Frågeformulär triangelrevision del 1 Förslag till frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård

Frågeformulär triangelrevision del 1 Förslag till frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård Frågeformuläret del 1 har frågor under varje kriterium som avser att spegla följsamheten till de nationella Riktlinjerna för stroke. Del 2 omfattar resultat från nationella kvalitetsregistren Riksstroke, VIS och Swedvasc data (se bilaga). Enkäten har flera syften 1. Med hjälp av svaren får verksamheten och revisionsteamet en samlad bild av inte bara utfall av ett antal variabler utan även hur det systematiska förbättringsarbetet sker. 2. De detaljerade svaren blir vid revisionen underlag för dialog och möjliggör en strukturerad revision. 3. De kommer också tillsammans med resultatet av revisionsbesöket ligga till grund för såväl lokal som regional rapport som möjliggör utvärdering över tid för både den enskilda strokeenheten som på regional nivå. 4. Tidigare erfarenheter visar också att frågorna i sig stimulerar till nystart/omstart av förbättringsarbetet Frågorna besvaras av ledningen för strokeenheten med stöd av teamet och omfattar; involverade verksamheter inklusive jourlinjer och stödprocesser, informationsvägar, patienter och närståendes erfarenheter, upplevelser och synpunkter, tillgång till utbildning för såväl team som enskilda yrkesgrupper, hur underlättas möjligheterna till rätt kompetens för olika funktioner, utvärdering av följsamheten, vilka förbättringsområden som ses, kvalitetsvariabler från: Riksstroke och region/landsting. Flera allmänna frågor återkommer under varje kriterium av det skälet att svaren kan bli olika för olika kriterier och yrkesgrupper. Patient och närstående.en viktig förutsättning för att kunna belysa värde/kvalitet för patient och närstående är att få tillgång till verksamhetens rutiner att samla in och använda patienter och närståendes synpunkter, upplevelser och erfarenheter. Även arbetssätt och resultat för patient och närståendes delaktighet i planering och vård kommer att efterfrågas. Resultat av enkäter, dialoger eller andra aktiviteter bifogas som underlag. Frågeformulär och platsbesök följer framtagna kriterier. För att understryka betydelsen av långsiktigt förbättringsarbete sker dialogen med stöd av fyra områden i bedömning och utvärdering. Områdena är tillgänglighet, kompetens, process och utvärdering och stödjer de olika kriterier på följande sätt; 1

Tillgänglighet Kriterier 1-2 Kompetens Kriterier 3-5 Patient skall identiferas tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå för diagno behandling och uppföljning. (Strukturmått) Strokeenhet skall finnas för vård, behandling och uppföljning av patient med misstänkt/verifierad stroke eller TIA. (Struktur-, processmått) Resurser och kompetens skall finnas för utredning av patient med misstänkt/verif stroke eller TIA.(Strukturmått) Diagnostik, vård, behandling och uppföljning skall ske enligt Nationella riktlinjer/a medicinska kunskapsstöd/regionala medicinska riktlinjer. (Processmått) Processer Kriterier 6-7 Uppföljning Kriterier 8 1. Allmän information Namn på den/de som besvarat frågeformuläret: Verksamheten skall bedrivas av personal med specifik kompetens som möter patie behov.(strukturmått) Vården skall bedrivas i form av multidisciplinärt teamarbete.(strukturmått) Vården ska utgå från individens och närståendes behov, resurser och delaktighet. och närståendes delaktighet Enheten skall kontinuerligt använda data i förbättringsarbetet. Bland annat fortlöp registrera i Riksstroke. Täckningsgraden av registreringen skall vara mer än 90 %. (Processmått) Gäller strokeenhet på sjukhus: Landsting: Region: Kriterium 1. Identifiering och överföring av patient till rätt vårdnivå för diagnostik, vård och behandling Rutiner skall finnas för tidig identifiering och förflyttning av patientsomska övervakas/vårdas/åtgärdas på regionsjukhuset, tex patienter som kan behöva neurokirurgisk intervention, tillgång till regional strokekompetens och/eller annan behandling. 2. Förekomst av skriftliga rutiner för överföring av patienter till och från Regionsjukhuset och antal överförda A B Till regionsjukhus Till regionsjukhus 2

C D E Från regionsjukhus Från regionsjukhus Handlägger själva F Handlägger själva A Till regionsjukhus B Till regionsjukhus C Från regionsjukhus D Från regionsjukhus E Handlägge r själva F Handlägger själva Trombektomi Observation/operatio n av malign media infarkt Observation/operatio n av expansiva cerebellära infarkter/blödning Utredning/operation av karotis stenos Observation/operatio n av intracerebrala blödningar Utredning/behandling av ovanliga/svårbedömd a tillstånd (t ex unga patienter med stroke eller cerebrala vaskuliter) 3. Antal registrerade överförda patienter Trombektomi --> Antal registrerade överförda patienter Om okänt, lämna tomt! Observation/operation av malign media infarkt --> Observation/operation av expansiva cerebellära infarkter/blödning --> Utredning/operation av karotis stenos --> Observation/operation av intracerebrala blödningar --> 3

Utredning/behandling av ovanliga/svårbedömda tillstånd (t ex unga patienter med stroke eller cerebrala vaskuliter) --> 4. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 5. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 6. Hur underlättar Ni att rutinerna följs? 7. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 8. Beskriv hur: 9. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: 10. Vilka förbättringsområden ser Ni: 4

2/9 Kriterium 2. Vård och behandling av specifik sjukdomsgrupp Strokeenheter för stroke- och TIA-vård skall finnas på akutsjukhusen. Strokeenheterna skall bedriva akut strokevård och påbörja rehabilitering, för merparten av patienterna i en sammanhållen enhet, som slutbehandlar patienterna. För en mindre andel patienter med behov av långvarig vård kan rehabilitering ske på annan enhet inom länssjukvården, förutsatt att enheten uppfyller kriterier för strokeenhetsvård och att samverkan är smidig. För yngre patienter med komplicerat rehabiliteringsbehov kan detta vara särskilt lämpligt. Tillgång till fortsatt rehabilitering i form av ESD (early supported discharge)/strokehemrehab bör finnas och erbjudas till strokepatienter. Strukturerad uppföljning av stroke och TIA patienter inom öppenvården skall finnas. 11. Antal fastställda och disponibla strokeenhetsvårdplatser (terminstid, sommartid) Antal fastställda strokeenhetsvårdplats er 2014 Termin 2014 Sommar 205 Termin 2015 Sommar 2016 Termin 2016 Sommar --> --> --> --> --> --> Antal disponibla strokeenhetsvårdplats er --> --> --> --> --> --> 12. Används strokeenhetsvårdplatserna uteslutande för patienter med misstänkt/verifierat stroke eller TIA? 13. Om nej, ungefär hur stor andel (%) läggs in utan misstanke om TIA/stroke? 14. Kan patient med misstänkt stroke eller TIA vara utlokaliserad från strokeenheten och vårdas på annan vårdenhet men ändå räknas som att den vårdas på strokeenheten i statistiken? 15. Om ja, i vilken omfattning? 5

Finns skriftlig rutin för att säkra att misstänkta/verifierade stroke/tia patienter kommer till strokeenheten som första vårdenhet dygnets alla timmar! 16. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 17. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 18. Hur underlättar Ni att de följs? 19. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 20. Beskriv hur: 21. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 22. Hur arbetar enheten med att öka/säkra att enheten når upp till måltalen för andel TIA-/strokepatienter till strokeenheten som första vårdenhet? 6

23. Vilka förbättringsområden ser Ni: 24. Andel (%), TIA patienter vårdade på strokeenhet någon gång under vårdtiden Riksstroke 2014 2015 2016 KV 1-2 Strokeenhet --> --> --> 25. Andel strokepatienter som får fortsatt vård på annan enhet: Annan enhet --> 26. ESD/strokehemrehab: Finns denna vårdform tillgänglig hos er? 27. Om ja: Knuten till strokeenheten? 28. Om ja, hur många (% andel) vårdades där Hur många? --> 29. Finns skriftliga rutiner för understödd hemgång? Andel Procentuell andel 30. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 31. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 7

32. Hur underlättar Ni att de följs? 33. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 34. Beskriv hur: 35. Finns möjlighet till utvärdering för patient och anhörig? Sporadiskt Systematiskt 36. Beskriv hur: 37. Strukturerad uppföljning/mottagning i öppenvård. Finns denna vårdform tillgänglig hos er? 38. Om ja: Knuten till strokeenheten? --> / Primärvård? --> Annan? --> Om ja, vilken? 8

39. Strukturerad uppföljning/mottagning i öppenvård. Finns denna vårdform tillgänglig hos er? 40. Finns skriftliga rutiner för vilka patienter som skall följas var, när och av vem? 41. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 42. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 43. Hur underlättar Ni att de följs? 44. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 45. Beskriv hur: 46. Rehabilitering/uppföljning i öppenvård: Finns denna vårdform tillgänglig hos er? 47. Om ja: Knuten till strokeenheten? --> / 9

Primärvård? --> Annan? --> Om ja, vilken? 48. Finns skriftliga rutiner för vilka patienter som skall följas var, när och av vem? 49. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 50. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 51. Hur underlättar Ni att de följs? 52. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 53. Beskriv hur: 3/9 Kriterium 3. Resurser och kompetens för utredning 10

Det skall finnas tillgång till resurser och kompetens för medicinsk diagnostik i form av datortomografi dygnet runt, MRT, halskärlsdoppler och TTE/TEE dagtid. I de fall strokevården är uppdelad på akut- och rehabiliteringsenhet skall diagnostiken bedrivas på akutenheten. Möjlighet till arytmiövervakning med telemetri/holter-ekg-registrering skall finnas. Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighets-, process- och kvalitetsperspektiv. Teknologi för utredning och övervakning av stroke och TIA på sjukhuset *MR, MR angio, DT, perfusions DT, DT angio, doppler halskärl, telemetri, Holter EKG, TTE, TEE. Finns på sjukhuset fem dagar/v kontorstid, fem dagar/v dygnet runt, sju dagar/v kontorstid, sju dagar/v dygnet runt. inkluderar preliminärsvar: 54. Bild och funktionsdiagnostik A B C D 5/7 kontorstid 5/7 dygnet runt 7/7 dygnet runt E Finns ej F Preliminär Svar: JA G Preliminär Svar: NEJ 7/7 kontorstid A 5/7 kontorstid B 7/7 kontorstid C 5/7 dygnet runt D 7/7 dygnet runt E Finns ej F Preliminä r Svar: JA G Preliminär Svar: NEJ DT Perfusions DT DT angio MR MR angio Doppler halskärl TTE TEE 11

55. Arytmidiagnostik Telemetri för arytmiövervakning Antal enheter: Används på avdelning, ja eller nej: Rekommenderad registreringstid: 56. Arytmidiagnostik Telemetri för POX-övervakning Antal enheter: Används på avdelning, ja eller nej: Rekommenderad registreringstid: 57. Arytmidiagnostik Holter-EKG Antal enheter: Används på avdelning, ja eller nej: Används polikliniskt, ja eller nej: Rekommenderad registreringstid: 58. Arytmidiagnostik Tum EKG Antal enheter: Används på avdelning, ja eller nej: Används polikliniskt, ja eller nej: Rekommenderad registreringstid: 59. Arytmidiagnostik Event recorder Antal enheter: Används på avdelning, ja eller nej: 12

Används polikliniskt, ja eller nej: Rekommenderad registreringstid: 60. Är undersökningarna kvalitetssäkrade? Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighets-, process- och kvalitet (metod och resultat). 61. Om ja: Vilka: Hur: Hur ofta: 4/9 Kriterium 4. Diagnostik, vård och behandling enligt Nationella riktlinjer Det skall finnas rutiner för diagnostik, monitorering, vård, tidig mobilisering, rehabilitering och behandling enligt Nationella riktlinjer, t ex avseende RLS/GCS, NIHSS, vitalparametrar, komplikationer, risker, tidig mobilisering och sekundärprevention. 62. Förekomst av skriftliga lokala rutiner för indikation, när och hur A B A B DT DT perfusion DT angio MR 13

MR angio TTE TEE Doppler halskärl Telemetri för arytmiövervaknin g Telemetri för POXövervakning Holter-EKG Tum-EKG Event recorder 63. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 64. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 65. Hur underlättar Ni att rutinerna följs? 66. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 67. Beskriv hur: 14

68. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: 69. Vilka förbättringsområden ser Ni: 70. Förekomst av skriftliga lokala rutiner för monitorering av RLS/GCS, NIHSS, vitalparametrar, tidig mobilisering och rehabilitering vid olika tillstånd av stroke och/eller TIA A RLS B RLS C NIHSS D NIHSS E F G H I J Vitalparametrar- Vitalparametrar Tidig mobilisering Tidig mobilisering Rehabilitering Rehabilitering A RLS B RLS C NIHS S D NIHS S E Vitalpara- metrar - F Vitalpara- metrar G Tidig mobili - sering H Tidig mobili - sering I Rehabiliterin g J Rehabilitering TIA 15

Efter trombolys Ischemisk stroke Hemorragisk stroke Expansiv cerebellär blödning/infarkt Malign media infarkt Efter trombektomi (avser enhet där detta utförs) 71. I vilken omfattning är rutinerna implementerade? Delvis Helt 72. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 73. Hur underlättar Ni att rutinerna följs? 74. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 75. Beskriv hur: 16

76. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: 77. Vilka förbättringsområden ser Ni: 78. Finns skriftliga lokala rutiner för bedömning och eventuell åtgärd vid följande riskområden: A B Fall och fallprevention Djup ventrombos Sväljningssvårighete r och tyst aspiration Risk för malnutrition Smärta A B Emotionell påverkan Trycksår 79. I vilken omfattning är rutinerna implementerade? Sporadiskt Systematiskt 80. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 81. Hur underlättar Ni att de följs? 17

82. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 83. Beskriv hur: 84. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: 85. Vilka förbättringsområden ser Ni: 86. Finns skriftliga rutiner för förebyggande, bedömning och åtgärd av följande komplikationer? A B Blodtrycksstegring A B Glukosrubbning Arytmier Hypoxi Vätskebalansrubbnin g Pneumoni Urinvägsinfektion Obstipation 18

Urinretention Nedstämdhet 87. I vilken omfattning är rutinerna implementerade? Sporadiskt Systematiskt 88. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 89. Hur underlättar Ni att de följs? 90. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 91. Beskriv hur: 92. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: 93. Vilka förbättringsområden ser Ni: 19

94. Finns skriftliga lokala rutiner/pm/vårdprogram för identifiering och insättande av sekundärprevention/annan åtgärd under vårdtiden på strokeenheten av följande riskfaktorer? A B C D Identifiering Identifiering Insättande Insättande Förmaksflimmer A Identifiering B Identifiering C Insättande D Insättande Hypertoni Rökning Alkoholöverkonsumtio n Lipidrubbning Fysisk inaktivitet Sömnapné Körförbud/köruppehåll 95. I vilken omfattning är rutinerna implementerade? Sporadiskt Systematiskt 96. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 97. Hur underlättar Ni att de följs? 98. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? 20

Sporadiskt Systematiskt 99. Beskriv hur: 100. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten: 101. Vilka förbättringsområden ser Ni: 5/9 Kriterium 5. Specifik kompetens som möter patientens behov All personal som arbetar på strokeenhet bör ha expertkunnande t ex i form av strokekompetensutbildningen enligt Strokeförbundets program, högskoleutbildning inom strokevård eller annan motsvarande strokeutbildning. Målsättningen är att minst 80 % skall ha genomgått eller ha pågående strokeutbildning. Andel av anställda som har STROKE-Riksförbundets kompetensbevis? Andel av anställda som har gått 15 poängs högskolekurs i strokesjukvård? Specialister på strokeenheten bör ha strokeläkarkompetens (se bilaga). Andel av anställda med >2 dgr vidareutbildning inom strokeområdet/år. 102. Tillgång till olika professioner på strokeenheten: A 5/7 B 6/7 C 7/7 D E Vid behov Finns ej Arbetsterapeut A 5/7 B 6/7 C 7/7 D Vid behov E Finns ej Dietist 21

Fysioterapeut/sjukgymnas t Kurator Logoped Neuropsykolog Sjuksköterska Strokekompetent läkare* Stroke-sjuksköterska** Undersköterska *Se bifogat förslag till definition ** Särskilt avdelad sjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter. Är inte att jämföra med en ssk som har strokenål eller 15 HP utbildning och enbart arbetar i det dagliga patient arbetet 103. Vilken/vilka specialistkompetens(er) har överläkarna/specialistläkarna på avdelningen? Allmän internmedicin Geriatrik Rehabmedicin Neurologi Annan 104. Strokekompetens och vidareutbildning Andel (%), Strokenål/ 15HP för omvårdnads & rehab personal strokeläkar-kompetens för läkargruppen Andel (%), med 1 dags vidareutbildning inom stroke området senaste året Andel (%), med 2 eller fler dagars vidareutbildning inom stroke området senaste året Arbetsterapeut --> --> --> Dietist --> --> --> Fotvårdsspecialist --> --> --> 22

Fysioterapeut/sjukgymnast --> --> --> Kurator --> --> --> Logoped --> --> --> Läkare, specialist --> --> --> Läkare, underläkare --> --> --> Neuropsykolog --> --> --> Sjuksköterska --> --> --> Stroke-sjuksköterska --> --> --> Undersköterska --> --> --> 105. Aktuell bemanning Antal tjänster Delas på antal individer Antal vakanta Arbetsterapeut --> --> --> Dietist --> --> --> Fysioterapeut/sjukgymnast --> --> --> Kurator --> --> --> Logoped --> --> --> Läkare, specialist --> --> --> Läkare, underläkare --> --> --> Neuropsykolog --> --> --> Sjuksköterska --> --> --> Stroke-sjuksköterska --> --> --> Undersköterska --> --> --> 106. Totala personalomsättningen för 2015 uppdelat per yrkeskategori Oavsett anställningsform: Personalomsättning (%) (approximera) Arbetsterapeut --> --> Antal nyanställda Dietist --> --> 23

Fotvårdsspecialist --> --> Fysioterapeut --> --> Kurator --> --> Logoped --> --> Läkare, specialist --> --> Läkare, underläkare --> --> Neuropsykolog --> --> Sjuksköterska --> --> Stroke-sjuksköterska --> --> Tandhygienist --> --> Undersköterska --> --> 107. Har enheten regelbunden internutbildning? 108. Om ja, hur ofta: 109. Arbetar anställda specialistläkare i huvudsak på strokeenheten? 110. Arbetar anställda sjuksköterskor i huvudsak på strokeenheten? 111. Arbetar anställda undersköterskor i huvudsak på strokeenheten? 112. Hur introduceras nya medarbetare: 113. Hur introduceras medarbetare från bemanningsservice": 24

114. Hur introduceras ev. stafettläkare: 115. Hur introduceras övriga läkare på kliniken: Inför jour: 116. Hur introduceras sommarvikarier: 117. Hur ser verksamhetens handlingsplan ut för att upprätthålla en optimal personalomsättning: 118. Hur säkrar enheten att >80% - nivån för strokekompetens bibehålls över tid: 119. Hur ser kompetensutvecklingsplanerna ut för att nya medarbetare (alla yrkeskategorier) så snabbt som möjligt når upp till basal strokekompetens? Vad omfattar den: 120. Utvärderas kunskapsnivån på något sätt 121. Om ja, hur ofta och på vilket sätt: 25

122. På vilket sätt återkopplas resultaten till medarbetarna/verksamheten och i vilken omfattning 6/9 Kriterium 6. Vården skall bedrivas i form av multidisciplinärt teamarbete Strokevården skall bedrivas i form av multiprofessionellt teamarbete. Teamet skall bestå av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, fysioterapeut/sjuksköterska och undersköterska. Teamronder skall ske minst två gånger per vecka. Det skall under vårdtiden finnas tillgång till dietist och neuropsykologisk kompetens. Det är önskvärt att det finns en strokesjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter. 123. Deltar i teamronder: Vid behov Arbetsterapeut --> --> --> Dietist --> --> --> Fysioterapeut/sjukgymnast --> --> --> Kurator --> --> --> Logoped --> --> --> Neuropsykolog --> --> --> Patient --> --> --> Sekreterare --> --> --> Sjuksköterska --> --> --> Specialistläkare --> --> --> Underläkare --> --> --> Undersköterska --> --> --> 26

124. Om ESD/strokehemrehab finns tillgänglig hos er, vilka deltar i teamronder? Vid behov Arbetsterapeut --> --> --> Dietist --> --> --> Fysioterapeut/sjukgymnast --> --> --> Kurator --> --> --> Logoped --> --> --> Neuropsykolog --> --> --> Patient --> --> --> Sekreterare --> --> --> Sjuksköterska --> --> --> Specialistläkare --> --> --> Underläkare --> --> --> Undersköterska --> --> --> 125. Om strukturerad uppföljning/strokemottagning finns tillgänglig hos er, vilka deltar i arbetet? Vid behov Arbetsterapeut --> --> --> Dietist --> --> --> Fysioterapeut/sjukgymnast --> --> --> Kurator --> --> --> Logoped --> --> --> Neuropsykolog --> --> --> Patient --> --> --> Sekreterare --> --> --> Sjuksköterska --> --> --> Specialistläkare --> --> --> 27

Underläkare --> --> --> Undersköterska --> --> --> 126. Finns en strokesjuksköterska med uppgift bl a att samordna och kvalitetssäkra vårdprocessen för enskilda patienter? 127. Finns skriftlig lokal rutin för teamets uppdrag och medlemmarnas roller och ansvar i teamarbetet? 128. Finns utsedd ansvarig för stroketeamet? 129. Om ja, vilken profession? 130. Utgår teamarbetet från ett personcentrerat arbetssätt? 131. Hur är teamets arbetsuppgifter implementerade: 132. Hur säkras teamarbetet/upprätthålls teamkompetensen: 133. Används stafettläkare: 134., i vilken omfattning: 135. Om ja hur involveras de i teamet: 28

136. Hur säkerställs att patienten erhåller strokekompetent vård med tillfällig läkare : 137. Används bemanningsservice och/eller bemanningsföretag? 138., i vilken omfattning: 139. Om ja hur involveras de i teamet: 140. Hur säkerställs att patienten erhåller strokekompetent vård med tillfällig personal : 141. Utvärderas följsamheten till teamets arbetsuppgifter: 142. Om ja hur: 143. På vilket sätt återkopplas detta tillverksamheten och i vilken omfattning: 29

7/9 Kriterium 7. Vården skall utgå från individens och närståendes behov och resurser Strokeenhetsvården skall kännetecknas av vårdprocesstänkande som utgår från individens och närståendes behov och resurser. Vården skall kännetecknas av patientens delaktighet i form av individuell tidig vårdplan, vårdplanering (IVP), målformulering och samordnad vårdplanering, samt individuellt anpassad information om utredningar, rehabilitering, prognos och om den fortsatta planeringen inklusive planerat utskrivningsdatum. I utskrivningsplaneringen ingår bl a en individuell skriftlig vårdplan för fortsatt rehabilitering och medicinsk uppföljning. Vid behov utses en namngiven kontaktperson. Information skall lämnas om ytterligare stödfunktioner såsom närståendestödjare, Strokeforum samt patientföreningar. Vård skall också kännetecknas av närståendes delaktighet. Närstående inbjuds att delta i såväl individuell som samordnad vårdplanering. Information om strokesjukdomen skall erbjudas närstående liksom individuellt stöd. Rutiner för informationsöverföring till nästa instans i vårdkedjan skall finnas. Gemensamma utbildningsstrategier skall utformas för att stimulera lokal vårdkedjesamverkan. 144. Hur arbetar enheten med det kontinuerliga förbättringsarbetet? Beskriv organisation, grupper, uppdrag, mötesfrekvens, dialog med övriga teamet: 145. Har enheten ett personcentrerat arbetssätt som utgår från patientens resurser och behov? 146. Fångar Ni systematiskt patientens behov och förväntningar i anslutning till ankomsten till strokeenheten: 147. Om ja, hur: 30

148. Arbetar enheten med tidig målformulering och tidig utskrivningsplanering? 149. Om ja hur involveras patient i den: 150. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 151. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 152. Hur underlättar Ni att de följs? 153. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 154. Beskriv hur: 155. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 31

156. Vilka förbättringsområden ser Ni: 157. Patienten deltar vid/erhåller: IVP, Individuell vårdplanering Sporadiskt Mestadels Alltid --> --> --> --> Målformuleringsmöten --> --> --> --> SVPL, samordnadvårdplanering --> --> --> --> Teamrond --> --> --> --> Skriftlig vårdplan --> --> --> --> Skriftlig rehab-plan vid utskrivning --> --> --> --> Fast vårdkontakt --> --> --> --> 158. Finns skriftliga rutiner för ovanstående aktiviteter? 159. I vilken omfattning är rutinerna implementerade? Delvis Helt 160. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 161. Hur underlättar Ni att de följs? 162. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt 32

Systematiskt 163. Beskriv hur: 164. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 165. Vilka förbättringsområden ser Ni: 166. Finns skriftliga utskrivningskriterier? 167. Om ja hur involveras patient i den: 168. I vilken omfattning är rutinerna implementerade? Delvis Helt 169. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 170. Hur underlättar Ni att de följs? 171. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? 33

Sporadiskt Systematiskt 172. Beskriv hur: 173. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 174. Vilka förbättringsområden ser Ni: 175. Finns skriftliga rutiner för palliativ vård? 176. Registrerar enheten i Svenska Palliativregistret? 177. Hur återkopplas enhetens resultat till medarbetarna? 178. Hur arbetar Ni i övrigt med att öka/säkra patientens delaktighet i vården (t ex tidig vårdplan, ta till vara på patientens synpunkter genom t ex patientenkäter, brukarråd, patientutbildning): 179. Närstående delaktighet i: IVP, Individuell vårdplanering Sporadiskt Mestadels Alltid --> --> --> --> 34

Målformuleringsmöten --> --> --> --> SVPL, samordnadvårdplanering --> --> --> --> 180. Finns skriftligt informationsmateriel till patient/närstående? Om ja, vad: 181. Hur säkrar Ni att alla patienter får materialet: 182. Utvärderas det på något sätt: 183. Finns utbildning för patient och närstående under eller efter vårdtiden? 184. Hur arbetar Ni i övrigt med att öka/säkra anhörigas delaktighet i vården (t ex tidig vårdplan, rehabilitering, enkäter, brukarråd, anhörigutbildning): 185. På vilket sätt återkopplas detta till verksamheten och i vilken omfattning: 186. Finns möjlighet till individuellt stöd för närstående? 187. Om ja hur: 35

188. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 189. Vilka förbättringsområden ser Ni 190. Finns skriftliga rutiner för informationsöverföring? 191. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade Delvis Helt 192. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: 193. Hur underlättar Ni att de följs? 194. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 195. Beskriv hur: 36

196. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 197. Vilka förbättringsområden ser Ni: 198. Arbetar enheten med att förbättra informationsöverföringen inom enheten, inom verksamheten, till övriga vårdgivare i vårdkedjan? 199. Om ja hur: 200. Vilka enkäter har bidragit till förbättringsarbete (patientsäkerhets- medarbetar-, andra enkäter): 201. Samarbetar enheten med intresseföreningar? 202. Om ja hur: 8/9 Kriterium 8. Enheten skall kontinuerligt använda data i förbättringsarbetet. Bland annat fortlöpande registrera i 37

Riksstroke, RiksTIA. Täckningsgraden i registreringen skall vara >90 %. Strokeenheterna skall fortlöpande registrera stroke- och TIA-patienterna i Riks- Stroke. Täckningsgraden av registrering skall vara >90%. 203. Finns skriftlig rutin för Riksstroke och RiksTIA registrering omfattande: vem som ansvarar för vad av indata, var och hur det skall dokumenteras i journalen, hur vårdtillfällen utanför strokeenheten fångas, dessa patienter informeras om deltagande i kvalitetsregister, 3 mån uppföljning mm? 204. I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Delvis Helt 205. Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamhetsområden) som omfattas av implementeringen: 206. Hur underlättar Ni att de följs? 207. I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Sporadiskt Systematiskt 208. Beskriv hur: 209. Hur återkopplas resultaten av utvärdering av rutinerna till verksamheten? 38

210. Vilka förbättringsområden ser Ni: 211. Användning av Riksstroke och RiksTIA resultaten i det kontinuerliga förbättringsarbetet: Vilken är er övre nivå för acceptabelt bortfall: 212. Hur ofta tas resultat fram: 213. Hur används de i förbättringsarbetet: 214. Hur ofta och hur redovisas resultaten för ledningen: 215. Hur återkopplas resultaten till strokeenheten: 216. Vilka förbättringsområden ser Ni: 217. Hur tar ni tillvara på resultat från patientenkäten? 39

Tack för Er medverkan! 9/9 40