Mall för programanalys ht2014-vt2015

Mall för programanalys ht2014-vt2015 Utbildningsprogrammet i biologi/geovetenskap 1

Kapitel 1 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia - Kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap - Läsår 2014-2015 - Huvudsakligen ansvarig för framtagandet av analysen är programansvarig Bent Christensen, EMG 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har ett programråd som träffas minst en gång per termin. Programrådet är numera sammansatt av såväl programansvarige samt studenter på både kandidatprogrammet och de två masterprogram som majoriteten av kandidaterna väljer att följa, nämligen masterprogrammet i geoekologi och masterprogrammet i ekologi. Studievägledaren på institutionen deltar också. I programrådet sitter två studentrepresentanter för varje årgång under kandidatprogrammet (en biolog, en geovetare) samt en representant för vardera masterprogram. Alla studeranderepresentanter är utsedda av NTK. Två näringslivsrepresentanter, en från den privata sfären (konsultverksamhet) och en statligt anställd (Länsstyrelsen i Västerbotten), sitter i programrådet som representanter för avnämare av studenterna. Dessutom sitter minst en aktiv forskare i programrådet som representant för interna avnämare. Representanter för kemi och Fysbot har tidigare suttit i programrådet. Dessa har dock slutat (tidsbrist för den ena, pensionering för den andra) och arbetet med att få in åtminstone en representant från en annan institution har misslyckats trots kontakter med institutionerna ifråga.. 0.4 Internationalisering * Eftersom programmet ges på svenska är antalet inresande till programmet lågt. Två studenter på programmet läser utomlands inom officiella avtal under 2015. Tre studenter kommer på utbyte utifrån under 2014-2015. 0.6 Genomströmning * Jag har tyvärr inte genomgripande data på detta och vet inte riktigt hur jag ska få det. På de första kurserna vi ger är ca 90% godkända efter uppsamlingstentamen. 2

0.7 Externa examensarbeten * Detta är ett program för naturvetare. Ett av våra tydliga bekymmer blir att få undervisningen mer forskningsorienterad, samt att få studenterna att fokusera på ämnen snarare än olika tillämpningar av våra ämnen. Princip 3: Programupplägg Här presenteras belägg för att måluppfyllnadens olika delar är väl spridda över programmets kurser så att generiska färdigheter samt ämnesfärdigheter blandas. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * En detaljerad matris för hela kursutbudet för biologi och geovetenskapsstudenter (se appendix Detaljerad matris biogeo 2015) samt en sammanfattande matris för vardera examen, (se appendix Sammanfattande matris bio 2015 samt Sammanfattande matris geo 2015 ) där förväntade studieresultat (FSR) mappas mot nationella mål för examen har upprättas. Eftersom vi på grund av bristande studentintresse har lagt ner kursen i anställningsbarhet med FSR som täckte en del av de generiska målen finns det numera vissa brister i täckningen av målen. Dessa brister är markerade med rött i matriserna och kommer att åtgärdas genom ändringar i kursplaner under kommande år. Ytterligare ändringar, med fokus på progression i artkunskap för biologer, samt på anställningsbarhet för geovetare, i dessa matriser kommer att ske som följd av det arbete som beskrivs i verksamhetsplanen. 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Programutvärderingar sker muntligt vid möten mellan PA och studenter. Under hösten 2015 kommer alla studenter att skriftligt utvärdera programmet. En amanuensundersökning har initierats i syfte att undersöka tidigare studenters anställningsbarhet och nöjdhet med programmet. Studenter riktar väldigt lite kritik mot programmet vid olika utvärderingstillfällen, utan det är vissa kursdetaljer som diskuteras. En kurs har tidigare fått mer konsekvent kritik, men har kursutvecklats, finansierat av pengar från UKÄ. Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 3

7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Som i fjol är bakgrunden till vilka generiska färdigheter vi har integrerat i kurserna dels en analys baserad på alumners erfarenheter, dels en tolkning av vilka generiska färdigheter de nationella målen kräver för måluppfyllelse. Den egentliga programmatrisen (se Detaljerad matris biogeo 2015 ) är mycket detaljerad i sin beskrivning av vilka mål som uppfylls i vilka kurser, vad som uppfyllelsen konkret består av och om det skett en progression eller om det är första gången färdigheten introduceras. En följd av UKÄs bedömning av kandidat- och masterprogrammen inom området var att vi fick relativt stora resurser för att kvalitetsutveckla programmen. De olika projekt som finansierats kommer i allmänhet att påverka matrisens utseende framöver. Detta är ett arbete som kommer att ske i samband med att kursplaner med tiden skrivs om. Se kapitel 2 och 3 för exempel på projekt som ingår i detta arbete. Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material. 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Följande FSR och bedömningskriterier finns för bedömning av examensarbeten. Studenterna informeras om dessa kriterier löpande, samt under en obligatorisk träff vid början av examensarbetet. FSR och bedömningskriterier för G - använda sina ämnesmässiga och vetenskapliga kunskaper och färdigheter för att lösa frågeställningar inom ämnesområdet o Författaren måste använda relevanta delar av hela sin kunskapsbredd från tidigare studier för att lösa uppgiften. Det är t.ex. inte godkänt att strunta i en statistisk analys av undersökningen, om en sådan behövs, bara för att statistik är krångligt, förutsatt att grundläggande statistik har ingått i utbildningen. - tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt o Undersökningen måste vara upplagd och redovisad på ett konventionellt sätt; Vilken kunskap finns idag om undersökningsområdet (i vissa fall enbart lagtext, eller både lagtext och vetenskapliga undersökningar), vilket är syftet med undersökningen, vilka metoder har använts, vilka resultat har kommit fram, hur dessa resultat passar med vad andra kommit 4

fram till. Allt beskrivet så att alla fakta av betydelse som inte är från ens egen undersökning eller allmänt kända kan hittas igen i referenserna och metoderna beskrivna så att undersökningen går att göra om. - planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa samt försvara en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet o Detta ska göras självständigt med handledning (Handledarutlåtande används för bedömningen). Den skriftliga redovisningen ska följa instruktioner till författaren och vara begriplig. Den muntliga redovisningen och försvaret ska följa institutionens riktlinjer för examensarbets-seminarier och vara tydlig och begriplig. - kritiskt granska och kommentera ett motsvarande arbete o Författaren ska sätta sig in i ett annat arbete och påpeka generella styrkor och svagheter. Stavfel och liknande påpekas skriftligt i manuskriptet. - tillämpa en relevant metod/metoder utifrån aktuell frågeställning o Författaren ska ha använt en metod som föreslagits av handledaren, uppdragsgivaren eller som hon/han själv föreslagit - redogöra för och analysera för undersökningen relevanta teorier/metoder/tidigare resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska ha beskrivit och analyserat relevanta teorier och resultat som har direkt med undersökningen att göra - kunna utföra ett arbete vars omfattning motsvarar kursens omfattning o Den skriftliga redovisningen skall spegla att författaren har lagt ner heltid på examensarbetet under kurstiden FSR och bedömningskriterier för VG planera, utföra och redovisa ett projekt inom anvisad tid. o Författaren ska ha lämnat in en seminarieversion av exjobbet utan större reella eller formella fel inom tidsramen enligt den godkända projektplanen. Större formella fel är t.ex. om fotnotsystemet för referenser använts. Större reella fel är t.ex. om fler än någon enstaka referens saknas, är felaktig eller otydlig; T.ex. Larsson 2000 är inte detsamma som Larsson och Andersson 2000. - självständigt inhämta ny kunskap för att lösa uppgiften o Författaren ska ha skaffat sig ny kunskap som behövs för att lösa uppgiften utan att handledaren påpekat det, i en omfattning som förbättrar rapporten. (Handledarutlåtande används för bedömningen) o 5

- redogöra för och analysera centrala teorier och resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska beskriva och analysera relevanta teorier och resultat inom ett vidare område än det som har direkt med undersökningen att göra skriftligt och muntligt redovisa en vetenskaplig undersökning med logisk och kommunikativ precision o Examensarbetets olika delar ska hålla en hög logisk och kommunikativ precision. Med logisk precision menas t ex att problemformuleringen är relevant och av betydelse, att frågeställningen är väl underbyggd och att det finns en hög koppling mellan frågeställning, vald metod, resultat och diskussion. Den skriftliga rapporten ska i respektive kapitel beskriva studiens innehåll så att studien kan upprepas. Språket ska i alla delar vara tydligt, relevant och väl anpassat till målgruppen. konstruktivt diskutera det egna arbetet o Författaren ska ha en konstruktiv dialog med opponenten som syftar till att göra examensarbetet bättre. Om opponenten inte kommer med förbättringsförslag måste examinatorn göra detta för att studenten ska kunna nå detta FSR konstruktivt opponera på det andra arbetet o Författaren ska komma med förslag tillförbättringar och kunna diskutera dessa med opponenten 11.6 Sammanfattande värdering * 4. Våra explicita FSR för både G och VG samt förekomsten av detaljerade bedömningskriterier och betygskriterier medför att vi säkerställer att godkända examensarbeten håller en godkänd nivå. En kontinuerlig diskussion om handledning, bedömning av arbeten, samt vilka projekt som uppfyller våra krav sker. 2015 inleddes en större översyn av konsekvens mellan examinatorer, mellan nivåer och mellan ämnen. Denna översyn kommer att pågå under resten av 2015 och in i 2016. 6

Kapitel 2 * I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Ovanstående bruksanvisning till detta kapitel fungerar ju inte riktigt så bra. Vi har under de senare åren tillförts mycket resurser i form av medel för kvalitetsutveckling från UKÄ. Vi har i samband med detta identifierat ett antal punkter där vi kan göra en insats i syfte att öka kvaliteten på programmen på institutionen. Anställda vid EMG, Fysiologisk botanik och kemiinstitutionen samt studenter vid EMG har anmodats om att skicka in förslag till olika projekt som: a) anses leda till kvalitetsfrämjande åtgärder inom den premierade utbildningen b) projekt som det finns motivation att genomföra c) följer den övergripande strategi programmet i fråga har d) är genomförbart (både praktiskt och i termer av bemanning) e) är redovisningsbart Vid utvärderingen av vilka projekt som skulle finansieras togs även hänsyn till den generella fördelen projektet i fråga skulle ha på i första hand de program som har huvuddelen av sin aktivitet på institutionen, samt i andra hand var av generellt intresse för fakulteten. 2014 och 2015 genomfördes en sådan utlysning och följande projekt blev utvalda: 2014 1. Översyn och utveckling av akvatiska kurser inom programmen 2. Utveckling av molekylära arbetssätt inom programmen 3. Färdighetsanalys och åtgärder för förstaårsstudenter 4. Kurs i peer instruction metodology, aktiverande lärformer 5. Forskningsanknytning hur kvantifiera? 6. Pedagogisk utveckling av fysiologikurs 2015 1. Analys av progressionen på FSR genom programmet programmen. 2. Utveckling av analys av fältdata och övrig statistikundervisning vid EMG. 3. Fortsättning på projekt färdighetsanalys och åtgärder för förstaårsstudenter 4 Översyn av utbildningen i tillämpad geovetenskap på Bio/geo-programmets geovetarinriktning 5. Ansökan om medel för utveckling av kandidatexamenskurs ekologiska metoder och tillämpningar. 6. Integration of quantitative biology in the B.Sc. and M.Sc. programs at EMG 7

Kapitel 3 * Projekt inom artkunskap och inventering När vi har diskuterat anställningsbarhet med nyutexaminerade biologer har det varit ganska uppenbart att den första anställningen som biolog ofta är ett tidsbegränsat inventeringsjobb, som sedan i många fall leder till mer långsiktiga anställningsförhållanden. Goda artkunskaper och kännedom om naturtyper, aktuella inventeringsmetoder och naturvärdesbedömningar är kompetenser som starkt efterfrågas av våra studenters potentiella arbetsgivare. Som artkunnig biolog finns många arbetsfält inom miljöövervakning och naturvård vid länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter eller inom konsultbranschen. Som exempel finns det vid SLU i Umeå flera stora nationella inventeringsprogram (Riksskogstaxeringen, NILS (Nationella inventeringar av landskap i Sverige) samt inventeringar av specifika arter. Med väldigt få undantag är det tydligt att våra studenter inte får anställning inom dessa program. Detta innebär förmodligen att de inte heller får anställning inom liknande uppgifter andra ställen i landet, vilket givetvis av många skäl är olyckligt. Artkunskaper och inventeringsmetoder är självklart också ledmärken för de studenter som fortsätter med forskarutbildning. Projektet nedan syftar till att belysa bristerna i vårt upplägg samt att åtgärda dessa i programmet. Inom EMG har vi idag ett antal kurser där artkunskap tas upp på olika sätt: Naturens mångfald 15hp (floristik and faunistik), Ekologi 15hp (mossor/lavar, fåglar), Ekologisk fältmetodik (inventeringsmetodik av olika grupper), Genetik och evolution (systematik), Fjällfloristik, Biologisk mångfald (insekter, mossor, lavar, svampar), Skogsekologi, Vattenvård och Akvatisk ekologi. Trots detta är våra studenter inte särskilt bra på att tillämpa det som tagits upp i dessa kurser och flertalet arbetsgivare har uttryckt detta i olika sammanhang (ex. nyexaminerade studenter är dåliga på naturvärdesinventeringar och att det är dålig matchning mellan biologutbildningen och arbetsmarknaden). Det handlar kanske inte om att vi har för få moment där artkunskap tas upp utan det handlar kanske om hur vid tar upp detta och hur studenterna tillämpar kunskaperna och redovisar erhållna kunskaper. Det är också i dagsläget oklart hur progression sker mellan olika kurser. Syfte: Syftet med projektet att studenterna efter deras utbildning ska ha djupare kunskaper om artkunskap samt bättre ska kunna tillämpa kunskaper om arter, naturtyper och olika metoder vid ex. planering av olika projekt, naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Det övergripande mål är att studenter från kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap under sin utbildning har erhållit kunskaper, förmågor och förhållningssätt som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden. Utbildningen ska ha relevanta kurser och inslag som ökar studenternas konkurrenskraft på 8

arbetsmarknaden. Artkunskap i sig, samt praktisk tillämpning av denna kunskap anser vi är viktiga komponenter i en biologs kompetensbild. Vilka och hur. Det första som ska göras är en översyn var och hur artkunskap och inventering tas upp på befintliga kurser i termer av om det handlar om en kort introduktion med lite information baserat på bilder t ex, ett kortare nycklingsmoment, ett längre detaljerat moment med både nyckling och fältkännedom om gruppen i fråga samt vilka tillämpningar, om några, som innefattas under momenten. I nästa steg ska det tas fram ett förslag hur och var dessa utbildningsmoment ska placeras under kandidatprogrammet. Det måste säkerställas att det sker en progression mellan grundkurser och kandidatexamenskurser och att det inte sker överlapp av liknande moment mellan olika kurser. Grunden för vilka inslag som ska ligga var kommer att vara en analys av var grupper av organismer passar bäst att introducera, att lära sig mer i detalj samt att implementera kunskap om tätheter och diversitet. Kursinslagen ska också diskuteras med potentiella arbetsgivare. Bent Christensen som programansvarig tillsammans med Ulla Carlsson-Granér föreslås vara ansvariga för huvuddelen av arbetet. Kursansvariga blir också delaktiga genom att de ska ombes plocka fram mer ingående information om olika avsnitt eftersom kursplanerna är för kortfattade för att verkligen kunna syna hur ett moment/avsnitt tas upp. Projektet måste dessutom samverka med andra föreslagna projekt om så blir aktuellt. Tidsplan och budget Projektet beräknas starta under 2015 och implementeras för första kurstillfället som berör inför inläggning av kursutbudet för läsår ht2016. Arbetet med översyn och kursutveckling uppskattas till 160-200 timmar för inblandade till en kostnad av ca. 88 000:-. 9