PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län -2012

Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...2 Sammanfattning...3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...4 Näringsgrenar och yrken...8 Utbudet av arbetskraft...17 Öppet arbetslösa och sökande i program...19 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...22 Yrkesbarometer...29 Om prognosen...29 Källor...29 Diagrambilaga...30

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 2 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Kalmar län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: Används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning är en metod som görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året, vilket tonar ner extrema värden i en serie. Det görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 3 Sammanfattning Dämpade förväntningar På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på utvecklingen under det kommande året. Bakgrunden är de finansiella problem som flera stora ekonomier nu brottas med. I spåren av detta ger många företag uttryck för en betydande osäkerheten om marknadsutvecklingen framöver och det påverkar såväl investeringsviljan som rekryteringsbehoven. Industrin i Kalmar län är känslig för konjunkturförändringar. En orsak är bland annat att sysselsättningen är hög inom skogsbruk, trävaruindustri, sågverk, massa- och pappersindustri. Länet har även en betydande sysselsättning inom turism och besöksnäringen Det gör att arbetslösheten ökar på under höstarna när säsongsanställningarna upphör. Sammantaget har dessa faktorer bidragit till att arbetslösheten ökat påtagligt i länet under hösten. Från vecka 27 till vecka 47 har antalet totalt inskrivna arbetslösa stigit med 1 500 personer i länet och det kan jämföras med 500 personer under samma period år. Antalet sysselsatta minskar under 2012 Enligt SCB:s senaste mätning uppgick antalet sysselsatta till 101 900 personer år. Vår bedömning är att sysselsättningen ökade med 1 200 personer under konjunkturuppgången och under ett utplanande stiger sysselsättningen med 300 personer. Under nästa år bedöms sysselsättningen sjunka med 500 personer som en följd av en dämpad konjunktur. Arbetslösheten ökar under 2012 Antalet totalt inskrivna arbetslösa har beräknats till 9 200 personer som ett genomsnitt för sista kvartalet. Fram till sista kvartalet 2012 väntas den totala arbetslösheten att stiga med 500 personer och uppgå till 9 700 personer. Arbetslösheten ökar således lika mycket som sysselsättningen faller vilket resulterar i att antalet personer i arbetskraften blir oförändrat. På längre sikt väntas arbetskraften minska i länet som en följd av att de som lämnar arbetsmarknaden är betydligt fler än de som väntas tillträda. Glappet är särskilt stort i länet och det beror på att länets befolkning minskat sedan mitten av 1990-talet. Utmaningar på länets arbetsmarknad Av totalt 8 800 inskrivna arbetslösa under oktober hade fler än 2 300 personer varit utan arbete i mer än tre år. Det motsvarar var fjärde person. Långa tider utan arbete tenderar att öka och är vanligare bland utsatta grupper på arbetsmarknaden jämfört med ej utsatta grupper. 53 procent av samtliga inskrivna räknades i oktober till utsatta grupper. Utsatta grupper står många gånger längre från arbetsmarknaden än andra och har oftare svårare att konkurrera om jobben. Under konjunkturuppgången minskade arbetslösheten betydligt mer bland ej utsatta grupper jämfört med utsatta. Arbetsförmedlingen har en stor utmaning framöver att på olika sett stötta dessa arbetssökande i deras väg till arbete eller utbildning.

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Inom det privata näringslivet har företagens bedömningar om marknadens efterfrågan på varor och tjänster under det kommande året försvagats jämfört med undersökningarna hösten och våren. I nedanstående tabell redovisas företagens bedömningar av marknadsutvecklingen under de senaste sex månaderna samt deras bedömningar fram till hösten 2012. När konjunkturläget stärks och man tror på bättre tider redovisas positiva och starka nettotal. Och således det omvända när man tror på sämre tider. Företagens bedömningar om marknadsutveckling är viktiga för deras agerande när det exempelvis gäller investeringar och nyrekryteringar. I våra undersökningar har nettotalet för marknadsutvecklingen under de kommande 6 månaderna fallit från värdet 51 (våren ) till värdet 6 under hösten. Det är en mycket snabb och markant försvagning som vittnar om att många företag känner en stor osäkerhet om utvecklingen framöver. Man har alltså på mycket kort tid omvärderat marknadsutvecklingen från stark till svag och bakgrunden till detta är naturligtvis de ekonomiska problem man brottas med såväl inom EU som USA. Byggverksamheten har de svagaste nettotalen och här bedömer fler företag att efterfrågan minskar jämfört med det antal som bedömer ökad efterfrågan på byggtjänster. Nettotalen är även klart svaga inom industrin och privata tjänster. Det är endast inom jord- och skogsbruk man kan spåra en viss optimism. Företagens bedömningar på 6-12 månaders sikt visar på vissa förhoppningar om en något bättre utveckling men totalt sett måste ändå nettotalen betraktas som svaga. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk 42 48 19 25 43 19-17 16 19 Byggnadsverksamhet 46 11 15 17 43-16 29 36-3 Industri 52 24 31 30 55 2 44 52 24 Privata tjänster 45 21 5 40 52 9 48 42 31 Totalt 47 23 18 33 51 6 42 41 25 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Sedan inledningen av år har antalet lediganmälda platser ökat märkbart jämfört med åren -. Förbättringen har mycket tydligt berört olika yrken inom områdena industri, teknik, försäljning, handel, transporter samt yrken utan krav på särskild yrkesutbildning. Med viss fördröjning har efterfrågan även stigit inom offentligt dominerade områden som hälso-sjukvård och utbildning. Under den senare delen av har efterfrågan planat ut och även minskat svagt. Under nästa år väntas antalet lediga platser bli färre både jämfört med och. När företagen har svårt att bedöma marknadsutvecklingen så blir man mer försiktig med rekryteringsplanerna.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 5 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1992 till oktober 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande I vår enkätundersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Det vill säga hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan man måste nyanställa (outnyttjad kapacitet). I höstens undersökning anger 44 procent av företagen att man kan klara en produktionsökning på mer än 11 procent innan man måste nyrekrytera (32 + 12). I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 36 procent. Den outnyttjade kapaciteten har alltså ökat i företagen vilket visar på ett sämre resursutnyttjande än för ett år sedan. Förändringarna mot ett sämre resursutnyttjande är märkbar i samtliga sektorer som redovisas i tabell 2 nedan. En försvagad marknadsutveckling under nästa år kan medföra att den lediga kapaciteten ökar ytterligare i företagen eller att man tvingas minska personalstyrkan för att upprätthålla ett högre kapacitetsutnyttjande. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 19 52 19 33 Byggnadsverksamhet 32 32 21 16 Industri 19 45 33 3 Privata tjänster 14 32 38 17 Totalt 18 38 32 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län Rekryteringsproblem I höstens undersökning anger 24 procent av samtliga arbetsgivare (privata och offentliga) att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering under de senaste 6 månaderna. I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 17 procent. Att den upplevda bristen har stigit beror på att efterfrågan på arbetskraft varit relativt god under nästan 18 månader och det är först under senare tid som efterfrågan bromsat in. Allt fler företag berättar om svårigheter att finna kompetent arbetskraft samtidigt som det är många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet. Många gånger saknar dessa personer de kompetenser som efterfrågas, vilket visar på ett glapp mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Således handlar det i nuläget mer om matchningsproblematik och kompetensbrist, snarare än arbetskraftsbrist. Den upplevda bristen under innevarande höst är något lägre i Kalmar län jämfört med riksgenomsnittets 26 procent och skillnaden är störst inom byggnadsverksamheten. Inom länet redovisas de högsta bristtalen från Mönsterås och Oskarshamn med 38 respektive 33 procent. De lägsta bristtalen har Torsås och Högsby med 10 respektive 13 procent (bristtal på kommunnivå gäller endast privata arbetsgivare). Som exempel på de mest frekvent angivna bristyrken nämner företagen; styckare, verktygsmaskinoperatörer, fordonsmontörer, företagsförsäljare, gjuterioperatörer, svetsare, banktjänstemän, installationselektriker, målare, civilingenjörer maskin, maskintekniker samt kockar med flera andra. Bland offentliga arbetsgivare anges; läkare, psykologer, förskollärare, specialistsjuksköterskor, kriminalvårdare, grundskollärare, byggnads- och brandinspektörer, lärare i estetiska och praktiska ämnen samt socialsekreterare. Man anger vidare att man hade en ganska omfattande brist på undersköterskor under den senaste semesterperioden. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Riket Jord- och skogsbruk 17 13 14 20 Byggnadsverksamhet 20 35 21 35 Industri 16 23 28 27 Privata tjänster 13 19 17 22 Offentliga tjänster 29 28 36 39 Totalt 17 23 24 26 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Under lågkonjunkturen var varseltalen mycket höga i länet. Från hösten fram till sommaren varslades 3 300 personer. Det var framförallt exportindustrin och deras underleverantörer som drabbades hårt och över 70 procent av alla som varslades under den perioden hade arbeten inom tillverkande företag. Efter maj månad dämpades varselnivån markant med undantag för enskilda månader med högre nivåer. Hittills under (januari-oktober) har 700 personer varslats i länet. Cirka 30 procent av varslen har berört tillverkningsindustrin och resterande antal var ganska jämnt fördelade på andra branscher. 14 procent av de varslade återfanns inom offentlig verksamhet.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 7 Varslen följer konjunkturläget och alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir långt ifrån alla arbetslösa. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 1 600 2003 1 800 2004 2 800 2005 1 100 2006 600 900 3 100 2 200 1 200 (t.om. oktober) 720 Källa: Arbetsförmedlingen

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län Näringsgrenar och yrken Det är endast inom sektorn privata tjänster som sysselsättningen väntas öka svagt under 2012. Det markeras med en svagt uppåtriktad pil i tabell 5. Privata tjänster inrymmer många olika verksamheter men som helhet är sektorn beroende av efterfrågan på tjänster från exempelvis hushållen, industrin och byggverksamheten. Privata tjänster svarar för 32 procent av den totala sysselsättningen i länet. Inom industrin väntas sysselsättningen minska med 600 personer som en följd av en väntad konjunkturavmattning och fortgående strukturförändringar i länet. Inom offentliga tjänster väntas sysselsättningen sjunka svagt men inte tillräckligt mycket för att markera med en nedåtriktad pil. Det beror bland annat på försvagade ekonomier inom kommuner och landsting. Vi har också en utveckling där en del offentliga tjänster övergår till privat regi. Gymnasieskolan står inför stora förändringar med ett kraftigt sjunkande elevunderlag ända fram till år 2017. Sysselsättningen i länet Enligt SCB:s senaste mätning uppgick antalet sysselsatta till 101 900 personer i länet (förvärvsarbetande nattbefolkning år, 16-64 år). Från år 1999 till och med år ökade sysselsättningen med 3 800 personer eller 3 procent vilket kan jämföras med den genomsnittliga ökningen för riket på 8 procent under samma period. Den lägre ökningen i Kalmar län beror på omfattande sysselsättningsförändringar inom industriföretagen som endast stigit svagt vid tre tillfällen under 2000-talet. Från år 1999- föll antalet sysselsatta inom industrin från 27 100 personer till 20 600 personer. Två år utmärkte sig särskilt med kraftiga sysselsättningsminskningar. Det är dels 2003 då sysselsättningen föll med 1 400 personer samt år då minskningen uppgick till 3 800 personer (den totala sysselsättningen). Under 2000-talet steg sysselsättningen med 4 900 personer inom privata tjänster, 1 700 inom bygg- och anläggning samt en ökning med 2 800 personer inom vård-omsorg och utbildning. Det ger sammantaget en ökning med 9 400 personer inom dessa näringar som hade fått ett större genomslag om inte tillbakagången varit så omfattande inom industriföretagen. Efter år finns inga säkra uppgifter över antalet sysselsatta men Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen ökade med 1 200 personer under konjunkturuppgången. Prognosen för åren och 2012 är att sysselsättningen stiger med 300 personer under och att den sjunker med 500 personer under 2012. När vi beskriver sysselsättningen i denna rapport så utgår vi från SCB:s Regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande nattbefolkning i åldrarna 16-64 år. Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses de som bor i länet och har arbete, även om arbetsplatsen ligger utanför länets gränser.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 9 Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kalmar län Kvartal 4 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 300-500 Källa: Arbetsförmedlingen Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket sysselsätter 4 procent1 av samtliga sysselsatta i länet. Inom bägge näringarna har den teknisk-mekaniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för att undvika fasta kostnader med egen personal hyrs ofta arbetskraft med F-skattsedel in. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare samt skogsmaskinförare. Enligt många bedömare är den långsiktiga potentialen för en god utveckling inom jordbruket globalt sett stor i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. För Sveriges och Kalrmar läns del innebär det faktum att regelverken för produktionen ser olika ut i olika länder att konkurrensen från importerade varor är mycket svår att bemöta. Oron i världsekonomin har gjort människor mer prismedvetna och efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, har minskat till förmån för lågprisprdukter. Om den svaga konjunkturen fortsätter kan det bli svårt för mindre varumärken, små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara lönsamheten. Sågverken runt om i landet har haft problem med svag efterfrågan och fallande lönsamhet under de senaste åren. Trots lönsamhetsproblemen har priserna på skogsråvara varit goda men det finns en ökad risk för fallande priser som kan få konsekvenser både för skogsbruket och transportnäringen. Grundproblemet har varit svag efterfrågan bland annat inom EU och andra delar av världen. Kapacitetsutnyttjandet är högt både inom jordbruket och skogsbruket med ständig priskonkurrens och små marginaler. Även det har betydelse för kompetenskraven inom näringarna. Djurskötare, maskinförare samt skogsmaskinförare framstår som bristyrken. Industri År uppgick den direkta sysselsättningen till 20 600 personer inom tillverknings-företagen vilket motsvarade 201 procent av den totala sysselsättningen i länet. Det är den fjärde högsta andelen i landet där Jönköpings- och Kronobergs 1 Andel av samtliga förvärvsarbetare i länet per bransch enligt RAMS, nattbefolkning.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län län ligger högst. År 1999 sysselsatte branschen 27 100 personer vilket motsvarade 26 procent av den totala sysselsättningen. Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher så deras betydelse för den totala sysselsättningen är betydligt större. Det är en mansdominerad bransch där 77 procent av de sysselsatta är män. De största delbranscherna inom industrin är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Som helhet har branschen en hög känslighet för konjunktursvängningar och under 2000-talet har sysselsättningen även påverkats av rationaliseringar och strukturförändringar. Industrin drabbades hårt under den senaste lågkonjunkturen och enligt statistik från SCB minskade sysselsättningen med 1 200 personer under år och med ytterligare 3 000 personer under. Stora delar av industrin har under åren -11 befunnit sig i en återhämtningsfas men som nu under hösten är utplanande och svagt sjunkande. Under 2012 mattas konjunkturen och sysselsättningen bedöms minska med 600 personer inom industrin. Företagen känner en betydande osäkerhet om utvecklingen under det närmaste halvåret som påverkar både framtidsplaner och rekryteringsbehov. Det så kallade nettotalet för marknadsutvecklingen under kommande 6 månader har värdet 2 vilket i stort sett betyder att lika många företag tror på minskad efterfrågan av deras varor som det antal som tror på ökad efterfrågan. Av 128 svar från industrin angav 27 företag minskande efterfrågan, 71 angav oförändrad och 30 angav ökad efterfrågan på varor och tjänster. För kommande 6-12 månader ligger nettotalet på 24 som även det måste betraktas som svagt och väntas medföra en förhållandevis låg aktivitet bland industriföretagen och minskande rekryteringsbehov. Företagen inom verkstadsindustrin har ett betydligt lägre nettotal för utvecklingen på 6-12 månader jämfört med övrig industri. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kalmar län. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 11 Under de kommande sex månaderna bedömer företagen som ingår i vår undersökning att man behöver rekrytera 210 personer vilket kan jämföras med ett rekryteringsbehov på 370 personer i undersökningen hösten. De största rekryteringarna kommande 6 månader gäller verktygsmasinoperatörer, civilingenjörer maskin, maskinoperatörer inom livsmedelsindustrin, gjuterioperatörer, styckare samt montörer inom industrin. I höstens undersökning uppger 24 procent av de tillfrågade arbetsställena inom industrin att man upplevt arbetskraftsbrist. För ett år sedan var motsvarande andel 16 procent. Den upplevda bristen har således stigit och det tyder på att industriföretagen har genomfört många rekryteringar och att de med de bästa kvalifikationerna har fått arbete. Den upplevda bristen är högre bland företagen inom verkstadsindustrin (28 procent) jämfört med övrig industri (22 procent). De mest frekvent angivna bristyrkena i höstens undersökning är styckare, verktygsmaskinoperatörer, fordonsmontörer, gjuterioperatörer, svetsare, civilingenjörer maskin, maskiningenjörer, samt montörer inom trävaruindustrin. Under 2012 kommer rekryteringsbehoven inom industrin att dämpas. Sannolikt minskar även den upplevda bristen på rätt kompetens. Men det är ändå ett problem att bristen på kvalificerad arbetskraft inom industrin stiger snabbt i en konjunkturuppgång, samt att den även blir så omfattande inom verkstadsindustrin. I förhållande till yrkesstrukturen i riket som helhet har länet höga andelar av industriarbetare inom yrkena; verktygsmakare, maskinoperatörer trävaruindustri, maskinoperatörer pappersindustri, processoperatörer trä-, pappers-, och massaindustri, styckare, svetsare, maskinoperatörer livsmedelsindustri samt CNCoperatörer och verkstadsmekaniker. Byggnadsverksamhet Byggbranschen sysselsätter 7 000 personer eller 71 procent av samtliga sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta har ökat med 1 700 personer sedan år 1999 vilket tyder på en stark utveckling under 2000-talet. Bostadsbristen är påtaglig i de flesta stora städer i Sverige och så även i Kalmar. Bristen på bostäder där har medfört ett uppsving i bostadsbyggandet även på södra Öland, där pendlingsmöjligheten till Kalmar är goda. I Kalmar finns flera stora bostadsprojekt som kommer att påbörjas inom de två närmaste åren. I sju av länets tolv kommuner är det också en brist på centralt belägna lägenheter. Men bristen på bostäder innebär inte per automatik att byggandet ökar. När tiderna är osäkra blir det svårare att sälja och projekten kan bli lagda på framtiden. Det är inte bara bostäder som byggs i länet utan även industri- och affärslokaler, vindkraftsparker, äldreboenden, bibliotek, skolor, hälsovårdscentral samt infrastrukturprojekt både inom väg och järnväg. RoT-avdragen väntas ge bra med jobb även under nästa år. Trots denna ganska positiva bild av byggbranschen i Kalmar län uppgav företagen i höstens undersökning att de upplevt en svagare marknadsutveckling de senaste sex månaderna än vad man svarade i undersökningen hösten. Här har nettotalet fallit från starka 45 till svaga 5 (tabell 1). Byggföretagens bedömningar om utvecklingen under kommande 6 månader och 6-12 månader är svaga. Under det senaste året har även den outnyttjade kapaciteten ökat. I höstens undersökning anger 37 procent av företagen att man kan öka produktionen med minst 11 procent utan att behöva nyrekrytera. För ett år sedan var motsvarande andel endast 13 procent. Den upplevda bristen på arbetskraft inom byggsektorn är inte i nuläget alarmerande. 21 procent angav brist vilket var lika med förra hösten. I riket som helhet angav 35 procent av byggföretagen en upplevd brist.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län Arbetsgivarna söker i första hand personer med yrkeserfarenhet och yrkesbevis. Detta försvårar läget för många lärlingar och unga arbetslösa inom relaterade yrkesgrupper. Det har skett en viss snedfördelning av antalet utbildade lärlingar. Det är ett överskott på snickare och elektriker samtidigt som det är brist på lärlingar inom VVS och plåtslageri. De mest frekvent angivna bristyrkena i höstens undersökning var; installationselektriker, målare, snickare, anläggningsarbetare och golvläggare. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att vara oförändrad eller minska svagt under 2012. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kalmar län. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Offentliga tjänster Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. 341 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom offentliga tjänster, varav nästan 80 procent är kvinnor. Drygt 23 000 personer arbetar inom primärkommunala verksamheter, 6 400 inom landstinget och 3 500 inom statlig sektor.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 13 Diagram 4: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens undersökning visar att antalet anställda inom kommuner, landsting och stat har ökat det senaste året. I höstens undersökning redovisas en övertalighet på 250 personer i förhållande till budget. Övertaligheten finns främst inom kommunal vård och omsorg, kommunal grundskola, övrig kommunal verksamhet och inom lasarett och slutenvårdsklinker. Under det kommande halvåret kommer antalet personalavgångar inom kommunal verksamhet att överstiga antalet rekryteringar. Den upplevda arbetskraftsbristen är hög inom offentliga tjänster, där drygt vart tredje tillfrågat arbetsställe har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristsituationen i höstens undersökning är den högsta sedan mätningarna hösten 2004. Många av de tillfrågade arbetsställena har brist på samma yrkeskategorier, vilket delvis förklarar det höga bristvärdet. Utbildningssektorn är styrd av demografiska effekter och barnomsorgen kan komma att utökas medan grund-, gymnasie- och vuxenutbildningen minskar sina verksamheter. Flera kommuner har rapporterat svårigheter att rekrytera förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare i allmänna ämnen och det är dessa yrken som arbetsställena planerar att rekrytera framöver. Jobben inom vård och omsorg finns till största delen inom kommuner och landsting. Sektorn präglas av pågående organisationsförändringar och övergångar till privat huvudman. Det fria vårdvalet innebär etablering av privata vårdcentraler. Rapporterade bristyrken är främst läkare, psykologer, geriatriksjuksköterskor och sjuksköterskor med inriktning medicin/kirurgi. Efterfrågan finns bland annat på läkare, psykologer, sjuksköterskor med inriktning medicin/kirurgi och akutsjuksköterskor. Sammantaget för hela offentliga sektorn bedömer Arbetsförmedlingen att antalet sysselsatta kommer att vara oförändrat eller minska svagt fram till slutet av 2012. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn omfattar många olika branscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Den sysselsätter nästan lika många som den offentliga sektorn i Kalmar län. Drygt 311 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn där männen står för 57 procent av de sysselsatta och kvinnorna står för resterande 43. Optimismen bland företagen inom privata tjänster har

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län under Arbetsförmedlingens senaste tre undersökningar varit stark om än lite försiktigare på längre sikt. s undersökning visar på att antalet anställda inom de privata tjänsterna har ökat under det senaste året men ger också en mer dyster bild av marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna där framtiden präglas av osäkerhet. Den förväntade efterfrågan på längre sikt, 6-12 månader, är även den lägre och ligger under det historiska medelvärdet. Nettotal 60 Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Historiskt medelvärde kommande 6 Historiskt medelvärde kommande 6-12 50 40 30 20 10 0-10 Den outnyttjade kapaciteten i länet har ökat under. 55 procent av företagen i höstens undersökning anger att de kan öka sin produktion med mer än tio procent utan att behöva rekrytera. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med motsvarande siffra för hösten. En osäkerhet om framtiden samt att företagen kan nyttja sin personal ytterligare jämfört med i höstas dämpar optimismen gällande kommande rekryteringsplaner. Variationer mellan de olika delbranscherna inom de privata tjänsterna kan förekomma. Sammantaget för alla delbranscher inom de privata tjänsterna så bedömer Arbetsförmedlingen att antalet sysselsätta kommer att öka under prognosperioden. Handel Branschen omfattar detaljhandel, partihandel samt handel med och reparation av motorfordon och den uppgår till 10 procent av länets totalt antal sysselsatta. I höstens undersökning uppgav 35 procent av de tillfrågade företagen i Kalmar län att de upplevt en ökad efterfrågan de senaste sex månaderna vilket är en minskning med fem procentenheter jämfört med vårens undersökning och ger ett nettotal på 15. Enligt Konjunkturinstitutets och Eco Wins konjunkturindikatorer så känner hushållen en viss oro över sin egen och den ekonomiska situationen i omvärlden vilket har medfört att också handeln under den senare delen av hösten känt av en viss avmattning och oro inför framtiden. Man är ändå försiktigt optimistisk om utvecklingen framöver vilket också syns i undersökningen. De kommande sex månaderna tror 28 procent av företagen på en ökad efterfrågan, vilket kan jämföras med 50 procent hösten och hela 60 procent i våras. Trots att hushållen i större utsträckning än tidigare förväntas att spara istället för att konsumera så kan t.ex. en, av Riksbanken prognostiserad, låg räntebana på sikt minska hushållens oro. Bristen på arbetskraft har ökat jämfört med vårens siffra som låg på 12 procent samt jämfört med siffran för hösten som låg på 11 procent. Nu anger 14 procent av företagen i undersökning att de upplevt någon brist på arbetskraft. Personliga egenskaper och social kompetens är kvaliteter som värderas högt vid rekrytering inom handeln. Kompetenser som efterfrågas är kvalificerade försäljare inom fackhandeln samt telefonförsäljare.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 15 Transport Transportbranschen inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post och budverksamhet. Branschen utgör nästan 4 procent av totala antalet sysselsatta i länet och är tydligt mansdominerad då männen står för 80 procent av de förvärvsarbetande. Transportnäringen är mycket konjunkturberoende och påverkas således även av utvecklingen i andra branscher så som bygg och industri. I hösten undersökning har en lika stor andel företag angett en ökning som en minskning i efterfrågan på deras tjänster de senaste sex månaderna vilket kan indikera en inbromsning i konjunkturen. Branschen beräknas också vara relativt oförändrad under kommande år men man känner av en viss oro inför den närmaste framtiden. Företagen ser med en försiktig tillförsikt på den kommande sexmånaders perioden, då man bedömer efterfrågan. Nettotalet uppgår till 7 vilket kan jämföras med 22 för hösten. I höstens undersökning har även rekryteringstaket höjts och bristsituationen minskat. 57 procent av företagen uppger att man inte kan öka produktionen med mer än tio procent utan att nyrekrytera, vilket är en minskning med 7 procentenheter jämfört med våren. Samtidigt har andelen företag som angett brist på arbetskraft minskat från 21 procent våren till 10 procent under hösten men ökat jämfört med förra hösten då branschen inte uppgav någon brist på arbetskraft alls. Yrken som anges som svåra att rekrytera till är till exempel lastbilsmekaniker. Sysselsättningsutvecklingen i branschen är oviss beroende på utvecklingen i andra branscher och bedöms under prognosperioden att bli svag där de kommande rekryteringar som uppgetts är taxiförare och bussförare. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Många företag inom besöksnäringarna i Kalmar län siktar på att öka attraktiviteten för regionen och förlänga säsongen genom att bygga ut sina anläggningar i ett försök att locka besökare hela året. Turism och besöksnäringen är stor i länet och det påverkar arbetslösheten som vanligtvis sjunker kraftigt under våren och sommaren. Höstarna blir däremot dystrare då många återkommer när säsongsanställningen upphör. Hotell och restaurangnäringen har haft en svag utveckling de senaste sex månaderna och tror på en ytterligare nedgång den närmaste tiden. En större andel företag har i höstens undersökning svarat att man bedömer en minskad efterfrågan på sina varor och tjänster än den andel som bedömer en ökning av efterfrågan de kommande sex månaderna. På längre sikt bedömer man istället efterfrågan som tilltagande och presenterar ett positivt nettotal på 38 för de kommande 6-12 månaderna. Jämfört med hösten är det dock en minskning då motsvarande nettotal var 64. Även kapacitetsutnyttjandet är lägre i årets undersökning jämfört med hösten. 48 procent av företagen uppgav att de inte kan öka sin produktion med mer än 10 procent innan man måste nyrekrytera jämfört med 64 procent hösten. Bristsituationen inom hotell och restaurang har minskat det senaste året från 43 till 27 procent där bristyrken som anges är bland andra kockar, bagare och servitriser med specialist kunskaper och erfarenhet. Finansiell verksamhet och företagstjänster Näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar bland annat finans- och försäkringsverksamhet, företagstjänster som fastighets- och uthyrningsverksamhet samt service inom exempelvis ekonomi, teknik, och juridik. Nio procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom denna bransch. Finansiella verksamheter och företagstjänster tillhör de mest expansiva näringarna på arbetsmarknaden dock är efterfrågeutvecklingen i branschen starkt kopplad till utvecklingen i andra branscher. Ett exempel på företag som återfinns här är bemanningsföretagen. Dessa företag tenderar att generellt bedöma utvecklingen

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län mer positivt än övriga branscher och i Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer för oktober i år så trodde mer än 80 procent av de tillfrågade bemanningsföretagen på ökande eller oförändrade nivåer i efterfrågan på deras tjänster. I höstens undersökning som Arbetsförmedlingen genomfört uppger 36 procent av de tillfrågade företagen att efterfrågan har ökat det senaste halvåret medan 10 procent har upplevt en minskning vilket ger ett nettotal på 26. En minskning jämfört med hösten då nettotalet för samma period låg på 46. Företagen i branschen är försiktigt positiva om utvecklingen framöver med en något starkare bedömning av efterfrågan på längre sikt. Mer än vartannat företag säger sig inte kunna öka sin produktion med mer än tio procent utan att behöva rekrytera ny personal. Bristsituationen i branschen har stigit från 8 procent hösten till att 26 procent av företagen uppger att de upplevt brister vid rekrytering under senaste halvåret. Till de planerade rekryteringar som anges under kommande år hör bland annat banktjänstemän, redovisningsekonomer och väktare.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 17 Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder utgör basen för arbetskraften. Deltagandet i arbetskraften påverkas av en rad faktorer som bland annat studiedeltagande, sjukskrivningstal, pensionsavgångar och konjunkturläge. I konjunkturuppgångar ökar vanligtvis inflödet till arbetskraften. Det blir ett tillskott av personer från bland annat utbildningssystemet, personer som lämnar sin sjukskrivning samt personer som är latent arbetssökande. I november uppgick den beräknade arbetskraften i Kalmar län till drygt 112 000 personer. Under bedöms arbetskraften ökar svagt med 300 personer och vara oförändrad under 2012, bland annat som en följd av en svagare utveckling på arbetsmarknaden. Under de senaste åren har vi i Kalmar län blivit fler i arbetskraften genom ökad flyktingmottagning, stora barnkullar födda kring 1990 som nu gått ut på arbetsmarknaden samt förändringar i sjukförsäkringssystemet. Effekterna av de två sistnämnda faktorerna har i stort sett spelat ut sin betydelse för kommande år. Samtidigt som antalet svenskfödda i arbetskraften har minskat stadigt det senaste årtiondet har utvecklingen varit den motsatta för personer med utländsk bakgrund i Kalmar län. Från 2002 till steg befolkningen med utländsk bakgrund med 6 400 personer i länet samtidigt som den med svensk bakgrund minskade med 7 500 personer. Det är en utveckling som väntas fortgå under många år framöver. År uppgick befolkningsandelen med utländsk bakgrund till 11 procent i länet. Det är en mycket låg andel i förhållande till riksandelen som var 19 procent. Arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda är betydligt lägre jämfört med inrikesfödda och visar på en betydande potential att öka arbetskraftsutbudet. År uppgick arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda till 61 procent. Motsvarande siffra för den svenskfödda delen av befolkningen var 80 procent. Arbetskraftsdeltagandet har minskat det senaste decenniet både för kvinnor och för män. Arbetslösheten bland de utrikesfödda är hög i länet. Under det tredje kvartalet uppgick den till 21 procent av arbetskraften (utrikesfödda). Bland svenskfödda var motsvarande andel 6 procent. Det är en i längden orimligt hög arbetslöshet bland befolkningen med utländsk bakgrund som visar på stora behov av insatser. Arbetspendling över kommun och länsgränser är också faktorer som påverkar utbudet av arbetskraften i den egna regionen. Pendlingen inom länet är relativt liten. Den kommun som hade störst pendling var Mörbylånga och den som hade lägst andel in och utpendlare var Västervik. Kalmar kommun hade störst inpendling i absoluta tal. År var det fler människor i länet som valde att resa till ett jobb utanför länet än tvärt om, med en nettopendling på minus 2 300 personer. Nästan dubbelt så många män som kvinnor valde att pendla. Svag befolkningsutveckling Sedan år 1990 har befolkningen i Kalmar län minskat med 7 600 personer. Det är ingen dramatisk förändring, det motsvarar en minskning med 3 procent. I riket som helhet ökade befolkningen med 10 procent under samma period. Befolkningsökningen har varit störst i de tre storstadsregionerna jämte Uppsala- och Hallands län. Men tapp i befolkningsutvecklingen medför ofta att de äldre generationerna blir kvar och att ungdomarna flyttar. Och det medför ett större glapp mellan de som lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl i förhållande till de som ska tillträda på arbetsmarknaden. Under åren -2020 väntas 31 000 personer lämna arbetsmarknaden i Kalmar län samtidigt som 21 100 personer tillträder den samma. Det ger ett underskott som i länet motsvarar 32 procent av dem som

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län lämnar och det kan jämföras med riksandelen där underskottet ligger på 2 procent. Under år minskade befolkningen med 100 personer i Kalmar län. Befolkningen med svensk bakgrund minskade med 850 personer och den med utländsk bakgrund ökade med 750 personer. På nyårsafton bodde det 233 500 personer i Kalmar län. Endast tre kommuner i länet hade en positiv befolkningsutveckling under : Mörbylånga, Kalmar samt Nybro. Det är framförallt norra Kalmar län och skogsbygderna i väster som drabbats värst av befolkningsminskning. Sedan slutet av 1960-talet har befolkningen minskat mest i Högsby, Hultsfred och Emmaboda. Kalmar och Mörbylånga har under samma period haft en tämligen stadig befolkningstillväxt. Kalmar var den enda kommun i länet som hade ett positivt flyttningsnetto för ungdomar 18-24 år. Det vill säga att det var fler ungdomar i åldern 18-24 år som flyttade till Kalmar än från kommunen. Utanför arbetskraften och ohälsa År var 22 procent av länets befolkning 16-64 år utanför arbetskraften. Motsvarande värde för riket var 24 procent. Även grannlänen Jönköping och Kronoberg hade lägre andelar än riket som var utanför arbetskraften. Kalmars differens gentemot riket var särskilt stor bland ungdomar 18-24 år där 40 procent, mot rikets 45 procent, var utanför arbetskraften. Det indikerar att fler unga väljer att arbeta efter gymnasiet i stället för att studera vidare. Exempel på människor utanför arbetskraften är pensionärer, studenter som ej söker arbete, personer med sjukersättning och människor som inte står till arbetsmarknadens förfogande av andra skäl. I Kalmar är ohälsotalet något högre än riksgenomsnittet och även andelen av befolkningen som har sjuk- eller aktivitetsersättning är högre. Det betyder att fler människor befinner sig utanför arbetskraften och är istället inom sjukförsäkringen i Kalmar län än i riket som helhet. Från till har antalet människor med sjuk- eller aktivitetsersättning sjunkit både i Kalmar län och i riket som helhet och därmed förstärkt arbetskraften. Utvecklingen har mattats och bedömningen är att tillförseln till arbetskraften från sjukförsäkringen klingar av under kommande år. Under en konjunkturnedgång är det vanligt att arbetskraftsdeltagandet sjunker. Tydligast brukar denna trend vara bland unga människor, som lättare söker sig till studier. När konjunkturen vänder brukar det även vara bland de unga som arbetskraftsdeltagandet stiger snabbt.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 19 Öppet arbetslösa och sökande i program Den totala arbetslösheten stiger under 2012 I januari var arbetslösheten hög till följd av lågkonjunkturen och då uppgick antalet totalt inskrivna arbetslösa till 11 000 personer i Kalmar län. Därefter minskade arbetslösheten kontinuerligt och uppgick i maj till 7 500 personer. Under hösten har arbetslösheten återigen stigit och den väntas uppgå till 9 200 personer som ett genomsnitt för årets sista kvartal. Det är då samma nivå på arbetslösheten som det sista kvartalet. Under 2012 bedöms arbetslösheten fortsätta att stiga som en följd av en väntad konjunkturavmattning. Den totala arbetslösheten väntas uppgå till 9 700 personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2012 en ökning med 500 personer jämfört med samma kvartal. Av de totalt 8 800 personer som var arbetslösa i oktober var 4 700 personer öppet arbetslösa och 4 100 var deltagare i något arbetsmarknadspolitiskt program. Av programmen är det jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar som har flest deltagare. Närmare 80 procent av programdeltagarna återfanns inom dessa program i slutet av oktober. Målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin är i huvudsak personer som har förbrukat sin ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen. Inom programmet jobbgaranti för ungdomar återfinns långtidsarbetslösa ungdomar. Av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin var det 26 procent som deltog i sysselsättningsfasen (tidigare fas 3), vilket var en ökning med 26 procent jämfört med oktober. Efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds ett deltagande i sysselsättningsfasen. De första deltagarna i sysselsättningsfasen i Kalmar län skrevs in i maj och i slutet av oktober uppgick antalet till strax över 560 personer. Tabell 6: totalt inskrivna arbetslösa Förändring Antal mot motsvarande kvartal året innan kvartal 4 5 000-2 100 kvartal 4 6 300 1 300 kvartal 4 10 000 3 700 kvartal 4 9 200-800 kvartal 4 9 200 0 2012 kvartal 4 9 700 500 Arbetslöshetens struktur I tabell sju nedan återfinns den totala arbetslösheten för länets kommuner, som ett månadsgenomsnitt för tredje kvartalet. Av tabellen framgår att andelen arbetslösa av arbetskraften i Kalmar län har minskat för samtliga grupper, med undantag för utrikesfödda, sedan föregående år. Jämfört med riket ligger arbetslösheten lägre i Kalmar län för samtliga grupper med undantag för ungdomar och utrikesfödda där andelen är något högre i Kalmar län. Det kan i någon mån ses som en svaghet att länet har en hög arbetslöshet bland utrikesfödda då deras andel av befolkningen är markant lägre än riks-genomsnittet (11 procent i länet mot 19 procent i riket). Det kan även ses mot det faktum att även den totala arbetslös-

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län heten är lägre i Kalmar jämfört med riket vilket även borde gynna de utrikesfödda. Personer som endast har grundskoleutbildning har en arbetslöshet på hela 4,4 procentenheter under den för riket. Även detta kan ha ett samband med ett förhållandevis lägre flyktingmottagande under de senaste åren. Den grupp som gynnades mest av konjunkturuppgången var de med gymnasial utbildning samt ungdomar. Där har den relativa arbetslösheten minskat med närmare 3,2 respektive 1,8 procentenheter sedan föregående år. Männen har gynnats mer än kvinnorna. Männen drabbades hårdare än vad kvinnorna gjorde i konjunkturnedgången och det var inom mansdominerade yrken som återhämtningen var starkast. Vilken utbildningsbakgrund en person har spelar stor roll för chansen att få arbete. Personer som endast har en grundskoleexamen är ofta en grupp som har svårt att hitta jobb. Den relativa arbetslösheten är däremot mycket låg för dem med eftergymnasial utbildning. Ett faktum som påverkar siffrorna, men som inte framkommer i denna statistik att arbetskraftsdeltagandet för de olika grupperna varierar. Det vill säga hur många personer inom varje grupp som står till arbetsmarknadens förfogande skiljer sig åt från grupp till grupp, varför en jämförelse av andelarna mellan grupperna skall göras med största försiktighet. Utrikesfödda är en grupp med särskilt lågt arbetskraftsdeltagande, vid en jämförelse med andra grupper. Andelen arbetslösa i Kalmar län låg på 7,2 procent tredje kvartalet. Variationen bland länets kommuner är dock stor. Borgholm och Mörbylånga, kommuner med stor utpendling till Kalmar, hade lägst arbetslöshet med 4,0 respektive 4,7 procent. Därefter Oskarshamn, Emmaboda och Vimmerby. Hultsfred, Torsås och Västervik brottas med de högsta arbetslöshetstalen bland länets kommuner. Nivån på arbetslösheten för länets kommuner återspeglas även för de olika subgrupperna i tabell sju nedan. Generellt verkar det vara så att en kommun med hög arbetslöshet också har hög arbetslöshet för ungdomar, äldre, utrikes födda och för personer oberoende av utbildningsnivå. Det skulle kunna tyda på att arbetslösheten i en kommun förmodligen är mer kopplad till kommunens befolkningssammansättning. Borgholm och Mörbylånga med relativt låg arbetslöshet för alla grupper har goda pendlingsmöjligheter Kalmar. Kalmar har högre arbetslöshet troligtvis på grund av att de har en annan befolkningsstruktur än till exempel Mörbylånga.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Kalmar län 21 Tabell 7 : Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 Totalt inskrivna arbetslösa. Som andelar av den registerbaserad arbetskraft i respektive grupp. Redovisning i procent men utan procenttecken. Kommun Totalt 16-64 år Kvinnor Män Unga 18-24 år Äldre 55-64 år Utbildning Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Högsby 7,1 7,9 6,4 18,1 5,0 5,5 21,3 12,3 5,8 6,0 Torsås 8,7 8,2 9,2 24,2 9,3 7,4 27,4 16,4 7,4 5,7 Mörbylånga 4,7 5,0 4,5 11,8 5,0 4,5 10,7 8,7 4,6 3,2 Hultsfred 8,7 10,3 7,3 18,7 8,1 6,8 24,7 13,5 7,7 6,0 Mönsterås 7,1 7,8 6,4 21,2 6,1 6,3 16,6 12,0 6,7 4,4 Emmaboda 6,8 7,0 6,7 19,0 4,6 5,4 19,4 10,9 6,3 4,6 Kalmar 7,6 7,0 8,1 16,6 5,5 6,0 23,1 16,0 8,0 4,4 Nybro 7,1 7,5 6,8 16,9 4,5 5,8 18,6 10,1 6,9 4,9 Oskarshamn 6,0 6,6 5,5 16,9 4,0 4,8 16,4 11,2 5,5 4,0 Västervik 8,5 8,2 8,7 27,3 5,8 7,4 22,4 16,2 8,4 4,5 Vimmerby 6,9 8,0 6,0 18,0 5,1 5,8 25,6 12,0 5,8 5,5 Borgholm 4,0 3,2 4,7 9,6 3,2 3,7 9,4 4,9 4,1 2,9 Länet 7,2 7,2 7,1 18,3 5,4 5,9 20,6 12,8 6,9 4,5 Riket 8,0 8,2 7,9 18,2 6,2 6,0 20,1 17,2 7,8 5,1 Länet i fjol 7,9 7,6 8,2 20,1 6,1 6,8 20,0 13,1 10,1 6,0 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Andelen med långa arbetslöshetstider ökar I januari nådde den totala arbetslösheten sin kulmen för de arbetslösa ungdomarna i Kalmar län, då den uppgick till nästan 3 000 personer i åldern 18-24 år. Under juni och juli hade siffran minskat till 2 100 personer och många unga drog nyttja av både konjunkturuppgången och länets starka säsongsarbetsmarknad. Under hösten har ungdomsarbetslösheten återigen börjat öka och i slutet av oktober var 2 700 unga totalt arbetslösa en ökning med 140 personer jämfört med oktober. Fler än 1 250 av de arbetslösa ungdomarna var öppet arbetslösa och 1 450 deltog i något arbetsmarknadsprogram. 1 050 av dem i program deltog i jobbgaranti för ungdomar och 340 i jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet ungdomar som deltog i jobbgaranti för ungdomar hade minskat med 6 procent från föregående år, medan antalet ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantin hade ökat med 40 procent jämfört med samma månad föregående år. Orsaken till den stora ökningen av ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantin är att ungdomar efter maximala 15 månader inom jobbgaranti för unga erbjuds plats i jobb- och utvecklingsgarantin. Konjunkturuppgången under och del av har inte gynnat alla grupper på arbetsmarknaden. Tabell åtta visar hur andelen långtidsarbetslösa som andel av de arbetslösa har förändrats mellan tredje kvartalet och tredje kvartalet för olika grupper. Personer som deltar i jobbgaranti för ungdomar, jobb och utvecklingsgarantin, samt har varit öppet arbetslösa i mer än sex månader (mer än 100 dagar för personer under 25 år) definieras som långtidsarbetslösa. Siffrorna visar att de som är långtidsarbetslösa ökar som andel av de arbetslösa. Den enda grupp där andelen långtidsarbetslösa minskat är bland ungdomar som gynnades under konjunkturuppgången. Även om skillnaden mellan kvartalen och kan tyckas liten tyder ökningen ändå på att personer med korta arbetslöshetstider är de som gynnats mest