Krisledningsplan vid extraordinära händelser. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF 22 oktober 2015 80 Reviderad 2016-07-22
Innehållsförteckning Inledning... 2 Extraordinär händelse... 2 Övergripande mål... 3 Verksamhetsmål... 3 Inkallande/aktivering... 3 Uppstart av krisledningsstabens arbete... 4 Krisledningsstaben... 4 Administration... 5 Krisledningscentral... 5 Huvudlokal... 5 Reservlokal... 6 Samband och kommunikation... 6 Inkommande information... 6 Utgående information... 6 Krisledningspärmen... 6 Ekonomi... 6 Samverkansrådet... 7 POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande)... 7 Räddningstjänst... 7 Sjukvård... 7 Polis... 7 Försvarsmakten... 7 Frivilligorganisationer... 7 1
Inledning Krisledningsplanen definierar övergripande mål och verksamhetsmål och när kommunens krisledning ska ta ansvar för beslut och åtgärder vid extraordinära händelser och svåra påfrestningar på samhället. Vidare beskrivs grundläggande organisation och arbetsuppgifter, och vissa grundläggande resurser. Krisledningsplanen antas av kommunfullmäktige och ska revideras vid varje ny mandatperiod och därefter vid behov. Ansvarig för att revideringen sker är säkerhetschefen. Reglemente för Krisledningsnämnd (antas av kommunfullmäktige) Krisledningsplan (antas av kommunfullmäktige) Kommunikationsplan vid krisledning (beslutas av kommundirektören) Extraordinär händelse Lagen om extraordinär händelse (LEH 2006:544) är den som i fredstid styr kommuner och landsting. I lagen definieras en extraordinär händelse som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget. Tillämpningen av lagen aktualiseras vid en större händelse som hotar liv, hälsa, miljö eller egendom. Det kan exempelvis röra sig om hot mot sjukvården, energiförsörjningen, vatten - och avloppsnätet eller vägnätet. Det som skiljer en extraordinär händelse från andra händelser är de extraordinära händelsernas stora omfattning, att händelseförloppet är snabbt och svårt att överblicka och därmed kräver snabba beslut och ställer speciella krav på den kommunala organisationen, särskilt i krisens inledningsskede. 2
Övergripande mål Kommunen ska värna befolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning och verka för att de viktiga samhällsfunktionerna upprätthålls. Kommunen ska vid extraordinära händelser och höjd beredskap ha omedelbar förmåga att leda, samordna och informera. Kommunen ska verka för samordning av den planering som sker inom kommunen och hos olika myndigheter och organisationer vad avser vår kommun. Kommunen ska i möjlig utsträckning fungera enligt sin ordinarie organisation. Verksamhetsmål Kommunens krisledning och krisledningsstab ska kunna organiseras och utöva samordnad ledning snarast möjligt, dock under: - kontorstid inom 1 timme - icke kontorstid vardagar inom 4 timmar - lördagar och söndagar inom 4 timmar - storhelger inom 6 timmar Kommunens krisledningsnämnd och krisledningsstab ska ha tillgång till lokaler, modern teknisk utrustning samt vara utbildade för att kunna utöva ledning. Ledning och samordning ska kunna ske från en ledningsplats med tryggad elförsörjning, säkra telekommunikationer samt med möjlighet till radiokommunikation. Alternativ ledningsplats ska finnas. Regelbundna ledningsövningar ska genomföras. Kommunens informationsgrupp ska vid behov snabbt kunna förstärkas. Kommunens förberedelser ska dokumenteras i erforderlig utsträckning. Samtliga avdelningar/enheter ska upprätta planer för extraordinära händelser. Inkallande/aktivering När en situation uppstår som utgör en extraordinär händelse/svår påfrestning ska denna krisledningsplan följas. 3
Kriterier för bedömning om händelsen är av extraordinär karaktär: Händelsen är av extraordinär karaktär och har eller riskerar att innebära svåra påfrestningar på samhällsviktiga funktioner. Händelsen har vållat eller riskera att vålla omfattande skador på människor, miljö eller andra värden. Behov finns eller kan finnas för kommunal krisledningsinsats avseende resurser, information, orsaksanalys mm. Händelsen ligger utöver vad den enskilda nämnden/enheten kan klara. Kommunens krisledningsnämnd övertar beslutanderätten i de delar som berörs av den extraordinära händelsen/svåra påfrestningen. De kommunala verksamheter som inte berörs av den extraordinära händelsen/svåra påfrestningen arbetar enligt ordinarie reglemente och delegationsordning vidare med ordinarie verksamhet. Beslut om att händelsen är så allvarlig och att krisledningsstaben ska träda i funktion fattas av krisledningsnämndens ordförande eller dennes ersättare. Av krisberedskapslistan ska framgå namn i larmordning, e-post och telefonnummer. Om någon som ska larmas in inte nås direkt larmas ersättare eller nästa namn på listan. Krisberedskapslistan finns på Insidan under Krisledning samt hos Södertörns brandförsvarsförbunds ledningscentral. Uppstart av krisledningsstabens arbete 1. Krisledningsstaben samlas och lokaler och teknik ställs iordning 2. En person som ska skriva händelsejournal/protokoll utses 3. Det aktuella läget gås igenom 4. Nödvändig personal kallas in 5. Informationsfunktionen aktiveras Krisledningsstaben Består av: Kommundirektör Säkerhetschef Kommunikatör 4
Krisledningsstabens sammansättning anpassas efter den extraordinära händelsens typ och omfattning. Krisledningsstaben kan vid behov kompletteras av sakkunniga. Krisledningsstabens uppgifter är främst att: Leda och samordna det praktiska arbetet. Initiera och göra nödvändiga analyser och ta fram beslutsunderlag. Se till att samtliga beslut protokollförs samt att händelser och meddelanden av betydelse dokumenteras och journalförs. Föredra beslutsunderlag för krisledningsnämnden och vid behov ge förslag till beslut och åtgärder. Se till att krisledningsnämnden har nödvändig information och beslutsunderlag. Samverka med andra myndigheter. Samordna och kontrollera aktuell information. Administration Krisledningsstabens administration sköts av kansliavdelningen/ nämndsekreterarnätverket. Krisledningscentral Huvudlokal Kommunens centrala ledning kommer i första hand att utövas i kommunhuset Centrumvägen 26. I kommunhuset finns kommunikationsutrustning, datorstöd, kontorsutrustning samt annan viktig infrastruktur. Följande rum kommer i första hand att användas: Kommundirektörens rum på plan 2: Krisledningsnämnden Sammanträdesrum Yngern på plan 1: Krisledningsstaben. Rum 1020, del av konferensrum Yngern (Norra) på plan 1: Kommunikation/Samband. Rum 1102, sammanträdesrum Mindalssjön på plan 2: Informationsgruppen. 5
Rum 3016, sammanträdesrum Vällingen på plan 2: Upplysningscentralen. Skolornas matsalar: Information till allmänheten. Salongen Qulturum Sländan: Information till media. Personal i tjänst disponerar förutom sina egna tjänsterum vid behov övriga tjänsterum och utrustning. Reservlokal Reservplats för krisledning är sammanträdesrum Rotundan på Lugnets äldreboende, Bommersvik Konferens eller Vidbynäs Gård och Konferens. Beslut tas av krisledningsstaben om lämpligt alternativ. Samband och kommunikation Ansvaret för samband och kommunikation ligger på krisledningsstaben. Samband och kommunikation upprättas med så normala medel som situationen medger. De kommunikationskanaler som kan vara aktuella är: telefon inom växeln, mobiltelefoner, e-post, intern och extern webbplats, sociala medier, VMA, kommunikationsradio i samarbete med frivilliga organisationen (FRO Södertälje-Nykvarn och Mälardalens Radioamatörer), WIS samt Rakel. Bud- och transportbehov sköts av kontorsservice/kansliavdelningen med eventuell resursförstärkning. Inkommande information Inkommande information ska journalföras, struktureras och analyseras. Viktig information kommer initialt från räddningstjänst och polis och andra samverkande myndigheter men även från allmänheten och media. Krisledningsstaben analyserar och värderar om inte särskild personal avdelats för detta. Utgående information För utgående information, se informationsplan vid krisledning. Krisledningspärmen Krisledningspärmen ska finnas på alla enheter. Pärmen uppdateras och kompletteras löpande inom ramen för krisledningsplanen. Informationen ska även finnas på intranätet Insidan. Säkerhetschefen ansvarar för att krisledningspärmarna är uppdaterade. Ekonomi En särskild kontering ska göras för alla kostnader som härrör från den inträffade 6
händelsen. Detta är av betydelse vid fördelning av kostnadsansvar som försäkringsanspråk och skadeståndskrav. Samverkansrådet Kommunen har bildat ett samverkansråd vid krisledning. Till samverkansrådet bjuder kommunen in de lokala krisaktörerna (myndigheter, näringsliv och organisationer). Syftet med samverkansrådet är att få kunskap om varandras risker och sårbarheter, krishanteringsplaner, organisation och resurser samt bygga upp en personkännedom och kontaktvägar som kan underlätta om en extraordinär händelse inträffar. Samverkansrådet ska sammanträda två gånger per år och när särskilt behov uppstår. POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) POSOM-gruppen har ett kontaktnät som på plats kan bistå drabbade med stöd som ligger utanför räddningstjänst och sjukvård. POSOM larmas ofta direkt av SOS/räddningstjänsten eller via kommunen. Räddningstjänst Nykvarns kommuns räddningstjänst är organiserad genom medlemskap i Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF). Räddningsinsatser leds från Räddningscentralen (RCSYD) i Lindvreten. Sjukvård Landstinget har en central katastrofberedskap och respektive sjukhus har en lokal ledningsgrupp. Inom landstinget finns även en särskild smittskyddsorganisation. De lokala smittskyddsläkarna har samverkan med kommunens miljöenhet. Polis Vid händelse leds arbetet på plats av Polisens insatschef. Försvarsmakten Vid händelser kan när så krävs försvarsmakten bistå med resurser. Frivilligorganisationer Ett antal frivilligorganisationer kan kontaktas för olika uppgifter, t ex informationsspridning, utspisning, samband och transporter. 7