Mötesbok: primärvårdsstyrelsen ( ) primärvårdsstyrelsen Datum: Plats: Kungshöjd konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg Kommentar:

Mötesbok: primärvårdsstyrelsen (2018-02-01) primärvårdsstyrelsen Datum: 2018-02-01 Plats: Kungshöjd konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg Kommentar:

Dagordning Kallelse Primärvårdsstyrelsen 2018-02-01 Föredragningslista 4 Beslutsärenden 1 Fastställande av föredragningslistan 6 2 Ombyggnad av Närhälsan Nossebro vårdcentral 7 3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen 8 4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 20 5 Säkerhetsredovisning 2017 73 6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen 76 7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV 90 8 Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal 97 9 Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås 99 Delegeringsärenden Redovisning av delegeringsbeslut hyresavtal december 2017 106 Redovisning av delegeringsbeslut anställningar november 2017 108 Anmälningsärenden Protokollsutdrag - 349 2017-12-19 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Ansökan till Vårdval Rehab i Borås kommun från Närhälsan 116 Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås 117 Protokollsutdrag - 167 2017-06-21 hälso- och sjukvårdsstyrelsen,utveckling av Västra Götalandsregionens modell för ordnat införande av nya läkemedel. metoder och kunskapsunderlag 123 Yttrande från Primärvårdsstyrelsen till Diskrimineringsombudsmannen DO 125 Protokollsutdrag 327 2017-11-29 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Begäran från primärvårdsstyrelsen om patientavgift för Närhälsan Online 130 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen 131 Remiss: Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen 141 Protokollsutdrag - 318 2017-12-12 regionstyrelsen, Ändring av AT-tjänstgöringstiden inom Västra Götalandsregionen 152 Protokollsutdrag - 309 2017-12-12 regionstyrelsen, Fördelning av investeringsramar 2018 164 Protokollsutdrag 315 2017-12-12 regionstyrelsen, Vägledning för nämnders och styrelsers arbete 168 Protokollsutdrag - 15 2018-01-10 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Revidering av Krav och kvalitetsbok Vårdval Vårdcentral: utbildningsuppdraget gällande ST-läkare i allmänmedicin 175 Protokollsutdrag - 17 2018-01-10 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Revidering av Krav- och kvalitetsbok för

Vårdval Vårdcentral: avdrag för besök hos annan vårdgivare 176 Protokollsutdrag - 16, 2018-01-10 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Patientavgift för Närhälsan Online 181 Protokollsutdrag - 17 2018-01-06 regionstyrelsen, Kostnadsfri vaccination mot mässlingen, påssjuka och röda hund (MPR) via Vårdval Vårdcentral till utvalda grupper med osäker immunitet 2018 190 Information Närhälsan Online 196 Rapport från verksamheten 197 Arbetsmiljöpolicy 198 Rapport från presidiet 199

primärvårdsstyrelsen (2018-02-01) - PVV 2018-00004-3 Primärvårdsstyrelsen 2018-02-01 Föredragningslista : Primärvårdsstyrelsen 2018-02-01 Föredragningslista 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med primärvårdsstyrelsen den 1 februari 2018 Plats: Kungshöjd konferens, Kaserntorget 11A, Göteborg Tid: Kl. 10:00-16:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Camilla Karlsson, epost@vgregion.se. Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Anmälan om jäv Beslutsärenden 1. Fastställande av föredragningslistan 2. Ombyggnad av Närhälsan Nossebro vårdcentral Diarienummer PVV 2018-00021 Föredagande primärvårdschef Rita Ponerup 3. Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen Diarienummer PVV 2017-00887 Föredragande HR-chef Ulrika Dahl Eriksson 4. Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Diarienummer PVV 2018-00003 Föredragande ekonomichef Per Nyström, HR-chef Ulrika Dahl Eriksson och utvecklingschef Christer Rosenberg 5. Säkerhetsredovisning 2017 Diarienummer PVV 2017-00903 Föredragande säkerhetschef Bengt Hansson Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

primärvårdsstyrelsen (2018-02-01) - PVV 2018-00004-3 Primärvårdsstyrelsen 2018-02-01 Föredragningslista : Primärvårdsstyrelsen 2018-02-01 Föredragningslista Föredragningslista från primärvårdsstyrelsen, 2018-02-01 2 (2) 6. Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Diarienummer PVV 2017-00888 Föredragande kommunikationschef Lena Lundberg 7. Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 Diarienummer PVV 2016-00908 Föredragande kanslichef Hans Lilja 8. Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal Diarienummer PVV 2017-00842 9. Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås Diarienummer PVV 2017-00319 10. Delegeringsärenden 11. Anmälningsärenden Information A. Närhälsan Online Föredragande utvecklingschef Christer Rosenberg B. Rapport från verksamheten Föredragande primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert C. Arbetsmiljöpolicy Föredragande HR-specialist Ulrika Olsson D. Rapport från presidiet Ann-Sofie Alm Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

Denna behandling ' 1 Fastställande av föredragningslistan' har inget tjänsteutlåtande. 1 Fastställande av föredragningslistan - :

2 Ombyggnad av Närhälsan Nossebro vårdcentral - PVV 2018-00021-1 Ombyggnad av Närhälsan Nossebro vårdcentral : Ombyggnad av Närhälsan Nossebro vårdcentral 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2018-01-12 Diarienummer PVV 2018-00021 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Rita Ponerup Telefon: 070-952 06 45 E-post: rita.ponerup@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Ombyggnad av Närhälsan Nossebro vårdcentral Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen beslutar att tillstyrka ombyggnaden av Närhälsan Nossebro vårdcentral. 2. Primärvårdsstyrelsen beslutar att teckna ett hyreskontrakt på 10 år med Hemfosa Fastighets AB enligt tjänsteutlåtande daterat 2018-01-12. Sammanfattning av ärendet Närhälsan Nossebro vårdcentral har ett stort behov av en ombyggnad för att skapa en bättre arbetsmiljö och säkerhet för medarbetarna samt att få en bättre logistik och sekretess för våra besökare. Fördjupad beskrivning av ärendet Vårdcentralen har haft incidenter och inte visat sig uppfylla den säkerhetsnivå Närhälsan eftersträvar varför en ombyggnad är nödvändig. Senaste renoveringen gjordes 1983 varför det görs en total genomgång av vårdcentralen. Vårdcentralen kommer att flytta lab och väntrum, och placera dessa i anslutning till entrén, vilket ger bättre koll på var patienterna befinner sig. Befintligt lab och väntrum byggs om till behandlingsrum. Hela lokalen kommer att få nya ytskikt där mattor och dörrar byts till nya. Klimatet kommer att förbättras, då kyla installeras. Finansiering Närhälsan har fått ett 10-årigt kontrakt med Hemfosa avseende ombyggnaden av vårdcentralen, med en hyra 1160 kr/m2 där vi räknar med att det kan tillkomma ÄTA-arbeten motsvarande max 100 000 kr/år vilket motsvarar 92 kr/m2. Denna ökade hyreskostnad för Närhälsan Nossebro vårdcentral på 435 tkr/år ryms inom befintlig budget. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Rita Ponerup Primärvårdschef Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Tjänsteutlåtande Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-12-29 Diarienummer PVV 2017-00887 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Ulrika Dahl Eriksson Telefon: 0706-735311 E-post: ulrika.e.eriksson@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Primärvårdstyrelsen bifaller förslaget om ny medarbetarpolicy i Västra Götalandsregionen. 2. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande och lämnar det till personalutskottet som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Medarbetarpolicyn ska ersätta flera olika tidigare dokument inom arbetsgivarområdet. Den är en tydlig avsiktsförklaring som anger grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt inom områdena: Hälsa och arbetsmiljö. Kompetensförsörjning. Likabehandling. Lön. I medarbetarpolicyn har även Västra Götalandsregionens ambition att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare inkluderats. Fördjupad beskrivning av ärendet Enligt beslut i fullmäktige ska policies ses över efter fem år. Inom Västra Götalandsregionen har flera olika dokument funnits, kompetensförsörjningspolicy, policy för jämställdhet och mångfald, lönepolicy samt policy för hälsa och arbetsmiljö. Därtill finns en så kallad personalvision 2021. I medarbetarpolicyn så har dessa dokument lagts samman till en policy. Man har därtill förtydligat den enskilde medarbetarens egenansvar samt det extra ansvar som tillkommer om man har ett chefsuppdrag. Att ha ett samlat policydokument för områdena som faller inom arbetsgivaransvaret är bra. Medarbetarpolicyn ska sedan kompletteras med planer och rutiner som är förvaltningsspecifika. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Tjänsteutlåtande Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen Datum 2017-12-29 Diarienummer PVV 2017-00887 2 (2) Beredning Ärendet har beretts inom Närhälsans HR-avdelning. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Ulrika Dahl Eriksson HR-chef Besluten skickas till personalutskottet.hr-strategiska@vgregion för genomförande.

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Remissyttrande Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum 2017-12-29 Diarienummer PVV 2017-00887 Ert diarienummer RS 2017-00684 Personalutskottet Medarbetarpolicy i Västra Götalandsregionen Medarbetarpolicyn är en tydlig avsiktsförklaring som anger grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt. Primärvårdstyrelsen bifaller förslaget om medarbetarpolicy. Närhälsan Västra Götalandsregionen Ann-Sofie Alm Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag 63 2017-12-06 personalutskottet, Beslut remissprocess för reviderade personalpolicyer 9 (16) Protokoll från personalutskottet, 2017-12-06 63 Beslut remissprocess för reviderade personalpolicyer Diarienummer RS 2017-00684 Beslut 1. Personalutskottet beslutar att remiss går ut till samtliga styrelser och nämnder i Västra Götalandsregionen Sammanfattning av ärendet Styrande dokument ska enligt rutinen för styrande dokument revideras minst vart femte år. I enlighet med den rutinen reviderar koncernkontoret Kompetensförsörjningspolicyn lönepolicyn policyn för jämställdhet och mångfald och policyn för hälsa och arbetsmiljö samt försöker föra dessa samman med personalvision 2021 Detta tjänsteutlåtande hanterar beslut av remissförfarandet av huvudärendet, Revidering av personalpolicyer. Beslut om reviderade policyer tas efter remissförfarandet. Koncernkontoret har under våren 2017 i samarbete med förvaltningsrepresentanter utvärderat de aktuella policyerna och personalvision 2021. Under hösten har en arbetsgrupp producerat ett utkast med utgångspunkt i vårens utvärdering och enligt rutin för styrande dokument. Remissutgåva är bifogat, Medarbetarpolicy 0.94. Enligt rutinen för beslut av styrande dokument ska policydokument beslutas av regionfullmäktige föregånget av remiss till styrelser och nämnder. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga Medarbetarpolicy 0.94 Skickas till För genomförande: Martin Levin, martin.levin@vgregion.se för vidare utskick till: Koncernkontoret Koncernstab HR för kännedom Samtliga styrelser och nämnder för besvarande av remiss Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Remissbrev medarbetarpolicy 1 (2) Remissbrev medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen Datum 2017-12-13 Diarienummer RS 2017 00684 Följande nämnder och styrelser önskas yttrande från: Alla styrelser och nämnder i Västra Götalandsregionen Remiss: medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen Enligt beslut i fullmäktige ska policyer ses över efter fem år. Kompetensförsörjningspolicy, Lönepolicy, Policy för jämställdhet och mångfald samt Policy för hälsa och arbetsmiljö (RS 3433-2014) har därför setts över och reviderats under 2017. Regionstyrelsen har dessutom beslutat att i samband med denna revidering ska det prövas om de kan föras samman med Personalvision 2021. Uppdraget har genomförts av en grupp som består av sex representanter från Koncernstab HR(en representant per policy samt en samordnare och en administratör) samt en representant vardera från Koncernstab kommunikation och externa relation samt Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp, avdelning verksamhetsuppföljning. Arbetet inleddes med en utvärdering av nuvarande policyer inkl personalvision 2021. Utvärdering skedde genom workshops och intervjuer med chefer och stabsfunktioner på utförarförvaltningar. Förtydligande av strukturen i policydokumentet Dokumentet är indelat i avsnitt som motsvarar de tidigare separata policydokumenten. Innehåll i personalvision 2021 som ansetts relevant och ligger i linje med vad en policy ska innehålla, har också inkluderats. Det inleds med arbetsgivarlöftet och ambitionen att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare och innehåller i övrigt förhållningssätt och värderingar som är övergripande och oberoende av delavsnitten. Vi har arbetat utefter fastställda rutinen Rutin för Västra Götalandsregionens regiongemensamma styrande dokument. Här står att En policy är en avsiktsförklaring, som anger grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt som gäller för regionens egna verksamheter. Vi har i möjligaste mån hållit oss till detta och skalat bort detaljer som mer hör hemma i riktlinjer och rutiner. Vi har tagit hänsyn till ändringsförslag och rekommendationer som framkommit under utvärderingsarbetet. Där det är möjligt har vi ett Du och tillsammans - perspektiv för att förtydliga att förhållningssätt och värderingar gäller var och en. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Remissbrev medarbetarpolicy 2 (2) Andra viktiga utgångspunkter vi haft är att vi står för alla människors lika värde och att vi är alla medarbetare i första hand och en del av oss har även uppdrag som chef. Yttrandet lämnas till personalutskottet.hr-strategiska@vgregion.se senast 2018-03-09 Frågor om förslaget besvaras av Martin Levin 0702 208 504, martin.levin@vgregion.se Enligt uppdrag Eva Johansson Chef enhet Arbetsvillkor, Koncernstab HR Bilaga Förslag till medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen, remissutgåva ver 0.94

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Medarbetarpolicy 0.94 Beslutad av: Regionfullmäktige, 2018 - MM - DD Diarienummer: RS 2017-00684 Giltighet: från 2018 - MM - DD till 2023 - MM - DD M ed a rb eta r p ol i cy Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab HR Dokumentet ersätter : Personalvision 2021, Kompetensförsörjningspolicy, Lönepolicy, Policy för jämställdhet och mångfald och P olicy för hälsa och arbetsmiljö

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Medarbetarpolicy 0.94 2 Inledning Du som medarbetare i Västra Götalandsregionen ska känna dig uppskattad, trivas med ditt arbete och få möjlighet att visa och utveckla din kompetens. Det är avgörande för hur bra vi lyckas med vårt uppdrag att bidra till ett gott liv för invånarna i Västra Götaland. Det ställer krav på oss att förnya oss, utveckla vår organisation och utveckla våra arbetssätt. Nöjda medarbetare bidrar dessutom till ambitionen att Västra Götalandsregionen ska bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Västra Götalandsregionen står för alla medarbetares lika värde. Tillsammans skapar vi arbetsplatser där medarbetarna mår bra, vill utvecklas och känner sig trygga. Vi respekterar varandra och vårt arbetssätt präglas av öppenhet, samarbete och dialog. Denna medarbetarpolicy vänder sig till samtliga medarbetare i Västra Götalandsregionen. Den beskriver grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt inom hälsa och arbetsmiljö, likabehandling, kompetensförsörjning och lön. Policyn är gemensam för samtliga styrelser, nämnder och bolag inom Västra Götalandsregionen och ersätter Personalvision 2021, Policy för hälsa och arbetsmiljö, Policy för jämställdhet och mångfald, Kompetensförsörjningspolicy och Lönepolicy.

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Medarbetarpolicy 0.94 3 Hälsa och arbetsmiljö Västra Götalandsregionens verksamheter ska kännetecknas av arbetsglädje, bidra till ett hållbart arbetsliv och ge förutsättningar för goda levnadsvanor. Vi ska främja hälsa med arbetsplatsen som utgångspunkt genom goda arbetsvillkor, ett gott arbetsklimat och förutsättningar för personlig och professionell utveckling. Så skapar vi hälsofrämjande arbetsplatser som bidrar till ett tryggt arbetsklimat fritt från kränkande särbehandling. Som medarbetare i Västra Götalandsregionen medverkar du i att utveckla verksamheten lyfter du styrkor samt påtalar brister och behov i arbetsmiljön bidrar du till konstruktiva lösningar i hälso- och arbetsmiljöarbetet bryr du dig om din egen hälsa är du uppmärksam på hur dina kollegor mår. Har du även uppdrag som chef i Västra Götalandsregionen har du god kunskap om hälsa och arbetsmiljö arbetar du strategiskt och systematiskt för god hälsa och bra arbetsmiljö utifrån ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv integrerar du hälso- och arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten gör du det möjligt för medarbetarna att vara delaktiga i arbetet med verksamhetens mål, resultat och utveckling.

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Medarbetarpolicy 0.94 4 Kompetensförsörjning Västra Götalandsregionen ska attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Vi ska kontinuerligt förbättra oss och skapa möjligheter till karriär, utbildning, utveckling och forskning. Vi är dessutom en av Sveriges största arbetsgivare, vilket gör att du som medarbetare har möjlighet att utvecklas genom nya arbetsuppgifter och nya arbetsplatser. Som medarbetare i Västra Götalandsregionen använder, anpassar och utvecklar du din kompetens i takt med verksamhetens behov, mål och uppdrag för du en dialog med din chef om vad du behöver för att utvecklas medverkar du till att din och dina kollegors kompetens används på bästa sätt. Har du även uppdrag som chef i Västra Götalandsregionen upprättar du en kompetensförsörjningsplan för verksamheten tar du ansvar för att genomföra och följa upp aktiviteter och handlingsplaner samt återkoppla resultat identifierar och kommunicerar du vilken kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag för du en regelbunden dialog med dina medarbetare för att identifiera deras utvecklingsbehov ger du dina medarbetare goda förutsättningar att utvecklas.

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Medarbetarpolicy 0.94 5 Likabehandling Västra Götalandsregionen ska ha en jämlik och inkluderande arbetsmiljö. Våra arbetsplatser ska vara fria från diskriminering och trakasserier. Vi möter varandra respektfullt och med ömsesidig öppenhet. Som medarbetare i Västra Götalandsregionen respekterar du och tar tillvara andras förmågor och olikheter medverkar du aktivt i arbetet med likabehandling motverkar du alla former av diskriminering och trakasserier reflekterar du över dina och andras uppfattningar, värderingar, förhållningssätt och handlingar ur ett likabehandlingsperspektiv. Har du även uppdrag som chef i Västra Götalandsregionen är du en förebild när det gäller likabehandling arbetar du förebyggande och främjande för att motverka alla former av diskriminering och trakasserier har du god kunskap om normer och är medveten om hur de påverkar dig och andra ansvarar du för att undersöka, analysera, åtgärda och följa upp arbetet med likabehandling.

3 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00887-2 Remiss Medarbetarpolicy för Västra Götalandsregionen : Medarbetarpolicy 0.94 6 Lön Västra Götalandsregionen har en gemensam lönepolitik som ska bidra till att vi kan rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Lönerna ska vara jämställda och konkurrenskraftiga samt stödja karriärutveckling. Vi har individuell lönesättning som premierar goda arbetsresultat och bidrar till att vi uppnår målen för verksamheten. Vi integrerar lönebildningen i budget- och verksamhetsplaneringen och bedriver det lönepolitiska arbetet på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Som medarbetare i Västra Götalandsregionen arbetar du för att nå målen för din verksamhet känner du till grunderna i lönepolitiken deltar du i dialogen om verksamhetens lönekriterier påverkar du din löneutveckling genom att utveckla din kompetens och förbättra ditt arbetsresultat. Har du även uppdrag som chef i Västra Götalandsregionen tar du ansvar för lönesättningen inom din verksamhet och agerar utifrån Västra Götalandsregionens lönepolitik informerar du dina medarbetare om grunderna i lönepolitiken arbetar du fram och förankrar verksamhetsspecifika lönekriterier i dialog med dina medarbetare har du lönesamtal med dina medarbetare ansvarar du för att lönesättningen är fri från diskriminering samarbetar du med andra chefer så att lön inte används som ett omotiverat konkurrensmedel inom Västra Götalandsregionen.

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Tjänsteutlåtande Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2018-01-08 Diarienummer PVV 2018-00003 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Per Nyström Telefon: 0700-824622 E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till primärvårdstyrelsen Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner årsredovisningen för vårdvalsverksamheten. 2. Primärvårdsstyrelsen översänder årsredovisningen till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Årsredovisning 2017 för vårdvalsverksamheten har upprättats i enlighet med gällande instruktioner upprättade av koncernkontoret. Enligt tidplanen ska årsredovisningen vara registrerad och klar i regionens rapporteringssystem den 2 februari 2018. Beredning Information om årsredovisningen 2017 ges till de fackliga parterna vid centrala samverkansgruppens möte samt Kommunals MBL-möte den 22 januari 2018. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Per Nyström Ekonomichef Bilaga Preliminär Årsredovisning för vårdvalsverksamheten 2017. Besluten skickas till Regionstyrelsen, rapport@vgregion.se. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Datum 2018-01 - 19 Diarienummer PVV 2018-00003 Årsredovisning Närhälsan vårdval Helår 2017 Närhälsan vårdval Årsredovisning Helår 201 7

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 6 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...6 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...7 2.3 Verksamhetens miljöarbete...8 2.4 Folkhälsa...9 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...9 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...10 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017...11 2.8 Systematiskt förbättringsarbete...12 2.9 Inköp...12 3 Mål och fokusområden... 13 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...13 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1.2 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...13 3.1.2.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar...13 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...13 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...13 3.2.1.1 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...14 3.2.1.2 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...15 3.2.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas...15 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...16 3.2.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården...18 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...19 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...19 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...21 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...21 3.2.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården...22 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 2(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 3.3 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna...24 3.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...24 3.3.1.1 Satsa på ledarskap...25 3.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt...26 3.3.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...27 3.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...27 3.3.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller...27 3.3.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro...28 4 Personal... 29 4.1 Chefsförutsättningar...29 4.2 Sjukfrånvaro...29 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...31 5 Ekonomiska förutsättningar... 35 5.1 Ekonomiskt resultat...35 5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård...39 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...39 5.3 Eget kapital...40 5.4 Investeringar...41 6 Bokslutsdokument och noter... 42 7 Övrig rapportering... 43 7.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige...43 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...43 Bilagor Bilaga 1: Bokslutsrapporter 1712 Bilaga 2: Noter 1712 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 3(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 1 Sammanfattning Närhälsan driver 104 vårdcentraler, 112 barnavårdscentraler, 21 jourcentraler och 65 rehabmottagningar. I slutet av året startade Närhälsan Online, en digital mottagning för nybesök till läkare. Närhälsan har 92 procents telefontillgänglighet. Vi ligger nu bättre till än det privata kollektivet och högt över riksgenomsnittet. För tid till läkare inom sju dagar ligger Närhälsan fortsatt stabilt på 91-92%. I årets kundenkät förbättrades resultatet i alla dimensioner. 92% av vårdcentralsbesökarna var nöjda med sitt besök och 98 procent var nöjda med besökt på rehabmottagningen. Den totala produktionen har ökat med totalt ca 121 000 besök, eller 3,6%, jämfört med 2017. 100 000 (+3,9%) av dessa är på vårdcentral och 21 000 (+2,6%) besök är inom rehab. Största delen av vårdcentralernas ökning hänförs till extern provtagning och ny rutin. Närhälsans vårdcentraler hade vid årsskiftet 980 000 listade patienter vilket är något fler än 2016. Närhälsan har trots detta minskat sin marknadsandel till 58,1% (2016: 58,8%) till följd av en ökad befolkning i regionen. Målet i Närhälsans marknads- och etableringsstrategi om 60% marknadsandel innebär att antalet listade bör öka med drygt 20 000 listade årligen Antalet nettoårsarbetare inom vårdcentral har ökat med 155 till 3023. Anledningarna är bland annat ett ökat uppdrag vad gäller vårdplanering kopplat till en säker utskrivning från sjukhus, ett ökat fokus på hembesök samt uppgiftsväxling till exempelvis undersköterskor. Inom rehab har antalet årsarbetare ökat med 36 till 666. Detta är i huvudsak kopplat till ökad produktion. Primärvårdsstyrelsen totalt visar för 2017 ett resultat på +26,0 mnkr, vilket utgör 0,6 % av omsättningen. Resultatet är bättre än budgeten för 2017 som var på +3 mnkr och 7,8 mnkr sämre än 2016 års resultat. Resultatet för 2017 före avkastningskravet till ägaren på 25 mnkr uppgår till 51 mnkr, vilket utgör 1,1 % av omsättningen. Vårdcentralerna visar för helåret 2017 ett resultat på +10,4 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget på +2,0 mnkr och 7 mnkr sämre än 2016 års resultat. Rehab visar för helåret 2017 ett resultat på +15,2 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget som var på +1,0 mnkr och 1,2 mnkr sämre än 2016 års resultat. Den ökade produktionen har inneburit att resultatet överträffat budgeten. Vi har under året haft stort fokus på att alla enheter ska ha en ekonomi i balans. Alla enheter med prognostiserat underskott har haft krav på sig att ta fram handlingsplan Närhälsan vårdval, Årsredovisning 4(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 med åtgärder i syfte att få en ekonomi i balans. Primärvårdsstyrelsen följer noga utvecklingen för samtliga vårdcentraler. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 5(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Tre händelser under året 1. Närhälsan Online Närhälsan Online för nybesök till läkare startade strax före jul 2017. Nästa steg i arbetet är att kunna erbjuda ett helhetskoncept av digital vårdtjänster i kombination med fysiska besök. 2. Medarbetarundersökningen och sjukfrånvaron Verksamheten genomförde en medarbetarundersökning under hösten 2017. Vi har en hög svarsfrekvens på 76,8 %. Våra styrkor är att medarbetarna uppfattar att de är väl insatta i verksamhetens mål och vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen. Man är nöjd med relationen till närmaste chef och känner trivsel och gemenskap på arbetsplatsen. Områden som vi behöver förbättra är utrymme för reflektion i arbetet och möjlighet till återhämtning. Sjukfrånvaron har sjunkit under 2017 med knappt en halv procent vilket är mycket glädjande. 3. Omställningen Omställningen är naturlig del i förvaltningens arbete och vi ser oss som en drivande samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Exempel på arbete med omställningen som sker: Har rekryterat 40 sjuksköterskor för samordnad vårdplanering inför den nya lagstiftningen om trygg och säker utskrivning från slutenvården. Vi driver närsjukvård över regionen med hembesöksenheter och mobila enheter Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård samt regionala grupperingar. Tre utmaningar under året 1. Listning I marknads- och etableringsstrategin har vi ett mål på att inneha 60 procent av marknaden 2022. Det innebär att 20 000 invånare behöver ansluta sig till våra vårdcentraler per år. Utmaningen står framförallt i att ta befolkningsökningen. 2. Kompetensförsörjning Det är svårt att rekrytera då det råder brist på flera yrkeskategorier, exempelvis psykologer, Astma/KOL sjuksköterskor, diabetessjuksköterskor och fysioterapeuter. Till följd av den nationella brist som finns på specialister i allmänmedicin har vi höga hyrläkarkostnader. Något som vi arbetar med för att få ned via exempelvis arbetet med "Fler läkare i Närhälsan". 3. Tillgänglighet Trots goda siffror på telefontillgänglighet och tid till läkare inom sju dagar är tillgängligheten en ständig utmaning för oss. Exempel på lösningar som vi erbjuder är fler digitala tjänster samt smarta koncept för drop-in mottagningar. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 6(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Behov av kompletterande beslut 1. Fler ST-läkartjänster En stark ökning behövs jämfört med nuläge på grund av stora pensionsavgångar och ökande förväntningar och behov utifrån befolkningsökningen. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. 2. Ökat antal PTP-platser (praktisk tjänstgöring som psykolog) För att möta den rådande bristen på psykologer. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall Utfall VG Primärvård dec-17 dec-17 2016 2017 Läkarbesök 1 218 233 1 200 000 1 251 964 1 218 233 Sjuksköterskebesök 1 134 234 1 100 000 1 109 838 1 134 234 Besök beteendevetare 89 346 95 000 94 748 89 346 Övriga besök 220 979 100 000 106 532 220 979 Totalt VG vårdcentraler 2 662 792 2 495 000 2 563 082 2 662 792 exkl tfn läk Digitala kontakter läkare 386 362 385 000 387 083 386 362 Totalt VG vårdcentraler 3 049 154 2 880 000 2 950 165 3 049 154 inkl tfn läk Rehab: Besök 650 794 650 000 636 023 650 794 fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut 123 593 115 000 117 501 123 593 *Besök övriga vårdgivare 3 661 3 000 3 395 3 661 Totalt Rehab vårdval 778 048 768 000 756 919 778 048 Totalt 607 3 827 202 3 648 000 3 707 084 3 827 202 Produktion Vårdval Hela Vårdvalets produktion har ökat med totalt ca 121 000 besök, eller 3,6%, jämfört med 2017. Största delen av denna ökning hänförs till extern provtagning och ny rutin under hösten 2017. Vårdval Vårdcentral Totalt har produktionen ökat med 100 000 besök, eller 3,9%, jämfört med 2016. En stor del av denna ökning hänförs till nya rutiner för extern provtagning. I bedömning av ökningen mot 2016 bör hänsyn tas till att vi under 2016 stängde fem vårdcentraler. Läkare: Läkarbesöken har minskat ca 33 000 (2,6%). Detta är ett förhållandevis bra resultat med tanke på att Närhälsan under 2017 hade fem färre vårdcentraler än föregående år. Sjuksköterskor: Sjuksköterskebesök har ökat med 24 400 (2,2%), Detta är ett mycket bra resultat trots fem Närhälsan vårdval, Årsredovisning 7(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 färre vårdcentraler än 2016. Samtidigt har det skett en viss ökning av antalet anställda sjuksköterskor, framförallt under andra halvåret. Övriga besök: Övriga besök har ökat med 114 000 (107%). En orsak till ökningen är uppgiftsväxling från sjuksköterska till undersköterska. Den största orsaken är dock den nya rutinen för registrering av besök för extern provtagning som infördes under september 2017. Antalet anställda undersköterskor har ökat under året. Beteendevetare: Antal besök hos beteendevetare har minskat med ca 5000 besök, eller drygt 5%. Stängning av fem vårdcentraler 2016 har påverkat. Antalet anställda PTP-psykologer har ökat inom gruppen beteendevetare. Dessa kräver handledning av erfarna psykologer och tar därmed färre patienter. Rehab Totalt har produktionen ökat med 21 000 besök, eller 2,8%, jämfört med 2016. Fysioterapeuter och Arbetsterapeuter: Fysioterapibesök har ökat med 14800, och arbetsterapibesök med 6 100 trots stora omstruktureringar genom Krav- och kvalitetsboken 2017. Fortsatt arbete med hållbara flöden och förbättringsprojekt är sannolikt orsaken. 2.3 Verksamhetens miljöarbete Nedan följer återkoppling utifrån ansvar i miljöplan 2017-2020. Närhälsan tar fram en egen handlingsplan kopplat till VGR:s miljöplan. Transporter Alla inköp av fordon sker via Regionservice. Energi Mål 3: Närhälsans verksamheter arbetar aktivt med minskad energianvändning som en del i Miljödiplomeringen. Mål 5: Tillsammans med Västfastigheter och tre stora fastighetsägare har ett projekt startats för att hitta metoder för energieffektivisering i förhyrda lokaler. Produkter och avfall Mål 6d: Närhälsan använder sig av Tage som en del i återanvändning av möbler Omklädning av möbler istället för inköp av nya inventarier. I samband med byggprojekt görs genomgång av vilka möbler som är aktuella för omklädning. Mål 6g: Närhälsans verksamheter arbetar aktivt med återvinning som en del i Miljödiplomeringen. På Närhälsans- och folktandvårdens utbildning för nya miljöombud har vi en praktisk återvinningsövning. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 8(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Kemikalier Mål 9b,c,d,e,f,g: Vi arbetar ständigt med substitution av kemiska ämnen och flaggar för dessa ämnen i Klara kemikaliehanteringssystem Läkemedel Aktiviteter som leder till rationell användning av antibiotika Närhälsan arbetar utifrån regionala Stramas riktlinjer för att minska förskrivningen i av antibiotika i enlighet med Krav- och Kvalitetsboken. Bland annat innebär detta kontaktläkare på varje vårdcentral, besök av Strama-läkare, dialog om förskrivning på enhets- och förskrivarnivå. Antal antibiotikarecept per 1000 listade har minskat kontinuerligt under ett antal år. Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat Vi har i görligaste mån utmönstrat miljöbelastande preparat. När det gäller läkemedel följer vi VGR:s förteckning över rekommenderade läkemedel. 2.4 Folkhälsa Närhälsans vårdcentraler har deltagit i lokala folkhälsoråd i enlighet med respektive närområdesplan. Under 2017 har regionuppdraget kopplat till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementerats i Närhälsan. Detta har genomförts med ett fokusområde per kvartal för de fyra levnadsvanorna tobak, fysisk aktivitet, kost och alkohol. Därutöver har Närhälsans verksamheter arbetat med bland annat stress- och sömnskolor. Implementeringen av Hälsolyftet, den evidensbaserade metod för arbete med livsstilsfaktorer som används i förvaltningen har fullföljts under 2017. På BVC arbetar man med folkhälsofrågor enligt det nationella programmet. 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård För Närhälsan, liksom för hälso- och sjukvården i stort gäller prioriteringsordningen i den Etiska plattformen i HSL, från 1995. Människorättsprincipen. Solidaritet och behov. Kostnad och effekt. Vi kan notera att utvecklingen av ersättningssystemen i vårdval vårdcentral, Krav och Kvalitets-boken, sedan 2009, skapat en situation där lands- och glesbygdsvårdcentraler, liksom vårdcentraler i socialt belastade områden (med högt Care Need Index) har upp till 3-4 gånger fler distriktssjuksköterskor/sjuksköterskor per listad eller listningspoäng och upp till två gånger så hög läkarbemanning, som stadsvårdcentraler med en genomsnittsbefolkning avseende ålder, etnicitet och socioekonomi. I städerna är konkurrensen mellan privata och offentliga vårdcentraler som hårdast, med hög omsättning på listade, matematiskt byts en stadsvårdcentrals population av listade ut helt på Närhälsan vårdval, Årsredovisning 9(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 4-5 år. Tillgängligheten bland privata och offentliga vårdcentraler är här som sämst, missnöjet som störst i kundenkäter och en hög förekomst av straff- och otrohetsavgifter. Det är också i städerna som de nationella privata onlinemottagningarna har sin största kundkrets, som ökar. Detta skapar en ytterligare press på stadsvårdcentraler med redan sviktande ekonomi, som får betala ytterligare straff- och otrohetsavgifter och som åtgärd håller nere personalstyrkan till ett minimum. Detta tillsammans med Krav- och kvalitetsbokens frånvaro av reella kvalitetsmått, enbart läsbar registrering, har skapat en registreringskultur och inte en förbättrings- och förändringskultur. Den medicinska kvaliteten utifrån socialstyrelsens riktlinjer och målnivåer för exempelvis diabetes och astma/kol är inte i fokus. Det gör att den medicinska kvalitetens variation mellan enheterna är mycket stor i VGR. Vårdvalet i VGR har, så här långt, medverkat till en ojämlik vård över regionen. Med olinebaserad invånarguide/webbtriagering, onlinemottagning med såväl nybesök som uppföljande besök av olika yrkeskategorier, asynkrona besök, chattforum, distansmonitorering (även kallat hemmonitorering) för de svårast sjuka och våra invånare med kronisk sjukdom, samt inte minst kombination av dessa verktyg med fysiska besök för de med störst behov, ter sig vara det som kan rädda en jämlik och god hälso- och sjukvård de närmaste 10-15 åren. Närhälsans verksamheter arbetar med inriktning vård på lika villkor enligt gällande styrdokument och vårdvalens Krav och kvalitets-böcker. Utmaningar är att bemanna våra verksamheter med rätt kompetenser utanför storstadsområdena. När det gäller jämställdhet följs våra verksamheter så långt möjligt upp med redovisning för män respektive kvinnor. Närhälsan planerar att delta med flera verksamheter i VGR:s projekt för personcentrerat arbetssätt. Pilotprojekt Personcentrerat arbetssätt har genomförts på tre enheter, en vårdcentral, en jourcentral och en rehabenhet under 2018 och ett organiskt införande påbörjas under 2018. Medborgardialoger pågår i allt fler av våra verksamheter genom bland annat patientråd vilket tillför viktig information för utveckling. Nationella patientenkäten liksom Närhälsans egen kundenkät är också underlag för utveckling och förbättring. 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Personsäkerhet Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat totalt ca 160 ärenden varav drygt 60 rör personsäkerhet. Dessa händelser har stor variation vad gäller allvarlighetsgrad och omfattning och kan utgöras av allt från verbala hot till misshandel. Inslag av hedersrelaterat våld och effekter av social oro samt gängkriminalitet finns bland behandlade ärenden. Antalet ärenden som gäller personsäkerhet under 2017 är något fler än under 2016. Cirka 650 personer inom Närhälsan har genomgått personsäkerhetsutbildning under 2017. Ett arbete med införande av datorbaserat uppmärksamhetslarm pågår. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 10(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Fysisk säkerhet Närhälsans riktlinjer för fysisk säkerhet har uppdaterats med tydligare krav på bl. a tillgång till larm och zonindelning av mottagningar. Att arbeta utifrån standardiserade koncept, både vad gäller lokal- och säkerhetsfunktioner är under utveckling. Inventering av fastighetsbundna säkerhetsanläggningar har slutförts under året och ett projekt för överlämning av ansvaret för dessa till Västfastigheter pågår. Cirka 600 personer har genomgått utbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Uppföljning av respektive enhets systematiska brandskyddsarbete görs årligen. Informationssäkerhet Tre större och ett antal mindre driftstörningar rörande IT och telefoni har inträffat under året. De större hade stor påverkan på verksamhet, patienter och förtroendet för verksamheten. Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat drygt tio ärenden rörande otillåten journalåtkomst. Införande av ett verktyg för systematisk logganalys, har påbörjats under året. Krishantering och kontinuitetsplanering Närhälsans TiB-funktion (Tjänsteman i beredskap) har hanterat ett trettiotal ärenden under året. Driftsstörningar och liknande händelser har påvisat behov av en utvecklad kontinuitetsplanering. Arbete pågår med utveckling av förvaltningsgemensamma och lokala kontinuitetsplaner men tyvärr i långsam takt. Större händelser under året Efterförlopp efter bussolycka i Hälsingland (skolbarn från Mark) i april Ett tjugotal fall av bedrägerier mot mestadels äldre människor (utreds av Polisen) Power Big Meet i Lidköping i juli EU-toppmötet i Göteborg i oktober 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Kontroll samt åtgärder avseende omhändertagande av risker har genomförts under året i enlighet med plan för intern kontroll 2017. Styrelsen har erhållit rapporter i april samt oktober. I samband med årsredovisning informeras styrelsen om vilka av riskerna som bedömts vara åtgärdade eller nedgraderade och inte behöver överföras till plan 2018. I arbetet med den interna kontrollen har uppmärksammats behovet att ifrågasätta såväl ändamålet som följsamheten till de kontroller som finns angivna i anvisningar och riktlinjer. Arbetet med intern kontroll har också under året blivit mer inkluderat i det löpande arbetet med bland annat säkerhet och riskanalys och på så sätt blivit en del i förbättring av säkerhetskulturen. Genom att styrelsen engagerat sig i framtagandet av planen samt åtgärder med anledning av denna har samspelet mellan politiker och tjänstemän i strategiska frågor blivit tydligare. Det gäller också samspelet avseende politiska styrdokument och lagar. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 11(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 2.8 Systematiskt förbättringsarbete Närhälsan har sedan starten av den nya organisationen 2012, med en sammanhållen offentlig primärvård i Västra Götalandsregionen, arbetat med utvecklande av ett systematiskt förbättringsarbete. Affärsplanen är förvaltningsledningens instrument för att implementera strategier, fokusområden och prioriterade aktiviteter i organisationen. Till dessa är kopplade sju huvudindikatorer och ett stort antal indikatorer vi följer i våra olika verksamheter. Förvaltningsledningen har möte varannan vecka på vilken den stående punkten Förbättringstavlan ( Dash-board) 30 min är avsatt till att systematiskt följa upp prioriterade aktiviteter och indikatorer. Detta görs på motsvarande sätt i ledningsgrupper och ute på mottagningarna. Sex områden har varit i fokus 2017; tillgänglighet, Kvalitet, bemanning, kundnöjdhet, produktion och listningsutveckling. Dessa områden redovisas under respektive punkt i denna årsrapport. 2.9 Inköp Information av koncerninköp till Närhälsans förvaltningsledning har genomförts i oktober 2017. Planering för fortsatt arbete på områdesnivå pågår inför 2018. IS/IT-objektet tillhandahåller inte systemstöd och vi har därmed inte aktuell data per helår 2017. Analys baseras på delårsinformation per augusti. Närhälsan redovisar en leverantörstrohet på ca 80 % - i nivå med VGR totalt. Närhälsan visar hög grad av följsamhet till beställningsbart material via Marknadsplatsen. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 12(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan leasar samtliga bilar via Regionens Fordon, dessa är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. Kartläggning av verksamhetens leasingbilar pågår för att på sikt kunna minska antalet fordon. Utveckling av arbetssätt och tjänster pågår där digitala medier bidrar till att minska resandet och med bibehållen kvalitet. Antalet körda km i leasade fordon är högre (knappt 7000 mil) för 2017 jämfört med tidigare år. Orsaken till det beror dels på förändrad organisation (jämförelse över år blir felaktig) samt att fler hembesök har genomförts. Totalt sett har antalet körda km ökat med 15% men antalet resor med inrikes flyg har minskat med 39%. 3.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samband med ny- och ombyggnadsprojekt arbeta för att återanvända inventarier och utrustning i så hög grad som möjligt. I samband med varje byggprojekt sker. genomgång av vilka inventarier som kan återbrukas inom förvaltning eller via TaGe. Verka för att leverantörer minskar emballage och sampackar/samdistribuerar i större utsträckning. PÅGÅR i samband med utrustningsplanering och upphandlingsprojekt. Fortbildning av förvaltningens miljöombud har genomförts under hösten. Tema för årets konferens var avfall och återbruk. Sedan något år tillbaka är kostnaden för att skicka flergångsmaterial till regionens sterilcentraler nästan dubbelt så hög som att köpa engångsmaterial via Marknadsplatsen. Tyvärr påverkar detta såväl avfallsmängder som Regionens miljömål negativt. 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom nedanstående pågående insatser: Närhälsan vårdval, Årsredovisning 13(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Stödjer vårdcentraler som väljer triagemodellen och stegvis vård för att öka fokus på patientens behov och snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa. Stödjer och arbetar med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Följa upp flöde och åtgärder vid triagering vid psykisk ohälsa och uppmärksamma existerande personella resurser samt framtida behov. På Närhälsans intranät tillhandahålls fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Formulera en basstruktur till hjälp för medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, synliggör vem som gör vad och hur vid frågeställningar rörande psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Samarbetar nära med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Närhälsan deltar med tre vårdcentraler i regionens satsning på barn och unga genom ett tilläggsuppdrag. Medverkar vid framtagandet av samt implementera nya regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. Introducerat internetbaserad KBT-behandling. Deltar i regionens kompetensförsörjningsarbete för psykologer. 3.2.1.1 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna I affärsplanen 2016-2018 inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård. Vi genomför de regionala psykiatriplanerna genom bland annat: Triageprojektet inrymmer även triagering av medborgare med psykisk ohälsa och projektet fortsätter 2016 för att implementeras på samtliga vårdcentraler. PÅGÅR Tre av Närhälsans vårdcentraler har fått tilläggsuppdrag Barn och unga med psykisk ohälsa inför 2017. PÅGÅR Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa. PÅGÅR Psykosocialt team utvecklas i områden med hög andel psykisk ohälsa. PÅGÅR Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. PÅGÅR Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. PÅGÅR Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress, samt: Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat framför allt till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter Närhälsan vårdval, Årsredovisning 14(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. PÅGÅR Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR 3.2.1.2 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa I affärsplanen 2016-2018 inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård. Vi stärker första linjens förmåga genom att (ingår även punkterna som inryms under 3.3.1): Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med fem program för behandling av psykisk ohälsa. PÅGÅR FIT-projektet; Feedback-Informed-Treatment, där psykolog/kurator arbetar med Ipads tillsammans med klienten för att skapa större delaktighet i behandling/terapin men också utveckla psykologens/kuratorns kliniska förmåga. PÅGÅR Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. PÅGÅR Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. PÅGÅR 3.2.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden för att stärka patients ställning i vården: Göra våra invånare delaktiga i sin egen vård. Involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling. Närhälsans kundenkät Under april-maj 2017 besvarades Närhälsans kundenkät av 8000 patienter som besökt våra vårdcentraler eller rehabmottagningar. Resultaten är förbättrade i alla dimensioner jämfört med 2016. Framgångsfaktorer är sannolikt satsningar på fler kontaktvägar som e-tjänster, möjlighet till webbokning samt ändringar i telefonbokningssystemet så att fler ärenden har kunnat tas emot samt arbetet med service och bemötande i organisationen. Resultat: 92% av vårdcentrals-besökarna var nöjda med sitt besök. Motsvarande resultat för rehabmottagningarna var 98 %. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 15(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Övriga resultat och inriktning beskrivs under punkterna 3.2.2.1-3.2.2.3 nedan. 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Vårdgarantin i vårdval avser telefontillgänglighet samt besökstillgänglighet till läkare. Dessa två parametrar bygger delvis på ett traditionellt föråldrat synsätt. Hälso- och sjukvård utförs även av andra yrkeskategorier än läkare och digitala konsultationer ökar. Införande av virtuella möten, asynkrona möten (webbtriagering, anamnesupptagning vid en tidpunkt och Närhälsan vårdval, Årsredovisning 16(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 det fysiska eller virtuella mötet vid annan tidpunkt) och internetbaserad kommunikation förändrar vår bild av vad tillgänglighet innebär. Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få telefonkontakt med primärvården samma dag som den sökt. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att ligga över 90% på samtliga enheter. Telefontillgänglighet kan sägas vara ett övergripande mått på "ordning och reda" på en enhet. Tydlig struktur, organisation och rutiner ger ett hållbart renodlat arbete, invånarna ringer inte lika mycket och telefontillgängligheten blir ofta 100%. Närhälsan arbetar systematiskt med dessa frågor. Närhälsan har ökat från 78% till 92% är nu bättre än det privata kollektivet i Västra Götaland och ligger högt över riksgenomsnittet. Besökstillgänglighet - 7:an innebär att invånaren ska, då nytt medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare för nybesök inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. Målet är att i dessa mätningar ligga över 90%. Utöver bemanning, uppgiftsväxling och arbetssätt är det även här av betydelse hur enheterna organiserar sig vad gäller patientflöden och anpassning efter befolkningsstruktur: Närhälsan har legat stabilt på 91-92% de senaste mätningarna och över riksgenomsnittet, medan det privata kollektivet successivt tappar ned mot 92%. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 17(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 3.2.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Vi har arbetat och arbetar med detta under rubrikerna Patienten i centrum, Patientens fokus i fokus, Hela människan, Feedback projekt etc. Medarbetare, tillsammans med invånarna, utvecklar värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient". Det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider, kvalitet med mera, men också utrednings- och behandlingsformer. Närhälsan har ambitionen att vara en offentlig aktör som erbjuder digitaliserade vårdtjänster i kombination med personcentrerat arbetssätt för alla åldersgrupper och behov. Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden: Göra våra invånare delaktiga i sin egen vård. Involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling, genom följande prioriterade aktiviteter: Tre enheter startade under hösten pilotprojekt i Personcentrerat arbetssätt i samverkan med GPCC, vilket utvärderats vintern 2017/2018. Patientråd, kundråd eller fokusgrupper finns på 40% av enheterna. PÅGÅR Patientenkäter minst en gång per år, utöver SKL s nationella patientenkät. PÅGÅR Flera nya möjliga kontaktytor för invånarna till mottagningarna har skapats. Det rör sig om webbtidbokning, virtuella möten även via så kallade e-tjänster. PÅGÅR Serviceguiden finns implementerad på alla enheter. PÅGÅR Vid verksamhetsutveckling strävar vi efter att involvera våra invånare och patienter. PÅGÅR Delaktighet och egenansvar för invånarna i sin vård och behandling är en prioritet. PÅGÅR Närsjukvårdsutvecklingsprojekt bedrivs idag över hela VGR inom Närhälsan. PÅGÅR Närhälsan vårdval, Årsredovisning 18(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Trygg och säker utskrivning, den nya lagen om särskild individuell vårdplanering, har förberetts under hösten 2017 och startas 1 januari 2018. PÅGÅR Närhälsan Online för nybesök till läkare startade strax före jul 2017. PÅGÅR Uppföljande onlinebesök för olika yrkeskategorier har prövats i flera verksamheter och kommer utvidgas under 2018. PÅGÅR 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Primärvårdens akutvårdkedja på våra vårdcentraler och jourcentraler på såväl dag-, kvälls, som helgtid. De flesta medborgare kommer till oss med så kallad lättakuta besvär, men varje dag kommer också medborgare med allvarligare akuta besvär som exempelvis bröstsmärtor, andnöd eller allvarligare allergiska reaktioner. Vid konstaterad allvarligt akut tillstånd förbereder vi patienterna och initierar kontakt med akutsjukvården på våra sjukhus för transport till sjukhusens akutmottagningar och/eller intensivvård. Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden: En hög tillgänglighet. Värdeskapande processer. Genom bland annat följande prioriterade aktiviteter: RGS triage är under införande i vårdval vårdcentral och används i olika vårdprocesser. 60% använder RGS triagehandboken och målet är 80% användare under 2017. PÅGÅR Webbtidbok är under införande. I Krav- och kvalitetsboken 2017 är webbtidbok ett krav, och samtliga enheter förväntas ha detta sommaren 2017. PÅGÅR Egentriagering har provats i webbtidboksform under senhösten 2017. PÅGÅR Fler än en akutkontaktyta prövas på flera vårdcentraler; drop-in, akuta webbtider i kombination med akuta telefonbokbara tider prövas för att svara mot olika patientgrupper behov. PÅGÅR Drop-in projektet Lättakuten, ett systematiskt personcentrerat arbetssätt i form av egentriagering, med snabbare och hållbarare vårdprocesser har provats med stor framgång på tre vårdcentraler under 2017, med troligt införande på flera vårdcentraler under 2018. PÅGÅR Krav- och kvalitetsboken 2017 för vårdval vårdcentral ställde krav på en omorganisation av antalet jourer vilket gett en stor arbetsbelastning på såväl offentlig som privat primärvård. Varken den offentliga eller den privata primärvården har klarat dessa förändringar i Krav- och kvalitetsbok 2017 vid årets slut. Bemanningsläkare blir en förutsättning i ett redan ansträngt ekonomiskt läge. 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Vårdcentralsverksamheten följer de kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsboken. Vår strategi är att synliggöra resultatvariationen i återrapporteringen till alla verksamheter och på alla nivåer, initiera uppföljning och ständiga förbättringar. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 19(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Resultat Resultatvariationen för kvalitetsindikatorer visar, månad för månad, en långsamt förbättrande trend vad gäller läsbar registrering av de målrelaterade kvalitetsindikatorer. Den organisatoriska effektiviteten har ökat båda i vårdval vårdcentral och vårdval rehab; produktiviteten i form av antal besök har ökat, se denna punkt 2.2 i årsrapporten. Samtliga diktat klara för invånarna inom 3 dagar, vilket nu uppfylls till 95%. Tillgängligheten i telefon har kraftigt förbättrats, se denna punkt 3.2.2.1 i årsrapporten. Under 2018 kommer två standardiserade vårdförlopp, "Best Practise", för diabetes respektive hypertoni sjösättas för att förbättra kvaliteten/patientsäkerheten. För att förbättra den medicinska kvaliteten och öka den organisatoriska effektiviteten föreslår Närhälsan tillsammans med det privata kollektivet, via PV Indikatorgrupp, följande förändringar till Krav- och kvalitetsboken 2019: 1. Att ersättning till s.k. Målrelaterade Kvalitetsindikatorerna i Krav- och kvalitetsboken Vårdval Vårdcentral helt tas bort. 2. Att föreslå Koncernkontoret att i Krav- och kvalitetsboken Vårdval Vårdcentral istället lägga ut totalsumman på målrelaterad ersättning på: Att värna registrering i Qreg-PV, (automatisering i närtid). Att samtliga enheter skall ha PV-kvalitet som uppföljningsverktyg och visningsyta, det vill säga deltagande i PV-kvalitet, Öppna jämförelser på enhetsnivå, det vill säga en regional visningsyta. Deltagande i utbildningsinsats (certifiering) i förändringsledning och förbättringsarbete för att underlätta arbetet med ständig förbättring och underlätta Omställningen av hälso- och sjukvården samt införandet av FVM. Deltagande i regiongemensamma återkommande utbildningar, seminarier och nätverk i patientsäkerhets- och kvalitetsarbete (kontinuerlig certifiering). Enligt Närhälsans affärsplan 2016-2018 fortsätter vi arbetet med att bland annat: Utveckla ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser. PÅGÅR Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. PÅGÅR Implementering av RGS/triage. PÅGÅR Utveckla webbtidbokning. PÅGÅR Hembesök, och hembesöksteam. PÅGÅR Utveckla e-hälsotjänster för invånarna. PÅGÅR Fortsatt använda pedagogiska uppföljningsverktygen MedRave, Näranalys, NärSIM, i kontinuerligt förbättringsarbete på enheterna PÅGÅR Uppgiftsväxling mellan olika yrkeskategorier för att använda våra resurser bättre och effektivare. PÅGÅR Medborgarna som medaktörer vid egentriage förväntas ge en omfördelning av resurser till dem med störst behov. PÅGÅR Regelbundna interna controllingrundor där verksamheternas handlingsplaner och arbetssätt diskuteras. PÅGÅR Närhälsan vårdval, Årsredovisning 20(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 har vi haft en handlingsplan för 2016-2017. Fokusområden har varit säkrare remisshantering, förbättrad dokumentation och förbättrad avvikelsehantering. PÅGÅR. Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. PÅGÅR. Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. PÅGÅR. En ny kulturmätning genomfördes hösten 2017 och kommer att vara underlag för uppdatering av patientsäkerhetsplanen. PÅGÅR Vi följer antal avvikelser och antalet Lex Maria- anmälningar. 2017 registrerades 4642 st avvikelser totalt för vårdvalen (jämfört 4039 st 2016) och antalet Lex Maria-anmälningar var 62 st (jämfört 47 st 2016). Vårdrelaterade infektioner följs inte i primärvård. Närhälsan deltar i de årliga nationella punktprevalensmätningarna för basala hygienrutiner med över 80 % deltagande. 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Vår vision är att skapa det goda livet för våra medborgare genom att utveckla en primärvård i världsklass. Vi arbetar därför inte med att bli bättre än ett medelvärde, utan att prestationerna ska sikta mot vad som faktiskt är teoretiskt möjligt. Generella resultat: Väntetider i vården; Närhälsan presterar lika bra eller bättre än det privata kollektivet, och avsevärt mycket bättre än riksgenomsnittet, se p. 3.2.2.1 i årsrapporten Målrelaterade kvalitetsindikatorer i Krav- och kvalitetsboken 2017; Närhälsan har förbättrats successivt under året från 60% till 67% på totalen. Socialstyrelsens målvärden och mätetal; Närhälsan. liksom riket i övrigt, ligger lågt, med en mycket stor variation mellan olika vårdcentraler. Analys av variationen och standardiserade arbetssätt kommer tas fram under 2018 för att förbättra vården till invånarna. Exempel på resultat, Socialstyrelsens måltal, Vården i siffror, SKL, till och med Q3, samt munin.vgregion.se som jämförelse: Andel personer med diabetes som har HbA1c lägre än 52 mmol/mol. Riket 47,3% (till och med Q3). VGR Primärvård 53,2%, Närhälsan 51,0%. Andel personer med diabetes och blodtryck < 140/85 mmhg. Riket 54,2% (till och med Q3). VGR Primärvård 56,1%, Närhälsan 56,1%. Icke-rökare vid diabetes, riket 86%. (till och med Q3). VGR Primärvård 85,8%, Närhälsan 84,5%. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 21(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Skillnader mellan medelvärde mellan VGR respektive Närhälsan kan förklaras av att Närhälsan genomsnittligt har fler äldre invånare, och därmed fler invånare med 2 eller flera kroniska sjukdomar med hög samsjuklighet, än vad det privata kollektivet har. För att nå vårt mål utvärderar vi och följer upp våra verksamheter genom att delta i flera register- och benchmarkingaktiviteter enligt följande: Primärvårdskvalitet, ett nationellt system från SKL för jämförelse av kvalitetsindikatorer är under introduktion nationellt. Där deltar såväl Närhälsan som privata aktörer där ett breddinförande kommer ske under 2018. Kvalitetsindikatorerna som ingår i Krav- och kvalitetsbokens följs upp på varje enhet, område och i förvaltningsledningen systematiskt. Standardiserade arbets- och vårdprocesser är under utarbetande utifrån resultatet från den systematiska uppföljningen av variationen mellan våra enheter. Kvalitets- och uppföljningsregister finns det ett drygt 20-tal som Närhälsan Vårdval rapporterar till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning inom verksamheterna. Tillgänglighet i telefon och väntetider följs kontinuerligt. MedRave används av varje enhet och ger möjlighet för enhetens ledning att följa yrkeskategori, medarbetare eller patient vad gäller antal besök, förskrivning, sjukskrivning, diagnossättande och uppföljning av kroniska sjukdomar med mera. Munin är ett helt transparant benchmarkingsystem på nätet där alla medborgare, inklusive chefer och anställda, kan jämföra 100-talet parametrar mellan såväl privata och offentliga vårdcentraler. Detta görs kontinuerligt i viss grad. På sikt förväntas munin.vgregion.se ersättas av Primärvårdskvalitet. Controllingrundor genomförs 2-3 gånger årligen för ett 20 tal enheter med sämre resultat. 3.2.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Svensk hälso- och sjukvård kommer inte klara möta befolkningens vårdbehov om vi fortsätter arbeta på samma sätt vi gör idag om 5-10 år. De demografiska förändringarna med en mindre andel yrkesarbetande och kraftigt ökande vårdbehov hos befolkningen kommer tvinga fram en radikal förändring, (Sveriges kommuner och landsting). I Omställningen av hälso- och sjukvården i VGR har koncernledningen, på uppdrag av regionfullmäktige, presenterat fyra övergripande delprojekt: Nära vård, Koncentration, Digitaliserade vårdtjänster samt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Därutöver pågår arbetet med ett sammanhållet vårdinformationsystem FVM, Framtidens vårdinformationsmiljö, PCA, personcentrerat arbetssätt. Omställningen ställer höga krav på förändringsledning och förbättringskunskap hos ledare och medarbetare i samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Nära vård Närhälsan fyller en viktig uppgift med en sammanhållen primärvård nära invånarna: Närhälsans vårdvalskoncept utgår från: 104 vårdcentraler 112 barnavårdscentraler 21 jourcentraler 65 rehabenheter. Närhälsan driver närsjukvård över regionen med hembesöksenheter och mobila enheter, som är ett, av flera sätt, att flytta hälso- och sjukvården närmare medborgarna. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 22(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Nära vård är också, med hjälp av digitala utveckling, flytta ut vårdtjänster från sjukhus och mottagningar till hemmet för kroniker och svårt sjuka. Hälften av invånare i VGR har en eller flera kroniska sjukdomar, såväl yrkesarbetande som sköra äldre och står för 80-85% av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Virtuella hälso- och sjukvårdscenter, med regelbunden övervakning tillsammans med patienter och anhöriga, har internationellt sett visat sig kraftigt förbättra livskvalitet och effektiviserat vården för invånare med kronisk sjukdom. Koncentration VGR kan betraktas som ett enda sjukhus. Insatser inom kirurgi behöver koncentreras till vissa enheter för att skapa bästa möjliga effektivitet i vårdprocesserna: Detta ställer högre krav på primärvårdens medarbetare att vara patientens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Det gäller hela Närhälsans uppdrag, både vårdval och beställd vård. Digitaliserade vårdtjänster Digitaliserade vårdtjänster är en förutsättning för Nära vård. En stor del av vårdcentralernas arbetssätt med icke-kroniskt sjuka invånare kommer i nära framtid helt skötas via artificiell intelligens, AI, och invånarinitierad triagering, där invånare får råd, stöd om egenvård, diagnos och behandling utan inblandning från personal på våra mottagningar. Onlinekommunikation i form av exempelvis chatt, mail eller videomöten kommer tillhöra vardagen i ett framtida hälso- och sjukvårdssystem närmare invånarna. Närhälsan vill vara drivande i denna utveckling. Närhälsan har under många år arbetat för att samla de IT-stöd som vår verksamhet behöver i ett vårdinformationssystem för att minimera både antalet applikationer och platser att söka och dokumentera vårdhändelser. Vi strävar efter heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. PÅGÅR Närhälsan Online. Vi strävar efter ett helhetskoncept för digitala vårdtjänster i kombination med fysiska besök. PÅGÅR Taligenkänning, som ersätter tangentbordet helt, som en naturlig del av konceptet verktyget dator, laptop, surfplatta eller smartphone. Fax, telefon och brev tillhör inte en modern hälso- och sjukvård i tiden. PLANERAS Vi vill satsa på nationellt framtagna tjänster för att förenkla kommunikationen med invånare en sådan tjänst är Formulärtjänsten och en annan är plattformen för stöd och behandling. PLANERAS Vi vill satsa hemmonitorering av invånare med kronisk sjukdom med kontakt med vårdgivare online i kombination med fysiska möten vid behov. PLANERAS Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling VGR har valt att utgå från hälso- och sjukvårdssystemet Intermountain Healthcare, Utah, USA, som modell och referens för bildande av en kunskaps- och kvalitetsstyrd organisation. Utöver automatiserad uppföljning och utvärdering med hjälp av måltal och processer, innefattar detta delprojekt utveckling av en organisation för arbete med gemensamma standardiserade vårdförlopp över hela hälso- och sjukvårdssystemet med kontinuerligt förbättringsarbete, inkluderade kommunerna. För att förverkliga detta krävs utbildning i förändringsledning och förbättringskunskap bland samtliga ledare och medarbetare och ett Närhälsan vårdval, Årsredovisning 23(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 gemensamt ledningssystem som genomsyrar samtliga förvaltningar och enheter i VGR. Omställningen är naturlig del i utvecklingen av Närhälsans affärsplan och vi ser oss som en drivande samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Vi fortsätter därför i följande arbeten och grupperingar; Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. PÅGÅR Samverkansgrupper kring framtidens vårdinformationsmiljö, FVM. PÅGÅR Regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. PÅGÅR Övriga referensgrupper och grupperingar på olika nivåer. PÅGÅR 3.3 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 3.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom t ex handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och har flera deltagare i regionens chefskandidatprogram. Ett fokusområde i affärsplanen är chefsförsörjning. Målet är att öka andelen chefer som rekryteras internt. Resultat: 98 % av alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål (84 % 2016). 92% av alla medarbetare har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef, (88% 2016). 98 % av alla chefer har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef (86%). Enligt registrering i Heroma har specialistläkare haft i genomsnitt 7,1 kompetensutvecklingsdagar per år (6,2 dagar 2016). Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. ST-utbildningen är till en stor del ett lärande i vardagen där man lär sig genom att träffa patienter. Självklart är både handledning och stöd i vardagen en förutsättning för att man skall få en god lärmiljö. Nuvarande tolkning av handledningskraven som studierektorerna gör försvårar Närhälsans kompetensförsörjning. Närhälsans bedömning är att möjligheten bör finnas att den handledde ST läkaren gör sin huvudsakliga tjänstgöring på närliggande vårdenhet som sin huvudhandledare och att detta kan ske med bibehållen hög kvalitet på ST utbildningen under förutsättning att tillgång finns Närhälsan vårdval, Årsredovisning 24(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 till instruktion i vardagen av andra kollegor på den vårdcentral som ST-läkaren har sin huvudsakliga tjänstgöring. Konsekvenser av handledarmodellen och studierektorernas tolkning och praxis blir att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom specialiteten allmänmedicin. Detta gör att vårdcentralen hamnar i en negativ spiral där man tappar kompetens vad gäller handledning, får inte det naturliga inflödet och inspirationen som en yngre medarbetare under utbildning bidrar med. Dessutom gör underbemanningen att möjligheter till fortbildning begränsas. Detta kan skapa en miljö där även andra professioners utveckling påverkas. Läkarbristen påverkar övriga professioner i verksamheten. Att arbeta som chef för en verksamhet som har ständiga rekryteringsproblem avseende denna nyckelgrupp är oerhört påfrestande. Även rekrytering av övriga för verksamheten nödvändiga professioner påverkas negativt. 3.3.1.1 Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Inom vårdvalsverksamheten så har vi inte nått riktigt ända fram vad gäller normtalet 10-35 medarbetare per chef. Inom område rehab når vi normtalet men vi har ett antal vårdcentraler där vi inte är i mål. För att nå normtalet ha till exempel tjänster som enhetschefer inrättats på vissa vårdcentraler för att ge cheferna bättre förutsättningar till ett nära ledarskap. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställt chefsledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. I medarbetarundersökningen hösten 2017 uppger 88% av Närhälsans medarbetare att närmaste chef ger förutsättningar att ta ansvar i arbetet. 89% uppger att närmaste chef visar förtroende för dem som medarbetare. Aktiviteter som pågår: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer. God introduktion till nya chefer. Chefsutvecklingsprogram NyChef samt NyChef Extra. Handledning för chefer individuellt eller i grupp. Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer genom testning och djupintervjuer. Utvecklingsprogram för teamledare. Strukturerade avgångssamtal samt en avgångsenkät genomförs med alla avgående chefer inför årlig utvärdering. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 25(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 3.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Närhälsans arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens sex kriterier för uppgifts- och kompetensväxling: patientnytta, bidra till god kompetensförsörjning, kostnadseffektivitet, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterade yrkesgrupper samt ny metod/teknik skapar behovet. Vid analys gjord 2016 bedömer vi att minst 20% av alla uppgifter, besök som administration, kan utföras av annan personal än vad som idag görs traditionellt, utan avkall på patientsäkerhet och medicinsk kvalitet. Det pågår ett kontinuerligt arbete med uppgiftsväxling ute på samtliga enheter. Många arbetsuppgifter som utförts av sjuksköterska/distriktssköterska har växlats över till undersköterskor. En fortbildningsinsats för undersköterskorna har pågår. Vi utgår från det teamarbete som finna på vårdcentralen/mottagningen kring fördelningen av arbetsuppgifter. Standardiserade vårdprocesser och administrativt stöd är under kontinuerligt utarbetande för att frigöra mer patienttid för legitimerade yrkeskategorier. Nedan beskrivs ett olika exempel på uppgiftsväxling där uppgifter som framför allt traditionellt åvilat läkare och sköterskor växlats. Då uppgiftsväxlingen sker mellan yrkeskategorier som genererar helt olika personalkostnader har man vid växlingen kunnat förtäta personalgruppen utan att kostnaderna ökat. I telefon: sekreterare eller undersköterska tar recept, administration, journalkopior utanför Callme Undersköterska på drop-in mottagning i Lättakuten som triage istället för sjuksköterska Sjuksköterska gör inte smittspårning utan har växlat över till undersköterska eller biomedicinsk analytiker Sjukskrivning: vid sjukskrivning mer än en månad bevakar sekreterare och lägger in telefontid, bokar upp till läkare istället för att läkaren själv och sekreterare skickar ut "bipacksedeln" Läkarna kallar inte utan en sjuksköterska och sekreterare kallar och bevakar Distriktssköterska tar uppföljning mellan besök och uppföljning på kroniker istället för läkare Psykolog/kurator tar första bedömningssamtal - direkttriagering till dem istället för läkare först Hypertoniundersköterska tar okomplicerade besök istället för läkarna Undersköterska tar hand om bevakning av kvalitetsindikatorer Remisshantering görs av undersköterska när läkare bedömt remisserna först Undersköterska är diplomerad rökavvänjare istället för sjuksköterska Använder personal som tolk Låter patienter boka på webbtidboken istället för att vi bokar åt dem Dietister sköter numera förskrivning av nutritionsprodukter Undersköterska går "som parhäst" med läkare på akutpatienter och gör allt "som inte läkaren måste göra" för administrativ avlastning (förbereder patienten, gör omläggningar, tar prover och förbereder vissa underlag för läkare i stället för sjuksköterska) Fysioterapeuter tar vissa akutpatienter direkt istället för läkare Inom rehabverksamheten arbetar Närhälsan för att på alla sätt underlätta så att patientens första besök bokas hos fysioterapeut (vid problem/smärta/värk i muskler och leder). Motsvarande görs för arbetsterapeut. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 26(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Intygsflöden för att ge bästa möjliga service till beställaren som ofta är en läkare på vårdcentral. Ett exempel är körförmågebedömning. 3.3.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling De regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, undersköterskor samt psykologer behöver anpassas och implementeras i vår förvaltning. 3.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet 2017 var att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Sjukfrånvaron har minskat under 2017 med 0,4% och är nu 6,2%. Handlingsplanen omfattar både insatser som är hälsofrämjande och reparerande. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV-361-2013 som innehåller följande områden Ledarskap och medarbetarskap. Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Friskvård. Förebyggande processer. Rehabilitering och arbetsanpassning. Aktiviteter som pågår: Resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt. Säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete. erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå. Nyttjandegraden på friskvårdsbidraget följs upp. Rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa. Rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå. Stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabiliteringsplan minst tre gånger per år. 3.3.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Vi utvecklar ständigt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har infört regionens guide för hälsa och arbetsmiljö och anpassat vissa delar till Närhälsans lokala förutsättningar. Utbildning har genomförs för att chefer och skyddsombud ska få ökade kunskaper kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Stöd för chef att på arbetsplatsträffar (APT) tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras inom Närhälsan. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 27(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Vi arbetar med hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöker underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter. Påbyggnadsutbildningar inom arbetsmiljöområdet för chefer inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler. Goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet. 3.3.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. De åtgärder som pågår är: Fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. Säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro. Ett ökat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning. Utbildning för samtliga lokala ledningsgrupper kring rehabilitering påbörjas under 2017. Påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbete enligt Närhälsans rutiner för rehabilitering. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 28(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar Närhälsan har som målsättning att nå normtalet 10-35 medarbetare (antal månadsanställda) per chef. Vid kartläggning ser vi att primärvårdsområde rehab når normtalet helt och hållet. Inom Närhälsan finns följsamhet till regionens riktlinjer vad gäller att närmaste chef genomför utvecklingssamtal, lönesamtal och arbetsplatsträff. Dessa arbetsuppgifter kan inte delegeras till exempelvis teamledare. En vårdcentral är en ekonomisk enhet som tecknat avtal enligt Krav- och Kvalitetsboken. Det går inte att dela upp vårdcentralens intäkter på ett sådant sätt att ett fullständigt VPE-ansvar (verksamhet-, personal och ekonomiansvar) kan delas på flera enhetschefer, dock finns flera exempel på att vi på flera enheter har infört ett nytt chefsled med en eller flera enhetschefer på ett väl fungerande sätt. Andelen chefen med fler än 35 medarbetare har minskat. 2015 hade 92 chefer 10-35 medarbetare och 39 st hade fler än 35 (29%). 2016 har 120 chefer 10-35 medarbetare och 30 st hade fler än 35 (18%). 2017 har 146 chefer 10-35 medarbetare och 23 st hade fler än 35 (12%). Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta lösningar för att uppnå normtalet för så stor andel chefer som möjligt. Dialog förs inom kontinuerligt inom förvaltningsledningen. Vi försöker även att skapa bättre förutsättningar för ledarskap genom att vi har utbildat ett stort antal teamledare med syfte att avlasta första linjens chef. Vi har även förstärkt kraven på de medicinska ledningsansvariga genom att förtydliga ansvaret för medicinska rådgivare, medicinska rådet med flera. Vi bedömer att vi kommer att ha lösningar för alla chefer vid utgången av 2017. Dock kan lösningarna se olika ut. Stödet kan bestå av teamledare, en ledningsgrupp i verksamheten eller att vi inför ett fjärde chefsled på de riktigt stora verksamheterna. Det syns även i personalvolymen att antalet enhetschefer har ökat. 4.2 Sjukfrånvaro Västra Götalandsregionens målsättning är sjukfrånvaro i % av ordinarie tid: 5% eller lägre. Andel långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro: 50%. Närhälsan Vårdvals sjukfrånvaro är 6,2% jämfört med VGR:s sjukfrånvaro som är 6,6%. Sjukfrånvaron har minskat med 0,4% jämfört med samma period 2016. Andelen långtidssjukskrivna har minskat med 3,1% jämfört med samma period 2016. Inom vårdval Rehab har sjukfrånvaron minskat 0,5% och i vårdval Vårdcentral har sjukfrånvaron minskat med 0,2%, 2017 jämför med 2016. De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: Fokus på aktiviteter kring sjukanmälning med tydligare information till chefer och medarbetare. Säkerställa och följa upp att det på individnivå finns rehabiliteringsplaner för medarbetare med korttidsfrånvaro och längre tids sjukfrånvaro. Ett intensifierat samarbete med företagshälsovården vad gäller beställningsrutiner, samverkansdialog och uppföljning. Påbörja rehabiliteringsarbete i ett tidigt stadium och att arbeta enligt Närhälsans Närhälsan vårdval, Årsredovisning 29(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 rutiner för rehabilitering. Under hösten 2017 har ett IT-baserat chefstöd införts, HälsoSam. Syftet är att underlätta för chefer i verksamheten i både det förebyggande och dokumentation i pågående rehabarbete. Stärka, förenkla och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön December 2017 Kvinnor Män Totalt 7,1% 5,7% 7,1% Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. 7,1% 8,7% 7,2% Läkare 6,8% 3,0% 5,1% Administratör, vård 7,6% 8,4% 7,6% Rehabilitering och 6,8% 4,4% 6,3% förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal, 3,6% 6,0% 3,7% inkl BMA Teknik, hantverkare 1,6% 3,9% 2,1% Kök, städ, tvätt 4,1% 2,7% 3,9% Administration 2,9% 2,0% 2,8% Totalt 6,6% 3,7% 6,2% Sjukfrånvaro, procent av December 2017 December 2016 ordinarie arbetstid Kvinnor 6,6% 7,1% Män 3,7% 4,4% Totalt 6,2% 6,6% Andel långtidssjukfrånvaro December 2017 December 2016 Andel Andel Kvinnor 62,1% 64,5% Män 48,3% 58,1% Totalt 60,8% 63,9% Närhälsan vårdval, Årsredovisning 30(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Närhälsan vårdval December 2017 December 2016 Förändring Sjuksköterskor, barnmorskor 1 089,1 1 025,0 64,1 Undersköterskor m.fl. 310,1 295,1 14,9 Läkare 747,1 716,4 30,7 Administratör, vård 541,1 531,1 10,0 Rehabilitering och förebyggande 747,6 702,4 45,2 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 47,8 48,1-0,4 Teknik, hantverkare 14,7 1,7 13,0 Kök, städ, tvätt 2,4 0,3 2,1 Administration 351,0 181,3 169,7 Totalt 3 850,7 3 501,4 349,4 Personalvolymen har ökat jämfört med föregående år. Den stora ökningen beror främst på att gemensam administrativ verksamhet flyttats från Styrelsen för Beställd vård till Närhälsan vårdvalsverksamhet. Nettoårsarbetare vårdval Rehab December 2017 December 2016 Förändring antal Sjuksköterskor, barnmorskor Sjuksköterskor 1,7 1,3 0,4 Undersköterskor m.fl. Undersköterskor m.fl. 8,5 10,9-2,4 Administratör, vård Administratör, vård 53,7 48,5 5,2 Rehabilitering och förebyggande Fysioterapeut 401,2 386,8 14,4 Rehabilitering och förebyggande Arbetsterapeut 154,8 146,0 8,7 Rehabilitering och förebyggande Logoped 6,5 3,9 2,6 Rehabilitering och förebyggande Dietist 0,9 0,0 0,9 Rehabilitering och förebyggande Kurator 0,6 0,0 0,6 Rehabilitering och förebyggande Övrig rehabiliteringspersonal 8,4 9,4-1,0 Kök, städ, tvätt Kök, städ, tvätt 2,3 0,2 2,1 Administration Ledningsarbete 26,3 20,6 5,7 Administration Handläggar- och administratörsarbete 1,0 2,2-1,2 Totalt 666,0 630,0 36,0 Inom Vårdval Rehab har fysioterapeut och arbetsterapeut ökat mest. I vårdval Rehab behöver personalvolymen anpassas så att man når sina uppsatta mål. Ersättningen baseras till stor del på patientbesök. Ökningen av antalet logopeder beror på att de ingår i neurovårdsteam som är ett tilläggsuppdrag i Krav- och kvalitetsboken. Personal som inte arbetar direkt med patientbehandlingar som undersköterskor, övrig rehabpersonal och kök, städ och tvätt har minskat. Administratör vård har ökat denna yrkeskategori bemannar receptionen då en renodling har skett av patientarbete och administration. Ledningsarbete ser ut att ha ökat med en omkodning av enhetschef är förklaringen. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 31(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Personalomsättning har minskat jämfört med samma period förra året. Nettoårsarbetare vårdval vårdcentral December 2017 December 2016 Förändring antal Distriktssjuksköterska 467,6 450,9 16,7 Psykiatrisjuksköterska 14,5 10,8 3,7 Sjuksköterska, barn 181,2 180,0 1,2 Sjuksköterska, specialfunktion 424,1 381,9 42,2 Sjuksköterskor totalt 1 087,4 1 023,6 63,8 Undersköterskor m.fl. totalt 301,5 283,7 17,8 Överläkare 0,8 0,9-0,1 Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin 336,6 358,0-21,4 Specialistläkare 29,5 22,6 6,9 Läkare legitimerad, specialiseringstjänstgöring 254,8 233,3 21,53 Läkare legitimerad, annan 35,4 37,5-2,1 Läkare ej legitimerad, annan 89,9 62,6 27,3 Läkare totalt 747,1 715,0 32,1 Administratör, vård totalt 487,4 481,4 6,0 Psykolog 82,7 79,7 3,0 PTP-psykolog 14,4 7,5 6,9 Psykoterapeut 15,2 16,0-0,8 Fysioterapeut 8,2 6,7 1,5 Arbetsterapeut 3,7 2,2 1,5 Dietist 1,7 1,7 0,0 Kurator 43,0 39,4 3,6 Övrig rehabiliteringspersonal 6,2 2,8 3,4 Rehabilitering och förebyggande totalt 175,2 156,0 19,2 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA totalt 45,7 48,1-2,4 Teknik, hantverkare totalt 1,7 1,7 0,0 Ledningsarbete 158,8 146,6 12,2 Handläggar- och administratörsarbete 18,2 11,9 6,3 Administration totalt 177,0 158,5 18,5 Totalt 3 023,0 2 868,0 155,0 Inom sjuksköterskegruppen har förändrat uppdrag med fler hembesök och samarbete med kommunen inneburit fler anställda. Införandet av vårdplaneringssjuksköterskor har ökat gruppen väsentligt. Uppgiftsväxling till undersköterska gör att gruppen ökat. Underläkare ej leg och ST-läkare anställs för att säkra kompetensförsörjningen när specialister i allmänmedicin minskar. Inom ledningsarbete beror ökningen på att antalet enhetschefer och teamledare har ökat när Närhälsan anpassar sig till VGRs mål att minska antalet underställd personal per chef. Personalomsättningen har minskat jämfört med samma tid förra året. Nettoårsarbetare gemensam adm. verksamhet December 2017 December 2016 Förändring antal Sjuksköterskor, barnmorskor 0,0 1,0-1,0 Administratör, vård 0,0 0,2-0,2 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 2,0 2,0 0,0 Teknik, hantverkare 13,0 11,0 2,0 Administration 146,7 144,8 1,9 Huvudgrupp 161,7 159,0 2,7 Inom gemensam administrativ verksamhet finns ekonomi-, HR, kansli-, kommunikation-, e-hälsostrategisk-, utvecklings- och chefläkaravdelning. Dessa verksamheter flyttades den 1 januari 2017 till Närhälsan vårdvalsverksamhet. Ökningen i gruppen teknik och hantverkare är gruppen applikationsspecialister inom e-hälsostrategisk avdelning och inom administration är det en ökning av antalet enhetschefer. Mertid och övertid har minskat och OB-tillägg har ökat jämfört med samma period förra året. Närhälsans uttag av mertid är litet i förhållande till antalet anställda. Närhälsan Vårdval har Närhälsan vårdval, Årsredovisning 32(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 inga ofrivilligt deltidsanställda enligt VGR:s definition. Särskild analys nettoårsarbetare Ökning av administrativ personal: Inom administration, vård har vi en ökning med ca 10 nettoårsarbetare. Denna grupp består av medicinska sekreterare och kanslister. Har denna ökning bidragit till en ökad produktion eller kvalitet? Äldsta ej utskrivna diktat vårdval vårdcentral är i genomsnitt endast 6 dagar gammalt, med en median på endast 2 dagar. Samma period 2016 finns ej mätetal, men under november-december 2016 uppmärksammades lång eftersläpning på ej utskrivna diktat på i genomsnitt 3-4 veckor. Denna förbättring har gett en ökad patientsäkerhet, höjd medicinsk kvalitet och minskat antalet onödiga besök samt onödigt informationsletande. Bidragit med sin andel av en ökad tillgänglighet i telefon och färre administrativa inkommande samtal från invånarna Telefontillgänglighet ökat från 86% till 92%. Ökning av hälso- och sjukvårdspersonal: Har denna medfört en ökad produktion eller kvalitet? Vi har ökat inom alla grupper av hälso- och sjukvårdspersonal, detta har medfört ökad produktion för hela vårdvalet. Kvalitetstalet (sammanlagda mätvärdet i andel uppfyllande av de målrelaterade kvalitetsindikatorerna i Krav- och kvalitetsboken 2017) har ökat i vårdval vårdcentral med i genomsnitt 5 % sedan januari 2017. Telefontillgänglighet ökat från 86% till 92%. (Riksgenomsnittet för offentlig primärvård är 86%). Läkartid inom 7 dagar, stabilt på 91%. ( Riksgenomsnittet för offentlig primärvård är 88%). Närhälsans Kundenkät, 8000 svarande, ökar positivt i alla dimensioner, särskilt på frågan "om det var lätt att komma i kontakt med mottagningen". Nya eller utökade uppdrag som förvaltningen har fått som föranlett en ökning avseende nettoårsarbetare: Barn- och ungas psykiska hälsa är ett projekt på några vårdcentraler, vilket har medfört en ökning av antalet psykologer och kuratorer Generell brist på specialister i allmänmedicin. Minskat antal specialistläkare ersätts med underläkare då det behövs fler för att upprätthålla produktionen. Vilken uppgiftsväxling har genomförts: Nedan beskrivs ett antal olika exempel på uppgiftsväxling där uppgifter som framför allt traditionellt åvilat läkare och sköterskor växlats. Då uppgiftsväxlingen sker mellan yrkeskategorier som genererar helt olika personalkostnader har man vid växlingen kunnat förtäta personalgruppen utan att kostnaderna ökat. I telefon: sekreterare eller undersköterska tar recept, administration, journalkopior utanför Callme. Undersköterska på drop-in mottagning i Lättakuten som triage istället för sköterska. Sköterska gör inte smittspårning utan har växlat över till undersköterska eller biomedicinsk analytiker. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 33(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Sjukskrivning: vid sjukskrivning mer än en månad bevakar sekreterare och lägger in telefontid, bokar upp till läkare istället för att läkaren själv och sekreterare skickar ut "bipacksedeln". Läkarna kallar inte utan en sjuksköterska och sekreterare kallar och bevakar. Distriktssköterska tar uppföljning mellan besök och uppföljning på kroniker istället för läkare. Psykolog/kurator tar första bedömningssamtal - direkttriagering till dem istället för läkare först. Hypertonisköterska tar okomplicerade besök istället för läkarna. Undersköterska tar hand om kvalitetsindikatorer. Remisshantering tar undersköterska när läkare bedömt remisserna först. Undersköterska är diplomerad rökavvänjare istället för sjuksköterska. Undersköterska tar blodtrycksmottagning. Använder personal som tolk. Låter patienter boka på webbtidboken istället för att vi bokar åt dem. Dietister sköter numera förskrivning av nutritionsprodukter. Undersköterska går "som parhäst" med läkare på akutpatienter o gör allt "som inte läkaren måste göra" för administrativ avlastning (förbereder patienten, gör omläggningar, tar prover och förbereder vissa underlag för läkare i stället för sjuksköterska). Fysioterapeuter tar vissa akutpatienter direkt istället för läkare. Inom rehab arbetar vi för att på alla sätt underlätta så att patientens första besök bokas hos fysioterapeut (vid problem/smärta/värk i muskler och leder). Vi gör motsvarande för arbetsterapeut men där har vi inte kommit lika långt och behöver prata ihop oss mer vilka patienter det gäller. Vi arbetar med våra intygsflöden för att ge bästa möjliga service till beställaren som ofta är en läkare på vårdcentral. Ett exempel är körförmågebedömning. Projekt pågår angående uppgiftsväxling där fysioterapeut kommer att ha möjlighet att remittera patient till röntgen. Sammantaget har antal besök till undersköterska hittills ökat med 19400 besök eller 29%, samt till sjuksköterska 10490 besök eller 1,5%. Vårdval rehab ökat sin produktion med 4,1%. Antalet chefer som är nytillsatta efter beslut om normtalet: Problemet med chefer som har fler än 35 medarbetare har huvudsakligen funnits inom hälso- och sjukvården. Vi har drygt 20 chefer fler idag än 2015 när beslutet fattades. I vilken omfattning har medicinska sekreterare, kanslister eller andra kategorier anställts för att frigöra tid för vårdpersonal att utföra vårdarbete: Kanslist vårdadministration har ökat både inom rehabverksamheterna och vårdcentralerna. Denna yrkeskategori bemannar våra receptioner då man har renodlat patientarbete och administration. Kvaliteten på bemötandet i receptionen har förbättrats väsentligt efter att denna yrkesgrupp fått väl definierade arbetsuppgifter. Alla kanslister utbildas i god service och bemötande. Detta avspeglas också i Närhälsans kundenkät. Kanslister tar också inkommande telefonsamtal som rör administrativa ärenden, vilket frigör tid för sjuksköterskor till patientarbete och ökar tillgänglighet i telefon. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 34(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 5 Ekonomiska förutsättningar Krav-och kvalitetsboken för vårdcentraler Krav-och kvalitetsboken för 2017 innehöll betydande förändringar i ersättningssystemet jämfört med 2016. Viktlistan "ålder och kön": En ny viktlista för ålder och kön infördes för 2017. Den innebar att antalet poäng för ålder och kön ökade. Ökad ersättning på 4,8 % vilket inkluderar indexuppräkning och kompensation för fria läkemedel för barn. Förändring målrelaterad kvalitet: Antalet målrelaterade indikatorer minskades från 34 till 11 stycken. Ersättningen för kvalitet minskades för 2017. Webb-tjänster: Särskild ersättning till vårdcentraler som uppfyllde Kok-bokens krav för att erbjuda e-tjänster till befolkningen. Engångsbelopp om 12 000 kronor samt 2,50 kronor per poäng för ålder och kön. Kvälls- och helgöppen mottagning: Förändring, särskild ersättning utgick för extra öppen mottagning med ett mer begränsat befolkningsunderlag. Särskild ersättning för åtagandet inom närområdesansvaret: Ersättning förbehandlingsansvaret justeras för patienter på korttidsboende och höjdes med 2 000 kr till 8 000 kr per plats och år. Personalkostnaderna förväntades öka med 2,5 %, (sociala avgifter ändras från 44,13 % till 44,50 %) och övriga kostnader med 2 %, (62,9 mnkr). Ersättningen ska nu räcka till fria läkemedel barn 11,6 mnkr. Tidigare år har Närhälsan tvingats erbjuda fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav- och Kvalitetsboken krävde. Regionen gav dessutom Närhälsan uppdraget att etablera en ny jourcentral i Tanum. Krav-och kvalitetsboken för rehab Krav- och kvalitetsboken för 2017 innehöll följande förändringar i ersättningssystemet: Höjning av ersättningsnivån per kontaktpoäng från 420 kronor till 429 kronor. Uppräkning i enlighet med uppräkningsfaktorn på två procent. Ersättning för viktade vårdkontakter: Besök utanför mottagning, exklusive besök på hjälpmedelscentral ersätts som besök på mottagning. Justering av lista för diagnoser som ingår i neurovårdsteamens uppdrag. Målrelaterad ersättning för kvalitet: Justerad indikator och målrelaterad ersättning för registrering i BOA-registret. Justerad indikator och målrelaterade ersättning för upprättande och uppföljning av rehabiliteringsplan. Särskild ersättning för att tillhandahålla e-tjänster: Ersättning utbetalades till de rehabenheter som uppfyllde kraven med ett engångsbelopp om 12 000 kr samt 2,50 kr per kontaktpoäng. Förändringar i Krav- och kvalitetsboken 2017 innebar stora förändringar för Närhälsan Rehab. Utbudspunkter har försvunnit och fick i stället fått bli kompletta rehabenheter. 5.1 Ekonomiskt resultat Resultat Närhälsan (vårdval) visar för 2017 ett resultat på +26,0 mnkr, vilket utgör 0,6 % av Närhälsan vårdval, Årsredovisning 35(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 omsättningen. Resultatet är bättre än budgeten för 2017 som var på +3 mnkr och 7,8 mnkr sämre än 2016 års ackumulerade resultat. Närhälsan har 2017 haft en rejäl finansiell utmaning: Finansiellt avkastningskrav till ägaren på 25 mnkr. Utebliven ersättning i vårdvalet för flertalet av våra mindre jourcentraler på grund av regionens tolkning av befolkningsunderlag. Resultatet för 2017 före avkastningskravet till ägaren uppgår till 51 mnkr, vilket utgör 1,1 % av omsättningen. Intäkter Intäkterna förväntades inför 2017 att öka till följd av den höjda ersättningen i Krav- och kvalitetsboken för 2017 för vårdcentraler och rehab. Intäkterna år 2017 ökade jämfört med 2016. De huvudsakliga förändringarna var: Indexuppräkning för både vårdcentraler och rehab. Ersättning för vårdtyngd för vårdcentraler har stigit varje månad under hela 2017. I det närmaste oförändrad listutveckling till skillnad mot tidigare år då Närhälsan har haft en negativ listutveckling. Reviderad uppbokning av vårdvalsintäkter på grund av en månads eftersläpning (effekt 4,5 mnkr). Fler tillsatta tjänster på rehab har genererat högre produktion. Personalkostnader Läkemedel Personalkostnaderna har 2017 ökat med 11,2 % jämfört med 2016 och nyttjandet av bemanningsföretag har ökat med 6,0 % jämfört med 2016 års nivå. Kostnadsökningen beror till stor del på att overhead (OH)- och förvaltningsgemensamt ingår from 2017 i primärvårdsstyrelsens ansvar. Exklusive denna förändring är kostnadsökningen avseende personal 5,4 %. Kostnadsökningen av personal på 5,4 % beror på både volym- och löneökning. Kostnadsökningen avseende bemanningsföretag är relaterat till vakansproblematik på enskilda enheter. Kostnaderna för läkemedel 2017 är 2,4 % högre det vill säga knappt 15 mnkr högre än för samma period föregående år. Läkemedelskostnaderna förväntades öka med ca 6 % under 2017 följt av ca 5 % 2018. Den förväntade ökade förskrivningen av relativt nya dyra astma- och diabetesläkemedel har inte belastat 2017 i den utsträckning som var prognostiserat. Kostnadsutvecklingen för ovan läkemedel är sannolikt endast fördröjd och är fortfarande att förvänta. NOAK (blodförtunnande läkemedel) ökade 2017 med 52 %, motsvarande 18 mnkr, jämfört med 2016. Ytterligare kostnadsökning förväntas under kommande år. Fria läkemedel till barn, som infördes 1 januari 2016, ökade under 2017 med 5,8 % i kostnad, motsvarande 0,9 mnkr. Volymen mätt i definierad dygnsdos ökade under Närhälsan vårdval, Årsredovisning 36(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 2017 med 7,8 %. Det är tydligt att volymökningen har drivit kostnadsutvecklingen för barnläkemedel. Kostnadsökningarna enligt ovan har begränsats av att Närhälsan stängt vårdcentraler under 2016. Lokalkostnader Lokalkostnaderna för 2017 ligger 4,2 %, motsvarande 12,6 mnkr lägre jämfört med 2016. Kostnadsminskningen är en följd av avvecklingskostnader för stängda vårdcentraler under 2016. Övriga kostnader Övriga kostnader för 2017 är 16,8% lägre, motsvarande 95 mnkr, än för samma period föregående år. Kostnadsminskningen beror på att OH- och förvaltningsgemensamt ingår from 2017 i primärvårdsstyrelsens ansvar och därmed inte längre är ett tjänsteköp från beställd vård. Vårdcentraler Resultat Vårdcentralerna har för helåret 2017 ett resultat på +10,4 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget på +2,0 mnkr och 7 mnkr sämre än 2016 års resultat. I maj 2016 stängde Närhälsan fem vårdcentraler vilket yttrar sig vid jämförelser av intäkter och kostnader mot föregående år. Intäkter En ny viktlista för ålder och kön gällde för 2017. Den innebar att antalet poäng för ålder och kön ökade. Ersättning i samtliga delar i ersättningsmodellen som multiplicerades med dessa poäng justerades. Effekt Ålder och kön, vårdtyngd, täckningsgrad, och socioekonomi: Ökad ersättning på 4,8 % vilket inkluderade indexuppräkning och kompensation för fria läkemedel för barn. Dock fanns stora variationer mellan olika områden och vårdcentraler. Intäkter Regionintäkterna har ökat med 1,5 % jämfört med motsvarande period 2016. Intäkterna har påverkats av: Antalet listade har under 2017 totalt ökat med drygt 50 listade, (förändringar avseende privata konkurrenter bland annat i Angered, Lerum och Tranemo). Närhälsan behåller fler listade än tidigare år och 2017 var första året sedan vårdvalet startade som Närhälsan ökade antalet listade. Vid årsskiftet hade Närhälsan 980 000 listade vilket motsvarar en marknadsandel på 58,1 %, (2016: 58,8 %). För 2017 har vi inte intäkter för de vårdcentraler som stängdes i maj 2016. I januari 2016, till skillnad mot 2017, erhölls statliga medel, till exempel drygt 11 mnkr för ordnat införande av läkemedel. Ersättning för vårdtyngd har stigit varje månad under hela 2017. Kostnader Personalkostnaderna har ökat med 5,0 % jämfört med föregående år, (ökning 6,0 % Närhälsan vårdval, Årsredovisning 37(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 exklusive stängda vårdcentraler). Bemanningsföretagen har ökat med 6,0 %, (ökning 10,8 % exklusive. stängda vårdcentraler). Brist på läkare gör att nyttjandet av bemanningsföretag ökar. Läkemedel har ökat med 2,4 %, (ökning 3,8 % exklusive. stängda vårdcentraler). Kostnadsökningen beror främst på införandet av NOAK. Rehab Resultat Rehab har för helåret 2017 ett resultat på +15,2 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget som var på +1,0 mnkr och 1,2 mnkr sämre än 2016 års resultat. Intäkter Regionintäkterna nådde i huvudsak budget och har samtidigt ökat med 7,0 %, motsvarande 27,6 mnkr, jämfört med 2016. Intäkterna har påverkats av: Kostnader Höjning av ersättningsnivån per kontaktpoäng från 420 kronor till 429 kronor. Fler tillsatta tjänster och därmed högre produktion. Införandet av nytt journalsystem under första kvartalet 2016 gav ett produktionsbortfall vilket då påverkade intäkterna negativt. Personalkostnaderna ökade för 2017 med 7,7 %, motsvarande 25 mnkr jämfört med samma period för 2016. Personalomsättningen har tidvis varit stor och det var svårt att rekrytera främst i områdena utanför Göteborg. Under våren satsade flera enheter i utbildningar och utvecklingsdagar. Fastighetskostnaderna överskred budget till följd av bland annat pågående ombyggnationer. Övriga kostnader blev något högre än budget. Närhälsan Utfall Utfall2017 Budget2017 Avvikelse Primärvårdsstyrelsen 2016 Förändring Mnkr Regionintäkter 4 057,5 4 028,0 29,5 3 977,0 2,0% Övr intäkter 474,7 391,1 83,6 392,6 20,9% Summa intäkter 4 532,2 4 419,1 113,1 4 369,7 3,7% Personal -2 589,4-2 623,3 33,9-2 328,9 11,2% Bemanningsföretag -243,6-160,7-82,9-229,7 6,0% Läkemedel -622,5-616,8-5,7-607,8 2,4% Medicinsk service -253,2-260,4 7,2-263,6-3,9% Lokalkostnader -287,9-282,5-5,4-300,5-4,2% Övriga kostnader -471,4-433,9-37,5-566,6-16,8% Avskrivningar -11,2-11,4 0,2-11,4-1,6% Summa kostnader -4 479,2-4 389,0-90,2-4 308,6 4,0% Finansiella poster -2,0-2,1 0,1-2,3-13% Resultat före avkastningskrav 51,0 28,0 23,0 58,8-13% Avkastningskrav -25,0-25,0 0,0-25,0 0% Resultat efter avkasningskrav 26,0 3,0 23,0 33,8-23% Närhälsan vårdval, Årsredovisning 38(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård Årsvärden Resultaträkning (mnkr) Utfall 1712 Budget 1712 Utfall 1612 Avvikelse budget/utfall Förändring utfall/utfall % Såld vård internt 4 058,7 4 015,6 3 974,7 43,2 2,1% Såld vård externt -1,3 12,5 2,4-13,7-153,7% Patientavgifter 187,5 185,4 198,8 2,1-5,7% Driftbidrag från nämnd inom 0,0 0,0 0,0 0,0 regionen Övriga erhållna bidrag 123,7 63,6 90,3 60,1 37,1% Försäljning av tjänster 95,6 98,1 38,2-2,5 150,0% Hyresintäkter 8,2 4,7 4,4 3,6 85,3% Försäljning av material och 5,2 0,1 3,3 5,1 57,9% varor Övriga intäkter 54,4 39,2 57,6 15,2-5,6% Verksamheten intäkter 4 532,2 4 419,1 4 369,7 113,1 3,7% Personalkostnader, inkl. -2 833,0-2 784,0-2 558,6-49,0 10,7% inhyrd personal Köpt vård -68,8-58,1-60,3-10,7 14,0% Läkemedel -618,1-612,4-602,4-5,8 2,6% Verksamhetsanknutna -322,4-303,9-321,8-18,5 0,2% tjänster Övriga tjänster, inkl -104,7-156,2-234,6 51,5-55,4% konsultkostnader Material och varor, inkl -134,9-89,8-136,9-45,1-1,5% förbrukningsmtrl Lokal- och energikostnader -287,9-282,5-300,5-5,4-4,2% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -11,2-12,1-11,4 0,9-1,5% Övriga kostnader -98,2-90,1-81,9-8,2 19,9% Verksamhetens kostnader -4 479,2-4 389,0-4 308,6-90,2 4,0% Finansiella intäkter/kostnader -2,0-2,1-2,3 0,1 Bidrag, speciella beslut över -25,0-25,0-25,0 budget Resultat 26,0 3,0 33,8 23,0 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Närhälsan (vårdval) visar ett resultat för 2017 på 26,0 mnkr, vilket är bättre än årsbudgeten på 3,0 mnkr. Resultatet för motsvarande period 2016 var 33,8 mnkr. Primärvårdsstyrelsen har inte formellt uppdraget att upprätta en handlingsplan för år 2017 då vi har ett positiv resultat samt ett positivt eget kapital. För att fortsätta att ha ekonomiskt hållbara förutsättningar har förvaltningen vidtagit ett antal åtgärder: Handlingsplaner budget/prognos 2017 och 2018 De vårdcentraler och rehabenheter som inte hade sin ekonomi i balans i budget 2017 alternativt under året visat en negativ prognos fick omgående upprätta konkreta handlingsplaner med aktiviteter. Handlingsplanerna inkluderade även en plan för när i tiden vårdcentral-/enhetscheferna räknade med att effekterna av de olika aktiviteterna ska slå in. Handlingsplaner följdes löpande upp under året både på totalresultat och på enskilda Närhälsan vårdval, Årsredovisning 39(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 aktiviteter. Vid ev avvikelser eller förändrade förutsättningar skall handlingsplanerna omgående revideras. Motsvarande styrningsprincip råder för 2018. Fördjupad controllingrunda Förvaltningsledningen har vid ett antal tillfällen haft och kommer fortsättningsvis att ha fördjupad controllingrunda med de vårdcentraler och rehabenheter, som uppvisar störst underskott. Vårdcentral-/enhetscheferna får då beskriva sin analys av orsaker till den ekonomiska situationen, SWOT, den handlingsplan man arbetat fram samt hur förutsättningarna utvecklas och aktiviteter verkställs. Strukturella förändringar Under de senaste åren har flera vårdcentraler stängts eller på annat sätt avyttrats. Om förutsättningar skulle bli sådana för enskild verksamhet, att förvaltningen inte ser någon annan utväg, kan det bli aktuellt med ytterligare stängningar. I dagsläget finns inga sådana planer. Med många konkurrenter på marknaden, svårigheter att rekrytera läkare och fysioterapeuter samt det faktum att flera vårdcentraler inte har en ekonomi i balans kommer primärvårdsstyrelsen noga följa utvecklingen för samtliga vårdcentraler och rehabenheter. 5.3 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för 2017 är 340,0 mnkr. Resultatet för 2017 är 26,0 mnkr, vilket ger ett utgående eget kapital på 366,0 mnkr. Eget kapital (mnkr) IB 1/1 2017 Resultat 2017 UB 31/12 2017 Mål* Vårdcentraler 283,8 10,4 294,3 400,0 Rehab 56,2 15,2 71,4 40,0 OH/Gemensamt 0,0 0,4 0,4 0,0 Totalt 340,0 26,0 366,0 440,0 * motsvarar en månads kostnader, vilket är kravet från regionen på leverantörer Förvaltningen måste ha en buffert för att klara framtida balanskrav även om nya utmaningar i form av omställningar skulle uppstå (t ex nyetableringar och förändringar i Krav- och kvalitetsboken). Förvaltningens egna kapital har som syfte att dels vara denna buffert och dels möjliggöra större nödvändiga strategiska satsningar. Under 2018 sker t ex fortsatt satsning på: Rekrytering av läkare, fysioterapeuter och psykologer. E-hälsa. Forskning- och utveckling. Ny- och ombyggnation av lokaler. Förvaltningen har som mål att ha ett eget kapital i nivå med de krav som ställs i vårdvalsmodellen på nya aktörer, det vill säga en månads betalningsförmåga, vilket i praktiken innebär t ex 3,5 mnkr/vårdcentral. För Närhälsan är målet att ha ett eget kapital på 440 mnkr. Dagens nivå, 366,0 mnkr, motsvarar en betalningsförmåga under ca 3 veckor. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 40(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 5.4 Investeringar Investeringsbehovet för vårdvalsverksamheten under 2017 var planerat till 38 mnkr. Investeringarna avsåg främst reinvesteringar i form av medicinsk utrustning och nyinvestering i samband med ombyggnationer och lokalförändringar. Principen för förvaltningen är att verksamheten ska kunna investera för det belopp som man långsiktigt kan finansiera via driftsbudgeten (avskrivning, ränta och hyra). Årets investering uppgår till 13,7 mnkr (13 mnkr 2016). Avvikelse mot investeringsplanen beror på lokal- och investeringsprojekt som flyttats framåt till 2018/2019. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 41(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 6 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokumentation samt noter per 2017-12-31, se bilagor. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 42(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 7 Övrig rapportering 7.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Omställningen av hälso- och sjukvården i VGR, med delprojektet Nära vård, Digitaliserade vårdtjänster, Koncentration och Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, inklusive FVM, Framtidens Vårdmiljö och PCA, personcentrerat arbete, förväntas i grunden förändra ledningssystem, arbetssätt och företagskultur, inte bara i Närhälsan, utan i samtliga verksamheter i VGR. Detta är en process som startade 2017 och som kommer fördjupas enligt strategin till och med 2025. Primärvården förväntas få ett kraftigt utökat uppdrag, utökade resurser, och konkreta uppdrag för att skapa en Nära vård under kommande år. Marknads- och etableringsplanen för 2017-2022, med ett mål om 60 % av marknaden år 2022, ställer höga krav på våra erbjudanden till befolkningen, men också att vi tillsammans med invånarna, utvecklar en vård på invånarnas villkor med hög medicinsk kvalitet. Detta ställer fortsatt särskilt höga krav på Närhälsans affärsmässighet, på vår organisation, vårt ledarskap, på vårt invånarfokus och på att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för våra medarbetare att göra ett gott arbete. Enligt Närhälsans affärsplan 2016-2018 är vår uttalade strategi att: Nuläge Våra kunder skall alltid känna sig trygga med att kunna vända sig till oss. Vi agerar på ett sätt så att fler kunder/medborgare väljer oss. Vi har ett tydligt erbjudande som innefattar både hälsovård och sjukvård. Kunden/patienten/medborgaren är en medaktör hos oss. Antalet listade har för första gången sedan vårdvalets införande år 2009 inte sjunkit och ligger på drygt 980 000 invånare, vilket motsvarar 58,1 % av marknaden. Vårdval vårdcentral och rehab har ökat produktionen under 2017. Den medicinska kvalitén enligt NMR/RMR visar stor variation i verksamheterna. Förbättringsarbete inom verksamheterna fortgår och visar en positiv trend för organisationen som helhet. Antal oskrivna diktat äldre än tre dagar är nu endast enstaka procent. Närsjukvårdsutveckling med mobila team/hembesöksenheter respektive e-hälsoområdet har i år tillhört de största strukturella satsningarna. Patientenkäter rörande Rehab visar på mycket goda resultat liksom tillgänglighetsundersökningen som förbättrats kraftigt i en nationell jämförelse. Tillgänglighet i telefon vårdval vårdcentral ligger numera runt 92%, vilket är bättre än det samlade privata kollektivet. Kundråd/patientråd finns nu på 40% av enheter inom vårdval vårdcentral. FoU-arbetet har bland annat lett till förbättrade metoder för rätt vård direkt, minskat användande av antibiotika, nya metoder vid behandling av psykisk ohälsa. De senaste året har cirka sju personer disputerat. FoU-enheten har från VGR mycket liten budget, 19 Mkr i strukturmedel eller 0,25% av VGR totala primärvårdsbudget. VGR tillhandahåller 1000 Mkr i strukturmedel för FoU inom akutsjukvården. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 43(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Utmaningar Hälso- och sjukvård Befolkningsutvecklingen i Sverige och VGR där antalet 65+ förväntas kraftigt öka och antalet 80+ öka med hela 50%, samt barn under 18 år, 25%, fram till 2025. Omställningen av Hälso- och sjukvården i VGR och nationellt, med fokus Nära vård, Koncentration, Digitaliserade vårdtjänster och Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, samtidigt som introduktionen av en sammanhållen vårdinformationsmiljö fram till 2025. Leva upp till verksamhetsidén " utveckling av primärvård i världsklass ". Snabbt utveckla digitaliserade vårdtjänster utifrån ett invånarperspektiv och samtidigt förbättra den medicinska kvaliteten för våra invånare med kroniska sjukdomar och sköra äldre. Marknads- och etableringsstrategin 2017-2022: Stoppa listningstappet, förbättra Närhälsans varumärke, och nå en marknadsandel om minst 60 % år 2022. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus och Närhälsan för en sömlös vård, så kallad Trygg och säker utskrivning, lag från 1 januari 2018. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik. Låg återväxt av specialister i allmänmedicin. Handledarsituationen då 2018 antalet ST-läkare kan anställas utan taknivå i VGR. Det finns heller ingen begränsning per vårdcentral. Detta för att klara Omställningens krav på fler allmänläkare. 2008 påtalades i SOU 2008:7 att en stark klinisk forskning är förutsättningen för en evidensbaserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och att de kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer vården till del och att viktiga problem därifrån förs in i forskningen. Sträva efter FoU-satsningar från VGR på primärvård motsvarande den andel som primärvården utgör av VGR totala hälso- och sjukvårdsbudget, dvs motsvarande 150 Mkr. Utmaningar digitalisering Digitalisering av vården är en självklar och nödvändig förändring av hela hälso- och sjukvårdens arbetssätt där vi för närvarande ligger långt efter de flesta branscher i samhället. I Sverige sker därtill denna utveckling med full kraft och delar av befolkningen vänder sig till digitaliserade hälso- och sjukvårdsaktörer som är oberoende av de traditionellt landstingsstyrda hälso- och sjukvårdssystemen. Närhälsan arbetar för att samla de IT-stöd som vår verksamhet behöver i ett vårdinformationssystem för att minimera antalet applikationer, platser att söka på, och göra medarbetarnas arbetsmiljö hållbar. Anpassning till medborgarnas nivå av användning av digitala hjälpmedel inom alla områden; Artificiell Intelligens/Beslutsstöd, ehälsotjänster, webbtidbokning, onlinekontakt invånare-medarbetare som videomöten, asynkrona möten etc. Sträva efter en sammanhållen journal för sjukhus, primärvård och kommun. Heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. Nationellt framtagna tjänster för att förenkla kommunikationen med invånare så att informationen förs digitalt mellan patient och vårt vårdinformationssystem för att Närhälsan vårdval, Årsredovisning 44(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 säkra att inget förvanskas på vägen en sådan tjänst är Formulärtjänsten och en annan är Plattformen för stöd och behandling. Det pågår arbete men vi vill öka takten då vi ser att vinsterna är betydande både i säkerhet och tid. Strävan att hålla all vårdinformationen samlad i ett system för att vara lätt att hitta och därigenom också patientsäkrare och inte spara exempelvis bilder i flera olika system. Planerad inriktning Omställning av hälso- och sjukvården; Nära vård, Koncentration, Digitalisering, och Kvalitetsstyrd verksamhetsutveckling. Framtidens vårdmiljö; gemensamma medicinska och vårdadministrativa processer i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Marknads- och etableringsstrategin; 60 % marknadsandel 2022. Förbättra och utveckla ledarskapet på alla nivåer och med den professionella utvecklingen av medarbetarna i fokus. Introducera "kontinuerlig förändringsledning och förbättringsarbete" för ledare och medarbetare. Förbättrad tillgänglighet ur ett brett perspektiv och tillfredsställa invånares medicinska behov utifrån den enskildes livssituation. Förbättra dialogen med invånarna om exempelvis mottagningarnas öppettider, tillgänglighet, arbetssätt och prioriteringar. ehälsobaserade verktyg introduceras för ökad tillgänglighet, hållbarare arbetssätt och vårdprocesser oberoende av geografisk eller tidsmässig utgångspunkt. Attraktiv arbetsgivare; bästa offentliga arbetsgivaren i Sverige. Hållbar ekonomisk utveckling. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 45(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Bokslutsdokument RR KF BR Närhälsan vårdvalsverksamhet 2018-01-17 10:55 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1712 1612 Verksamhetens intäkter 1 4 532 165 4 369 652 Verksamhetens kostnader 2, 3-4 467 942-4 297 187 Avskrivningar och nedskrivningar 4-11 222-11 392 Verksamhetens nettokostnader 53 001 61 073 Finansnetto 5-1 992-2 268 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut -25 000-25 000 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat 26 009 33 805 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1712 1612 Löpande verksamhet Årets resultat 26 009 33 805 Investeringsbidrag -5-31 Avskrivningar 11 222 11 361 Utrangeringar/nedskrivningar 1 064 735 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6-10 -83 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 38 280 45 787 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -8 882-45 050 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 3 339 96 463 Kassaflöde från löpande verksamhet 32 737 97 200 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 46(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Korrigering omklassificering anläggningstillgångar 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 7-13 678-13 048 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter -281 72 Försäljningar anläggningstillgångar 8 10 94 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -13 949-12 882 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -8 180-9 225 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 5 31 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8 175-9 194 ÅRETS KASSAFLÖDE 10 612 75 124 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 181 982 106 859 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 192 592 181 982 Kontroll av årets kassaflöde 10 610 75 123 Differens -2-1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1712 1612 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 9 56 986 55 311 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 56 986 55 311 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 47(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Kortfristiga fordringar 10 748 810 739 928 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 192 592 181 982 Summa omsättningstillgångar 941 402 921 910 Summa tillgångar 998 388 977 221 Eget kapital Eget kapital 340 022 306 218 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 26 009 33 805 Summa eget kapital 366 031 340 023 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 11 33 331 41 511 Kortfristiga skulder 12 599 026 595 687 Summa skulder 632 357 637 198 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 998 388 977 221 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen och kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. kommunal redovisning. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 48(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 607 Närhälsan vårdvalsverksamhet Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1712 1612 Patientavgifter med mera 187 538 198 798 Såld vård internt 4 058 746 3 974 669 Såld vård externt -1 263 2 352 Försäljning av tjänster, internt 74 677 21 894 Försäljning av tjänster, externt 20 929 16 345 Hyresintäkter 8 218 4 434 Försäljning av material och varor, internt 4 950 2 775 Försäljning av material och varor, externt 226 503 Statsbidrag 5 858 5 174 Investeringsbidrag 5 31 Övriga bidrag, internt 72 311 79 711 Övriga bidrag, externt 45 563 5 340 Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt 21 236 18 704 Övriga intäkter, externt 33 171 38 922 Totalt 4 532 165 4 369 652 2. Verksamhetens kostnader 1712 1612 Personalkostnader 2 589 420 2 328 909 Inhyrd personal, bemanningsföretag 243 561 229 713 Köpt vård internt 68 581 60 233 Köpt vård externt 197 107 Läkemedel 618 139 602 399 Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt 4 0 Lokal- och energikostnader, internt 61 740 58 540 Lokal- och energikostnader, externt 226 130 241 983 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 229 450 232 377 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 92 928 89 418 Material och varor, internt 51 092 55 827 Material och varor,externt 83 759 81 112 Övriga tjänster, internt 106 907 227 986 Övriga tjänster, externt -2 209 6 647 Övriga kostnader, internt 56 172 43 439 Övriga kostnader, externt 42 071 38 497 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 49(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Totalt 4 467 942 4 297 187 3. Personalkostnader, detaljer 1712 1612 Löner 1 762 769 1 593 254 Övriga personalkostnader 56 729 52 720 Sociala avgifter 769 922 682 935 Pensionskostnader 0 0 Totalt 2 589 420 2 328 909 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1712 1612 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 11 222 11 361 Finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt 11 222 11 361 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 30 Totalt 0 30 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 11 222 11 391 5. Finansnetto 1712 1612 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 0 Ränteintäkter, externt 164 149 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt 164 149 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 1 125 1 381 Räntekostnader, externt 44 45 Övriga finansiella kostnader, internt 60 60 Övriga finansiella kostnader, externt 927 931 Totalt 2 156 2 417 Totalt finansnetto -1 992-2 268 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 1712 1612 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 50(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 10 83 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 10 83 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster 10 83 7. Investering i anläggningstillgångar 1712 1612 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier 13 678 13 049 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt 13 678 13 049 8. Försäljning anläggningstillgångar 1712 1612 Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier 10 94 Totalt 10 94 9. Maskiner och inventarier 1712 1612 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 280 161 276 954 Nyanskaffningar 13 678 13 049 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 2 880-200 Försäljningar/utrangeringar -2 771-9 642 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 293 948 280 161 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 224 849 222 513 Årets avskrivning och nedskrivning 11 222 11 391 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 2 599-128 Försäljningar/utrangeringar -1 707-8 927 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 236 963 224 849 Utgående restvärde 56 985 55 312 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 51(52)

4 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 - PVV 2018-00003-1 Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 : Årsredovisning vårdvalsverksamheten 2017 10. Kortfristiga fordringar 1712 1612 Kundfordringar, internt 345 700 333 737 Kundfordringar, externt 11 607 7 989 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 490 401 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 58 260 51 720 Övriga fordringar, internt 308 063 322 922 Övriga fordringar, externt 24 690 23 159 Totalt 748 810 739 928 11. Långfristiga skulder 1712 1612 Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 5 Övriga långfristiga skulder, internt 33 331 41 506 Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt 33 331 41 511 12. Kortfristiga skulder 1712 1612 Leverantörsskulder, internt 92 166 83 087 Leverantörsskulder, externt 121 803 100 223 Semesterskuld 119 622 111 922 Löner, jour, beredskap, övertid 13 485 13 734 Upplupna sociala avgifter 58 738 54 480 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 1 629 4 916 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 178 452 195 692 Övriga kortfristiga skulder, internt 11 650 31 040 Övriga kortfristiga skulder, externt 1 481 593 Totalt 599 026 595 687 Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Närhälsan vårdval, Årsredovisning 52(52)

5 Säkerhetsredovisning 2017 - PVV 2017-00903-1 Säkerhetsredovisning 2017 : Säkerhetsredovisning 2017 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-12-28 Diarienummer PVV 2017-00903 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Bengt Hansson Telefon: 070-341 65 04 E-post: bengt.hansson@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Säkerhetsredovisning 2017 Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen antecknar informationen i protokollet. Sammanfattning av ärendet Ärendet omfattar en uppföljning och utvärdering av säkerhetsarbetet i förvaltningen utgående från säkerhetsfunktionens ansvarsområden. Fördjupad beskrivning av ärendet Personsäkerhet Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat drygt sextio ärenden rörande personsäkerhet, vilket i stort sett motsvarar antalet personsäkerhetsärenden i avvikelsesystemet. Dessa händelser har stor variation vad gäller allvarlighetsgrad och omfattning och kan utgöras av allt från verbala hot till misshandel. Antalet ärenden under 2017 är nästan 20 fler än under 2016. I den genomförda medarbetarenkäten har cirka 225 personer uppgett att de varit utsatta för hot och/eller våld under 2017. Cirka 450 personer inom Närhälsan har genomgått någon form av personsäkerhetsutbildning under 2017. Dock har antalet ärenden samt volymen på arbetsinsatser ökat och trängt undan utrymme för förebyggande insatser. Säkerhetsgenomgångar har genomförts på enheter som haft behov av sådana. Ett arbete med införande av uppmärksamhetslarm pågår. Fysisk säkerhet Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat drygt femton ärenden rörande fysisk säkerhet. Närhälsans riktlinjer för lokaler har uppdaterats under året. När en säkerhetsgenomgång/riskanalys utförts, till exempel vid om- och nybyggnation, har även klassificering och förslag till zonindelning av lokaler genomförts. Vad Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

5 Säkerhetsredovisning 2017 - PVV 2017-00903-1 Säkerhetsredovisning 2017 : Säkerhetsredovisning 2017 Datum 2017-12-28 Diarienummer PVV 2017-00903 2 (3) gäller zonindelning återstår dock mycket arbete och förändringar av befintliga lokaler görs efter hand. Inventering av fastighetsbundna säkerhetsanläggningar har gjorts färdig under året och förberedelser för överlämning av ansvaret för dessa till Västfastigheter pågår, men är beroende av Västfastigheters möjligheter att ta över. Framtagande av ny plattform för säkerhetsanläggningar pågår. Utbildningar i fysisk säkerhet under året har gjorts i samband med personsäkerhetsutbildningar. Cirka hundra personer har genomgått utbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Redovisning och uppföljning av respektive enhets systematiska brandskyddsarbete görs årligen i samband med annan redovisning. Informationssäkerhet Tre större och ett antal mindre driftstörningar rörande IT och telefoni har inträffat under året. De större hade stor påverkan på verksamhet, patienter och förtroendet för verksamheten. Det senare är särskilt allvarligt för en konkurrensutsatt verksamhet. Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat drygt tio ärenden rörande otillåten journalåtkomst. Dessa ärenden hanteras gemensamt med ehälsostrategiska avdelningen och kräver omsorgsfull utredning och analys. Införandet av nytt vårdinformationssystem med möjlighet till bredare tillgång till information har medfört ett utökat behov av bra uppföljning. Införande av ett verktyg för systematisk logganalys har påbörjats under året. Krishantering och kontinuitetsplanering Närhälsans TiB-funktion (Tjänsteman i beredskap) har hanterat ett trettiotal ärenden under året. Driftsstörningar och liknande händelser har påvisat behov av en utvecklad kontinuitetsplanering. Regiongemensamt pågår arbete med förbättring av TiB-funktionen och förbättrad robusthet. Närhälsan deltar i detta arbete. Inom Närhälsan pågår arbete med förbättring av förvaltningsgemensamma och lokala kontinuitetsplaner. Större händelser under året Säkerhetsfunktionen/TiB-organisationen har under året hanterat bland annat följande större händelser: Efterförlopp efter bussolycka i Hälsingland (skolbarn från Mark) i april. Stort läkemedelsbedrägeri (förundersökning omstartad efter överklagande). Ett tjugotal fall av bedrägerier mot mestadels äldre människor (utreds av Polisen). Power Big Meet i Lidköping i juli. EU-toppmötet i Göteborg i oktober.

5 Säkerhetsredovisning 2017 - PVV 2017-00903-1 Säkerhetsredovisning 2017 : Säkerhetsredovisning 2017 Datum 2017-12-28 Diarienummer PVV 2017-00903 3 (3) Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Bengt Hansson Säkerhetschef

påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Tjänsteutlåtande Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2018-01-15 Diarienummer PVV 2017-00888 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Lena Lundberg Telefon: 0706-48 15 72 E-post: lena.marie.lundberg@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande för Kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen, och lämnar det till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har idag en kommunikationspolicy som är från 1998. Den är sedan länge utdaterad och det är bra och efterlängtat att nytt förslag till kommunikations- och påverkanspolicyn har kommit. Förslaget innehåller alla de delar som bör finnas med inom området och hanterar de frågor som är aktuella just nu. Policyn ger möjlighet för Västra Götalandsregionen att följa med samtiden inom kommunikation. Då omvärlden inom just detta område rör sig fort är det en viktig aspekt. Det är bra att de sociala medierna får ta plats och att man är tydlig med hur vi ska se på användandet av dessa och att vi som organisation ska vara där invånarna är. Det finns generellt en tendens i texten att ha ett sändarperspektiv där mottagaren är passiv och bortglömd som en viktig del för få tillstånd meningsskapande kommunikation. Mottagaren i form av medarbetare, kund, patient eller medborgare skulle kunna framgå än tydligare både i det interna och externa perspektivet. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Lena Lundberg Kommunikationschef Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Tjänsteutlåtande Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen 2 (2) Bilaga Remissyttrande Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen, daterad 2018-01-15. Besluten skickas till Koncernstab kommunikation och externa relationer, koncernkontoret.kommunikation@vgregion.se Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

ions- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Remissyttrande Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum 2018-01-15 Diarienummer PVV 2017-00888 Ert diarienummer RS 2017-04450 Regionstyrelsen Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen 1 Kommunikation får saker att hända I avsnittet saknas dialogen och involveringen av våra medarbetare som en förutsättning för att vi ska kunna få tillstånd meningsskapande kommunikation. Det finns en tendens i texten vara traditionellt sändare av information och för att nå syftet att kommunikationen ska skapa kunskap, ändra attityder och beteenden behöver mottagaren få en mer aktiv roll. 2 Den kommunikativa organisationen Det stämmer att chefens betydelse är stor. Policyn skulle dock tjäna på att lyfta fram mottagaren som en viktiga del i att skapa mening i kommunikationen. Det finns ett top-down -perspektiv och en passivitet i texten. Ex: Medarbetarna känner igen sig i kommunikationen och hur organisationen skildas. Först då kan de använda och vidareförmedla budskap och fungera som naturliga ambassadörer för verksamheten. Kan formuleras så att medarbetaren tydligare får en aktiv roll, involveras i dialog för att skapa engagemang och blir delaktiga i kommunikationen. Stycket; Kommunikationsklimatet är öppet och det är självklart att prata om både det som är bra och dåligt. Det leder till utveckling av verksamheten, bättre kvalitet och ökad säkerhet. Öppenhet motverkar tystnadskultur och ryktesspridning. Är bra. Stycket Den kommunikativa organisationen och Allas ansvar skulle kunna byta plats för att komma ifrån känslan av en-vägskommunikation. 3 Allas ansvar Bra. Skulle återigen kunna ha en mening som visar på vikten av medarbetaren som en viktig medskapare och meningsskapare av kommunikation. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

ions- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Remissyttrande Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Remissyttrande från primärvårdsstyrelsen, 2018-01-15 2 (3) 4 Kommunikation i förändring Bra att tydligt ha med detta område. Dock är det viktigt att denna policy kompletteras med tydliga riktlinjer för hur sociala medier ska hanteras när det nu blir tydligare att organisationen mer aktivt ska finnas på denna arena. Småjusteringar: Meningen för att involvera och skapa delaktighet krävs möjlighet att ställa frågor och diskutera. Förslag: Diskuterar byts mot dialog för att tydliggöra att vi tar vara på varandras kunskaper istället för att försöka övertala varandra i en diskussion. VGRFokus är en kanal och passar inte in i ett policydokument. 5 Samspelet med media Bra. Det är en skarp mening att VGR gärna ser att enskilda medarbetare uttalar sig i media eller använder sig av sociala medier för att resonera kring sitt arbete och sin arbetsgivare. Skulle önska en något mjukare skrivning. Nu uppfattas det som en uppmaning att så bör ske. Önskemålet är fortsatt att dialogen förs internt först och främst. Det ska dock framgå att det går bra/är möjligt att använda sig av sociala medier för att resonera kring sitt arbete och sin arbetsgivare. Meningen om sociala medier kan kompletteras med en skrivning om hur vi formulerar oss i dessa kanaler så att detta görs på ett respektfullt sätt med hänsyn till andra och att vi självklart följer lagar med mera. Det kan annars kännas obehagligt att som chef eller medarbetare riskera att bli uthängd i sociala medier. 6 Kriskommunikation Bra. 7 Samhällsaktör med rätt att påverka Bra att sätta ambitionsnivån högt och att VGR på ett tydligt sätt ska ta plats. Dock behöver inte exempel finnas med i texten. 8 Övriga kommentarer Västra Götalandsregionen har idag en kommunikationspolicy som är från 1998. Den är sedan länge utdaterad och det är bra och efterlängtat att nytt förslag till kommunikations- och påverkanspolicyn har kommit. Förslaget innehåller alla de delar som bör finnas med inom området och hanterar de frågor som är aktuella just nu. Policyn ger möjlighet för Västra Götalandsregionen att följa med samtiden inom kommunikation. Då omvärlden inom just detta område rör sig fort är det en viktig aspekt. Det är bra att de sociala medierna får ta plats och att man är tydlig med hur vi ska se på användandet av dessa och att vi som organisation ska vara där invånarna är.

ions- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Remissyttrande Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Remissyttrande från primärvårdsstyrelsen, 2018-01-15 3 (3) Det finns generellt en tendens i texten att ha ett sändarperspektiv där mottagaren är passiv och bortglömd som en viktig del för få tillstånd meningsskapande kommunikation. Mottagaren i form av medarbetare, kund, patient eller medborgare skulle kunna framgå än tydligare både i det interna och externa perspektivet. Primärvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Ann-Sofie Alm Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 1 Beslutad av: Regionfullmäktige, ÅÅÅÅ - MM - DD Diarienummer: RS 2017-04450 Giltighet: från 2018-06 - 01 till 2023-05 - 31 Version 1. 1, 2017-12 - 04 2017-12 - 18 Policy K om m u n i k a ti on och p å ve r k a n Policyn gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab kommunikation och externa relationer Dokumentet ersätter: Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy från 1998

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 1 2 Kommunikation får saker att hända Grunden för Västra Götalandsregionens kommunikation och påverkansarbete är visionen om det goda livet, VGR:s budget samt övriga politiska beslut och viljeinriktningar. Vi finns till för invånarna i Västra Götaland. Vi ska säkra en god hälsa och skapa tro p å framtiden. Invånarna är våra uppdragsgivare och den primära målgruppen för all övergripande kommunikation. Kommunikationen syfte är att skapa kunskap, ändra attityder och beteenden. Kommunikation är det som får saker att hända, som leder till utvecklin g eller förändring, som involverar och som skapar delaktighet. Västra Götalandsregionens kommunikation syftar till att öka möjligheterna att delta i den demokratiska processen, att känna till och förstå politiska beslut och att delta i debatt och dialog s kapa kännedom om våra verksamheter och det vi erbjuder invånarna bygga förtroende påverka i frågor som berör organisationen och Västra Götaland som geografiskt område bygga relationer och väcka engagemang. Kommunikations - och påverkanspolicyn är styrdok ument för Västra Götalandsregionens förvaltningar, bolag och nämnder. Dokumentet beskriver grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt inom områdena kommunikation och påverkan. Dokumentet ska ses som en helhet, avsnitten är beroende av varand ra. Varje förvaltning/bolag ska använda policyn i sitt eget kommunikationsarbete. Den kommunikativa organisationen Chefens betydelse kan inte överskattas. Den högsta ledningens roll i varje förvaltning och bolag samt regionledningen har särskild betydels e och är en framgångsfaktor. En väl fungerande kommunikation är en integrerad del i processerna för ledning och styrning. Det är också avgörande för att nå de mål som ställs upp av Västra Götalandsregionens politiker. Kommunikation ska användasom motor i verksamheten för att genomföra fattade beslut, sprida kunskap och skapa möjlighet till dialog. VGR ska vara en kommunikativ organisation. Det innebär följande: Chefer och ledare vet att kommunikation är avgörande för att leda och utveckla. Medarbetarna f örstår sitt eget ansvar för en fungerande kommunikation. Vår kommunikation med omvärlden är öppen, proaktiv, saklig och trovärdig. Medarbetarna känner igen sig i kommunikationen och hur organisationen skildras. Först då kan de använda och vidareförmedla bu dskap och fungera som naturliga ambassadörer för verksamhete n.

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 1 3 Kommunikationsklimatet är öppet och det är självklart att prata om både det som är bra och dåligt. Det leder till utveckling av verksamheten, bättre kvalitet och ökad säkerhet. Öppenhet motverk ar tystnadskultur och ryktesspridning. Vi använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Vi utgår ifrån målgruppernas behov och nytta och tar hänsyn till personlig integritet, tillgänglighet, mångfald och den enskilda individens förutsättningar. Allas ansvar Det är politikers uppgift att driva politik, fatta beslut och att föra dialog med invånarna. Principiella frågor med högt uppmärksamhetsvärde föregås av dialog mellan politiker och tjänstemän när det gäller ansvar och rollfördelning. Regiondirektö ren är talesperson för koncernen och koncernstabsdirektörerna för sina respektive sakområden. Regiondirektören kan delegera till kommunikationsdirektören eller annan chef att företräda hela koncernen. Kommunikationsdirektören ansvarar för att samordna komm unikationen och för det kommunikativa stödet till högre chefer. VD/förvaltningschef er är talespersoner för sina förvaltningar och verksamheter. Kommunikationsansvaret följer verksamhetsansvaret. Varje chef/motsvarande är ansvarig för kommunikationen inom sitt ansvarsområde. Det innebär till exempel att se till att kommunikationsplanering och genomförande fungerar tillfredsställande, så att de som använder våra tjänster får den information de behöver vid rätt tillfälle och har möjlighet att återkoppla skapa förutsättningar för en god kommunikation på arbetsplatsen representerarbetsgivaren och stå bakom och kommunicera övergripande budskap, såväl bra som dåliga, på ett sätt som är begripligt och relevant för medarbetarna involvera medarbetarna så att de akt ivt kan delta i dialog och diskussion om det egna arbetet och arbetsplatsens utveckling använda medarbetarnas trovärdighet och uppmuntra dem att kommunicera kring sin vardag. Medarbetaren har ansvar för att hålla sig informerad om det hen behöver för att u tföra sitt arbete att kommunikationen i alla de kontakter som sker genom arbetet är begriplig för mottagaren ( chefe r, kollegor, patienter, kunder, samarbetspartners och andra aktörer ) att delta aktivt i kommunikationen och att våga lyfta det som inte funge rar för att bidra till en positiv utveckling. Kommunikatörernas uppdrag är att utveckla Västra Götalandsregionens kommunikation genom stöd till ledningsprocessen och att initiera, driva på, stödja och följa upp kommunikationsprocesser inom verksamheten.

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 1 4 K ommunikation i förändring Vi måste anpassa oss till att omvärlden förändras och hänga med i samhällstrender och teknisk utveckling. Då kan vi bättre möta risker med ryktesspridning och desinformation, men också ta till vara den nya teknikens möjligheter. T eknikens korta livscykler kräver ständig anpassning till nya sätt att kommunicera på nya plattformar. Vi måste ständigt ompröva vilka kanaler vi behöver finnas i för att möta rådande konsumtionsmönster. VGR bejakar omvärldens krav på snabbhet, men är medveten om och väger det mot risken att inte hinna få fram korrekta uppgifter. Genom den gemensamma digitala nyhetskanalen har vi ökat möjligheten att snabbt nå ut med aktuell information och skapa en nyanserad bild av organisationen. Avståndet mellan män niskor minskar med nya sätt att mötas på distans med invånare, patienter, kunder, arbetssökande, samarbetspartners eller kollegor. Det blir allt lättare att få inblick i vår verksamhet och att påverka. Patienter kan läsa på om sin sjukdom, men också förm edla sina erfarenheter efter ett besök. Tänk på följande: Sociala medier och digitala kanaler är en självklar del av såväl bevakning som vilka kanaler vi använder Ta diskussionen där den förs och var aktiv i de kanaler målgrupperna använder. Kommunikation om vår verksamhet sker vare sig vi deltar eller inte. Agera snabbt för att svara på frågor eller bemöta information. Inkomna mejl utifrån ska hantera skyndsamt. Fokusera på att tidigt bemöta felaktigheter för att sedan komplettera med en bredare korrekt bild. Ha ett kritiskt förhållningssättill det du läser. Bedöm om källan är trovärdig innan du agerar eller delar information. Gränserna mellan det interna och externa flyter ihop. Det vi kommunicerar internt kan snabbt förmedlas och nå en bredare allmänh et via digitala och sociala medier. Betrakta medarbetares närvaro i sociala medier på samma sätt som rätten att fritt meddela sig i grundlagsskyddade media. Repressalier för det som uttalats i sociala medier får inte förekomma såvida det inte utgör ett lagbrot. Värdera och välj kanal efter den effekt du vill uppnå : o Skriftlig information kan fungera för att öka kännedom. o För att involvera och skapa delaktighet krävs möjlighet att ställa frågor eller diskutera. Ta hellre fram digital än tryckt information såvida inte målgruppen har andra behov. Primär kanal för sjukvårdsinformation som riktar sig till patienter är 1177. Primär kanal för organisationsinformation är VGR:s webbplats.

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 1 5 Cheferna i Västra Götalandsregionen har tillgång till särskilda kommunikat ionsverktyg med instruktioner som kan vara en hjälp för att exempelvis planera kommunikation eller kommunicera i förändring. Samspelet med media VGR:s samspel med media ökar möjligheten för oss att förmedla kunskap och insyn i vår verksamhet att sätta a gendan, skapa engagemang och samtalsämnen. Vi ska ha god beredskap för att möta mediers krav på snabbhet och rätt till insyn. Det ökar möjligheten till en saklig och trovärdig rapportering om VGR, som i sin tur påverkar våra relationer med omvärlden. Det kan handla om möjligheten att rekrytera nya medarbetare eller invånares och samarbetspartners förtroende för vår verksamhet. Tänk på följande: Var tillgänglig för media. Svara inte "ingen kommentar". VGR har alltid något att säga varför vi inte kan svar a är också ett svar. Ta skyndsamt fram allmänna handlingar som media frågar efter. Var medveten om vem du företräder. Uttalar du dig som privatperson, som politiker, som representant för din arbetsplats, i din expertroll eller som företrädare för arbetsgiv aren? Chefer har ett särskilt ansvar som arbetsgivarföreträdare. Politiker uttalar sig kring politiska beslut och svarar på frågor kring det politiska arbetet och debatten på nämndmöten. Förvaltnings - och verksamhetschefer har utöver det en skyldighet att besvara frågor som rör det egna ansvarsområdet, eller se till att det finns någon som gör det (exempelvis en utsedd talesperson). Experter inom olika områden är andra som kan ha täta kontakter med media. VGR ser gärna att enskilda medarbetare uttalar sig i media eller använder sociala medier för att resonera kring sitt arbete och sin arbetsgivare. Det ska vara högt i tak för debatt. Även frågor som först kan uppfattas negativa ger en diskussion som i längden leder till en positiv bild av VGR som arbetsgivar e. Chefer och medarbetare ska känna till och förstå innebörden i grundlagarna om tryckfrihet och yttrandefrihet. Presstjänst eller kommunikatör är ett stöd i kontakten med media. Mer information finns i särskilda riktlinjer för medierelationer. Kriskommuni kation Framgångsri kriskommunikation kännetecknas av snabbhet, samordning, struktur, förberedelse, utbildning och övning. I en krissituation har alla aktörer samma ansvar för information och kommunikation som under normala förhållanden, men situationen st äller högre krav på att vi är förberedda och vet vad vi ska göra.

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Kommunikations- och påverkanspolicy 1 6 Snabb hantering är avgörande för hur väl vi lyckas hantera bilden av krisen/händelsen, förebygga ryktesspridning och stilla social oro. Ledande förtroendevalda och regionledningen ska alltid hållas informerade om händelser som påverkar bilden av VGR. Regiondirektören kan besluta om att överta ledningen av kriskommunikationen i frågor som kan skada VGR:s varumärke. Västra Götalandsregionens regionala och lokala kriskommunikationsplaner ä r en utgångspunkt, inriktning och ett stöd för kommunikation vid kriser och störningar. Samhällsaktör med rätt att påverka Västra Götalandsregionen är en del av ett större nationellt, europeiskt och globalt sammanhang och vår utveckling är beroende av bes lut och processer som vi själva inte äger. Som samhällsaktör har vi ansvar för att utveckla och bidra till samhället i stort utanför våra egna regionala gränser liksom att påverka utvecklingen i en riktning som gynnar Västra Götaland och invånarnas intress en. Västra Götalandsregionens påverkansarbete handlar om att utveckla samhällsfrågor utifrån ett västsvenskt perspektiv. Det kan handla om vitt skilda frågor, från att påverka beslutsfattare så att viktiga infrastrukturinvesteringar förläggs till Västra G ötaland till att skapa rätt förutsättningar för att driva igenom omställningen av hälso - och sjukvården. Påverkansarbetet är ett sätt att genomföra politiskt fattade beslut och samtidigt förhålla sig till den omvärld som styr förutsättningarna. Ett framgån gsrikt påverkansarbete kräver tydlighet kring de frågor vi vill förändra. Påverkan är en del av det dagliga arbetet i möten med externa aktörer samt genom de organisationer VGR är medlem i och under större arrangemang. Vårt påverkansarbete vilar på följand e grunder: Vi för vår egen talan och använder inte konsulter. Vi är transparenta och öppna med vilka vi träffar och vilka frågor vi driver. Vi söker allierade. Vårt budskap blir starkare om det förs fram tillsammans med andra. Vi matchar budbärare utifrån den vi ska möta. Västra Götalandsregionens förtroendevalda och tjänstepersoner agerar på olika arenor och nivåer utifrån sina respektive roller. Västra Götalandsregionens verksamheter såväl som kommunikationen styrs av gällande lagstiftning. I bilaga Dnr : finns en lista över de lagkrav som VGR omfattas av. Utöver policyn finns det riktlinjer och andra styrande dokument som påverkar hur vi kommunicerar. Se bilaga: Dnr

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Blankett remissvar kommunikations och påverkanspolicy 1 1 (2) Blankett för remissvar Datum 2017-12-04 Diarienummer RS 2017 04450 Till nämnder och styrelser för förvaltningar och bolag i VGR Remissvar ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Med denna blankett lämnas remissvar till ny kommunikations- och policy för Västra Götalandsregionen. Policyn blir styrdokument för Västra Götalandsregionens alla förvaltningar, bolag och nämnder. Dokumentet beskriver grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt inom områdena kommunikation och påverkan. Inriktningen gör att policyn lämnar den detaljerade nivån för kommunikationsarbetets utförande. Detta regleras i andra regionala så väl som lokala riktlinjer, planer och handböcker. Kontakt Frågor om innehåll och arbetsprocess besvaras av Maria Wernstål, enhetschef för varumärke och media, koncernstab kommunikation och externa relationer: maria.wernstal@vgregion.se, 0738-23 08 99. Frågor kring remisshanteringen besvaras av Linn Riedl, ledningsstöd koncernstab kommunikation och externa relationer: linn.riedl@vgregion.se, 0700-20 68 61. Ifylld remissblankett mailas senast 2018-03-04 till: regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Blankett remissvar kommunikations och påverkanspolicy 1 2017-12-06 2 (2) Remissvar Lämna synpunkter på remissen i formuläret nedan. Varje respektive rubrik återfinns i policyn. Dokumentet avslutas med ett fält för övriga kommentarer. Nämnd/styrelse: Handläggare/kontaktperson: 1 Kommunikation får saker att hända 2 Den kommunikativa organisationen 3 Allas ansvar 4 Kommunikation i förändring 5 Samspelet med media 6 Kriskommunikation 7 Samhällsaktör med rätt att påverka 8 Övriga kommentarer

6 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen - PVV 2017-00888-2 Remiss Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen : Missiv remiss kommunikations- och påverkanspolicy 1 1 (1) Datum 2017-12-04 Diarienummer RS 2017-04450 Till nämnder och styrelser för förvaltningar och bolag i Västra Götalandsregionen Remiss: Ny kommunikations- och påverkanspolicy för Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, koncernstab kommunikation och externa relationer, har uppdraget att ta fram förslag till kommunikations- och påverkanspolicy för beslut i regionfullmäktige våren 2018. Styrdokumentet ska vara vägledande för VGR:s kommunikations- och påverkansarbete och kommer gälla för samtliga förvaltningar och bolag. Nu har nämnder och styrelser i förvaltningar och bolag möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Svar på remissen önskas senast 2018-03-04 och görs via bifogad svarsmall. Remissvaret sänds till: koncernkontoret.kommunikation@vgregion.se Enligt preliminär ärendeplan ska regionstyrelsen behandla förslaget 2018-05-15 inför fullmäktiges beslut 2018-05-29. Kontakt Frågor om innehåll och arbetsprocess besvaras av Maria Wernstål, enhetschef för varumärke och media, koncernstab kommunikation och externa relationer: maria.wernstal@vgregion.se, 0738-23 08 99. Frågor kring ärende- och remisshanteringen besvaras av Linn Riedl, ledningsstöd koncernstab kommunikation och externa relationer: linn.riedl@vgregion.se, 0700-20 68 61. Bakgrund Västra Götalandsregionens nuvarande kommunikationspolicy fastslogs av regionfullmäktige hösten 1999. Förutsättningarna för information och kommunikation har förändrats mycket sedan dess, inte minst med intåget av de sociala medierna och en allt mer pressad mediebransch. Enligt nuvarande regelverk för Västra götalandsregionens styrdokument finns en giltighetsgräns på fem år för policydokument. Regionfullmäktige har därmed beslutat att policyn sa uppdateras. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad 7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV :

7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV : Tjänsteutlåtande årsrapport arbete med intern kontroll 2017 PVV 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2018-01-03 Diarienummer PVV 2016-00908 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Hans Lilja Telefon: 070-207 3614 E-post: hans.lilja@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Årsrapport arbete med intern kontroll 2017 Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen godkänner årsrapport Intern kontroll 2017. 2. Primärvårdsstyrelsen beslutar att de risker som inte kunnat omhändertas i plan 2017 överförs till Plan för intern kontroll 2018. Sammanfattning av ärendet Samtliga nämnder och styrelser är enligt kommunallagen (6 Kap 7) ansvarig för att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig. Styrelsen fattade 2016-11-18 beslut om Plan för intern kontroll 2017. Av planen framgår vad i den interna kontrollen som särskilt ska granskas under året grundat på riskanalysen. Rapportering ska göras tre gången per år. Senaste rapport gavs till styrelsen oktober 2017. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Hans Lilja Kanslichef Bilaga Bilaga Årsrapport arbete med intern kontroll 2017. Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV : Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV Intern kontroll BILAGA Arbetsgruppen för Intern kontroll 2018-01-02 Hans Lilja, kanslichef Dnr PVV 2016-00908 Årsrapport arbete med Intern kontroll 2017 Bakgrund Samtliga nämnder och styrelser är enligt kommunallagen (6 Kap 7) ansvarig för att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig. Styrelsen fattade 2016-11-18 beslut om Plan för intern kontroll 2017. Av planen framgår vad i den interna kontrollen som särskilt ska granskas under året grundat på riskanalysen. Rapportering ska göras tre gången per år. Senaste rapport gavs till styrelsen oktober 2017. Status arbete med Plan för intern kontroll 2017 Rapporten baseras på plan för Intern kontroll 2017 dnr PVV 2016-00908. De risker som inte bedöms vara omhändertagna 2017 kommer att överföras till Intern kontrollplan 2018. Första rapporten kommer att ges till styrelsen april 2018. 1. Egenkontroll En översyn av egenkontroller fortsätter löpande i samband med genomgång av nya och befintliga rutiner och anvisningar i syfte att upptäcka om kontrollen är bristfällig, ändamålsenlig eller om kontroller saknas. Flera tillägg har gjorts exempelvis; - ny godkännandeprocess vid utlandsresor, - ny godkännandeprocess för bemanningsläkare, - ny loggrutin patientjournal (SAMSA), - kontroll av följsamhet till inköpsavtal, - kontroll av att politiska styrdokument handläggs i styrelse, - kontroll att extern och intern representation följer regelverket. 2. Nya och förändrade politiska styrdokument Styrelsen får löpande information om nya och förändrade politiska styrdokument samt lagar och förordningar samt på vilket sätt förvaltningen

7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV : Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV 2(5) Årsrapport Intern kontroll 2017 PVV omhändertar styrdokumentet, kontrollerar följsamhet samt återrapporterar till styrelsen. Rapportering finns inlagd i styrelsens ärendeplan för 2018. Rutiner som är kopplade till regionala politiska styrdokument kommer att tas upp för beslut i styrelsen. En förteckning finns över hur styrande dokument kontrolleras, följs upp och återrapporteras. Denna ingår i Närhälsans ledningssystem. 3. Åtgärder för att omhänderta risker i Plan för intern kontroll 2017 a) Bristande support och lång tid för återställning vid driftstörningar i IT och telefoni Arbete pågår fortfarande med att förbättra avtalen rörande åtgärdstider vid nätstörningar. Kartläggning av förutsättningar pågår också inom ramen för regionalt uppdrag angående Robust primärvård. Detta arbete ska slutföras under 2018 enligt tidplan. Risken kvarstår i plan för intern kontroll 2018 b) Riktlinjer för grundläggande säkerhet i Närhälsans lokaler följs inte Nya, reviderade, riktlinjer beslutade i förvaltningsledningen. Uppföljning av följsamhet till riktlinje påbörjas 2018. Risken kvarstår i plan för intern kontroll 2018 c) Krishanteringsplan inte testad och övad Kartläggning av strategiska enheter med reservel och robusta it-förbindelser genomförd. Beslut om strategiska enheter saknas ännu, men behöver tas under 2018. Risken kvarstår i plan för intern kontroll 2018 d) Allmänna handlingar hanteras inte i enlighet med lagstiftning och regelverk med risk för att dokument inte hittas, bevaras eller lämnas ut felaktigt Åtgärder har vidtagits för att förbättra kunskap om allmänna handlingar samt att bygga upp en organisation med arkivredogörare med uppgift att vara enhetens kompetens samt kontakt med Närhälsans huvudarkivredogörare. En plan för omhändertagande av pappersdokument lagrade på enheterna tas fram under våren 2018 i syfte att inom 3-5 år kunna uppfylla regelverket avseende arkivering. Närhälsan bedöms ha cirka 3-5000 hyllmeter dokument lagrade på enheterna.

7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV : Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV 3(5) Årsrapport Intern kontroll 2017 PVV Styrelsen har fått information om arkivvården inom Närhälsan och kommer att får en uppföljning oktober 2018. Med de åtgärder som pågår föreslås risken tas bort från plan för intern kontroll 2017 och att fortsatt arbete rapporteras till styrelsen årsvis i samband med Rapport arkivvården. e) Lagar och politiska styrdokument behandlas inte och följs inte upp i styrelsen Risken är omhändertagen genom införande av rutiner vilket beskrivs ovan. Risken föreslås därför tas bort från plan för intern kontroll 2017. f) Brister i hur patientrelaterad information kommuniceras med olika vårdnivåer mellan vårdgivare inom och utanför VGR Närhälsan har anställt 40 nya koordinatorer/vårdplaneringssköterskor för att underlätta informationsöverföring. Dessa har under december, fått utbildning om Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft 1 jan 2018. Det IT-stöd (SAMSA) som är tänkt att stödja arbetsprocessen vid utskrivning kommer att vara tillgängligt först i april. Koncernledningen (Ann Söderström) har beslutat att inte införa SAMSA innan semesterperioden, beslutet är att det skall var igång från september. Regionalt arbete för framtagande av överföringsmöjligheter pågår. Risken föreslås tas bort från plan för intern kontroll 2017 g) Personal och politiker utsätts för hot samt otillbörlig påverkan Utbildning pågår kontinuerligt, hittills i år har cirka 300 personer fått utbildning. Denna risk hanteras fortlöpande inom ramen för ärendehantering inom Närhälsans säkerhetsfunktion. Risken föreslås därför tas bort från Plan för Intern kontroll 2017. h) Konsekvenser för styrelsens uppdrag i det fall vårdval Barnmorskemottagningar genomförs Något beslut om tidpunkt för vårdvalets införande har inte getts. Risken föreslås därför tas bort från Plan för Intern kontroll 2017. i) Beslut fattas i strid med styrelsens delegeringsordning Granskning kommer att ske i samband med förankring och information av

7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV : Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV 4(5) Årsrapport Intern kontroll 2017 PVV reviderat ledningssystem hos Närhälsans chefer. Regionens ledningssystem är klart men inte förankrat. Revidering av Närhälsans ledningssystem pågår men har blivit försenat genom brist på resurser. I egenkontrollen införs stickprov genom att gå igenom ledningsprotokoll samt ärenden i diariet och jämföra med delegeringsordningen. Mörkertalet kommer att vara stort då det inte finns krav på att verkställighetsbeslut på enhetsnivå ska finnas dokumenterade. Detta skulle sannolikt innebära en avsevärd administrativ belastning I samband med Närhälsans övertagande av registraturen har införts rutiner för bevakning av att diarieförda ärenden omfattas av bestämmelser kring delegation och om de i så fall anmälts. Risken föreslås med denna åtgärd tas bort från den interna kontrollplanen. i) Lagar och politiska styrdokument behandlas inte och följs inte upp i styrelsen Risken är omhändertagen genom införande av rutiner vilket rapporterades i april 2017. Risken föreslås därför tas bort från den interna kontrollplanen. j) En förtroendevald eller medarbetare kan misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete Analys av händelser genomförd för 2016. Det har uteslutande gällt händelser i verksamheten och inte något varit riktat mot politiker. Denna risk hanteras fortlöpande inom ramen för ärendehantering inom Närhälsans säkerhetsfunktion. Risken föreslås därför tas bort från Plan för Intern kontroll 2017. k) Vårdcentral tappar listade i snabb takt Risken att tappa listade ingår i Närhälsans arbete med åtgärder för ökad tillgänglighet, kvalitet, produktivitet och ekonomi och är ett strategiskt mål i affärsplanen. De olika åtgärder som kontinuerligt vidtas för att öka antalet listade redovisades i Rapport arbete med intern kontroll oktober 2017 Arbetet fortsätter och redovisas löpande till styrelsen. Risken kvarstår och flyttas till plan för intern kontroll 2018. l) Riktlinjer och rutiner för remisshantering följs inte När implementeringsfasen av den nya riktlinjen är klar är det viktigt att följa utvecklingen av antalet händelser som rör remisshantering.

7 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV - PVV 2016-00908-12 Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV : Årsrapport arbete med intern kontroll Närhälsan 2017 PVV 5(5) Årsrapport Intern kontroll 2017 PVV Ett standardiserat sätt att registrera (i MedControl PRO) avvikelser som rör remisshantering har införts och kommunicerats med riktlinjen i syfte att: - På ett bättre sätt än tidigare bidra till en samlad bild av antalet händelser på aggregerad nivå (Närhälsan nivå) som rör remisshantering. - Vilket i sin tur möjliggör att en bättre analys kan genomföras för att upptäcka brister i remisshanteringskedjan och därmed om möjligt kunna vidta ytterligare åtgärder riktade satsningar vid behov. Risken anses omhändertagen och kommer att följas i förvaltningens plan för egenkontroll samt i samband med årsrapporteringen. m) Avvikelser registreras inte eller följs inte upp i MedControl Fortsatt positiv utveckling. Antal registrerade avvikelser har ökat vid jämförelse jan-aug 2016 med jan-aug 2017 med motsvarande 497 ärenden vilket är 20 % ökning (från 2436 till 2993). Även avslutningstakten håller en positiv utveckling om än inte lika stor. Genom den positiva utvecklingen anses risken omhändertagen sedan föregående rapport och följs i förvaltningens plan för egenkontroll samt i samband med årsrapporteringen. För Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

entral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal - PVV 2017-00842-1 Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal : Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-12-12 Diarienummer PVV 2017-00842 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Henrietta Arwin Telefon: 0736-177250 E-post: henrietta.arwin@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till Västfastigheter att hitta lokal för ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal. Sammanfattning av ärendet I Mölndal sker en expansiv nybyggnation av bostäder varför det finns underlag för ytterligare en vårdcentral i området. Fördjupad beskrivning av ärendet Kvarnbyterassen är till stora delar redan byggd med hundratals lägenheter. När Forsåker (före detta Papyrus) står klart kommer det att finnas ytterligare cirka 3000 lägenheter, fördelade på både hyres- och bostadsrätter i området. Närhälsan har idag två vårdcentraler i Mölndal, Närhälsan Krokslätt vårdcentral och Närhälsan Lindome vårdcentral. Båda dessa listar på patienter. Det finns många privata konkurrenter i området. Närhälsan har i förhållande till befolkningsunderlaget en relativt låg marknadsandel i Mölndals kommun. Ingen vårdcentral ligger i nuläget öster om E6. Bedömningen är att en ny vårdcentral behövs i detta område, varför en lämplig lokal måste fås fram så snart som möjligt. Finansiering Finansiering i ett första skede för att hitta en lokal. När denna finns framme behöver primärvårdsstyrelsen fatta nytt beslut gällande finansiering. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Henrietta Arwin Primärvårdschef Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

entral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal - PVV 2017-00842-1 Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal : Etablering av ny vårdcentral i stadsdelen Forsåker eller Kvarnbyterassen i Mölndal 2 (2) Besluten skickas till Västfastigheter för genomförande, vastfastigheter@vgregion.se. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås : Tjänsteutlåtande Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2018-01-11 Diarienummer PVV 2017-00319 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Cathrine Thanner Telefon: 070-5204801 E-post: cathrine.thanner@vgregion.se Till primärvårdsstyrelsen Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås Förslag till beslut 1. Primärvårdsstyrelsen antar uppdragsbeskrivningen för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås. Sammanfattning av ärendet Förslag till uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp har tagits fram som en del i uppbyggnaden av den nybildade interimistiska vårdsamverkansorganisationen i Alingsås-Lerumområdet. Uppdragsbeskrivingen syftar till att förtydliga vad som förväntas av representanterna och ökar därmed förutsättningarna för ett gott samarbete som kan utvecklas i positiv riktning. SAMLAs politiska samrådsgrupp har bearbetat förslaget och gjort vissa korrigeringar. Korrigerat förslag har antagits av SAMLAs politiska samrådsgrupp den 27 november 2017, och har nu översänds till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för fastställande i respektive organisation. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Cathrine Thanner Primärvårdschef Bilaga Uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp. Besluten skickas till SAMLA, processledare Carina Westerelve, carina.westerelve@alingsas.se Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

rådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås - PVV 2017-00319-5 Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås : Skrivelse från SAMLA Från: carina.westerelve@alingsas.se Skickat: den 9 januari 2018 15:25 Till: HSN Västra FB; PV Närhälsan; Habiliteringochhälsa; AL Alingsåsstyrelse; kommunstyrelsen@alingsas.se; kommun@lerum.se; Info_post; vard.aldreomsorg@alingsas.se Kopia: karin.alvermalm@alingsas.se; cecilia.knutsson@alingsas.se; catharina.johansson@alingsas.se; christina.alvelin@lerum.se; elisabeth.westin@lerum.se; Martin Rösman; Anna Karlsson; Cathrine Thanner; Helena Blomkvist; Gunlög Hedtjärn; jni@medpro.eu; frida.perciwall-mattsson@brackediakoni.se; Maja Berndes; Linda Axelsson Ödman; Marie Eriksson Ämne: Skrivelse från SAMLA Bifogade filer: SAMLA-skrivelse_uppdragsbeskrivning_politisk samrådsgrupp.pdf Hej! Härmed översänds från samverkansorganisationen i Alingsås-Lerumområdet SAMLA, för beslut i ingående nämnder och styrelser, uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp. Hälsningar Carina Westerelve Processledare SAMLA tele: 070-912 02 93 epost:carina.westerelve@alingsas.se

an i Lerum och Alingsås - PVV 2017-00319-5 Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp inom interimistisk närvårdssamverkan i Lerum och Alingsås : Förslag om uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp Carina Westerelve Datum 2017-12-18 Processledare Mobil: 070-912 02 93 carina.westerelve@alingsas.se Till: Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Habilitering och hälsa Tandvårdsstyrelsen Styrelsen för Alingsås lasarett Vård och äldreomsorgsnämnden, Alingsås kommun Kommunstyrelsen Alingsås kommun Kommunstyrelsen Lerums kommun Uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp Ärende Ett förslag till uppdragsbeskrivning har tagits fram för SAMLAs politiska samrådsgrupp. Uppdragsbeskrivingen syftar till att förtydliga vad som förväntas av representanterna och ökar därmed förutsättningarna för ett gott samarbete som kan utvecklas i positiv riktning. Förslaget till uppdragsbeskrivning för SAMLAs politiska samrådsgrupp har tagits fram som en del i uppbyggnaden av den nybildade interimistiska vårdsamverkansorganisationen i Alingsås-Lerumområdet, vars målsättning är att bli en flexibel och välfungerande samverkansorganisation. SAMLAs politiska samrådsgrupp har bearbetat förslaget och gjort vissa korrigeringar. Korrigerat förslag har antagits av SAMLAs politiska samrådsgrupp den 27 november 2017 och översänds till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för fastställande i respektive organisation. Beslutsunderlag Uppdragsbeskrivning för Politisk samrådsgrupp, antagen 2017-11-27 (bilaga1).