Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008



Relevanta dokument
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Ansvar, skuld och förmildrande omständigheter En rapport om våldtäkter med fokus på gärningsmannen

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

rättsapparaten? Eva Diesen

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Behandlingsinsatser. för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

Kriminalvårdens författningssamling

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Utvecklingsseminarium

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Att vara sin egen fiende

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15)

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Behandlingsprogrammet ROS i Kriminalvården


Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Definition av våld. Per Isdal

Vem vill vara ihop med mig då? Varför just jag? Om våld, övergrepp och funktionshinder

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Märta C. Johansson Örebro universitet

Kriminalvårdens författningssamling

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Bilaga A Traumaintervju

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualbrottslingen. monster eller människa? av Ulrica Törning. Jag blev en sådan man jag alltid föraktat. Ingen föds till våldtäktsman

En effektivare kriminalvård

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Kriminalvårdens författningssamling

Definition av våld och utsatthet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Don t worry and don t know

Barn och ungdomar med allvarliga sexuella beteendeproblem

Tonårspojkar som har begått sexuella övergrepp: vad är deras erfarenheter av intima relationer & sex?

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

Lag och rätt. Vecka 34-38

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Unizons valplattform För ett jämställt samhälle fritt från våld.

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Consultus Management Institute

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Personlighetsstörningar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Kognitiv beteendeterapi vid depression

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg

Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

ATTITYDER KRING VÅLDTÄKTSMÄN Skillnader i utbildningsval, kön och ålder? Danijela Sandic Anna Nyström Linda Lundberg

20 frågor om Kriminalvården

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Jämställdhetsutskottet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Policy: mot sexuella trakasserier

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

SMART Utbildningscentrum

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Barn och ungas utsatthet för våld

En studie om behandlares uppfattningar kring behandlingsmetoder för sexualbrottsdömda

Det handlar om kärlek

Transkript:

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008 Elisabeth Kwarnmark Leg psykolog, leg psykoterapeut Nationell samordnare för ROS programmet i kriminalvården elisabeth.kwarnmark@kriminalvarden.se

Perversionens och övergreppens dynamik Trauma Fientlighet Hämnd Risk Perversion - den erotiska formen av hat

Den pedofila handlingen Depression och ångest upplevs som tomhet, leda o vrede Förföljande överjag Förvrängd självbild Oförmåga till relationer Försvarsåtgärder Obehag Trauma Iscensättning av onanifantasier Onanifantasier Omvändning offer/förövare Omvandling aggression/sadism Utvälja och uppvakta barnet/offret

Tre typer av våldtäkt, som är uttryck för Vrede Maktbegär Sadism

Gruppvåldtäktens dynamik Gruppvåldtäkten är en produkt av: Inre motiv En förövare är initiativtagare Makt- och dominansbehov Aggressionsbehov (uppdämd aggression) Emotionellt beroende (tacksamhetsskuld) Gruppdynamik Samhörighet i gänget Offret används som redskap i samspelet med övriga män Socialt behov Flera deltagare gör att var och en känner mindre skuld

Static 99 - Statiska riskfaktorer Tidigare sexbrott Tidigare domar Förekomst av anmälan om icke kontaktsexbrott Förekommer ickesexuellt våld i indexdomen Tidigare ickesexuellt våld Offer känt men utanför familjen Helt okänt offer Manligt offer Ålder Tidigare relationer

Dynamiska Riskfaktorer VRS:SO D1 Sexuellt avvikande livsstil D2 Sexuell tvångsmässighet D3 Övergreppsplanering D4 Kriminell personlighet D5 Kognitiva förvrängningar (inklusive attityder som legitimerar sexuellt våldsbeteende) D6 Interpersonell Aggression D7 Emotionell kontroll-över el underkontroll D8 Brist på Insikt D9 Drogmissbruk D10 Brist på stöd i samhället (socialt nätverk) D11 Frigiven till hög risk situationer D12 Övergreppscykel D13 Impulsivitet D14 Samarbetar ej med samhällets övervakning D15 Behandlingsovillighet D16 Avvikande sexuella preferenser D17 Intimitetsbrister Klinisk bedömning översikt

ROS Relation- och Samlevnadsprogrammet Ett behandlingsprogram utvecklat i Kanada på kognitiv grund Grupp programmet är evidensbaserat och ackrediterat i Sverige sedan 2006 Behandlingen sker både i grupp och individuellt Det individuella ROS planeras upp för ackreditering i oktober 2008

ROS Relation- och Samlevnadsprogrammet Struktur Består av fem behandlingskomponenter Risker, analyser strategier: binder samman Varje komponent innehåller 5-8 teman Man träffas i grupp två ggr i veckan vid 56-60 tillfällen. Sessionens längd är 3 timmar Man träffar psykolog/psykoterapeut individuellt en timme per vecka

Relation och Samlevnad Behandlingskomponenterna är: Kognitiva förvrängningar Relationer, intimitet och social förmåga Empati och förståelse för brottsoffer Känslor och hur man hanterar känslor Sexuellt avvikande fantasier och tändningsmönster

Behandlingsprinciper för ROS-programmet Terapeutisk allians Ett icke konfrontativt förhållningssätt Att utgå ifrån var klienten är och följa gruppen Gruppdynamiken låt deltagarna i första hand påverka varandra Kognitivt förhållningsätt Psykodynamisk förståelse Flexibilitet, flexibilitet och åter flexibilitet

Arbetssätt i ROS-programmet Stimulera diskussioner kring viktiga teman Genomföra olika övningar Genomföra rollspel Klargöra olika typer av fakta Förklara olika teorier och tänkesätt Genomförandet av hemuppgifter Arbeta med sin egen personliga behandlingsplan och frigivningsplan Motivational interviewing

Risker, analyser och strategier: binder samman behandlingskomponenterna Självbiografi Min egen riskanalys Övergreppsanalys Frigivningsplan: konstruktiva strategier

Vanliga kognitiva förvrängningar myter De flesta kvinnor fantiserar om att bli våldtagna

Vanliga kognitiva förvrängningar myter Om ett barn flirtar med en vuxen så betyder det att han eller hon vill ha sex med den vuxne

Komponent Relationer, intimitet och social förmåga Forskningen visar att: Barnaförövare beskriver att övergreppen styrs av behov av bekräftelse, intimitet och närhet. Sexbrottslingar upplever intimitetsbrister och kronisk ensamhet. Sexbrottslingar upplever större brist på intimitet och större ensamhet än andra brottslingar och än icke brottslingar.

Komponent - Relationer, intimitet och social förmåga Exempel på arbetssätt Hur inleder man sexuella relationer?

Komponent - Relationer, intimitet och social förmåga Viktiga diskussioner Hur förhandlar man samtycke i sexuella relationer?

Komponent - Empati och offermedvetenhet Vad är empati? Vad är mina hinder för empati?

Brev Ansvarstagande brev Ett svarsbrev från mitt offer

Utvärdering av ansvarstagande brev Förståelse - Finns det en förståelse i brevet kring de konsekvenser som övergreppet medfört på både primära och sekundära offer? Ansvarstagande - Tar klienten i brevet fullt ansvar för allt han gjort och undviker ursäkter? Känslor - Visar brevet att det finns en förmåga till inlevelse i hur offret mår? Ånger - Uttrycker klienten en ärligt menad ånger i brevet? Reparation - Finns det försök i brevet att rätta till eller reparera situationen?

Komponent Att hantera känslor Hur påverkar känslorna ensamhet skuld skam ångest ilska depression mitt övergreppsbeteende?

Komponent Att hantera känslor Identifiera de känslor som ökar min risk att agera ut i sexuellt våld

Komponent Avvikande sexuella fantasier och sexuell upphetsning Genomföres individuellt Avvikande sexuella fantasier och upphetsning och dess förhållande till sexuellt våld Definiera avvikande sexuella fantasier Definiera avvikande sexuell upphetsning Att hantera avvikande sexuella fantasier och avvikande sexuell upphetsning

Sexualbrottsverksamhet Programförklaring Sju sexualbrottsenheter Härnösand / Viskan Norrtälje / Tillberga Skogome Kristianstad Vä Salberga

Utslussning Vårdkedja: Sluten anstalt, öppen anstalt, frivård Särskilda villkor kan ändras efter behandling och ytterliggare riskbedömning Viktigt att övervakningstiden inte blir förkortad för att behandlingen skall kunna fullföljas i frivården

Är det någon idé med behandling av sexbrottslingar? Återfall utifrån subgrupp av förövare Behandl. Obehandl. Våldtäktsmän 14.0% 42.0% Pedofiler 18.3% 61.9% Blandade förövare 19.6% -- Incestförövare 3.0% -- *p *p <.01.01

Senaste forskning Lösel & Schmucker 2005 Behandlade 10% återfall Obehandlade 16% återfall 37% mindre återfall i den behandlade gruppen 69 studier, 80 oberoende jämförelser mellan behandlade och obehandlade sexualbrottslingar (N= 22,181) Vad fungerar för vem under vilka omständigheter?

Om blottare 2007 dömdes 308 personer för sexuellt ofredande Därav dömdes 169 till böter Det är viktigt att se till specifika riskfaktorer vid sexualbrott och inte till allmän skötsamhet När dom till fängelse inte är möjlig, skall frivårdspåföljd komma ifråga

Lite statistik avseende lagförda för sexualbrott 2007 Fängelse Sk Böter Sexualbrott totalt 845 397 75 208 Sexuellt ofredande 308 32 39 169 (inkl blottning) av dessa dömdes 53 till villkorlig dom varav 12 till samhällstjänst Till rättspsykiatrisk vård dömdes totalt 9 personer för sexualbrott Drygt 12000 anmälningar

ROS Individ För dem som inte kommer ifråga för grupp Allvarliga psykopatiska drag eller allvarliga personlighetsstörningar Annan språkbakgrund men talar engelska De som pga av verkställighetstid faller mellan stolarna I frivården kan det vara svårt att få till stånd en grupp att starta samtidigt särskilt på mindre orter

Kemisk kastrering? Ingen behandlingsmetod Kan användas vid stark sexuell tvångsmässighet Bör då kombineras med annan behandling

Behandling under tvång? Kan öka motståndet ännu mer och försvåra motivationsarbetet Bra metoder för att motivera har visat att många klienter överger motstånd och förnekande av brott Särskilda villkor för exempelvis permissioner påverkas redan nu om klienten vägrar gå i ROS behandling