Källor i historieundervisningen, en lathund

Relevanta dokument
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Kursguide LGHI30/L9HI30. Höstterminen Grupp 2 och 1

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

SPELFILM I HISTORIEUNDERVISNINGEN

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Statens skolverks författningssamling

Svenska som andraspråk

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Vad är en källa? Det du använder för att få reda på saker när du undersöker ett visst ämne.

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Granska skolans webbplats

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Tänket bakom filmserien

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Momentguide: Kalla kriget

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Historia IV - 30 hp - Kursplan

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Källkritikguiden. b. Vem/vilka är författaren (del 1)?:

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Källkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie

Granska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

för samtalen och diskussionerna framåt

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplanen i ämnet historia

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Granska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats

Session: Historieundervisning i högskolan

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Förslag den 25 september Engelska

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

Tänket bakom filmserien

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

svenska kurskod: sgrsve7 50

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Kvalitetsgranskning Publiceringsår Undervisningen i historia

SVENSKA. Ämnets syfte

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Historia IIIb, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History IIIb, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Syfte och mål med kursen

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Betygsskalan och betygen B och D

Granska syftet med skolans webbplats

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Transkript:

Karlstads universitet 2015-09- 16 Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. [- - - ] Med detta utdrag som stöd kan hävdas att källornas roll i historieundervisningen skall vara framträdande. Tolkningen av källor, elevernas förmåga att rekonstruera historia med hjälp av ett historiskt källmaterial, är viktig. Till det skall läggas det historiska källmaterialets betydelse för att lära sig förstå människor från en annan historisk tid än sin egen. Den källkritiska förmågan som varit så central för historieämnet har utvecklats till att handla om en bredare förmåga kring källanvändning. 1 I en av de fyra punkter som beskriver inriktningen på historieundervisningen sägs det att eleverna skall ges förutsättningarna att utveckla förmågan att: - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Tolkning och kritisk granskning av källor skall inte ses som separata processer. Undervisningen bör istället skapa möjligheter för eleverna utveckla förmågan att göra detta simultant. 1 Se Kommentarsmaterial till kursplanen i historia. 1

2. Källanvändning och källkritik i undervisningen Arbete med att utveckla elevers kunskaper om historia och en historisk referensram är av tradition kärnan i skolämnet historia. Även arbete med källor och källkritik räknas hit men har i praktiken varit mindre omfattande. 2 Kursplanens betoning av arbete med historiska källor ligger som anförts ovan i att se tolkningsprocessen som en central del av källkritiken. Det innebär att arbetet med källor inte ses som en rent metodisk fråga utan som en integrerad del av det aktuella stoffområdet vilken måste behandlas kontextuellt. Därför betonas den empatiska delen mer konkret och med direkt anknytning till elevernas egna referenser i årskurserna 4-6 (Se t ex. [Vad historiska källor kan berätta om] levnadsvillkor för barn, kvinnor och män i jämfört med i dag ) medan den kontextuella betydelsen är större i årskurserna 7-9 ( se t ex. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor ). Eleverna måste i hög grad, enligt den nya kursplanen, kunna rekonstruera det förflutna med hjälp av källor. På samma sätt framhålls i kunskapskraven vikten av kontextualisering av historiskt källmaterial för att kunna göra tolkningar. Arbete med källor är således i kursplanen ägnat både till att öka elevers förmåga till metodiska färdigheter i källkritik och till en ökad förmåga till tolkning genom kontextualisering och historisk empati. Därför bör inte undervisningen kring källor enbart handla om strikt tillämpad källkritik. Denna utveckling av historieundervisningen mot att på ett tydligare sätt föra in källanvändning och låta eleverna arbeta med egna rekonstruktioner av historien är återkommande inslag i olika länders kursplaner och riktlinjer för historieundervisningen. En viktig bakgrund finns i den engelska historiedidaktiken och den utveckling som skedde inom denna under 1970- talet. Genom att föra in källor i undervisningen ville de i England komma bort från ett traderande och memorerande historieämne. 3 Eleverna skulle få arbeta med historien och ämnet blev därmed mer av ett färdighetsämne. Sedan mitten av 1990- talet är källanvändning där en del av kursplanen i historia. Dessa tankar togs upp och utvecklades vidare i Nordamerika. Doing History kan beskrivas som ett viktigt ledord. 4 Grundidén för ledande nordamerikanska historiedidaktiker är att arbetet med källor i undervisningen skall medföra att den hamnar närmare eleverna och deras erfarenhetsvärldar samtidigt som eleverna genom detta arbete tränas i att tänka historiskt. 2 Den norske historiedidaktikern Erik Lund menar att detta varit fallet i Norge. Erik Lund, Historiedidaktikk: En Håndbok for studenter och Lærere (Oslo, [2003] 2006) s. 26. 3 Se Chris Husbands, Alison Kitson & Anna Pendry, Understanding History Teaching: Teaching and learning about the past in secondary schools (Maidenhead, 2003) s. 7 ff. 4 Se Linda S. Levstik, Keith C. Barton, Doing history: Investigating with children in elementary and middle schools (1997, Mahwah, N.J) Detta arbete kommer hela tiden i nya upplagor. 2

3. Grunder i källkritiskt tänkande och hantering av historiska källor Här kan det vara viktigt att diskutera den grundläggande frågan: vad är en (historisk) källa? 5 Det vill säga källor är lämningar, rester från den tid som varit peka på mångfalden. Det kan handla om texter av olika slag som t ex. dagböcker, brev, bilder, filmer, tidningar, protokoll eller material från Internet. Källor kan också vara fysiska lämningar som verktyg, maskiner, byggnader och kläder. Därtill kan man tala om muntliga källor. Källor kan egentligen vara allt som finns omkring oss. Finns det sådana saker i klassrummet? Vilka då i så fall? Vilken historisk kunskap kan vi få från dessa saker? Innebörden av det funktionella källbegreppet kan tas upp i detta sammanhang. Det vill säga att det är den fråga som man vill undersöka som avgör vad som är en källa. En central aspekt i det källkritiska tänkandet är skillnaden mellan kvarleva och berättande källa. Här handlar det om hur källan används. När man använder något som en kvarleva ställer man en fråga till materialet som inte utpekas direkt i källan, utan där man måste tolka fram en slutsats som kanske bara syns mellan raderna. Det är alltså en fråga som inte adresseras direkt i källan. Detta ska skiljas från när man använder något som en berättande källa. Då utgår rekonstruktionen från den berättelse som uttryckligen uttrycks i källan. Man använder den berättelse som uttrycks i källan. 6 Ett ytterligare steg i genomgången av det källkritiska tänkandet och metoden kan vara att peka på hur källkritiska hänsynstaganden får styra praktiska källkritiska arbetet. En grundläggande fråga eleverna bör ställa sig när de arbetar med historiskt källmaterial är i vilket sammanhang som materialet tillkommit. Vem står bakom det? Vilka syften kan ha funnits med källans tillkomst? Är den representativ eller är den uttryck för en mycket speciell situation? När eleverna arbetar med källor som kvarleva bör de beakta frågan om källans äkthet. Det vill säga: är den vad den utger sig för att vara? Och när rekonstruktioner och tolkningar görs med utgångspunkt i berättande källor bör fler frågor ställas för att på det sättet bestämma källans bärkraft. Närhet, i valet mellan olika källor brukar de källor föredras som skapades i så nära anslutning som möjligt till den händelse den vill beskriva. Grundantagandet är att man tenderar att glömma. Tendens, tar källan ställning för någon part eller är den objektiv. Hur ser i så fall denna tendens ut? Här kan man leta efter värdeladdade uttryck som signalerar tendens. Det kan också handla om urvalet av information som resulterar i att en mycket speciell bild ges av det som beskrivs. 5 Exempel på grundlitteratur kring historisk källkritisk metod är Anders Florén & Henrik Ågren, Historiska undersökningar: Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt (Lund, [1998] 2006). Se också Torsten Thurén, Källkritik (Stockholm, [1997] 2005). 6 För en problematisering av relationen mellan att använda ett källmaterial som kvarleva respektive som berättande källa se not ovan men också Arne Jarrick, Källkritiken måste uppdateras för att inte reduceras till en kvarleva, Historisk Tidskrift 2005(125):2, s. 228. 3

Beroende, är denna källa beroende av någon annan källa och hur ser i så fall detta ut? Detta kan gälla en gammal text som har en annan text som grund. Den källkritiska metoden syftar således till att avgöra en källas bärkraft och användbarhet i relation till det fråga som undersöks. Utgångspunkten är att en källa kan användas trots att den t ex innehåller en tydlig tendens. Den behöver inte läggas åt sidan. Det gäller att ta hänsyn till denna tendens i samband med rekonstruktionen och tolkningen. Det kan vara viktigt att påpeka för eleverna att det tvärt om kan vara så att en källa som är tendensiös kan skapa möjligheter för nya intressanta frågeställningar. 4. Sammanfattning Några sammanfattande punkter: Funktionellt källbegrepp, det är frågan som bestämmer vad som kan vara källa. Perspektiven på källa har vidgats, nu kan man tala om källanvändning. Detta sker i två led. 1. Källkritik, en värdering av källans användbarhet med utgångspunkt i den historiska frågan. Dekonstruktion. 2. Användandet av historiska källor för att försöka besvara frågor som vad, hur och varför något hände eller hur något var. Rekonstruktion. En källa kan användas som kvarleva eller berättande källa. Använder man en källa som berättande källa så använder man den berättelse som källan själv ger. 4

5. Källor vad kan det vara? Källträd Språkliga Historia Icke-språkliga Arkeologi Skriftliga Muntliga Tryckta Otryckta Minnen Tradition Ikonografiskt material Föremål Officiellt tryck, tidningar, broschyrer m.m. Egna hågkomster Dagböcker, Brev, Föreningsprot. m.m. Tradering från tidigare generationer Detta källträd kan idag upplevas något föråldrat. Det breda textbegreppet, där text även kan vara bilder, målningar och filmer ger ett lite annat förhållande. Men trädet kan vara ett sätt att i alla fall få eleverna att tänka kring vad som kan vara källa. Genom olika metoder får man sedan dessa källor att tala. Genom olika former av textanalys kan det skriftliga materialet analyseras. Kvantitativa metoder kan vara ett annat sätt att se mönster i det skriftliga materialet. De muntliga källorna finns egentligen inte förrän de skapats genom olika former av intervjuer, det kan handla om enkäter, gruppintervjuer eller kanske om livsberättelse orienterade angrepp. På detta sätt förvandlas de muntliga källorna till skriftliga! 5