Revisionsrapport Granskning av Bisysslor Landstinget Halland 2004-12-10 Anita Andersson Leif Jacobsson
1. Uppdrag...2 2. Revisionsfrågor...2 3. Metod...2 4. Allmänt om bisyssla...3 4.1 Förtroendeskadliga bisysslor...3 5. Resultat...4 6. Sammanfattning...5
1. Uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland granskat förekomsten av bisysslor och befintliga regler. 2. Revisionsfrågor I vilken omfattning anställda i Landstinget Halland har aktuella uppdrag i Bolagsverkets näringlivsregister? Använder eget företag för uppdrag till landstinget t ex konsulttjänster, leverans av material mm? Har landstinget upprättat regler för bisysslor? 3. Metod För att få en bild av anställdas engagemang i företag har uppgifter om ett urval av anställda i Landstinget Halland körts mot Bolagsverkets näringslivsregister. Urvalet omfattar 1230 anställda och representerar olika yrkeskategorier. I bolagsregistret finns följande uppgifter; Firma (registrerat företagsnamn) Företagsform (enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, etc.) Uppdrag eller anknytning till företag (innehavare, delägare, ledamot, suppleant etc.) Materialet bearbetades vidare genom matchning av företagens organisationsnummer mot Landstinget Hallands leverantörsregister. Följande uppgifter har hämtats från landstingets personalregister; Namn Personnummer Befattningsbenämning och organisatorisk enhet/motsvarande
4. Allmänt om bisyssla Riksdagen fattade 2001 beslut om ändring i lagen om offentlig anställning LOA. Ändringen innebär att det fr o m 1 januari 2002 råder förbud mot förtroendeskadliga bisysslor för arbetstagare i kommun, landsting och kommunförbund. Med bisyssla menas varje syssla tillfällig eller permanent som utövas vid sidan av anställningen och som inte är hänförlig till arbetslivet. Det är möjligt att förbjuda en bisyssla som aldrig utövas, där det finns anledning att anta att en arbetstagare står i begrepp att inleda en sådan. Inledningsvis kan också konstateras att ett generellt bisyssleförbud inte är arbetsrättligt hållbart utan varje arbetstagares bisyssla måste prövas för sig. Bestämmelsen i LOA innehåller en föreskrift om att arbetsgivaren på ett lämpligt sätt ska informera de anställda om vilka förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten ur förtroendeskadlig aspekt. 4.1 Förtroendeskadliga bisysslor Det är förbjudet för arbetstagare att ha en förtroendeskadlig bisyssla Arbetsgivaren är skyldig att informera de anställda om vilka omständigheter som kan göra en bisyssla förtroendeskadlig Arbetstagare är, på arbetsgivarens begäran, skyldig att upplysa arbetsgivaren om de bisysslor som arbetstagaren har Om arbetsgivaren bedömer att arbetstagaren har en förtroendeskadlig bisyssla, ska arbetsgivaren förbjuda bisysslan. Ett sådant beslut är inte en förhandlingsfråga enligt medbestämmandelagen. Av allmänna bestämmelser framgår att arbetsgivaren också kan förbjuda arbetstagare att inneha bisyssla som inverkar hindrande på arbetet eller som innebär att arbetstagaren konkurrerar med arbetsgivaren. Ett synsätt vid bedömningen av dessa bisysslor är att arbetstagaren i första hand ska samla sina personliga resurser hos sin huvudarbetsgivare. Enligt bestämmelsen har arbetstagaren en skyldighet att på begäran lämna uppgifter som arbetsgivaren behöver för att bedöma bisysslan. 3
5. Resultat 1 230 sökningar på personnummer i näringslivsregistret gjordes, fördelade per personalkategori enligt nedanstående, av dessa sökningar är 325 personer (26%) registrerade på uppdrag i näringslivsregistret. Personalkategori Antal personer Antal träffar i registret Läkare 691 205 Tandläkare 118 27 Sjukgymnaster 172 23 Psykologer 85 41 Ambulanssjukvårdare 110 20 Upphandlare, ingenjörer 54 9 Matchningen av företagens organisationsnummer mot Landstinget Hallands leverantörsregister visar att Landstinget fakturerats för tjänster från anställdas företag. I ett fall har tjänster köpts till ett större belopp under januari september 2004 (ca 480 000 kr) av anställds företag och där ägaren har heltidsanställning inom landstinget och själv har utfört tjänsten. Det finns risk att skattemyndigheten anser att uppdraget kan betraktas som anställningsförhållande i socialavgiftshänseende. I sådant fall är landstinget skyldigt att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Vidare kan konstateras att i ovanstående fall har inte lagen om offentlig upphandling följts. Landstinget Halland har tagit beslut att direktupphandling får ske upp till 7 basbelopp ca 270 000 kronor. Landstinget har skrivit avtal med flera läkarbolag. Vi har även uppmärksammat att Landstinget Halland slutet vårdavtal med några anställda inom landstinget som har egna företag och som själva utfört tjänsterna. Dessutom har köp av mindre omfattning förekommit från anställdas företag. 4
Landstingsstyrelsen beslöt i 65/1994 under ärende privat vård i Halland om principer för hanteringen av vårdavtal med privata vårdgivare; att konstatera att lagen om läkarvårdsersättning respektive ersättning för sjukgymnastik inte medger anslutning av vårdgivare som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård. Inga fakturor har påträffats där betalningsmottagaren även har attesterat fakturan för landstingets räkning. Det finns ingen enhetlig policy eller rutiner inom Landstinget Halland vad gäller hanteringen av bisysslor. F n förekommer det att förvaltningarna själva har utarbetat rutiner som mer eller mindre följs. 6. Sammanfattning Vår sammanfattning av denna granskning är; att landstinget bör utarbeta övergripande policy för bisysslor att övergripande rutiner för kontinuerlig bevakning och bedömning av bisysslor bör utarbetas att informationen blir klar och tydlig ut till verksamhetschefer och de anställda. 5