Miljöredovisning 2015

Relevanta dokument
Miljöredovisning 2014

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: Datum: Miljöredovisning Miljörådet

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: Datum: Miljöredovisning Miljörådet

Miljöredovisning Miljörådet

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Dnr SU Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

Stockholms universitets miljöledningssystem

Miljöhandlingssplan 2017

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöhandlingsplan 2018

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Dnr SU Doknr 1

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

Miljöledningsplan 2015

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljöhandlingsplan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöledningsplan 2016

Miljöledning i staten 2016

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Miljöhandlingsplan 2016

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Rutin för intern miljörevision

Redovisning samt följebrev bifogas

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Rutin för intern miljörevision

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Miljöhandlingsplan 2018

Miljöledningssystem/- arbete

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Miljöpolicy Miljöpolicy

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling år

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljörutiner för. Områdeskansliet för humanvetenskap. Beslutad av. Områdeskanslichef Beslutsdatum SU FV

Byråns interna miljöarbete

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: /J.L

ANNEX BILAGA. till. kommissionens förordning

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Beslut om Linköpings universitets miljömål

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Transkript:

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: 1450. Datum: 2016-09-11 Miljöredovisning 2015 Miljörådet

INNEHÅLL Ordförande har ordet... 1 Om universitetet... 1 Stockholms universitets miljöpolicy... 2 Universitetets miljöledningssystem... 2 Utpekade miljöaspektområden... 3 Miljömålsarbete och resultat... 3 MÅLOMRÅDE... 3 Elanvändning... 3 Resor... 4 Miljösäkra lab... 5 Återanvändning... 5 Utbildning... 5 Universitetets miljöindikatorer... 6 Bilaga 1-Redovisning av kärnindikatorer för miljöprestanda enligt EMAS III... 9

Ordförande har ordet Som ordförande i Miljörådet ansvarar jag för att det systematiska miljöarbetet fortlöper som planerat. I Miljörådet beslutar vi om miljörutiner för universitetet och utarbetar förslag till strategidokument samt områden som universitetet behöver förbättra sig inom. I sommar har universitetet sin femte externa miljörevision att vänta. Ett antal institutioner och förvaltningsenheter kommer att få besök av miljörevisorn som ska ta reda på hur det lokala miljöarbetet fungerar. När universitetet blev ett miljöcertifierat universitet enligt ISO 14001 och EMAS tog vi på oss uppgiften att förbättra oss. Det innebär att arbeta med vår negativa miljöpåverkan genom att minska naturresursanvändningen och utsläpp till luft, mark och vatten. Vi ska även arbeta med att öka vår positiva miljöpåverkan, som handlar om att förmedla kunskap i frågor som rör miljö och hållbar utveckling samt skapa medvetenhet om och engagemang för miljöfrågorna. Under de senaste åren har universitetet gjort många förbättringar för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Några är att miljösäkra laboratorier, skapa möjligheter till källsortering för studenter och ha pappersbesparande rutiner för utskrifter. Arbetet har lett till en minskad användning av kemikalier och minskade utsläpp av flytande kemikalierester till avlopp. Vidare har arbetet lett till en ökad återvinning av plastförpackningar, där universitetet materialåtervann 18 ton plast under 2015, och att antalet utskrifter av kopieringspapper har minskat med cirka 10 miljoner A4-ark. Det här arbetet hade aldrig varit möjligt utan alla medarbetarnas delaktighet och engagemang i det systematiska miljöarbetet. Under 2016 fortsätter vi förbättringsarbetet och de åtgärder som pekats ut som nödvändiga att genomföra för att vara ett miljöcertifierat universitet. Ett stort tack till er alla för att ni gör Miljörådets arbete möjligt! Om universitetet Vid Stockholms universitet sker utbildning och forskning inom naturvetenskapliga området och humanvetenskapliga området fördelat på fyra fakulteter med drygt 70 institutioner, institut och centra. Studenterna har 180 utbildningsprogram och 1500 fristående kurser inom humaniora, juridik, lärarutbildning, naturvetenskap, samhällsvetenskap och språk att välja emellan. Den starka kopplingen mellan forskning och undervisning garanterar utbildningens höga kvalitet. Forskare vid universitetet är aktiva i samhällsdebatten och i samhällsutvecklingen samt anlitas i statliga utredningar. Forskare medverkar i media, lämnar remissvar på lagförslag och ingår i flera nobelkommittéer och internationella expertorgan. Universitet är lokaliserat i en nationalstadspark med en unik natur- och kulturmiljö men är också nära storstaden och dess utbud. Dagligen vistas cirka 30 000 studenter och 4 500 medarbetare på universitetsområdet.

Stockholms universitets miljöpolicy Fastställd av rektor den 4 april 2016. Miljöpolicyn är giltig till och med 2020-11-01. Stockholms universitet ska genom sitt miljöarbete verka för att kontinuerligt minska sin negativa miljöpåverkan. Universitetet ska också förmedla kunskap i frågor som rör miljö och hållbar utveckling samt skapa medvetenhet om och engagemang för miljöfrågorna vid universitetet och i det omgivande samhället. I sin strävan efter ständig förbättring ska Stockholms universitet: Där så är möjligt arbeta efter högre krav än de rättsliga regler och minimikrav som ställs på verksamheten. Fortlöpande se över åtgärder för att minska naturresursanvändningen och miljöpåverkan från utsläpp till luft, mark och vatten som verksamheten direkt eller indirekt orsakar. Verka för att aspekter rörande miljö och hållbar utveckling vägs in i beslut där så är relevant. Verka för att alla medarbetare görs medvetna om innebörden av ett systematiskt miljöarbete. Aktivt samverka med studenter, studentkår, omgivande samhälle och andra intressenter i de avseenden där miljöfrågorna berörs och miljöarbetet kan förbättras. Säkerställa att tillräckliga resurser tilldelas arbetet med ständig förbättring av miljöprestanda, och att dessa resurser används på mest effektiva sätt. Universitetets miljöledningssystem Stockholms universitet arbetar enligt miljöledningsstandarderna ISO 14001 och EMAS. Det innebär att universitetet arbetar strukturerat med miljöfrågorna och verksamhetens miljöprestanda följs upp. Universitetets ledning beslutar om vilka förbättringar som ska göras. På universitetet är alla delaktiga i miljöarbetet. Högst upp i miljöorganisationen finns ett miljöråd, utsett av rektor. Rådet samordnar och följer upp miljöarbetet på en övergripande nivå. Universitetets miljökoordinator är rådets tjänsteman. Inom områdesnämnder och förvaltning finns det miljösamordnare som samordnar, handleder och stödjer enheternas miljörepresentanter. Miljörepresentanternas uppgift är att samordna och informera om miljöarbetet på enhetsnivå.

Utpekade miljöaspektområden Universitetet har pekat ut de aktiviteter som påverkar miljön både på ett positivt och negativt sätt, de så kallade betydande miljöaspekterna. Dessa aktiviteter har blivit fokusområden för universitets miljöarbete och där görs förbättringar. Arbetet handlar bland annat om att väga in miljöhänsyn vid inköp och upphandling och överväga möjliga sätt att mötas som minskar universitetets utsläpp av växthusgaser samt föra vidare kunskap inom miljö- och hållbarhetsfrågor. De betydande miljöaspekterna är: Kunskapsöverföringen inom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle Energianvändning Användning av kontorsapparater Resor och transporter Miljökravställande vid inköp och upphandling Kompetensutveckling för personal Materialanvändning Avfallshantering Kemikalieanvändning Utsläpp till vatten Miljömålsarbete och resultat Nedan visas resultaten för 2015 års miljöarbete och hur väl universitet nådde sina miljömål. Målen gällde mellan åren 2014 och 2015. Vidare ges några exempel på aktiviter som pågått under året. MÅLOMRÅDE Elanvändning Mål Stockholms universitets elanvändning ska inte öka per helårsanställd och helårsstudent i jämförelse med 2012 års nivå. Resultat Elanvändningen har minskat med 14,6 procent per helårsanställd vilket motsvarar cirka 960 kwh i jämförelse med 2012 års nivå. Antal kwh per helårsstudent har minskat med cirka 4 procent vilket motsvarar 41 kwh.

Årets aktiviteter Under året har institutioner och avdelningar arbetat med att genomföra åtgärder för energieffektivitet. Några exempel är utbyte av glödlampor till LED-lampor, installation av närvarostyrning för belysning och att förbättra rutinerna för användningen av elektrisk utrustning. Ett arbete med en åtgärdsplan för energieffektivering för universitetet har påbörjats. Planen förväntas bli färdigställd under 2016. År Totalt i kwh kwh/ helårsanställd kwh/ helårsstudent 2015 30 177 212 6 534 1 062 2014 31 791 305 7 023 1 093 2013 32 496 523 7 365 1 099 2012 32 475 755 7 490 1 103 Resor Mål Stockholms universitet ska inte öka utsläppen av koldioxid från flygresor jämfört med 2012 per helårsanställd. Resultat Utsläppen av koldioxid från flygresor har ökat med 16,6 procent per helårsanställd vilket motsvarar ungefär 150 kg jämfört med 2012. Ökningen uppstod för flygresor med sträckor längre än 500 km. För flygresor med sträckor kortare än 500 km har utsläppen minskat med cirka 17 ton. Årets aktiviteter Institutioner och avdelningar har arbetat med att ändra sin resvanor. Ändringar ligger främst i att ersätta möten som kräver flygresor med resfria möten. Vidare har medarbetare utbildats i att hålla webbmöten i Adobe Connect Pro. Inspelning av en film om resfria möten för medarbetare har påbörjats och beräknas bli klar under 2016. Universitetet har börjat klimatkompensera tjänsteresor för flygresor. Klimatkompenseringen utförs av den tyska organisationen Atmosfair genom investeringar i småskaliga CDM (Clean Development Mechanism) projekt, godkända av FN:s CDM Board, och med hänsyn till de sociala aspekterna av hållbar utveckling (Gold Standard). Tabell Statistik över utsläpp av koldioxid från universitetets flygresor År Antal km CO2-utsläpp i kg CO2 i kg/ helårsanställd 2015 44 387 227 4 183 962 906,0 2014 40 021 760 3 681 794 813,3 2013 39 758 208 3 556 834 806,2 2012 36 491 786 3 275 777 755,5

Miljösäkra lab Mål Stockholms universitet ska ha en åtgärdsplan som säkerställer arbetet mot miljösäkra laboratorier senast 2015-07-01 Resultat Åtgärdsplanen för miljösäkra laboratorier har färdigställts. Arbete med åtgärden om miljöriskbedömningar har påbörjats. Mallar och rutin för genomförande av miljöriskbedömning har tagits fram. Vidare har arbete med en checklista för inköp av kemikalier påbörjats. Årets aktiviteter Universitetets miljöhandläggare tillsammans med en referensgrupp från laborativa institutioner har arbetat fram en åtgärdsplan för miljösäkra lab. Åtgärdsplanen innehåller ett antal åtgärder inom exempelvis säker förvaring, inköp av kemikalier och substitution. Vidare har mallar och rutiner för miljöriskbedömning arbetas fram. Arbete med en checklista för inköp av kemikalier har påbörjats. Återanvändning Mål Stockholms universitet ska öka återanvändningen av möbler och annan utrustning. Resultat En förstudie har genomförts för att ta reda på förutsättningar för en intern bortskänkes/bytessajt. Universitetet har valt att använda den upphandlade återvinningsentreprenörens tjänst för återbruk. Rutinen för återbruk kommer implementeras i början av 2016. Årets aktiviteter Planering för användning av tjänsten återbruk av möbler och andra föremål och rutiner för hanteringen har arbetats fram. Utbildning Mål Stockholms universitet ska åskådliggöra utbildningsprogram som har inslag av hållbar utveckling i enlighet med högskolelagen. Resultat En utredning om kvalitetssäkring av inslag av hållbar utveckling i utbildningsprogram har genomförts. Årets aktiviteter Universitetet har utrett möjliga sätt för att åskådliggöra inslaget av hållbarhetsperspektivet i utbildningsprogram där så är möjligt. Arbetet blev inte slutfört och fortsätter därför under 2016.

Universitetets miljöindikatorer Miljöindikatorerna ger Miljörådet underlag för att bedöma universitetets miljöprestanda och identifiera områden i miljöarbetet som behöver förbättras. Varje år gör universitetet en fullständig uppföljning av universitetets miljöarbete. I maj/juni görs en enklare uppföljning. Antal helårsanställda (HA) under 2015 var 4 618 stycken och antal helårsstudenter (HS) var 28 410 stycken. Miljöaspektområden Indikator Resultat 2015 Forskning och utbildning Kompetensutveckling av personal Inköp och upphandling Avfallshantering Inga miljöindikatorer framtagna. Inga miljöindikatorer framtagna. Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet registrerade anskaffningar. Antal kg brännbart avfall per helårsanställd (HA) och helårsstudent (HS) jämfört med 2010 års nivå. Arbete pågår Arbete pågår Inköpssystemet håller på att implementeras. Det är inte möjligt i dagsläget att mäta universitetets anskaffning. 2010 HA: 134 kg HS: 17,4 2015 HA: 105 kg HS: 17,1 kg Mängd farligt avfall i kg jämfört med 2009. Mängd återvunnet avfall (förpackningar, returpapper etc.) jämfört med 2009 Mängd elavfall i kg jämfört med 2009. 2009 30 385 kg 2015 23 800 kg 2009 373 370 kg 2015 492 210 kg 2009 48 090 kg 2015 24 576 kg Energianvändning Användning i kwh totalt 2009 64 355 200 kwh 2015 60 386 909 kwh Användning i kwh per helårsanställda (HA) och helårsstudent (HS) 2009 HA: 17 318 kwh HS: 2 248 kwh 2015

HA: 13 076 kwh HS: 2 125 kwh Användning i kwh per m 2 2009 256 kwh per m 2 2015 205 kwh per m 2 Användning av kontorsapparater Andel förnyelsebar energi Inga miljöindikatorer framtagna. (Krav på redovisning av indikatorer för grön IT enligt miljöledningsförordning 2009:907) 2009 78 procent 2015 93 procent Arbete pågår Resor Materielanvändning i kontorsverksamhet Utsläpp av koldioxid i kg totalt (T) och helårsanställd (HA) per år för flygresor (<50 mil och >50 mil), tågresor, bussresor respektive bilresor. Antal användare av Adobe Connect jämfört med antal helårsanställda (HA) och år. Antal mötesminuter i Adobe Connect per användare och år Antal A4-ark kopieringspapper totalt (T) och helårsanställd (HA) och år. 2009 T: 2 183 427 kg HA: 587,6 kg 2015 T: 4 276 010kg HA: 926 kg 2011 349 användare av 4102 HA Cirka 8,5 procent fler användare jämfört med antal HA 2015 1061 användare av 4618 HA Cirka 23 procent fler användare jämfört med antal HA 2011 340 minuter per användare och år 2015 123 minuter per användare och år 2009 T: 42 112 000A4-ark HA: 11 333 A4-ark 2015 T: 18 705 500 A4-ark HA: 4 051 A4-ark Kemikalieanvändning Mängd kemikalier i liter per år Utsläpp i avlopp Inte möjligt att mäta. -- 2009 19 900 liter 2015 17 900 liter Övrigt Antal rapporterade avvikelser/förbättringsförslag 63 rapporterade (varav 14 arbetsmiljörelaterade)

Antal allvarliga avvikelser/förbättringsförslag Antal åtgärdade avvikelser/förbättringsförslag Miljöindikatorer för aktiviteter rörande samverkan med omgivande samhället, materialanvändning i laborativ verksamhet och transporter samt resor till och från arbetet finns inte framtagna. 0 rapporterade 43 åtgärdade (3 avvikelser ej uppklarade och arbete pågår med 3 förbättringsförslag) Arbete pågår

Bilaga 1-Redovisning av kärnindikatorer för miljöprestanda enligt EMAS III Varje kärnindikator består av följande: En siffra A som anger sammanlagd årlig tillförsel/påverkan inom det givna området. En siffra B som anger organisationens sammanlagda årliga produktion.(eftersom universitetet inte tillhör produktionssektorn utan sektorn förvaltning/tjänster anges siffran för produktivitet i antal årsarbetskrafter.) En siffra R som anger förhållandet A/B Område Kärnindikator A B R Energieffektivitet Total direkt energianvändning (MWh). Total förnybar energianvändning av total direkt energianvändning (93 procent) (MWh). 60 386,9 4 618 13,08 56 159,8 4 618 12,16 Materialeffektivitet Total användning av kopieringspapper (ton). Total användning av kemikalier i labverksamhet (ton). 112,233 4 618 0,024 17,9 4 618 0,004 Vatten Avfall Sammanlagd årlig vattenförbrukning (m3). Sammanlagd årlig produktion exklusive farligt avfall fördelad på avfallsslag (ton): 109 945 4 618 23,81 4 618 Materialåtervinning Energiåtervinning Deponi 492,210 484,867 0,107 0,105

Elektronik Osorterat 13,303 24,576 16,629 0,003 0,005 0,004 Biologisk mångfald Utsläpp Sammanlagd årlig produktion av farligt avfall (ton). Markanvändning i bebyggt område (m2). Totala koldioxidutsläpp för tjänsteresor (ton). 23,8 4 618 0,005 294 380 4 618 63,75 4 276 4 618 0,93