Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Relevanta dokument
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Simulering av möjliga klimatförändringar

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Hur fungerar växthuseffekten?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram.

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vad händer med jordens klimat?

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Observationer Förlängda tidsserier

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Energiomställning utifrån klimathotet

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

The Arctic boundary layer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Framtidsklimat i Hallands län

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Det här är 5 grader! Temperatur på Grönland under och efter den senaste istiden

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING


Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Växthuseffekten och klimatförändringar

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

Klimat och hydrologi

Framtidens översvämningsrisker

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

ECDS och Rossby Centre data tillgänglighet. Barry Broman, Rossby Centre, SMHI

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer


Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Klimatet och våra utomhusanläggningar

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Transkript:

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande under utveckling! gradvis inkorporeras flera av klimatsystemets återkopplingsprocesser 197 s 198 s 199 s 2 s Pågående utveckling land surface land surface land surface land surface ocean & sea ice ocean & sea ice ocean & sea ice aerosols aerosols carbon cycle just nu pågår utveckling mot att ta hänsyn till återkopplingar av förändringar i ekosystem och vegetation på atmosfären vegetation dynamics ADSIMNOR är ledande i världen med att integrera vegetationsförändringar och deras återkopplingar i en regional klimatmodell för arktis

Mätningar med satelliter visar att vegetationstäcket i nordliga breddgrader blivit grönare/lummigare sedan början av 8-talet Ökad tillväxt? Förlängd vegetationsperiod? Ökad utbredning av skog och buskmarker? normalised difference vegetation index NDVI = NIR R NIR + R Change in land surface greenness 1982-1999* increasing greenness *Tucker et al. (21) Int. J. Biometeorol. 45: 184 Täckningsgraden av sly och buskmark har ökat i många delar av arktis och kopplats till uppvärmningstrenden* above-ground biomass (gm 2 ) Peak NDVI shrub biomass (gm 2 ) moist non-acidic tundra moist acidic tundra shrub tundra Normalised difference vegetation index (NDVI) Tape et al. 26 Global Change Biology 12: 686 *Data for Alaskan North Slope 68-72 N Jia et al. 23, Geophysical Research Letters 3

Trädgränser runtom i världen har avancerat de senaste 1 åren Parameter estimate 3 2 1 1 2 mean diffuse summer winter treeline type mean Temperature trend abrupt summer winter Effect of temperature change on tree limit elevation shift for 166 near-treeline sites + = warming associated with upslope shift* 1912 29 Treeline advance, Mt Nuolja, Sweden (Van Bogaert et al. 211. J. Biogeog.) *Harsch et al. 29, Ecology Letters 12: 14 Täckningen av träd och buskar påverkar albedo och därmed klimatet Bidrag av mindre skog/mer öppen mark till sista istidens kallare temperaturer i Europa* Albedo (den reflekterade andelen av solens inkommande strålning) skiljer sig mellan skog och öppen mark, särskilt vid snötäcke Temperaturskillnad för mars ( C) *Strandberg et al. 211 Tellus 63A :17

Albedoförändringar i samband med vegetationsförändringar kan påverka klimatet lika mycket som ökade växthusgaser* ctrl shrub area added shrub area 2. 1 4 km 2 1.6 1.2.8.4.6.4.2.2.4.6.4.2.2.4.1.2 lövtäckning stamtäckning albedo added shrubs ctrl +interactive ocean +2 CO 2 C 12 temperatur 8 4 J F M A M J J A S O N D *Bonfils et al. 212 Environ. Res. Lett. 7 Vegetationsförändringar 1983-26 simulerade med vegetationsmodellen LPJ-GUESS Träd Buskar Förändring i täckningsgrad (23-26) (1983-1986) Årsmedeltemperatur ( C)

Fler träd och buskar leder till sänkt albedo bidragande orsak till starkare uppvärmningstrend i arktis? Vegetationsförändringar i ett framtida klimatscenario 1961-199 forcerad av klimatmätningar 1961-199 forcerad av klimatmodellen A1B växthusgaser ECHAM5 251-28 Skog boreala barrträd lärkskog nemorala lövträd boreala lövträd Buskmark och tundra hög sly låg sly låg tundra RCAO LPJ-GUESS

Albedot minskar i områden där tundra ersätts av buskmark eller träd förväntas leda till ökad uppvärmning albedoförändring (1961-199) (251-28) Ytterliggare forskning baserad på vegetationsmodellering i ADSIMNOR Permafrostförändringar Källor och sänkor för växthusgaser Ecosystem flux (TgC) 1961-9 271-21 CH 4 56-86 +73% CO 2 56-75 161-214 positive values: flux to negative values: flux to biosphere

Regional system model to account for -ecosystem feedback* open loop for biogeochemical feedback CO 2 CH 4 LPJ-GUESS dynamic vegetation model CO 2 climate temperature radiation soil water daily CO 2 CH 4 climate at domain boundaries phenology & growth migration soil C dynamics closed loop for biogeophysical feedback Rossby Centre Atmospheric Rossby Centre Model Atmospheric Model RCA3 RCA3 population dynamics & disturbance Vegetation Soil organic matter albedo leaf area index daily fractional cover - broadleaved forest - needleleaved forest - open land vegetation annual *Smith et al. 211 Tellus 63A: 87 En hotad alpin miljö?

Simulerade vegetationsförändringar i respons på ett framtida klimatscenario* A2 utsläpp ECHAM4 RCA3 LPJ-GUESS Täckningsgrad gran tall andra barrträd bok alm ask ek al björk andra lövträd markvegetation * Smith et al. 27 SOU 27:6 Simulerade vegetationsförändringar i Abisko-området 1913-192 1991-2 en fjällbjörk hög lövsly ris markvegetation

1977 29 Rundqvist et al. 211 Ambio 4: 683-692 Effekter av en fortsatta klimatförändring på vegetationen? temperatur C mildare vintrar, varmare somrar, en längre vegetationsperiod nederbörd mm ökad nederbörd, särskilt vintertid Solighet % ökad molnighet, mindre solljus under vegetationsperioden Exempel på klimatscenario för Torneträsk-området