p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

Relevanta dokument
DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

DD1350 Logik för dataloger

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

DD1350 Logik för dataloger

Semantik och pragmatik

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Logik: sanning, konsekvens, bevis

En introduktion till logik

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Logik och bevisteknik lite extra teori

Grundläggande logik och modellteori

7, Diskreta strukturer

7, Diskreta strukturer

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

Semantik och pragmatik (Serie 3)

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Grundläggande logik och modellteori

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Logik och modaliteter

Semantik och pragmatik (Serie 4)

En introduktion till predikatlogik

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Lite om bevis i matematiken

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MA2047 Algebra och diskret matematik

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Varför är logik viktig för datavetare?

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Semantik och pragmatik

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Grundläggande logik och modellteori

Om semantisk följd och bevis

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Lektion 8: Konstruktion av semantiska tablåer för PTL-formler

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

Grundläggande logik och modellteori

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Grundläggande logik och modellteori

Föreläsning 8. Innehåll. Satisfierbarhet hos en formel. Logik med tillämpningar

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Logik och kontrollstrukturer

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Induktion och rekursion

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

Föreläsning 5. Deduktion

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

TENTAMEN: Algoritmer och datastrukturer. Läs detta!

Svar och lösningar, Modul 1.

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Grundläggande logik och modellteori

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin

Induktion och rekursion

Introduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren

Predikatlogik: Normalformer. Klas Markström

Föreläsning 8: Intro till Komplexitetsteori

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

PCP-satsen på kombinatoriskt manér

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

DD1361 Programmeringsparadigm HT16

Jesper Carlström 2008 (reviderad 2009)

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Hornklausuler i satslogiken

Föreläsning 9: NP-fullständighet

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

729G11 Artificiell Intelligens Marcus Johansson Marjo581. Fuzzy logic. Marcus Johansson Marjo581

Något om logik och logisk semantik

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

Föreläsning 6. pseudokod problemlösning logik algoritmer

KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007

MÖNSTER OCH TALFÖLJDER

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

7. FORMELL SATSLOGIK (SL)

Transkript:

DD1350 Logik för dataloger Fö 3 Satslogikens semantik 1 Kort repetition Satslogik formellt språk för att uttrycka påståenden med variabler och konnektiv /\, \/,, t.ex. p /\ q r 1

Kort repetition Naturlig deduktion system av regler för att generera nya påståenden (slutsatser) utifrån givna påståenden (premisser) med symbolisk manipulation. Genom att använda reglerna upprepade gånger kan vi konstruera (ev. långa och komplicerade) bevis. Man kan nu fråga sig: är alla regler korrekta (och vad betyder korrekta )? har vi tillräckligt många regler? Satslogikens semantik Semantik = innebörd, betydelse Fråga: När är formeln p /\ q r sann? 2

Satslogikens semantik Fråga: När är formeln p /\ q r sann? Svar: Det beror på variablernas sanningsvärden. Vilka påståenden variablerna representerar är inte relevant. Formeln ovan är till exempel falsk om p är sann medan q och r är falska. Valueringar En valueringär en tilldelning av sanningsvärden till varje variabel, t.ex.: {p : F, q : T, r : F} Givet en valueringkan vi beräkna sanningsvärdet på hela formler med hjälp av sanningsvärdestabeller (en tabell per konnektiv) 3

Sanningsvärdestabeller Negation φ φ T F F T Konjunktion φ ψ φ /\ψ T T T T F F F T F F F F Sanningsvärdestabeller Disjunktion φ ψ φ \/ ψ T T T T F T F T T F F F Implikation φ ψ φ ψ T T T T F F F T T F F T 4

Formelns sanningsvärde En formels sanningsvärde kan nu beräknas rekursivt. Exempel: p (q p)och {p : F, q : T} p (q p) : T p : F q p : F q : T p : F Exemplet i tabellform p q q p p (q p) T T T T T F T T F T F T F F T T 5

Övning Vilka valueringar gör följande formel sann: (p q) p Alla valueringardär p är sann Alla valueringar där p är falsk Inga valueringar 11 Modeller En modelltill en formel är en tolkning av symbolerna i formeln så att formeln blir sann eller falsk I satslogik är modell = valuering Senare i kursen kommer vi att träffa på andra sorters modeller (OBS att i andra logikböcker så är modell = tolkning som gör formeln sann. Men vi kommer att hålla oss till bokens terminologi att modell = tolkning ). 6

Logisk konsekvens Formeln ψär en logisk konsekvens av φ 1, φ 2,, φ n om ψ är sann i alla modeller i vilka φ 1, φ 2,, φ n är sanna. Detta skrivs φ 1, φ 2,, φ n = ψ Logisk konsekvens Logisk konsekvens i satslogik kan undersökas med hjälp av sanningsvärdestabeller. T.ex. är det sant att p /\ q = p \/ q? p q p /\ q p \/ q T T T T T F F T F T F T F F F F Alla valueringar som gör premisserna sanna Alla valueringar som gör slutsatsen sann 7

Övning Vilka av formlerna nedan är en logisk konsekvens av p /\q? p /\ q p /\q p \/q 15 Sundhet Ponera att vi kan bevisa ψutifrån premisserna φ 1, φ 2,, φ n. Är det då också så att ψär en logisk konsekvens av φ 1, φ 2,, φ n? Dvsär det sant att φ 1, φ 2,, φ n ψ medför att φ 1, φ 2,, φ n =ψ? Denna (önskvärda) egenskap kallas sundhet. och svaret är ja, naturlig deduktion är sund för satslogik. 8

Sundhet, bevisskiss Sundhet kan bevisas med strukturell induktion (som vi kommer betrakta närmare i period 2). Kärnan i beviset är en fall-analys: För varje bevisregel visar vi att regeln är sund, dvsatt slutsatsen är en logisk konsekvens av premisserna. Induktionssteget visar att vi om vi kombinerar sunda regler får vi ett sunt bevissystem. Sundhet, /\e 1 T.ex. /\e 1 φ /\ψ φ φ ψ φ /\ψ T T T T F F F T F F F F Alla valueringar som gör premisserna sanna Alla valueringar som gör slutsatsen sann 9

Sundhet, \/e Genomgång på tavlan Sundhet, följder En följd av satslogikens sundhet är: Om ψ inteär en logisk konsekvens av φ 1, φ 2,, φ n så finns det heller inget bevis för ψ utifrån premisserna φ 1, φ 2,, φ n. Dvsvi kan använda metoden med sanningstabeller för att en viss sekvent inte är bevisbar. 10

Fullständighet Ponera att ψär en logisk konsekvens av φ 1, φ 2,, φ n. Är det då också så att vi kan bevisa ψutifrån premisserna φ 1, φ 2,, φ n? Dvsär det sant att φ 1, φ 2,, φ n =ψ medför att φ 1, φ 2,, φ n ψ? Denna (önskvärda) egenskap kallas fullständighet. och svaret är ja, naturlig deduktion är fullständig för satslogik. Övning Johans första bevissystem J1 har en enda bevisregel: φ φ J1 är sunt men inte fullständigt J1 är fullständigt men inte sunt J1 är varken sunt eller fullständigt 22 11

Övning Johans andra bevissystem J2 har en enda bevisregel: φ J2 är sunt men inte fullständigt J2 är fullständigt men inte sunt J2 är varken sunt eller fullständigt 23 Validitet och satisfierbarhet En formel är validom den är sann i alla modeller. Enklaste exemplet: p \/ p En formel är satisfierbar om den är sann i någon modell. Enklaste exemplet: p En formel är osatisfierbar om den är falsk i alla modeller. Enklaste exemplet: p /\ p 12

(1) Alla valida formler ϕ ψ (2) ψ ϕ (3) Alla osatisfierbara formler (1) + (2) + (3) = Alla satslogiska formler som finns (1) + (2) = Alla satisfierbara formler Om ϕär valid så är ϕosatisfierbar Om ψär varken valid eller osatisfierbar, så gäller samma sak även för ψ 13