Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal 3 6.1 Kommunprofil över ekonomi och verksamhet 4 6.2 Personal och personalkostnader 7 6.3 Nettokostnader för olika verksamhetsområden 9 6.4 Skola och barnomsorg 10 6.5 Äldre och funktionshindrade 14 6.6 Individ- och familjeomsorg 17 6.7 Kostnader jämfört med standardkostnader 19 6.8 Finansiella nyckeltal 20
1. Sammanfattning KPMG har på uppdrag av s revisorer sammanställt jämförelsetal för 2012. Avsikten har bl.a. varit att få indikatorer på om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det är viktigt att beakta att det kan finnas faktorer som kan vara relevanta vid en bedömning av helheten, men som inte var kända för oss vid analysen. Nedan framgår några av de iakttagelser som redovisas i rapporten. - Kommunens resultat har under 2012 förbättrats sedan 2011 och resultatet är 1197 kr (439kr) per invånare. Nettokostnaderna har ökat med 0,6 % (4,8 %) sedan föregående år samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning totalt sett ökat med 1,7 % (2,5 %). - s personalkostnader har ökat med 3,3 % (3,0 %) under 2012 men kostnaderna är lägre än referensgruppen. har färre antal årsarbetare än referensna och länet. - Vid jämförelse av kostnad per elev ser vi att kostnaden för en elev i förskola, grundskola och gymnasieskola liksom tidigare år är lägre i än i övriga grupper i jämförelsen. Vid jämförelse av kostnad per elev i förskoleklass i har kostnaden minskat med 31,4 % samtidigt som kostnaderna för främst gymnasieskolan men även grundskolan har ökat. Meritvärdet för åk 9 är oförändrat för 2012 jämfört med 2011 och mot övriga jämförelsegrupper ligger värdet likt föregående år lägre. - Kostnaden för äldreomsorg per invånare 65-w har ökat 2012. Jämfört med jämförelsegrupperna är dock kostnaderna lägre i Timrå än hos de övriga. - Andelen av befolkningen 16-64 år som är arbetslösa och i konjunkturberoende program har ökat med 1,9 procentenheter i Timrå kommun jämfört med 2011. Detta trots att kommunen har väsentligt högre kostnader för arbetsmarknadsåtgärder än såväl riket, länet som referensgruppen. - Under 2012 har haft ett bättre resultat än 2011. Soliditeten (inkl. pensionsåtagande) har också förbättrats jämfört med föregående år. Den finansiella styrkan i Timrå är dock fortsatt lägre än såväl länet, riket som referensgruppen. 1
2. Bakgrund 3. Syfte s revisorer har beslutat att sammanställa nyckeltal och verksamhetsmått över kommunens verksamhet. Avsikten är att få indikatorer på om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kommunens revisorer anser att olika former av nyckeltalsjämförelser är väsentliga. KPMG har av kommunens revisorer erhållit uppdraget att sammanställa denna rapport. Rapportens syfte är att: Sammanställa och analysera nyckeltal för. Jämföra kommunen med länet, riket samt andra liknande. 4. Genomförande Rapporten bygger framförallt på data från böckerna Vad kostar verksamheten i Din kommun avseende bokslut 2011 respektive 2012 som utges av Sveriges och landsting (SKL) tillsammans med Statistiska Central Byrån (SCB). Kompletterande uppgifter har hämtats från SCB, Kommunal personal 2012, statistik från Arbetsförmedlingen, Skolverket, Socialstyrelsen och Kolada (kommunanalysen). jämförs med motsvarande uppgifter beräknade för samma referensgrupp som tidigare år. Den består av Svedala, Ale, Lilla Edet, Vänersborg, Öckerö, Kungsör, Kramfors, Strömsund, Söderhamn och Lycksele. jämförs även med motsvarande uppgifter för Västernorrlands län (inklusive ) samt med riket som helhet. Vid beräkning av jämförelsetal för andra grupper har s.k. ovägt medelvärde använts, vilket innebär att hänsyn inte tas till nas storlek. Jämförelserna mot strukturkostnad avser jämförelse mot den kostnad som i skatteutjämningssystemet justeras med hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar (t ex åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen mm), se avsnitt 6.7. 2
Rapporten är upprättad av Fredrik Ström, civilekonom, under ledning av Tommy Eriksson, auktoriserad och certifierad kommunal revisor. 5. Inledning I rapporten redovisas nyckeltal inom flera områden. Vid alla former av nyckeltalsjämförelser är det viktigt att peka på skillnader som kan påverka nyckeltalen. Nyckeltalen speglar således ej hela sanningen. Därför är det viktigt att tolka nyckeltalen med beaktande av andra faktorer som kan vara relevanta vid en bedömning av helheten, men som inte är kända av oss vid analysen. Vi anser att det ändå är viktigt med olika former av jämförelser för att kunna få indikatorer på om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Vår uppgift har primärt varit att sammanställa nyckeltalen till kommunens revisorer. Revisorerna bedömer sedan om djupgranskning av något nyckeltal skall genomföras. 6. Jämförelsetal Siffror inom parentes avser 2011 om inget annat anges. Nyckeltalen avser kostnad per 1 000 invånare om inget annat anges. Med kostnad avses, om inget annat anges, bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra eller landsting. 3
6.1 Kommunprofil över ekonomi och verksamhet Tabell 1 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Rikets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Antal invånare (Timrå antal och referensgruppen medelvärde) 18 015 18 000 18 503 18 803 242 148 241 961 9 476 105 9 546 448 Andel invånare i olika åldrar (1/11), % 0-5 år 6,6 6,3 6,3 6,2 6,2 6,2 7,0 7,0 6-15 år 11,9 12,1 11,0 11,0 10,4 10,5 10,6 10,7 16-19 5,2 5,2 5,5 5,1 5,0 4,8 5,1 4,9 20-64 år 55,2 55,0 55,4 54,5 55,8 55,6 58,2 58,1 65- w år 21,1 21,5 21,9 22,4 22,6 22,9 19,1 19,3 Utdebitering, kr per skattekrona 33,33 33,33 32,75 32,75 33,37 33,37 31,55 31,60 därav till kommunen 22,34 22,34 22,15 21,97 22,38 22,38 20,73 20,59 Skatteunderlag, kr per invånare 165 094 166 974 165 436 168 221 171 148 173 493 176 054 180 028 Skatteintäkter, kr per invånare 38 594 39 419 38 263 38 944 39 459 40 347 37 032 37 762 Generella statsbidrag och utjämning, kr per invånare 8 461 8 485 11 642 11 569 11 641 11 524 10 617 10 508 Verksamhetens kostnader, kr per invånare 57 991 55 983 60 657 61 987 61 728 62 809 57 539 58 937 Verksamhetens nettokostnader, kr per invånare 46 208 46 491 48 934 49 714 50 611 51 308 46 778 47 198 Resultat före extraordinära poster, kr per invånare 439 1 197 930 820 697 649 793 1 140 Årets resultat, kr per invånare 439 1 197 930 820 245 649 793 1 140 s skatteunderlag per invånare för år 2012, är liksom föregående år, lägre än referensgruppens. Kommunens skatteunderlag är även lägre än länet i genomsnitt och riket som helhet. Utdebiteringen per skattekrona är högre än både referensgruppen och riket. 4
Om vi ser till s skatteintäkt per invånare är den högre än referensgruppen och riket. Vad gäller de generella statsbidragen per invånare så är dessa lägre i Timrå i jämförelse med övriga grupper, se illustration i diagram A. Diagram A 55 000 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt verksamhetens nettokostnader (kronor per invånare) 50 000 45 000 40 000 Generella statsbidrag och utjämning, kr per invånare Skatteintäkter, kr per invånare 35 000 30 000 Verksamhetens nettokostnader, kr per invånare 25 000 20 000 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Referensgruppen Länets Rikets Verksamhetens nettokostnader per invånare för har ökat med 0,6 % jämfört med 2011. Referensgruppens ökning av nettokostnaderna för samma period uppgår till 1,5 %. s skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, har totalt sett ökat med 1,7 % (2,5 %) sedan 2011. Kommunens resultat per invånare uppgår till 1 197 kr (439 kr) vilket beror på att kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat mer än kommunens nettokostnader. 5
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Syftet är att skillnader i kommunalskatt i stort skall spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Verksamhetens nettokostnader i uppgår till 46491kr (46 208 kr) vilket är lägre i jämförelse med referensgruppens 49 714 kr (48 934 kr). Av diagram B framgår hur skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnader har utvecklats under senaste åren. Diagram B 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 Utveckling av skatteintäkter resp verksamhetens nettokostnader (kr per invånare) Timrå, skatteintäkter Referensgruppen, skatteintäkter Timrå, verksamhetens nettokostnader Referensgruppen, verksamhetens nettokostnader 30 000 25 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Av diagrammet framgår att skillnaden mellan skatteintäkterna och verksamhetens nettokostnader per invånare har varit relativt lika mellan åren 2010 till 2012. Under 2012 har skatteintäkterna ökat med 2,1 % (2,8 %) medan nettokostnaderna har ökat med 0,6 % (4,8 %). 6
6.2 Personal och personalkostnader Personalkostnaderna är s enskilt största kostnadspost. I kommunen uppgår personalkostnaderna till 60 % (57 %) av verksamhetens kostnader 1. För referensgruppen uppgår motsvarande till 60 % (60 %). I diagrammet nedan illustreras hur personalkostnaderna förändrats i relation till verksamhetens nettokostnader mellan åren 2004-2012 för Timrå kommun och referensgruppen. Utvecklingen av personalkostnaderna för följer väl referensgruppens personalkostnader för åren 2004-2005 samtidigt som vi kan se att Timrå under 2006 och 2007 ökat personalkostnaden mer än referensgruppen och har ett nästan lika värde. Från 2008 och framåt understiger Timrås kommuns personalkostnader referensgruppens. Diagram C Utveckling av personalkostnader resp verksamhetens nettokostnader (kr per invånare) 52 000 47 000 42 000 37 000 32 000 27 000 22 000 17 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Timrå, personalkostnader Referensgruppen, personalkostnader Timrå, verksamhetens nettokostnader Referensgruppen, verksamhetens nettokostnader Under 2012 har s personalkostnader ökat med 3,3% (3,0 %) jämfört med 2011. Referensgruppens personalkostnader har ökat med 2,7 % (4,2 %) under samma period. Motsvarande siffra för länet är en ökning med 3,0 % (3,5 %) och för riket 3,2 % (2,8 %). 1 Nyckeltalet är hämtat från Vad kostar verksamheten i Din kommun? där nyckeltalet beräknas exklusive kostnader för affärsverksamheten. 7
Antalet årsarbetare 2012 uppgår till 74,1 (72,1) per 1 000 invånare vilket är en ökning med 2,0 jämfört med 2011. För referensgruppen har en ökning skett med 0,4 och antalet årsarbetare uppgår till 78,1 (77,7) per 1 000 invånare. Antalet årsarbetare per 1 000 invånare för länet uppgår till 80,6 (80,9) och överstiger därmed s. Antalet årsarbetare i riket är 72,7 (72,2) vilket är lägre än s. Fördelningen av anställda kvinnor och män redovisas i nedanstående tabell: Tabell 2 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Rikets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Antal årsarbetare i kommunen, per 1000 inv Män 58,8 60,9 62,7 63,3 65,4 65,4 57,6 58,0 Kvinnor 13,4 13,2 15,0 14,8 15,5 15,2 14,6 14,7 Samtliga 72,2 74,1 77,7 78,1 80,9 80,6 72,2 72,7 Personalkostnader, kr per invånare 32 115 33 192 34 995 35 970 36 535 37 657 32 458 33 497 Diagram D Antal anställda per personalkategori och 1 000 invånare (2012) 35 30 25 20 15 10 5 0 Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skola och barnomsorg Teknik Referensgruppen Länets Rikets 8
Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildning Äldre och funktionshindrade Individ och familjeomsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet ABCD Av diagram D framgår att har fler anställda inom kategorin vård och omsorg än rikets och referensgruppen men färre anställda än länets. I kategorin skola och barnomsorg har kommunen flest anställda per 1 000 invånare i hela jämförelsen. Det kan bl.a. bero på att s andel av invånare mellan 0 19 år uppgår till 23,6 %, vilket är högre än de andra grupperna i jämförelsen, se avsnitt 6.1. 6.3 Nettokostnader för olika verksamhetsområden Statistiken över nettokostnad per invånare avseende olika verksamhetsområden redovisas enligt följande fördelning: Diagram E 2 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Nettokostnader för olika verksamheter år 2012 Referensgruppen Länets Rikets 2 Uppgiften om äldre och funktionshindrade redovisas inklusive hälso- och sjukvård 9
Såsom framgår av avsnitt 6.1 har verksamhetens nettokostnader per 1 000 invånare i ökat med 0,6 % (4,8 %). De största procentuella ökningarna avser utbildning 13,3% (1 784 kr), individ- och familjeomsorg 11,4% (328 kr) och fritid och kultur 7,7% (174 kr) Kommunen har 2012 inga verksamhetsområden där nettokostnaderna har minskat jämfört med 2011. 6.4 Skola och barnomsorg I diagram E ovan framgår nettokostnaden per invånare för förskola respektive utbildning. Tabell 3 (ovägda medelvärden) Länets Rikets Referensgruppen 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Personaltäthet (elever/lärare) Grundskola 12,4 11,5 11,6 11,8 Gymnasieskola 11,1 9,6 11,1 12,1 Kostnad för skolform kr/elev Förskoleklass 25 460 24 700 43 580 42 270 49 570 54 098 51 896 53 734 Grundskola 79 814 86 806 86 319 98 193 98 379 102 455 93 914 96 668 Gymnasieskola 97 279 103 187 113 051 116 122 112 243 112 944 107 464 110 934 Gymnasiefrekvens % 1) 80% 78% 80% 79% 79% 79% 77% 78% 1) Vid beräkning av gymnasiefrekvens har använts elever skrivna i kommunen. Uppgifterna om personaltäthet är hämtad från Skolverket och avser läsår och ej kalenderår. För 2012 har nyckeltalet personaltäthet omarbetats varför jämförelse med 2011 inte är möjlig. Antal elever per lärare är inom grundskolan för högre än för både referensgruppen, länet och riket som helhet. Detta ligger i linje med föregående år då personaltätheten mättes i enheten lärare/100 elever. Inom gymnasieskolan är personaltätheten lägre i än referensgruppen. Den ligger på samma nivå som länets men högre än rikets. 10
Diagram F Kostnad för olika skolformer kr per elev 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Referensgruppen Länets Rikets Vid jämförelse av kostnad 3 per elev i förskoleklass i har kostnaden minskat med 2,9 % eller 760 kr jämfört med 2011. Kostnaden är 41,6 % (41,6 %) lägre jämfört med referensgruppen, 54,3 % (48,6 %) lägre än länet och 52,4 % (50,9%) lägre än riket. Kostnaden per grundskoleelev är även lägre jämfört med samtliga jämförbara grupper, bl.a. 11,6 % (7,5 %) lägre jämfört med referensgruppen. Kostnaden per elev i gymnasieskola är 11,1 % (13,9 %) lägre i Timrå jämfört med referensgruppen. Kostnaden per gymnasieelev har dock ökat i Timrå under 2012 med 15 228 kr motsvarande 17,3 % jämfört med 2011. Gymnasiefrekvensen i har under 2012 minskat med två procentenheter och uppgår därmed till 78 %, vilket är lägre än referensgruppen och länet men lika med riket som helhet. 3 Vid beräkning av kostnad per elev har samtliga intäkter för skolmåltider och lokaler tagits bort från bruttokostnaden. 11
Diagram G 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kostnad per inskrivet barn 2012 Förskola Fritidshem Referensgruppen Länets Rikets Kostnaden per barn i fritidshem i understiger liksom tidigare år övriga grupper i jämförelsen medan kostnaden per barn i förskola är relativt lika mellan de i jämförelsen ingående grupperna. Tabell 4 (ovägda medelvärden) Timrå kommun Referensgruppen Länets Rikets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Andel inskrivna barn Förskola, % av barn i åldern 1-5 år 86% 89% 81% 81% 85% 85% 80% 82% Fritidshem, % av barn i åldern 6-12 år 45% 45% 49% 49% 47% 48% 49% 51% Personatäthet (Antal barn/personal) 5,7 5,7 5,6 5,6 5,3 5,4 5,3 5,3 Kostnad per heltidsbarn i kommunal regi Förskola 118 634 115 185 114 909 121 474 116 212 119 833 96 898 123 535 Fritidshem 22 176 23 337 35 785 36 515 30 674 31 305 35 160 34 820 Av tabell 4 framgår att personaltätheten för förskolan i ligger på samma nivå som 2011 och att den är lägst bland jämförelsegrupperna. 12
Kostnaden per inskrivet barn i förskola är för 115 185 kr, vilket är den lägsta siffran bland samtliga jämförelsegrupper. Kostnaden har minskat med 3 449 kr eller -2,9 % vilket går emot övriga i jämförelsen som samtliga har ökade kostnader. Diagram H Kostnader för grundskola per elev och meritvärde årskurs 9 100000 95000 90000 85000 80000 75000 70000 65000 60000 55000 50000 45000 40000 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 210 205 200 195 190 185 Grundskola Meritvärde Timrå kommun Referens gruppen Länets Rikets Av diagram H kan vi utläsa kostnaderna per elev och meritvärdet för jämförelsegrupperna under 2011-2012. Meritvärdet beräknas på de 16 bästa ämnesbetygen. Maximala värdet uppgår till 320 och betyget godkänd motsvaras av värdet 160. För hade eleverna i åk 9 ett meritvärde på 193 (193). Jämfört med 2011 är meritvärdet oförändrat och mot övriga jämförelsegrupper ligger värdet fortsatt klart lägre. 13
6.5 Äldre och funktionshindrade Andelen av s befolkning över 65 år var 2012 21,5 % (21,1 %). För riket var motsvarande andel 2011 19,3 % (19,1 %), länet 22,9 % (22,6 %) och referensgruppen 22,4 (21,9 %), se vidare tabell 1. Tabell 5 visar andelen invånare med hjälp i hemmet och andelen invånare som nyttjar särskilda boendeformer. Tabell 5 Referens gruppen Länets Rikets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Andel inv med hjälp i hemmet, % 65-w år 8,1 10,9 11,5 10,1 10,7 11,3 11,5 11,2 Andel inv i särskilda boendeformer, % 65-w år 6,5 5,7 5,2 5,1 5,8 5,6 5,1 4,9 Kostnader för äldre och handikappomsorg Per invånare totalt 17 249 18 117 19 603 20 387 21 393 22 076 18 734 19 353 Kostnad per invånare 65-w år,endast äldreomsorg 55 166 56 725 55 182 56 025 61 308 62 097 53 376 56 074 Vi kan utläsa ur tabellen att har en lägre andel invånare med hjälp i hemmet än länet och riket men högre än referensgruppen. Kommunen har flest andel invånare i särskilda boendeformer jämfört med referensgruppen, länet och riket. Kostnaden för äldre och funktionshindrade per invånare i är lägst i jämförelsen. Kommunen har ökat kostnaden för äldre och funktionshindrade med 5,0 % (1,6 %) vilket är högre än referensgruppens kostnadsökning 4,0 % (3,8 %), länet 3,2 % (6,5%) och riket 3,3 % (3,1 %). 14
Av diagram I framgår att kostnaderna för äldre och funktionshindrade i sedan 2009 är lägre än samtliga grupper i jämförelsen. Diagram I 24 000 22 000 Kostnad för äldre och funktionshindrade per invånare 20 000 18 000 16 000 14 000 Referensgruppen Länets Rikets 12 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram J Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ 40 35 30 25 20 15 10 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Referens gruppen Länets Rikets Diagram J illustrerar beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person över 65 år med hemtjänst i ordinärt boende. Av diagrammet går att utläsa att ligger högre än referensgruppen och riket som helhet men lägre än länet. 15
Kostnaden för äldreomsorg per invånare 65-w är för jämförelsegrupperna högst i länets. har högre kostnader än både referensgruppen och riket som helhet. Andelen invånare i som är 65 år och äldre är lägre än i både referensgruppen och länet. Diagram K Kostnader för äldreomsorg och nöjdkundindex per invånare 65-w år 65000 60000 55000 50000 45000 40000 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kostnad per invånare 65-w år,endast äldreomsorg Nöjdkundindex - äldreboende Nöjdkundindex - hemtjänst Timrå kommun Referens gruppen Länets Rikets Diagram K illustrerar hur kostnaden för äldreomsorg per invånare äldre än 65 år utvecklats mellan åren 2011-2012. Kommunens kostnad har ökat med 2,8 % (-5 %) från föregående år. Riket har ökat sina kostnader med 5,1 % (-3,6 %). Referensgruppens ökning uppgår till 1,5 % (0,4 %) och länet 1,3 % (6,0 %). Diagrammet illustrerar även nöjdkundindex för äldreboende respektive hemtjänst för 2011. För 2012 finns inga uppgifter om nöjdkundindex då Socialstyrelsen valt att sluta med undersökningen. 16
6.6 Individ- och familjeomsorg Andelen av befolkningen 16-64 år som är arbetslösa och i konjunkturberoende program har ökat med 1,9 procentenheter i Timrå kommun jämfört med 2011. Detta trots att kommunen har väsentligt högre kostnader för arbetsmarknadsåtgärder än såväl riket, länet som referensgruppen. s kostnader för individ- och familjeomsorg per invånare har ökat med 9,9 % (-2,5 %) och uppgår till 3 332 kr (3 032 kr), vilket är lägre än referensgruppen men högre än övriga jämförelsegrupper. Timrå kommuns kostnad för ekonomiskt bistånd har fortsatt att öka med 16,8 % (13,8 %) och är högre än både referensgruppen, länet och riket. Kommunens kostnader för barn- och ungdomsvård har ökat 38 kr per invånare till 1397 kr, vilket är lägst bland jämförelsegrupperna. Tabell 6 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets Rikets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Barn- och ungdomsvård kr/inv 1 359 1 397 1 476 1 559 1 508 1 481 1 440 1 523 Missbrukarvård för vuxna kr/inv 360 403 644 611 426 398 475 476 Övrig vuxenvård kr/inv 0 0 67 135 98 107 116 127 Familjerätt kr/inv 30 33 70 75 53 53 63 66 Ekonomiskt bistånd kr/inv 1 282 1 498 1 234 1 219 1 207 1 214 1 045 1 088 Summa individ och familjeomsorg 3 032 3 332 3 490 3 600 3 292 3 253 3 142 3 283 % av befolkningen 16-64 år arbetslösa och i konj. beroende program 8,8 10,7 6,6 8,5 8,9 10,7 6,3 8,3 Arbetsmarkn. åtgärder, kr/inv Kostnader 2 285 2 285 940 935 1 070 1 205 713 758 Nettokostnader 4 740 806 444 421 447 519 349 370 4 Kostnad minus intäkt för arbetsmarknadsåtgärder 17
Barn- och ungdomsvård kr/inv Missbrukarvård för vuxna kr/inv Övrig vuxenvård kr/inv Familjerätt kr/inv Ekonomiskt bistånd kr/inv ABCD Diagram L Individ och familjeomsorg kr/inv 2012 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Referensgruppen Länets Rikets 18
6.7 Kostnader jämfört med standardkostnader Nedanstående tabell och diagram visar nas kostnader i relation till egna standardkostnader enligt det statliga utjämningssystemet. Standardkostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunen själv inte kan påverka, t ex åldersstrukturen och invånarnas sociala bakgrund. Av tabellen framgår att kommunens kostnader för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola är förhållandevis låga jämfört med standardkostnaderna, samma förhållande rådde 2011och 2010. Tabell 7 (ovägda medelvärden) Referensgruppen Länets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Barnomsorg 2,9 2,9 8,7 8,3 7,9 8,6 Grundskola -12,9-6,6 3,4 2,5 4,8 6,8 Gymnasieskola -1,7 0,1 7,8 10,1 6,6 7,6 Äldreomsorg 8,2 11,4 3,7 3,3 9,2 9,3 Individ och familjeomsorg 1,4 3,3 33,3 39,0 8,6 7,1 Diagram M 30,0 25,0 Kostnader jämfört med strukturkostnader 2011 20,0 15,0 10,0 5,0 Referens gruppen Länets 0,0-5,0 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och familjeomsorg -10,0-15,0 19
6.8 Finansiella nyckeltal Verksamhetens självfinansieringsgrad beskriver, i procent, hur stor del av kommunens kostnader som finansieras genom avgifter, hyror och specialdestinerade statsbidrag etc. har en högre skuldsättningsgrad jämfört med referensgruppen, länet samt riket som helhet. Kommunen har under 2012 minskat verksamhetens självfinansieringsgrad och ligger därmed lägst i jämförelsen. Soliditeten i Timrå har ökat med en procentenhet till 32 %, men är liksom 2011 lägst bland referensgruppen, länets och riket som helhet. Tabell 8 (ovägda medelvärden) Referens gruppen Länets Rikets 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Verksamhetens självfinansieringsgrad 23 19 21 22 20 20 21 22 Likvida medel/externa kostnader 5 7 4 7 4 5 4 5 Balanslikviditet 1) % 84 80 108 113 81 93 97 110 Soliditet i % Enligt balansräkningen 31 32 51 51 44 39 49 49 Inkl. pensionsåtagande före 1998-41 -35-5 -3-17 -16 2 4 Skuldsättningsgrad % Enligt balansräkningen 69 68 49 49 58 63 51 52 Inkl. pensionsåtagande före 1998 141 135 105 103 114 112 93 91 20
Diagram N Verksamhetens självfinansieringsgrad 24 22 20 18 16 14 12 10 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 Referens gruppen Länets Rikets Diagram O Soliditet inkl pensionsåtagande före 1998, % 10 0-10 -20-30 -40-50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Referensgruppe n Länets Rikets Så som framgår av diagram O så har s soliditet inklusive pensionsåtagande förbättrats från -41% till -35 % mellan 2011 och 2012. 21
Kommunens soliditet inklusive pensionsåtagande är betydligt lägre jämfört med såväl referensgruppen, länet som riket i helhet. KPMG, dag som ovan Tommy Eriksson Auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor Fredrik Ström Civilekonom 22