1.4 Operationalisering Det teoretiska ramverket operationaliserades genom att fördela teorin i olika teman. De valda temana strukturerades i en intervjuguide (Bilaga 1) vilken sedan användes som vägledning i intervjuerna där teorin operationaliserats till frågor som respondenterna skulle ha lätt att besvara. Vidare hade respondenterna kunskap om hållbarhet vilket underlättade formuleringen av frågorna samt användandet av etablerade begrepp. Intervjuguiden strukturerades utifrån att studiens intervjuteman tog en naturlig följd där frågor kring hållbarhet generellt ställdes först för att sedan gå in mer på företagets individuella hållbarhetsarbete och hur det påverkats av kravet att genomföra en hållbarhetsredovisning. Den naturliga följden hjälper att hålla igång intervjuerna och utvecklar respondenternas egna tankar (Bryman och Bell, 2016; Saunders, et al., 2016). Öppna frågor i intervjuer leder till att respondenter utvecklar svar på ett sätt som ger insikter vilket annars inte kommer fram samtidigt som respondenternas svar inte leds i någon riktning (Saunders, et al., 2016), vilket är anledningen till att studiens intervjufrågor formulerades som öppna. Intervjuguidens första frågor 1.1-1.3 (Bilaga 1) behandlade hur företagen såg på hållbarhet samt vad för hållbarhetsarbete företagen bedriver. Därefter undersöktes företagens hållbarhetsarbete i relation till miljömässigt och socialt arbete via fråga 1.4-1.8 (Bilaga 1). Slutligen redogjordes hur ansvarsfördelningen för företagens hållbarhetsarbete förändrats efter lagen via fråga 2.1-2.3 (Bilaga 1) samt företagens processer via fråga 3.1-3.6 (Bilaga 1). 15

4.2 Studiens reliabilitet och validitet Intervjuguiden har bidragit till att säkra studiens validitet genom två huvudsakliga aspekter. Den första aspekten är att intervjufrågorna var operationaliserade utifrån studien teoretiska ramverk. Därtill hjälpte intervjuguiden att säkerställa att alla intervjuer utgick från samma grund vilket stärkte de argument som sedan fördes i analysen. För att säkerställa studiens reliabilitet spelades intervjuerna in vilket på förhand hade godkänts av respondenterna. Dessutom transkriberades intervjuerna ned inom ett dygn. Inspelning av intervjuer är fördelaktigt då det medför att en respondents egna ord fångas istället för intervjuarens subjektiva tolkning (Bryman och Bell, 2016; Esaiasson, et al., 2017). Studiens validitet och reliabilitet ökar när en respondent informeras om vilka intervjuteman som kommer beröras innan utförandet av intervjun (Saunders, et al., 2016). Anledningen är att det ger respondenten tid att reflektera över vilken information som är relevant samt ta fram ytterligare information som behövs för att kunna besvara frågor (ibid). Därför skickades studiens intervjuteman (Bilaga 2) till respondenterna ett par dagar innan intervjun. 4.3 Bearbetning av empirisk data Den empiriska datan bearbetades genom att först transkribera de fem intervjuerna var för sig. Sedan utformades tre teman: val av hållbarhetsarbete, ansvarsfördelning och processer vilket är det studien utgår ifrån när hållbarhetsarbete ska undersökas. Temat val av hållbarhetsarbete innefattar vad för miljömässigt och socialt arbete företagen bedrev. Vidare innefattar temat ansvarsfördelning hur ansvaret för företagens hållbarhetsarbete fördelas och temat processer handlar om företagets policys, värderingar, medarbetarnas kunskap och utbildningar som berör deras hållbarhetsarbete. Varje tema fick varsin färg och transkriberingen färgkodades efter den information som berörde de olika delarna av tematiseringen. Därefter bearbetades informationen för att ta fram det resultat som var relevant för att besvara studiens frågeställningar och presenterades sedan under respektive rubriker i resultatdelen. 16

5. Resultat Då studien utgår från en multipel fallstudie kommer varje fall att presenteras enskilt. Avsnittet kommer att redogöra huruvida respondenterna på företagen ATG, Hemfrid, Sh bygg, Selecta och Sabis upplever att deras miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete förändrats sedan lagen infördes. Avsnittet kommer även redogöra om respondenterna upplever att lagen haft en påverkan på ansvarsfördelningen av företagens hållbarhetsarbete samt de processer som ingår i arbetet. 5.1 ATG ATG utför ett hållbarhetsarbete vilket utgår ifrån tre aspekter: socialt, miljömässigt och ekonomiskt arbete. ATG:s viktigaste hållbarhetsfråga som spelbolag är sitt ansvar gentemot sina kunder, vilket berör deras sociala hållbarhetsarbete. Företaget arbetar för att erbjuda sina kunder sunda spelupplevelser genom att se över sin marknadsföring, hur de arbetar med sina ombud och dessutom hur de ska se till att ungdomar under 18 år inte ska kunna spela. Djurskyddet är också en viktig hållbarhetsfråga för företaget då de är ett spelbolag som sätter spel på levande djur. Det miljömässiga hållbarhetsarbetet är mer internt där de på företagets huvudkontor använder grön el och har miljömärkta datorer. 5.1.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet Respondenten från ATG upplever lagen som intressant och nämner att när man rannsakar sig själv kommer man på att det finns saker att förbättra. Den sociala aspekten, företagets ansvar gentemot deras kunder menar respondenten har inte förändrats efter lagen infördes. Det miljömässiga arbetet har däremot fått ett ökat fokus, trots att respondenten upplever att företagets miljöpåverkan är liten. Respondenten berättar att huvudkontorets pappersförbrukning har halverats, dessutom har företaget börjat diskutera hur de kan minska antal kvitton som ges till kunder vid spel på företagets 2000 ombud. Det låter som småsaker men det blir väldigt mycket när vi på årsbasis har 2,5 miljoner kunder. Respondenten lyfter även upp att resurserna har ökat sedan lagen infördes: Vi har en större budget för att ta fram hållbarhetsredovisningen än innan då det tar tid och kostar pengar. Dock nämner respondenten att hållbarhetsredovisningen ses som en investering och inte en onödig kostnad. Respondenten berättar att genomförandet av en hållbarhetsredovisning leder till att företaget kan framföra sitt hållbarhetsarbete, vilket ses som en konkurrensfördel eftersom andra företag inom branschen 17

sällan gör det. Vidare berättar respondenten att många av företagets konkurrenter är onlinebaserade och har sina huvudkontor i andra länder, vilket gör att de inte kommer behöva förhålla sig till ett krav om att genomföra en hållbarhetsredovisning. Respondenten nämner fortsättningsvis att det finns många viljor vilket kan ge en viss otydlighet i hur hållbarhetsredovisningen ska presenteras och struktureras på bästa sätt. 5.1.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning Respondenten berättar att ansvaret för företagets hållbarhetsarbete inte har förändrats sedan lagen infördes. ATG har en hållbarhetsansvarig och ytterligare en anställd som sysselsätter sig med företagets hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet går tvärs igenom hela företaget och ansvaret ligger på olika avdelningar i företaget beroende på vilka siffror som behövs lämnas in. Respondenten nämner att de två som arbetar med hållbarhetsfrågor ses som en huvudpunkt i organisationen: Vi är som ett spindelnät som knyter samman med andra avdelningar och deras arbete med hållbarhet. 5.1.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer Företagets värderingar, nämner respondenten är, offensiv, respektfull och ägarskap. Dessa har lämnats oförändrade sedan lagen infördes. Dock har företaget infört nya policys vilka grundar sig i det befintliga hållbarhetsarbetet. Exempelvis berättar respondenten att de har tagit fram en uppförandekod för leverantörer där det idag ingår fler rutiner än vad det gjorde innan lagen infördes. Vidare nämner respondenten att företaget har framställt en gemensam miljö och hållbarhetspolicy och den befintliga hållbarhetsstrategin har omstrukturerats för att anpassas till lagens riktlinjer. Någon ny utbildning har inte utförts sedan lagen infördes och kunskapen om hållbarhet bland företagets medarbetare har inte heller ökat däremot har det allmänna intresset och medvetenheten kring hållbarhet blivit större i verksamheten. Respondenten berättar även att hållbarhetsfrågor fått ett ökat fokus i företaget och ledningen diskuterar ämnet mer idag än vad de tidigare gjort. Det är många inom företaget som någonstans har börjat förstå att: wow det här är något som vi kan använda oss av. Hållbarhetsfrågor har fått mer ljus internt och det gör att vi kommunicerar det på ett annat sätt gentemot våra kunder. 18

5.2 Hemfrid Hemfrid utför både ett miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete. När det gäller social hållbarhet fokuserar Hemfrid främst på sina medarbetare där de bland annat arbetar för att erbjuda bra villkor i form av kollektivavtal men även språkutbildning då de flesta av Hemfrids medarbetare är utlandsfödda. Dessutom ingår det i deras sociala hållbarhetsarbete att avlasta vardagen för sina kunder med hjälp av de tjänster de erbjuder. I Hemfrids miljömässiga arbete har företaget tagit fram miljömärkta produkter. Vidare har Hemfrid utfört en livscykelanalys där de har tittat på företagets koldioxidutsläpp. Hemfrid utförde sin första hållbarhetsredovisning år 2016. 5.2.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet Respondenten nämner att trots att företaget arbetat med hållbarhetsfrågor en längre tid har arbetet utvecklats ytterligare sedan lagen infördes. Respondenten berättar: Som företag vill man inte vara sämre än någon annan, så när alla började prata om hållbarhetsarbete, agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål vill vi inte vara de som är utanför. Det blir en tävling att göra arbetet lite bättre. Vidare redogör respondenten för att Hemfrid sedan lagen infördes satsat ännu mer på språkutbildningar för sina medarbetare. Jobb och språk i kombination är viktiga nycklar till integration och är något vi kommer att arbeta ännu mer med framöver. Respondenten menar att detta arbete gör att företaget kan upprätthålla ett bra rykte då de verkar i en bransch som tidigare ansetts som oärlig. Fortsättningsvis berättar respondenten att företagets befintliga miljöarbete utvecklats och fått ett ökat fokus genom att ta fram mätbara mål. Detta förklarar respondenten är på grund av att företaget är mer insatt och påläst idag eftersom de måste följa upp sitt arbete på ett helt annat sätt. Till företagets första hållbarhetsredovisning som avser verksamhetsåret 2016 berättar respondenten: Vi tog fram en livscykelanalys på hela vår verksamhet tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet där vi bland annat kollade på koldioxidutsläpp vilket vi har inte gjort tidigare. Vi gick inte bara ett steg utan tre steg längre fram, kanske mer än vad vi hade gjort om inte lagkravet kommit. 19

Resursmässigt berättar respondenten att själva hållbarhetsrapporten i sig kostar en del att göra, både i tid och pengar. Det anses dock vara en investering värd att göra. Det är värt investeringen då det visar på ett långsiktigt ansvarstagande. Det efterfrågas alltmer från kunder och samarbetspartners att kunna visa upp en hållbarhetsredovisning vid upphandlingar och samarbetsavtal. Det är numera en konkurrensfördel att ha ett genomtänkt hållbarhetsarbete. Utgår vi från hållbarhetsredovisningen kommer skillnaden mellan 2016 och 2017 års version vara att företaget kommer gå över till att redovisa enligt GRI-index. Respondenten upplever att det ger ett tydligt ramverk kring vad som behöver redovisas. Vidare nämner respondenten att lagkravet kunde ha varit tydligare eftersom det inte är helt klart vad minimikraven är. 5.2.2 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets ansvarsfördelning Respondenten berättar att ansvaret för hållbarhetsarbetet har inte förändrats sedan lagen infördes. Hemfrid har en hållbarhetsansvarig sedan 2016 och respondenten berättar att grunden för att införa en sådan position var att vi ville ta en tydligare position inom hållbarhet men vi hade även höga förväntningar från kunder och andra intressenter. Därefter är andra avdelningar med och hjälper till beroende på vad som ska följas upp. 5.2.3 Lagens påverkan på hållbarhetsarbetets processer Hemfrids värdeord är nytänkande, kunniga, med stort hjärta och är något som funnits länge i organisationen och inte har förändrats sedan lagen infördes. Dock berättar respondenten att det har tagits fram fler processer för att kunna redovisa företagets hållbarhetsarbete i form av olika policyer. Exempel på detta kan vara en policy för uppförandekod och en hållbarhetspolicy. Vidare nämns att dessa policys tidigare funnits i ägardirektiv och företagets DNA men lagen har inneburit att de blivit tvungna att formge det skriftligt och kommunicera det mer. Respondenten förklarar att kunskapen om hållbarhet har ökat sedan lagen infördes men poängterar att det inte bara är lagen specifikt som förklarar denna förändring. Respondenten menar att den nya lagen är en del av en större trend i samhället och det är många faktorer som spelar in. Samtidigt ser respondenten uppföljning av hållbarhetsarbetet som positivt: Det är numera en styrelsefråga. Eftersom styrelsen skriver under måste de vara mer insatta och kunna 20

ställa relevanta krav och följa upp arbetet. Respondenten anser att hållbarhet lyfts upp alltmer i svenskt företagande. Hållbarhet och långsiktigt ansvarstagande har kommit upp på agendan och att det är viktigt. I alla nya saker vi gör är hållbarhetsperspektivet med. Förut fick jag argumentera för min sak men nu är det mycket enklare. Ingen ny utbildning har tillförts internt sedan lagen infördes men respondenten berättar att när nya personer börjar på företaget hålls en genomgång med dem om företagets hållbarhetsarbete där lagen alltid nämns. 5.3 Sh bygg Sh bygg har som ambition att bidra till att bygga en hållbar framtid och sedan företaget grundades 1923 har ett långsiktigt synsätt varit en central del i hur Sh bygg fungerat. Företagets utför både ett miljömässigt och socialt hållbarhetsarbete. För att bidra till en bättre miljö använder företaget exempelvis bränslesnåla fordon och maskiner samt utför miljöutbildningar för sina medarbetare. Företaget arbetar för att undvika att restprodukter uppkommer och om detta ändå skulle hända arbetar företaget med att källsortera noga för att underlätta återvinningen. I företagets sociala hållbarhetsarbete engagerar sig företaget i många lokala sportföreningar genom att vara sponsorer. Sh bygg stöttar även projekt som arbetar för att integrera nyanlända in i det svenska samhället. Medarbetarna är också viktiga för företaget där de arbetar för deras trivsel genom att att erbjuda en säker och trygg arbetsplats men även utbildningar för vidareutveckling. 5.3.1 Lagens påverkan på det miljömässiga och sociala hållbarhetsarbetet Respondenten berättar att företagets sociala och miljömässiga hållbarhetsarbete inte har genomgått några stora förändringar sedan lagen infördes. Detta beror på att företaget verkar i byggbranschen och sedan länge haft stora krav på sig från kunder att förhålla sig till deras specifika miljöstandarder och andra lagar och regler, som exempelvis Plan- och bygglagen (PBL) och boverkets byggregler (BBR). Dessutom har Sh bygg sedan många år tillbaka arbetat med hållbarhetsfrågor och respondenten säger: Vi följer redan upp alla de sociala aspekterna med personal, säkerhet, arbetsmiljö. Därmed menar respondenten att utvecklingen av deras hållbarhetsarbete skulle ha pågått även om ett krav på att genomföra en hållbarhetsredovisning 21