Kursmanual. Förvaltningsprocess HRS360/VT14. Sammanställd av: Sebastian Wejedal

Kursmanual Förvaltningsprocess HRS360/VT14 Sammanställd av: Sebastian Wejedal

VÄLKOMMEN till denna kurs i förvaltningsprocessrätt! I den här manualen har jag sammanställt lite information som jag hoppas att Du skall finna användbar. Här hittar Du dels en allmän redogörelse för kursens uppbyggnad och innehåll; dels en del praktisk information såsom studie- och läsanvisningar och dylikt. Manualen är disponerad efter följdande rubriker (där läsanvisningar till respektive steg ges löpande): 1. Kursens struktur 2. Bassteget 3. Breddsteget 4. Djupsteget 5. Betygsättning I. KURSENS STRUKTUR Kursen Förvaltningsprocess består av tre steg: (1) ett bassteg, (2) ett breddsteg och (3) ett djupsteg. Bassteget utgörs av föreläsningsserie som examineras skriftligt genom en traditionell tentamen. Breddsteget utgörs av en seminarieserie där föreläsningar och seminarier varvas som examineras muntligt genom aktiv medverkan vid seminarierna. Djupsteget, slutligen, utgörs av ett rättegångsspel ett rollspel som examineras både skriftligt och muntligt, dels genom författandet av en domstolsinlaga/utkast till dom, dels genom medverkan vid en muntlig föredragning/förhandling. Den underliggande pedagogiska tanken bakom denna trestegsmodell är att graden studentaktivitet skall öka efter varje steg, i takt med att nya kunskaper erhålls och kan omsättas i praktiskt deltagande. I det följande lämnas lite utförligare information kring respektive steg. Avslutningsvis beskrivs hur resultaten från respektive steg läggs samman vid betygsättningen. 2.1 Allmänt II. BASSTEGET Under bassteget som alltså är föreläsningsbetonat kommer vi att ägna oss åt den så kallade allmänna förvaltningsprocessrätten, varmed avses de allmänna regler och principer som åtminstone som utgångspunkt gäller oavsett vilken måltyp det är frågan om. Vi kommer att ta avstamp i den internationellt erkända rätten till domstolsprövning och utifrån denna utgångspunkt studera och problematisera det svenska systemet för överprövning av förvaltningsbeslut. Utöver organisatoriska frågor som anknyter till domstolssystemet som sådant, kommer uppmärksamheten huvudsakligen att riktas mot processen vid förvaltningsbesvär enligt förvaltningsprocesslagen och därtill knutna allmänna rättsprinciper. Även rättsprövning enligt rättsprövningslagen samt kommunalbesvär enligt kommunallagen kommer dock att behandlas, om än översiktligt. Perspektivet under bassteget är genomgående processrättsligt, vilket innebär att förvaltningsprocessen kommer att kontrasteras mot den allmänna processen. Rättegångsbalken och de principer som ligger till grund för prövningen av tvistemål och brottmål utgör således frekvent nyttjade jämförelseobjekt, då vi problematiserar prövningen av förvaltningsmål. Ansatsen under bassteget kan därmed beskrivas som i viss mån (inomnationellt) komparativ.

2.2 Praktikerveckan Bassteget avslutas med en praktikervecka under vilken praktikerbesök blandas med studiebesök. Syftet med praktikerveckan är trefaldigt: För det första att visa på mångfalden av spännande och viktiga arbeten där man sysslar med förvaltningsprocessrätt i olika former; för det andra att förmedla en inblick i hur det går till i verkligheten i kontrast till i teorin, och för det tredje att illustrera vad de måltyper som vi sedan kommer att fördjupa oss i under breddsteget egentligen handlar om. Sammantaget är ambitionen att gästföreläsningarna härigenom skall ge kursen en tydligare praktisk förankring, men framförallt fungera som en brygga till kursens breddsteg. Ett skattemål handlar om skatt, ett asylmål om asyl och så vidare, men vad döljer sig egentligen bakom dessa epitet? Jo, inte sällan människor av kött och blod och därmed, i förlängningen, det allmännas maktutövning mot enskilda individer. Praktikerveckan smygstartas torsdagen den 10 april då vi gästas av Centrum för rättvisa. Därutöver har vi i år det stora nöjet att välkomna följande personer: Mia von Wachtenfeldt, som är jurist verksam vid Passal, och som skall prata om sitt arbete som ombud i socialförsäkrings- och LSS-mål. Petter Aasheim, som är advokat och delägare vid advokatfirman Ahlstedt, som skall prata om sitt arbete som ombud i asylmål. Poly Jensell, som är advokat och verksam vid Swedbergs advokatbyrå, som skall prata om sitt arbete som ombud i tvångsvårdsmål. David Kleist, som är jur doktor/lektor vid Juridiska institutionen och före detta advokat vid Vinge, som skall prata om sitt arbete som ombud i skattemål. Praktikerveckan avslutas med ett studiebesök på Kammarrätten. 2.3 Examination: Bassteget examineras skriftligt genom en traditionell tentamen, samt genom närvaro och aktiv medverkan under praktikerveckan; se vidare punkten 5 nedan. 2.4 Lärandemål Genom bassteget är ambitionen att Du skall fullgöra följande lärandemål: Visa fördjupad kunskap om den administrativa rättsskipningens organisatoriska struktur och processuella utformning; Visa fördjupad kunskap om den reglering som ligger till grund för den allmänna förvaltningsprocessen; Visat förståelse för likheterna och skillnaderna såväl i teori som i praktik mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen, samt förmåga att kunna problematisera dessa skillnader; Visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra kunna identifiera förvaltningsprocessuella problem samt att såväl skriftligt som muntligt kunna redogöra för, diskutera och i förekommande fall föredra väl underbyggda och motiverade lösningar på dessa.

2.5 Kurslitteratur 2.5.1 Böcker: Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, Norstedts Juridik. von Essen, Processramen i förvaltningsmål Ändring av talan och anslutande frågor, Norstedts Juridik. Warnling-Nerep, Förvaltningsbeslut Överklagande, rättsprövning och annan domstolsprövning, Studentlitteratur. 2.5.2 Digitala resurser: 1 Hellners & Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer (utvalda delar, tillgänglig digitakt utan kostnad via databasen Zeteo). Wennergren & von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar (utvalda delar, tillgänglig digitalt utan kostnad via databasen Zeteo). 2.5.3 Kompendiematerial: 2 Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, Jure, 2007 (utdrag ur). Björkman & Lundin, Kommunen & Lagen, Iustus, 2009 (utdrag ur). Bull, Muntlig handläggning i förvaltningsdomstol, i: Festskrift till Ragnemalm, Juristförlaget i Lund, 2005, s 71 ff. Petrén, Om förvaltningsdomstols utredningsplikt, Förvaltningsrättslig tidskrifit, 1977, s 154 ff. Wennergren, Förvaltningsprocessen En fullbordad tvåpartsprocess, Förvaltningsrättslig Tidskrift, 1996, s 73 ff. Lundin, Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen Ett orättvist regelsystem, i: Regeringsrätten 100 år, Iustus, 2009, s 291 ff. Dahlgren, Allmän förvaltningsdomstols officialprövning, Svensk Juristtidning, 1994, s 388 ff. Bull, Förvaltningsprocessen: mellan partsintressen och rättsstatsideal, Juridisk tidskrift, 2003/04, 108 ff. Lavin, Avvisning eller sakprövning Min historia om res judicata i socialförsäkringsprocessen, i: Festskrift till Vahlne Westerhäll, Santérus, 2011, s 167 ff. Lavin, Ett fatalt misstag eller en överlagd förvaltningsrättsreform, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1988, s 42 ff. Lavin, Förvaltningsdomars verkställbarhet, Juridisk Tidskrift, 1993, s 563 ff. Lavin, Prövningstillstånd i kammarrätt dess handhavande och syfte, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1995, s 31 ff. Bengtsson & Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, Norstedts Juridik, 2008 (utdrag ur). SOU 2010:87, Skadestånd och Europakonventionen (utdrag ur). 1 Syftet med de två lagkommentarerna är inte att de skall läsas från pärm till pärm, utan tanken är snarare att dessa resurser skall möjliggöra fördjupade studier av särskilt relevanta lagrum. 2 Kompendierna finns att köpa på studerandeexpeditionen till självkostnadspris.

2.6 Anvisningar Nedan anges den litteratur som är relevant för respektive föreläsning, och som med fördel bör läsas innan föreläsningen (eller i vart fall innan tentamen! J ). Kursintroduktion (den 24/3): o Bohlin & Warnling-Nerp, Förvaltningsrättens grunder, s 1-71 (kapitel 2-5 kan med fördel läsas mycket översiktligt). o von Essen, Processramen, s 22-35. o Ragnemalm, Förvaltningsprocessens grunder (textkompendiet). Den svenska modellen och dess kollaps (den 26/3): o Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, s 322-336. o Warnling-Nerep, Förvaltningsbeslut, s 13-102, 143-184 och 225-241. Den svenska modellen idag kvarvarande problem (den 28/3): o Warnling-Nerep, Förvaltningsbeslut, s 103-141. o Björkman & Lundin, Kommunen och lagen (textkompendiet). Förvaltningsprocessen en kronologi (den 31/3): o Bohlin & Warnling-Nerep, Förvaltningsrättens grunder, s 217-285. Initialstadiet Processförutsättningar i förvaltningsprocessen (den 31/3): o Hellners & Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, kommentaren till FL 22-28 (digital resurs). Beredningsstadiet Processuell handläggningsform (den 2/4) o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 9 (digital resurs). o Bull, Muntlig handläggning i förvaltningsdomstol (textkompendiet). Beredningsstadiet Processuell grundprincip (den 4/4): o Petrén, Om förvaltningsdomstols utredningsplikt (textkompendiet). o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 8 (digital resurs). o von Essen, Processramen, s 219-249. o Wennergren, Förvaltningsprocessen En fullblodad tvåpartsprocess (textkompendiet). o Lundin, Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (textkompendiet). Prövningsstadiet Processramen i förvaltningsprocessen (den 7/4): o von Essen, Processramen, s 116-130, 145-164 och s 54-66.

o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 29-30 (digital resurs). o Dahlgren, Allmän förvaltningsdomstols officialprövning (textkompendiet) Avgörandestadiet Förvaltningsdomens rättskraft, verkställ- och överklagbarhet (den 9/4) o von Essen, Processramen, s 66-97. o Bull, Mellan partsintressen och rättsstatsideal (textkompendiet). o Lavin, Avvisning eller sakprövning (textkompendiet). o Lavin, Ett fatalt misstag eller en överlagd förvaltningsrättsreform (textkompendiet). o Lavin, Förvaltningsdomars verkställbarhet (textkompendiet). o Wennergren, Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, kommentaren till FPL 34 a (digital resurs). o Lavin, Prövningstillstånd i kammarrätt (textkompendiet). Staten som motpart blandade spörsmål (den 10/4) o Bengtsson & Strömbäck, Skadeståndslagen (textkompendiet). o SOU 2010:87, Skadestånd och Europakonventionen (textkompendiet). Uppsumering/frågestund (den 11/4) o Ingen litteratur. Istället får ni till detta tillfälle i uppgift att formulera frågor som alltjämt är oklara inför tentamen. 3.1 Allmänt III. BREDDSTEGET Breddsteget som är seminariebetonat ägnas sedan den speciella förvaltningsprocessen, det vill säga processen i ett urval av de vanligast förekommande måltyperna hos förvaltningsdomstol. Under en löpande serie, där föreläsningar varvas med seminarier, studeras de särskilda processuella regler och principer som aktualiseras inom, liksom de problem som är förbundna med, dessa utvalda specialprocesser. Syftet med breddsteget är att vidga perspektivet för att därigenom nå fördjupade kunskaper om processen i de utvalda måltyperna. 3.2 Utvalda måltyper Följande måltyper kommer att studeras särskilt under breddsteget: Migrations-/asylmål (ansvarig lärare är doktoranden Annkatrin Meyerson). Socialtjänstmål (ansvarig lärare är professorn Lotta Vahlne Westerhäll) Tvångsvårdsmål (ansvarig lärare är professorn Lotta Vahlne Westerhäll) Taxeringsmål (ansvarig lärare är professorn Robert Påhlsson).

3.3 Examination: Breddsteget examineras muntligt genom aktiv medverkan under seminarieserien; se vidare under punkten 5 nedan. 3.4 Lärandemål Genom breddsteget är ambitionen att Du skall fullgöra följande lärandemål: Visa fördjupad kunskap om den reglering som ligger till grund för den speciella förvaltningsprocessen i ett urval vanligt förekommande måltyper; Visa förmåga att såväl självständigt som i samverkan med andra kunna identifiera förvaltningsprocessuella problem samt att såväl skriftligt som muntligt kunna redogöra för, diskutera och i förekommande fall föredra väl underbyggda och motiverade lösningar på dessa. 3.5 Kurslitteratur: Kurslitteraturen på breddsteget består av en digital lagkommentar (utvalda delar) samt av ett kompendiematerial, enligt följande: 3 3.5.1 Digitala resurser: Sandesjö & Wikrén, Utlänningslagen med kommentar (utvalda delar, tillgänglig digitalt utan kostnad via databasen Zeteo). 3.5.2 Kompendiematerial: Vahlne Westerhäll, Socialrättens regelsystem, rättskällor och tolkningsnormer, Nordisk socialrättslig tidskrift, nr 5-6, 2012, s 7 ff. Lundin, Sanktionsavgifter inom socialtjänstområdet ett stort steg för lagstiftaren, ett litet steg för den enskildes sociala rättigheter, Förvaltningsrättslig tidskrift, 2003, s 465 ff. Prop 1990/91:58, Om psykiatrisk tvångsvård m.m (utdrag ur). SOU 2012:17, Psykiatrin och lagen (utdrag ur). Lodin m fl, Inkomstskatt del 2, Studentlitteratur, 2013 (utdrag ur). Prop 2010/11:165, Skatteförfarandet (utdrag ur). 3.6 Anvisningar 3.6.1 Asyl Underlaget för momentet asyl utgörs av utvalda dalar av Sandesjös och Gerhards kommentar till utlänningslagen. Närmare anvisningar kommer att lämnas i anslutning till momentet. Väl mött, önskar Annkatrin. 3 Utöver den listade litteraturen kan det tillkomma litteratur som ni får ta fram själva för att kunna lösa uppgifterna enligt lärarnas anvisningar.

3.6.2 Socialtjänst Underlaget för momentet socialtjänst består av två artiklar, dels Vahlne Westerhäll, Socialrättens regelsystem, rättskällor och tolkningsnormer, dels Lundin, Sanktionsavgifter inom socialtjänstområdet ett stort steg för lagstiftaren, ett litet steg för den enskildes sociala rättigheter, som båda återfinns i textkompendiet. Till föreläsningen är det dock inte nödvändigt att ni har läst dessa annat än översiktligt; texterna är främst avsedda att tjäna som underlag för seminariet. Desto viktigare är att ni på föreläsningen har tillgång till all relevant lagtext som rör socialrätt (SoL och LSS). Närmare instruktion beträffande formerna för seminariet kommer att lämnas i anslutning till momentet. Väl mött, önskar Lotta. 3.6.3 Tvångsvård Underlaget för momentet tvångsvård består av följande två texter: dels ett utdrag ur propositionen 1990/91:58, Om psykiatrisk tvångsvård m m; dels ett utdrag ur betänkandet SOU 2012:17, Psykiatrin och lagen. Båda dessa texter återfinns i textkompendiet. Det är lämpligt att ni har tagit del av texterna inför föreläsningen, liksom att ni har tillgång till all relevant lagtext (HSL, LPT och LRV). Föreläsningen utgörs av en film med namnet Psykiatrisk tvångsvård som är mycket informativ och lärorik. Närmare anvisningar beträffande formerna för seminariet kommer att lämnas i anslutning till momentet. Väl mött, önskar Lotta (återigen). 3.6.4. Taxering För momentet taxering ingår i textkompendiet ett antal sidor i Lodin m.fl., Inkomstskatt del 2, samt några sammanfattande delar ur prop 2010/11:165, Skatteförfarandet. Propositionen behandlar den nya skatteförfarandelagen, som från och med 2012 ersatt ett antal äldre lagar om skatteförfarandet. Lagen utgör framför allt en redaktionell bearbetning av äldre rätt men innehåller också en del materiella nyheter. Läs materialet men råplugga det inte. Syftet med det korta taxeringsprocessmomentet är inte att ni skall lära er massor av detaljer. Avsikten är att ni ska få en god överblick samt en förståelse för områdets särart. Seminarieuppgiften laddas upp på hemsidan i anslutning till föreläsningen. Väl mött, önskar Robert. 4.1 Allmänt IV. DJUPSTEGET Djupsteget utgörs av ett rättegångsspel. Syftet med djupsteget är Du skall få möjlighet att applicera erhållna kunskaper på ett verklighetstroget fall, för att därigenom skapa en ytterligare brygga mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Härutöver syftar djupsteget till att ge Dig övning i vissa färdigheter och förmågor som är viktiga för en

jurist, såsom att kunna arbeta i grupp, att kunna hålla sig inom givna och ibland korta tidsramar samt att kunna övertyga i både skriftlig och muntlig argumentation. Under rättegångsspelet kommer Du att agera i någon utav rollerna som förvaltningsmyndighet, enskild eller domstol. Din uppgift är att, tillsammans med Din grupp, utifrån er roll dels författa en skriftlig inlaga/utkast till dom, dels medverka aktivt vid en muntlig föredragning/förhandling. 4.2 Examination Både den skriftliga inlagan och den det muntliga framträdandet kommer att examineras; se vidare under punkten 5 nedan. 4.3 Lärandemål Genom djupsteget är ambitionen att Du skall fullgöra följande lärandemål: Visa förmåga att såväl individuellt som i samverkan med andra kunna applicera teoretiska kunskaper på ett verklighetstroget fall, samt att kunna planera och genomföra kvalificerade förvaltningsprocessuella uppgifter inom givna tidsramar. 4.4 Anvisningar Närmare anvisningar beträffande formerna för rättegångsspelet liksom ett utförligare schema kommer att lämnas i anslutning till momentet. V. BETYGSÄTTNING Kursen innehåller följande obligatoriska examinationsmoment, som samtliga är betygsgrundande: Kursens första del (Bassteget) examineras genom en skriftlig tentamen samt genom närvaro och aktiv muntlig medverkan vid praktikerveckan. Kursen andra del (Breddsteget) examineras genom närvaro och aktiv muntlig medverkan vid den löpande seminarieserien, totalt omfattande fyra seminarier (varav minst två är obligatoriska; se nedan). Kursens tredje del (Djupsteget) examineras genom författandet av skriftliga inlagor/utkast till dom, samt genom närvaro och aktiv muntlig medverkan vid en förhandling/föredragning. Betygsättningen på kursen kommer att gå till enligt följande: På hela kursen kan maximalt erhållas 40 kurspoäng, som ligger till grund för ett sammanfattande kursbetyg. Dessa poäng fördelar sig på respektive examinationsmoment enligt följande:

Skriftlig tentamen: 18 kurspoäng. Praktikervecka: 2 kurspoäng. Seminarieserie: 8 kurspoäng, varav: o 2 poäng avser seminariet om socialtjänst; o 2 poäng avser seminariet om asyl; o 2 poäng avser seminariet om tvångsvård; o 2 poäng avser seminariet om taxering. Rättegångsspel: 12 kurspoäng, varav: o 9 poäng avser den skriftliga inlagan; och o 3 poäng avser den muntliga förhandlingen/föredragningen. På respektive moment kan endast betyget B erhållas; graderade betyg ges alltså inte på de enskilda examinationsmomenten. För att få B på respektive moment måste Du erhålla 50 procent av kurspoängen på det aktuella momentet. Alltså: För att få godkänt (B) på tentan måste Du erhålla minst 9/18 poäng, För att få godkänt (B) på seminarieserien måste Du närvara och delta aktivt på minst två av fyra seminarier, för att därigenom erhålla 4/8 poäng på seminarieserien betraktad som en helhet. 4 För att få godkänt (B) på rättegångsspelet måste Du erhålla minst 6/12 poäng på momentet som helhet. På kursen ges sedan ett sammanfattande slutbetyg (kursbetyg), där följande betygsgrader förekommer: AB (med beröm godkänd), Ba (icke utan beröm godkänd), B (godkänd) och U (underkänd). Slutbetyget sätts genom att kurspoängen från kursens enskilda examinationsmoment läggs samman och utgör underlag för betygsättningen. För att få B i kursbetyg dvs bli godkänd på kursen som helhet måste Du bli godkänd på varje enskilt examinationsmoment. För kursbetyget B fordras alltså att Du har fått minst 20 av 40 kurspoäng totalt, varav: 9/18 poäng på tentan; 1/2 poäng på praktikerveckan; 4/8 poäng på seminarieserien; samt 6/12 poäng på rättegångsspelet. Med detta sagt hoppas jag att formerna för bedömning och betygsättning som jag förstår är viktiga för er är både transparenta och förutsebara. Slutligen: Varmt välkommen till kursen, som jag hoppas att Du skall finna både intressant och lärorik. /Sebastian 4 Detta betyder att det inte går att komplettera frånvaro vid endast ett eller två seminarier, eftersom delaktighet vid minst två seminarier ger godkänt på momentet betraktat som en helhet. Endast den som är frånvarande från tre eller fyra seminarier och därigenom blir underkänd på seminarieserien som helhet får göra en kompletteringsuppgift (som omfattar hela momentet).