VVS-FORUM NR 2 2017 ÖVERSIKT Cirkulationspumpar U T D R A G NIKLAS T IRRITATIONSMOMENT PERSONALLIGGARE BRA, MEN KRÅNGLIGA. SID 6 AVVIKANDE MENING HÄR SES POSITIVT PÅ LÄRLINGSFRÅGAN. SID 54 LAS TOG REVANSCH DYSLEXI EN FÖRDEL FÖR VVS-FÖRETAGARE. SID 64 Fokus på legionella NU TRAPPAS JAKTEN UPP. SID 39
En mikroskopisk förstoring av Legionella pneumophila. Vart fjärde system är drabbat Jakten på legionella trappas upp U ppskattningsvis finns det legionellabakterier i 25 procent av alla tappvarmvattensystem. Trots det är det ovanligt att någon insjuknar i den allvarliga lunginflammationen Legionärssjuka. Statistiken för Sverige säger att ungefär 1 person på 100 000 drabbas, av dessa avlider 5 20 procent. Det är siffror som stämmer bra med resten av västvärlden. Det finns riskgrupper, men det tycks nyckfullt vem som drabbas. Dessutom är mörkertalet stort eftersom medvetenheten kring sjukdomen skiljer stort inom sjukvården, i Sverige och i andra länder. Det här är uppgifter som lyftes fram när ett nytt legionellanätverk hade sitt första möte i höstas. På mötet fanns flera av landets legionellaexperter, bland annat Caroline Schönning från Folkhälsomyndigheten och Karin Jacobsson från Swerea Kimab. I år kommer det att satsas på legionella. 2017 kommer att bli något av legionellans år. En legionellaportal som ska sprida kunskap på området ska lanseras av Säker Vatten, Installatörsföretagen, Swerea Kimab, Folkhälsomyndigheten och Boverket. VVS-Forum har följt ett legionellafall från början till slut och träffat personer med erfarenhet av problemet. Få fastighetsägare vill skylta med problemen men en bostadsrättsförening berättar hur de hanterade detta. Bostadsrättsföreningen kom i kontakt med en veteran i sammanhanget: legionellasane raren Stefan Knutson. Han menar att han tar hand om symptomen lösningen på problemen ligger i VVStekniken. Detta understryks av miljöinspektören Charlotte Larsson som ger tips. För VVS-installatörer gäller det att få gehör hos beställare för tekniken som förebygger. Gavlegårdarna i Gävle är en fastighetsägare som länge systematiskt arbetat med detta, där gäller övervakning av temperaturer, små varmvattensystem och isolering av ledningarna. Jan Fredriksson LÄS MER: Utbrottet drabbade föreningen hårt.» NR 2 FEBRUARI 2017 VVS-FORUM 39
Utbrottet drabbade Ett besked om misstänkt legionella är en obehaglig överraskning för alla fastighets ägare. Och för den relativt tekniskt oerfarna styrelsen i en bostadsrättsförening kan det vara svårt att veta vad som krävs. Text: Eva-Maria Fasth V VS-Forum har träffat styrelseordföranden och fastighetsskötaren i en drabbad bostadsrättsförening som berättar om hur de löste problemet. Med hänsyn till fastighetspriser låter vi föreningen och de intervjuade vara anonyma. Vad hände? Det var en äldre kvinna i en av fastigheterna som blev sjuk och togs till sjuk hus. Där tog man prover på henne och konstaterade att hon hade legionella. Med anledning av det gjordes det provtagningar i våra byggnader och man fann legionella i den lägenhet som hon bodde i och i ytterligare en lägenhet plus en tvättstuga, berättar ordförande. Hur reagerade föreningen? Samma dag som vi fick beskedet att det fanns legionella i bostadsområdet gick vi ut med information att det inte var farligt att dricka vattnet, men att de som hade dåligt immunförsvar eller små barn skulle vara försiktiga med att duscha. Det var lite blandat mottagande. Vad gjorde ni? Vi fick tips om en bra saneringsfirma, som vi tog kontakt med. Vid utgående varmvatten satte firman in något som tar livet av legionellabakterierna och nu har det pågått sanering med klordioxid i 3 4 veckor. Efter en mindre ominstallation hade vi skyd- 40 VVS-FORUM NR 2 FEBRUARI 2017
Om ett halvår kommer vi att göra en ny analys av vattnet. föreningen hårt det installerat. Direkt efter beskedet höjde vi dessutom vattentemperaturen väldigt mycket och ställde in vår värmeväxlare så att den kokade nattetid. Vad har det kostat? Över 100 000 kronor. Vi är en stor förening med hyfsat god ekonomi, så det här kommer inte att drabba medlemmarna, avslutar ordförande. Hade ni någon aning om att legionella kunde växa till i ledningarna? Jag känner till att det kan bildas legionella i blindledningar på sjukhus med halvljummet, stillastående vatten. Men jag hade ingen tanke på att det kunde uppstå legionella i våra ledningar, som är ganska nya. Det är också en ekonomisk fråga hur mycket varmvatten vi vill släppa ut. Vi får ju heller inte släppa ut skållhett vatten så att folk gör sig illa. Hur har de boende reagerat? Det har varit lite uppskrämt. Ett par ville ta in på hotell, eftersom frun var gravid. Många vågade inte duscha. En av de boende hade genomgått cellgiftsbehandling. Jag lotsade henne till saneringsföretaget så att hon kunde få svar på sina frågor. Henne gick jag personligen upp till och informerade om provsvaret när legionellan var borta, berättar fastighetsskötaren. Vad gör ni nu? Det har pågått sanering med klordioxid i 3 4 veckor. Vilka frågor har du fått från dem? Det har framför allt handlat om man vågar dricka vattnet och duscha. Bostadsrättsföreningen har satt upp lap- par i alla trappuppgångar med tips om att spola ur vattenledningarna och vänta tills det kalla vattnet var riktigt kallt och det varma vattnet riktigt varmt. Vad kommer ni att göra för att förebygga att det inte händer igen? Om ett halvår kommer vi att göra en ny analys av vattnet. Vi har byggt om vårt vattensystem och sett över VVC där vi bland annat tagit bort alla blindtarmar. Dessutom har vi besiktigat alla lägenheter och upptäckt att folk hade proppat igen VVC-ledningarna. Vi kommer också att göra stickn provskontroller lite då och då. LÄS MER: Legionellajägaren avslöjar bristerna.» NR 2 FEBRUARI 2017 VVS-FORUM 41
Legionellajägaren Fyra veckor efter inkopplingen av klordioxid-utrustningen är Stefan Knutson från Wecantech tillbaka hos bostadsrättsföreningen. Nya prover ska tas för att kontrollera om allt fungerat som det ska. Förhoppningsvis ska de visa att varmvattensystemet är fritt från legionellabakterier. Text och foto: Jan Fredriksson W ecantech fick saneringsuppdraget hos bostadsrättsföreningen i artikeln här intill genom tips från den VVS-installatör föreningen normalt anlitar. Det är ofta så Wecantec får sina uppdrag, de blir rekommenderade av andra som drabbats, annars hittar fastighetsägare företaget på internet. Stefan Knutson har närmare 20 års erfarenhet av legionellasanering, han var till exempel med när VVS Företagen gjorde den stora legionellaundersökningen kring sekelskiftet. Man måste få en uppfattning om vad det är för system, om det till exempel är ett större bostadskomplex med många punkthus. Utifrån det gör vi en första okulär besiktning. Ofta brukar fastighetsägaren tycka att de har kontrollerat, men det brukar bara ta tio minuter innan vi har hittat många tekniska fel, säger Stefan Knutson. 50 större saneringar per år Om vi ser att det är svåra problem så måste dessa lösas rent VVS-tekniskt. Det kan gå att göra i kombination med att vi påbörjar en klordioxidsanering. Då säkras anläggningen medan vi letar fel. Wecantech gör omkring 50 större saneringar om året fördelade över hela landet. När det krävs VVS-tekniska insatser samarbetar företaget ofta med fastighetsägarens vanliga installatör. Jag har nog aldrig varit hos någon fastighetsägare som på ren djävulskap håller låga temperaturer för att spara pengar. Det är nog så att de kämpar 42 VVS-FORUM NR 2 FEBRUARI 2017 Med nästan 20 års erfarenhet vet Stefan Knutson var bristerna kan finnas. Tunn isolering på VVC-kretsarna och oisolerade injusteringventiler är inte alltid avgörande för att legionella ska frodas. hårt för att vara duktiga, men det kan bli fel ändå, säger Stefan Knutson, som vill avliva en del myter som beror på okunskap. Nyckfull bakterie Enligt Stefan Knutson finns det de som anser att om bara varmvattnet hållit 50 ºC så ska det inte vara några problem. Men legionella påträffas bevisligen i varmare vatten och förekomsten av bakterien är nyckfull. Vi har varit på många fall som har alla fel låga temperaturer och dålig cirkulation men ingen legionella. Ibland är det också rätt tänkt teoretiskt men fel i praktiken. Ett exempel är att dra VVC ända fram till blandarna, det värmer i sin tur upp kallvattnet till gynnsamma temperaturer för bakterierna. Ambitionen har varit den rätta. Jag tror inte heller på natthöjning av temperaturen, vi har sett så många fall där en sådan egentligen har underhållit tillväxten mer än att reducera den. Det är bara de VVC-slingor som snurrar som blir upphettade och då blir den termiska övergången mycket högre till de stillastående ledningarna. Det blir en olycklig kombination med dålig isolering och ett befintligt legionellaproblem i systemet, säger Stefan Knutsson. Wecantech använder oftast klordioxid för att sanera tappvattensystem. Det är den mest effektiva metoden för att bryta ned biofilm, menar företaget. Klordioxidbehandlingen oxiderar bort biofilmen i ledningarna och det kan göras på olika sätt. Chockbehandling, alltså hög dos under kort tid, slår ut de flesta fritt levande bakterierna i vattnet.
avslöjar bristerna Det är inte så effektivt eftersom det bara är ytan på biofilmen som oxideras, klordioxiden hinner inte tränga in. Med stor sannolikhet återkommer problemet senare, menar Stefan Knutsson. Låg dos under lång tid Den metod som Wecantech rekommenderar är i stället en lägre dos som tillförs under längre tid. Omkring 0,2 0,5 ppm klordioxid tillförs genom en inkoppling på utgående tappvarmvatten. Doseringen kontrolleras och är avstämd så att inte restprodukterna, klorit- och kloratjoner, ska överstiga gränsvärden för dricksvatten. Det ska alltså inte vara farligt att dricka vatten som behandlas. Klordioxid är också känt för att vara skadligt för PEX-rör, men i så låga koncentrationer och med inkoppling på lämpligt ställe ska det inte vara någon fara. Wecantech använder ibland UV-ljus, men då endast som en barriär i ett rent system. Jag förespråkar aldrig UV-ljus för legionellasanering när det gäller tappvatten, förklarar Stefan Knutson. I ett system med förekomst av legionella, kommer det inte att hjälpa att montera in en UV-rening på inkommande vatten. Inte heller montering av UV i VVC-system kommer att göra någon större skillnad. Om reningen placeras direkt vid varje tappställe gör den mer nytta. UV bäst i cirkulerande system Men det är ändå ingen lösning på detta problem. Det kan man kanske göra på en sjukhusavdelning där det finns känsliga patienter, säger Stefan Knutson. Däremot fungerar det bättre i cirkulerande system, till exempel kyltorn, där man återcirkulerar allt vatten genom UV-ljuset ett antal gånger per dygn. Stefan Knutson är också tveksam till hetvattenspolning av stora system. Det görs som en första åtgärd, men min erfarenhet är att jag snart får ett samtal igen efter ett tag. Då sägs det att alla åtgärder provats och inget har förändrats, säger Stefan Knutson. Hetvattenspolning avdödar en ganska stor mängd bakterier och ett prov direkt efteråt ger ett bra resultat. Efter några veckor kan det vara så att mängden bakterier har ökat igen. Det är omöjligt att hålla 70 75 C under 30 minuter i ett helt stort system. Dessutom värms blindledningar upp extra mycket och den höga temperaturen påverkar också kallvattensidan, förklarar han. Stefan Knutson mäter temperaturen och fyller provflaskor med varmvatten i en av de drabbade lägenheterna. Efter fyra veckor av klordioxidbehandling finns det gott om lämningar från biofilmen i filtret. Oavsett vilken saneringsmetod som väljs, är grunden att se över sitt system och åtgärda eventuella brister som finns, annars är risken stor att snart vara tillbaks på ruta ett, avslutar Stefan Knutson. n LÄS MER: VVS-teknik medicin mot legionella.» Klordioxiden doseras ut genom inkoppling på utgående tappvarmvatten. Wecantecs klordioxid-utrustning. NR 2 FEBRUARI 2017 VVS-FORUM 43
Fakta/Legionella Familjen Legionellaceae består av närmare 60 arter. För närvarande är det känt att hälften av dessa kan orsaka sjukdom hos människor. Bland dessa är det främst Legionella pneumophila som förknippas med den allvarliga lunginflammationen legionärssjuka. I Sverige rapporteras 100 150 fall om året. MÄNNISKOR SMITTAS genom inandning av jord eller små vattendroppar, aerosoler, med legionellabakterier att dricka vatten med bakterier anses ofarligt. Sjukdomen smittar inte heller från person till person. Inkubationstiden är 2 10 dygn och uttrycker sig som lunginflammation, ofta med hög feber, diarré, muskelvärk och huvudvärk. Sjukdomen kan vara mycket allvarlig eftersom den nästan alltid drabbar människor med nedsatt immunförsvar. Legionärssjuka behandlas med antibiotika och kräver ofta intensivvård. Dödligheten är 5 20 procent. VVS-teknik medicin mot legionella Text: Jan Fredriksson BAKTERIEN KAN OCKSÅ orsaka den mind- re allvarliga febersjukdomen Pontiacfeber. Inkubationstiden är mellan fem timmar och tre dagar. Sjukdomen har influensaliknande symptom med illamående, huvudvärk, muskelvärk, kräkningar och hosta. Sjukdomen går över av sig själv. DEN NATURLIGA MILJÖN för legionella- bakterierna är sjöar, vattendrag, grundvatten och jord där halten och tillväxten av bakterier normalt är mycket låg. I tappvattensystem, kylsystem och vatten i ventilationssystem kan förekomsten vara betydligt högre. FÖR ATT BAKTERIERNA ska överleva krävs rätt temperatur samt tillgång till syre och näring. Bakterierna som förekommer fritt i vatten kan överleva temperaturintervallet 0 50 C. Men bakterierna kan också leva och förökas inuti amöbor och andra protozoer och klarar då över 70 C. I organismerna finns dessutom god tillgång till näring. Dessa organismer är vanliga i den biofilm som finns i vattenledningar. Biofilmen skyddar både mot desinfektionsmedel och tillfälliga temperaturhöjningar av vattnet. 44 VVS-FORUM NR 2 FEBRUARI 2017 D et är stor risk att legionellabakterier växer till i vattenledningar om vattenomsättningen är låg och att temperaturen är 20 45 C. Legionella finns i vattenledningsnätet men kan också förekomma och spridas från bland annat befuktningsanläggningar, luftkonditionering och kyltorn. Uppskattningsvis 25 procent av alla tappvarmvattensystem innehåller legionella. Fastighetsägare och så kallade verksamhetsutövare är ansvariga för sina tappvattensystem. Detta regleras i flera lagar och det är Folkhälsomyndigheten som bistår kommunernas miljö- och hälsoförvaltningar i myndighetsutövningen. Drift och underhåll är viktigt och det ställs bland annat krav på att fastighetsägare gör egenkontroll och har rutiner så att tillväxt av bakterier förebyggs. De innefattar temperaturkontroll på varmvatten och VVC, regelbunden spolning av tappställen och delar av byggnader som står tomma längre tid. Fastighetsägare ska också ha rutiner för åtgärder om legionellabakterier upptäcks. Det är fastighetsägaren som ska ombesörja eventuell sanering, dokumentation och uppföljning. Skydd mot legionella är extra viktigt i byggnader med riskgrupper, exempelvis i sjukhus och bostäder för äldre. Legionellatillväxt kan förebyggas med god VVS-teknik och installatörer ska göra fackmässiga installationer som klarar kraven i Boverkets byggregler, BBR. Det gäller både ny- och ombyggnad. Lämpliga lösningar finns bland annat i branschregler Säker Vatten, AMA VVS & Kyl 16 samt RA VVS & Kyl 16. Viktigt hålla hög temperatur Hög temperatur på tappvarmvatten är viktigt. Det ska kontrolleras att temperaturen på utgående tappvarmvatten håller 55 60 C, men temperaturen kan behöva vara högre om systemet har långa ledningar. Det ska också vara lägst 60 C i varmvattenberedare och ackumulatorer samt minst 50 C i samtliga varmvattenledningar. Säkerhetsfunktionen i värmepumpar där temperaturen i varmvattenberedaren inte kan värmas till 60 C ska»
» vara inställd så att beredaren hettas upp automatiskt minst en gång per vecka. VVC-systemen har normalt den lägsta temperaturen i tappvarmvattensystemet och måste vara dimensionerade och injusterade med jämn fördelning mellan olika kretsar. I större fastigheter bör det finnas termometrar för både utgående tappvarmvatten och VVC-retur. Temperaturen ska hållas över 50 C och för att öka temperaturen kan man öka flödet eller öka isoleringen. VVC-kretsar ska inte användas till handdukstorkar eller golvvärme. För övrigt gäller att varmvattensystem ska vara enkla och ha liten volym det kan finnas utrymmen som inte ens behöver varmvatten. Blindledningar ska inte finnas och avstick för framtida bruk bör undvikas. Om avstick är nödvändiga ska de vara mycket korta och helst vända uppåt. Risk också i kallvatten På senare tid har även riskerna för legionellatillväxt i kallvatten uppmärksammats. VVS-Företagen har gjort en undersökning tillsammans med Högskolan i Gävle som visar att värmeöverföringen från varmvatten- till kallvattenledningar i schakt är stor. Undersökningen är grunden till de allmänna råd som finns i BBR sedan 2014: Tappkallvatten ska utformas och isoleras så att temperaturen i stillastående vatten inte överstiger 24 C under åtta timmar. Kallvattenledningar får därför inte dras så att de kan värmas upp. Ledningarna måste isoleras ordentligt, enligt Isoleringsfirmornas Förening och RA VVS & Kyl 16 ska samtliga ledningar för tappvatten ha minst 40 mm isolering. Större dimensioner kräver tjockare isolering. Typexempel finns i Säker Vattens skrift Tappvattenschakt Förslag till utformning. Leverantörer av våtrumskassetter har löst risken för uppvärmning på olika sätt: Isolering, skiljeväggar eller genom att kall- och varmvattenledningarna placeras på varsin sida i kassetten. Tappvatteninstallationer bör renspolas innan de tas i drift, om de står oanvända länge tid kan de behöva saneras. n 46 VVS-FORUM NR 2 FEBRUARI 2017 Möt legionella Charlotte Larsson är miljöinspektör på Miljöförvaltningen hos Stockholms stad. Hon är en av dem som rycker ut när det misstänks att det finns legionella i en fastighet. Lagstiftningen ger henne stora befogenheter, men några krafttag behövs aldrig fastighetsägarna är ofta mycket förstående. Text och foto: Jan Fredriksson C harlotte Larsson har närmare åtta års erfarenhet på jobbet och har inte stött på legionella särskilt ofta. Inom Stockholms kommun, med drygt 900 000 invånare, varierar det mellan ett och elva fall per år, något år har det inte funnits ett enda. Det är när smittskyddsenheten på landstinget fått in patient som de har bedömt blivit smittad i Stockholms kommun. Då ska vi utreda objektet för att hitta var de blivit smittade, förklarar Charlotte Larsson. Utredningen innebär provtagning av varmvattnet i den lägenhet där smittan misstänks ha spridits. Kom-
polisen Charlotte Larssons 5 1. I den klistriga biofilmen inuti rören kan legionellabakterierna leva och hitta näring. viktiga punkter för fastighetsägare: GRAFIK: SOFIE BÅTMÄSTAR pletterande prover tas ofta på andra tappställen och om det går undersöks även undercentraler och temperaturer kontrolleras. Om provet är positivt kontaktar vi fastighetsägaren och ger ett skriftligt föreläggande om att fastighetsägaren ska utreda källan och sanera skyndsamt. Därefter ska det rapporteras tillbaka till oss med uppföljande prover. Det brukar fungera, fastighetsägarna brukar inte krångla. Eftersom någon har blivit sjuk, och i vissa fall avlidit, tar fastighetsägarna ofta beskedet mycket seriöst. När fastighetsägare fått ett föreläggande ska de visa att de gjort tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Dokumentation är viktigt: Antingen muntligt eller skriftligt och vi vill se uppföljande prover på att det blivit bra. I alla ärenden vi haft har man kommit ned till noll. I ett vanligt fastighetssystem brukar det gå bra, säger Charlotte Larsson lugnande. Miljöförvaltningen bedriver dessutom förebyggande verksamhet i samband med fastighetsägartillsyn. Omkring 500 sådana inspektioner görs årligen i Stockholm. Vi tittar på undercentraler och pratar om rutiner för egenkontroll när det gäller legionella, och vad fastighetsägarna ska tänka på. Tidigare har det gjorts stickprovskontroller hos fastighetsägare, framförallt hos dem med värmepumpsanläggningar, eftersom temperaturerna kan vara lägre. Vid dessa kontroller upptäcktes ett par fall av legionella. Andra delar av den kommunala förvaltningen gör motsvarande insatser för bland annat skolor, förskolor och äldreboenden. Landstingets verksamheter omfattas inte av det kommunala ansvaret. n 1 Minimikravet är först och främst att ha koll på undercentralen, både på utgående varmvatten- och returtemperatur. Felkällor kan vara att termometrar sitter på fel plats eller igensatt filter före cirkulationspumpar. 2 Bostadsrättsföreningar bör ha grundläggande kunskaper om hur vattensystemet och undercentralen fungerar, även om någon utifrån utför service. 3 Ju större och mer komplicerat varmvattensystem fastigheten har, desto viktigare blir det att säkerställa att det fungerar som det ska, även ute i systemet. Det ska inte finnas stillastående vatten, alla VVC-slingor måste ha cirkulation, rätt temperatur och inga igensatta ventiler. 4 Riskkonstruktioner som handdukstorkar eller golvvärme på varmvattensystemet ska tas bort. Om boende renoverar våtrum ska det göras fackmässigt med material och teknik som är legionellasäkert. Detta ska stämmas av och godkännas av fastighetsägaren. 2. Men M de d kan k också k å leta upp protozoer, encelliga organismer, amöbor. 3. För att skaffa skydd och näring kan legionellabakterier bosätta sig i protozoer. 4. Därinne får de en skyddande bubbla, vesikel, kring sig och börjar växa och dela sig. 5 Längre blindledningar i systemet som står tomma långa tider på året kan behöva spolas ur vid tappställen. Till exempel om någon boende inte bor i lägenheten hela året. LÄS MER: Bra legionellakoll i Gävle.» När näringen i cellen är slut får bakterierna svansar och blir giftiga. Cellen sprängs och bakterierna släpps ut för att hitta nya värdceller eller leva i biofilmen. NR 2 FEBRUARI 2017 VVS-FORUM 47
Bra legionellakoll i Gävle Vårt första fall hade vi i mitten av 1990-talet, och vi visste ingenting. Då hade vi aldrig hört talas om legionärssjukan, säger Håkan Wesström, energiansvarig på Gavlegårdarna. Fallet föranledde ett systematiskt arbete, med bland annat förnyelse av varmvattensystemen, fjärrövervakning och energibesparing. Och sedan omkring tio år tillbaka känner man sig trygg med kontroll och rutiner. Text och foto: Jan Fredriksson Ä ven om vi har koll på temperaturerna finns det alltid en liten risk att få nya fall. Nu känns det lugnt, vi har bra kontroll på det vi kan ha. Minimera risker, det är vårt åtagande, betonar Håkan Wesström. Håkan Wesström och Gavlegårdarnas driftingenjör Erik Pettersson tar emot i det kommunala fastighetsbolagets nya huvudkontor. Via dator kan alla med behörighet härifrån fjärravläsa och se hur det är ställt med driften i någon av de cirka 1 000 byggnaderna som bolaget äger och förvaltar. Men det går förstås lika bra att göra det på fältet med en surfplatta eller smart mobil. När Gavlegårdarna första gången fick legionella konstaterat var det i en relativt ny byggnad med värmepump och ackumulatortank för tappvarmvattnet. Åtgärden då var att informera hyresgästerna, koppla bort ackumulatortankarna och sedan hetvattenspola systemen. Men för övrigt fick fallet ingen 48 VVS-FORUM NR 2 FEBRUARI 2017 Håkan Wesström och Erik Pettersson håller koll på legionella hos Gavlegårdarna i Gävle. större uppmärksamhet, varken hos de boende eller i kommunen. Rutiner kom senare Rutiner för egenkontroll kom på tal först senare, vid ett annat fall. De rutiner vi hade då var att skriva upp temperaturer i en driftjournal i fjärrvärmecentralerna, säger Håkan Wesström. I samarbete med kommunens miljöinspektörer togs det fram rutiner och en hanteringsplan: En tiopunktslista där det framgår vem som ska göra vad vid misstänkta legionellafall. Det första vi gör är att beställa provtagning. Samtidigt tittar vi på systemet via övervakning och även på plats i byggnaden och påbörjar en teknisk undersökning under de cirka tio dagar det tar innan proven är klara, säger Håkan Wesström. Vi dokumenterar också exakt vad vi gör i en dagbok, poängterar Erik Pettersson. Vid sanering av legionella menar Håkan Wesströms att hetvattenspol- ning fungerar bra för mindre system. För större anläggningar finns det sällan kapacitet för att nå tillräckligt hög temperatur. Enligt hans erfarenheter klarar bakterierna 50 C. Vi har spolat vid 68 70 C och de kan överleva det också, säger han. I ett fall krävdes spolning i tre dygn med 85-gradigt vatten för att bli kvitt legionellan. Gavlegårdarna har byggt en portabel varmvattenberedare på nio plus två kw, för att använda vid sanering av mindre system. De kan kopplas i serie med VVC-systemen och är till stor hjälp, framför allt sommartid då temperaturen i fjärrvärmenätet är låg. När man kommer till större fastigheter måste man använda kemisk rening, säger Håkan Wesström. Normalt brukar det räcka med en månads klordioxidbehandling men större system kan behöva längre tid. Bland de första tekniska åtgärderna Gavlegårdarna gjorde i stor skala var att förse alla VVC-kretsar med anliggningstermometrar. Det visade sig»
Fakta/Gavlegårdarna AB GAVLEGÅRDARNA ägs av Gävle kommun genom dotterbolaget Gävle Stadshus AB. Erik Pettersson och Håkan Wesström kan övervaka Gavlegårdarnas 450 undercentraler direkt från kontoret. NÄSTAN VAR TREDJE invånare i Gävle kommun, omkring 30 000 personer, bor hos Gavlegårdarna. BOLAGET ÄGER OCH FÖRVALTAR cirka 14 350 bostadslägenheter och 1 100 lokaler, exempelvis vård-, grupp- och omsorgsboenden och affärs- och kontorslokaler. Den uthyrningsbara ytan är cirka 1 350 000 kvadratmeter, fördelade på drygt 1 000 byggnader. I FASTIGHETSBESTÅNDET finns bland an- nat 450 fjärrvärmecentraler, 14 000 temperaturgivare och 900 temperaturgivare för VVC-kretsarna. ÅTTA PERSONER arbetar med fastighets- drift. GAVLEGÅRDARNA ska bygga 750 nya lägenheter fram till 2020.» att det fanns system med misstänkt låga temperaturer. För att råda bot på detta gjordes injusteringar och installation av nya VVC-pumpar. Samarbete med energibolaget 2007 började bolaget installera central övervakning av undercentralerna. Systemet togs fram i samarbete med kommunens energibolag Gävle Energi. Sedan 2011 finns digital övervakning av bolagets alla fastigheter. Övervakningen innebär bland annat att in- och utgående temperaturer på alla VVC-kretsar samt larmtablåer kan fjärravläsas. Via systemet får man också larm om någon cirkulationspump stannar. Allt loggas löpande över 13 månader. Det handlar om att minska riskerna, menar Håkan Wesström. Och framförallt om att veta var riskerna finns. Han pekar också på att det inte får finnas delar av system som stängs av så att det blir stillastående vatten. När värmepumpar används ska det vara slingtankar så att tappvattenvolymen blir liten. Det är stor spridning på ålder i Gavlegårdarnas fastighetsbestånd. De flesta byggdes under rekordåren och de äldsta är från slutet av 1800-talet. Många av miljonprogramsbyggnaderna håller nu på att renoveras. Håkan Wesström och Erik Pettersson påpekar hur viktigt det är att vara uppmärksam vi renovering, exempelvis av badrum så att det inte finns VVC-slingor utan cirkulation. Generellt är det svårt att få plats för installationerna vid renovering. Bland de värre exemplen Håkan Wesström stött på är att entreprenören buntat ihop kall- och varmvatten dragna med rör-i-rörledningar av PEX. Då blir det 38 40 C kallvatten på morgonen och till slut kan det bli legionellaproblem i kallvattnet också. Isoleringskraven har vi skärpt nu vid nyproduktion, tillägger Erik Pettersson. Små system att föredra Mindre varmvattensystem är också ett sätt att komma tillrätta med problemen. Stora system är riskfyllda och Gavlegårdarna arbetar succesivt för att göra dem mindre. Tidigare har Gavlegårdarna haft upp till tio byggnader i ett system. När de markförlagda kulvertarna mellan byggnaderna har visat tecken på ett de nått sin tekniska livslängd med läckor och annat byts de ut. Varje byggnad har fått sin egen fjärrvärmecentral. Övervakningssystemet är till stor nytta även för Gävle Energi, menar Håkan Wesström, och förklarar hur enkelt det är när driftpersonalen från Gavlegårdarna och energibolaget samtidigt kan se temperaturfall över värmeväxlare. Gavlegårdarna är en stor kund för energibolaget och styrsystemet kan användas på andra sätt. Om de får produktionsbortfall och ska få igång flödet när alla ventiler i fjärrvärmenätet står fullt öppna kan vi använda Gavlegårdarna som ackumulator och styra ned alla värmeventiler. Då kan produktionen komma igång bättre, förklarar Håkan Wesström. Minska effektbehovet Ett pågående projekt är att minska effektbehovet vid extremt kallt väder, främst för att slippa oljespets i fjärrvärmeproduktionen. Via temperaturgivare i lägenheterna kan komforten hos de boende säkerställas. Vi har kontrollerat vad som händer när vi dragit ned värme i ett stort område några timmar. Det får inte bli ett komfortproblem för hyresgästerna. Vår erfarenhet visar att det kan stå flera timmar utan att det påverkar temperaturen nämnvärt, säger Erik n Pettersson. NR 2 FEBRUARI 2017 VVS-FORUM 51
Legionella på andra sidan klotet VVS-Forums legionellareportage i årets februarinummer har väckt uppmärksamhet ända till södra halvklotet. Jeff Patchell, vd för Australiens ledande VVS-tidskrift, Plumbing Connection, stämde möte med VVS-Forum på ISH-mässan och berättade om legionellabekymmer och allmän VVS-teknik i landet. Text och foto: Jan Fredriksson Utdrag ur VVS- Forum nr 2/2017. L egionella är inte nytt i Australien, redan 1987 skrev Plumbing Connection om ett utbrott i landet som orsakade nio dödsfall och 38 allvarligt sjuka. Den gången spreds smittan från ett kyltorn, men förekomst i varmvattensystem uppmärksammades också den gången. De här problemen ger möjligheter att erbjuda tjänster till allmänheten. Men om jag skulle fråga hundratals VVS-installatörer om de gjort några Jeff Patchell, legionellatester nyligen vd för Plumbing Connec- skulle de inte veta vad jag pratade om, säger Jeff tion. Patchell. Han menar att legionellariskerna naturligtvis är störst för äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Sjukhusen har nyligen förstått att de måste göra regelbundna legionellatester på vattnet. Vi har också en snabbt växande marknad för äldreomsorg eftersom landet får fler äldre, precis som de flesta länder. Men ingen bekymrar sig över det, och det är ett stort problem, förklarar Jeff Patchell. Forskning pågår Det pågår forskning på området kring vad som höjer riskerna. Jeff Patchell menar att rör av plast tycks bidra till tillväxt av legionella precis som blindledningar på rörsystemen. Just blindledningar är väldigt vanligt i sjukhus som byggts om. I Australien är det också svårt att hålla temperaturen på kallvattnet tillräckligt låg. Vi har höga temperaturer i kallvattenförsörjningen. I norra Australien, kring Darwin, måste försörjningen passera avstängda vattenvärmare för att kyla ned vattnet, berättar Jeff Patchell. Under åren har också termostatiska blandningsventiler orsakat problem. Men nu är de flesta tillverkare medvetna om detta och strömlinjeformar innanmätet så att det inte finns utrymmen där tillväxt ska kunna ske. Vatten är en brist Vattenskador är vanligt i Australien trots att VVS-yrket kräver licens. Vattenfelsbrytare finns på marknaden men det är mest fastighetsägare som redan drabbats av vattenskador som skaffar sådana. Försäkringsbolagen fortsätter betala för skadorna, men de gör inget åt dem. De flesta problemen kommer från felaktiga kopplingar som i sin tur beror på brist i omsorg och uppmärksamhet hos installatören, säger Jeff Patchell. Men läckande vatten får också andra allvarliga konsekvenser. Färskvatten är relativt dyrt. Jeff Patchell uppskattar att en genomsnittsfamilj betalar över 7 000 kronor per år för vatten, elkostnaden är ungefär sex gånger högre. Och under tio år, mellan 2000 och 2010, drabbades landet av allvarlig torka, i Brisbane sjönk nivåerna i vattenreservoarerna till 15 procent. 46 VVS-FORUM NR 4 APRIL 2017
Det bidrog till många vattenbesparande innovationer i VVS-branschen. Nu har de exporterats till bland annat USA och Tyskland. Vi förväntar oss mer torka och hårdare väderomslag på grund av den pågående klimatförändringen, säger Jeff Patchell. Bland de innovationer som togs fram under torkan var extremt snålspolande WC och lagringssystem för regnvatten som används för WC-spolning. De förväntade klimatförändringarna betyder bland annat att det behövs nya system för takavvattning, ett område som ingår i de Australiensiska VVSinstallatörernas arbetsuppgifter. Gasinstallationer tillhör också arbetsuppgifterna. Detta kräver en särskild licens och i vissa delstater har alla VVS-installatörer utbildat sig. Även på det området har Jeff Patchell sett brister i installationerna. Installatörerna tar sig inte tid att förstå fördelar och nackdelar med materialen. De gula gasledningarna av plast ska inte exponeras över mark, men säkert tio procent av husen har rör som sticker upp utanför. Plumbing Connection, Australiens motsvarighet till VVS-Forum. Energipriset skjuter i höjden Enligt Jeff Patchell stiger energipriset i Australien med 20 procent om året. Prisökningen beror på landets stora export av naturgas till länder i Asien. Han menar att det inte finns tillräckligt kvar att täcka det inhemska behovet. Naturgasen står för ungefär halva uppvärmningsbehovet, resten täcks av el. Även elpriset har skjutit i höjden och landets brunkolseldade kraftverk har nått den tekniska livslängden. I gengäld växer intresset för solenergi stort och installationerna av solpaneler växer dramatiskt. Den som bor i Sydney har ingen permanent uppvärmningskälla. Om huset är gasanslutet har de en värmare som de tar ut ur garderoben och kopplar in de två veckor under vintern som det är kallt. På sydligare breddgrader sköts uppvärmningen med gasuppvärmda luftkanaler i golven. Där finns dock en viss tillväxt på vattenbaserade golvvärmesystem, enligt Jeff Patchell. Vi är ganska starka på solfångare för varmvatten solpaneler med ackumulatortankar. I vissa fall är det obligatoriskt, till exempel under Green Star, säger Jeff Patchell. Green Star är ett Australiensiskt miljöklassningssystem som drivs av Green Building Council of Australia, GBCA. Inga tekniska genombrott VVS-Forum bad Jeff Patchell sammanfatta sina intryck från året ISH-mässa. Det är den tolfte gången jag gjort hela långa resan från Australien. På ISH finns det alltid intressanta saker, men vi har kanske inte sett några större tekniska genombrott så som vi gjorde för 10 12 år sedan, säger Jeff Patchell. Han menar att det finns en pågående förbättring inom rör och kopplingar, men inga större skillnader på de använda materialen. På sanitetsmarknaden har de större tillverkarna alltid några överraskningar. Trenden här är att de försöker hitta lösningar för att använda appar. Men jag är inte säker på att världen, konsumenter eller VVS-installatörer, behöver dem. ISH är också en plats för företag att prova sina produkter och lösningar bland de professionella på marknaden innan de släpps till konsumenter. I fråga om formgivning används kontrasterande färger mycket mer på sanitetsprodukter. Det är spännande, arkitekter och inredare vill ha mer skillnad för att kunna ta fram egna lösningar som konsumenterna tycker är annorlunda. n NR 4 APRIL 2017 VVS-FORUM 47