PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Jönköpings län 2012

Transkript

1 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Jönköpings län 2012

2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...1 Sammanfattning...2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...3 Näringsgrenar och yrken...7 Utbudet av arbetskraft...15 Öppet arbetslösa och sökande i program...17 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...21 Yrkesbarometer...27 Om prognosen...27 Källor...27 Diagrambilaga...28

3 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetsutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning är en metod som görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året, vilket tonar ner extrema värden i en serie. Det görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

4 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 2 Sammanfattning Återhämtningen på arbetsmarknaden i Jönköpings län var stark under. Förstärkningen har fortsatt under första halvåret. Därefter har oron i världsekonomin satt spår på länets arbetsmarknad i form av kraftigt minskad optimism bland länets företag. Från att i våras haft den starkaste framtidstron i riket har företagen nu den svagaste optimismen i riket. Detta tyder på en svag positiv efterfrågeutveckling på varor och tjänster för företagen i länet det kommande året. Bedömningen om framtiden är oviss och präglas av osäkerhet. Försiktigheten medför att investeringsviljan och rekryteringsbehoven minskar. Sysselsättningen minskar under 2012 Sysselsättningen har ökat under och Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka med personer till slutet av. Till sista kvartalet 2012 beräknas sysselsättningen att minska med 900 personer i länet som ett resultat av ett försvagat konjunkturläge. Arbetskraften ökar svagt Arbetskraften bedöms öka både i år och nästa år. Sammantaget beräknas arbetskraften att öka med 700 personer till slutet av och med 200 personer till slutet av Att arbetskraften ökar svagt beror bland annat på ett fortsatt positivt tillskott av personer som lämnar sjukförsäkringen och därigenom räknas till arbetskraften. Även det förbättrade konjunkturläget har bidragit till att allt fler sökt sig till arbetsmarknaden i form av att färre tenderar att välja studier. Färre i utbildning ger ett positivt tillskott till arbetskraften. Arbetslösheten ökar 2012 Prognosen visar att den totala arbetslösheten minskar till slutet av. Till sista kvartalet beräknas arbetslösheten att vara , vilket motsvarar en minskning med 8 procent på ett år. Under 2012 dämpas konjunkturen och arbetslösheten beräknas öka till personer till slutet av Utmaningar på länets arbetsmarknad Det är ett stort antal arbetslösa som har långa tider i arbetslöshet. Av de inskrivna arbetslösa på länets arbetsförmedlingar har var fjärde person varit arbetslös i mer än tre år under de senaste tio åren. Personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning, funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre år och utrikesfödda har svårare än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en stor utmaning framöver att stötta dessa arbetssökande i deras väg att finna ett arbete och en ännu större utmaning att förhindra att dessa grupper ökar. Allt fler företag berättar om svårigheter att finna kompetent arbetskraft. I höstens undersökning uppger nästan vart tredje tillfrågat företag brist på arbetskraft. Samtidigt är det många inskrivna arbetslösa på arbetsförmedlingarna i länet men dessa personer saknar många gånger de kompetenser som efterfrågas, vilket tydligt visar på det gap som finns mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Således handlar det i nuläget mer om matchningsproblematik och kompetensbrist, snarare än arbetskraftsbrist. På längre sikt står vi inför en stundande arbetskraftsbrist. Bostadsbristen på många orter i länet hämmar företagens rekryteringsplaner. Dock motverkar pendlingsmöjligheterna detta till viss del. Bristen på bostäder försvårar även rörligheten på arbetsmarknaden. En annan utmaning är att öka arbetskraftsdeltagandet, och då särskilt bland utrikesfödda.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Företagens bedömningar om den framtida marknadsutvecklingen redovisas som nettotal. Positiva och starka nettotal återspeglar ett starkt konjunkturläge medan den motsatta trenden uppstår när konjunkturläget försvagas. Bedömningarna om den framtida utvecklingen är avgörande för företagens agerande när det exempelvis handlar om beslut som investeringar och nyrekryteringar. Förstärkningen på arbetsmarknaden har avtagit i styrka och undersökningen visar att efterfrågan på varor och tjänster inom det privata näringslivet har minskat det senaste året. Undersökningen visar också att efterfrågan på varor och tjänster blev betydligt lägre än vad företagen förväntas sig i våras. Det senaste halvåret har efterfrågan på varor och tjänster varit starkare i Jönköpings län än riket som helhet. Det är bara tre andra län (Norrbotten, Gotland och Gävleborg) som har haft än starkare marknadsutveckling. I länet är det framförallt transport, byggverksamhet samt finansiell verksamhet och företagstjänster som haft en stark utveckling det gångna halvåret. Företagen i länet har en svag optimism inför den framtida marknadsutvecklingen. Tillsammans med Kronoberg har Jönköpings län den svagaste optimismen i riket. Drygt en tredjedel av företagen i länet tror på en ökad efterfrågan på varor och tjänster de kommande 6-12 månaderna samtidigt som 16 procent tror på en minskning, vilket ger nettotalet 20. Undersökningen visar att det är företag inom privata tjänster såsom exempelvis handel samt finansiell verksamhet och företagstjänster som är mest optimistiska inför framtiden. Oron i världsekonomin medför att företagen i länet blir mer avvaktande med framtida investerings- och rekryteringsplaner. Företagens bedömningar är betydligt mer försiktiga i höstens undersökning och präglas av osäkerhet kring den framtida utvecklingen. Förväntningarna under 2012 tyder på en kraftig avmattning. Sammantaget pekar detta på en svag positiv marknadsutveckling för företagen i länet. Man bör också ha i åtanke att efter undersökningen genomfördes har det skett ytterligare försämringar inom flera ekonomier i Europa så bedömningarna kan därför vara något överskattade. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

6 Arbetsmarknadsutsikter - för Jönköpings län 4 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen är en indikator på den kommande sysselsättningsutvecklingen och visar hur efterfrågan på arbetskraft förändras över tid. Diagram 1 visar en säsongsrensad tidsserie på nyanmälda platser och visar att efterfrågan på arbetskraft har planat ut de senaste månaderna. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Under perioden januari till oktober anmäldes lediga platser till arbetsförmedlingarna i Jönköpings län. Det är en ökning med drygt platser motsvarande 25 procent jämfört med samma period föregående år. Allt fler platser har också en längre varaktighet. Under denna tidsperiod ökade tillsvidareanställningarna med 22 procent. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet indikerar den produktionsökning som företagen bedömer kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig och är en viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft. Drygt vart femte tillfrågat arbetsställe kan inte öka sin produktion alls utan att anställa nya medarbetare. Dessutom anger 44 procent av de tillfrågade företagen att produktionen kan öka max 1-10 procent innan nyrekryteringar krävs. Högst kapacitetsutnyttjande har byggverksamheten och lägst har industrin. Kapacitetsutnyttjandet ligger fortfarande något högre än riksgenomsnittet, vilket visar att arbetsställena i länet har ett högre resursutnyttjande. I höstens undersökning har kapacitetsutnyttjandet minskat något och i kombination med minskad efterfrågan på varor och tjänster indikerar detta att sysselsättningen kommer att minska.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 5 Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblemen fortsätter att öka Rekryteringsproblem redovisas som andelen arbetsställen som upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Allt fler företag uppger att de haft svårigheter att finna kompetent arbetskraft. På ett års tid har bristsituationen ökat från 20 till 32 procent. Med andra ord har nästan vart tredje tillfrågat företag haft svårt att hitta kompetent arbetskraft. Samtidigt har den dolda arbetskraftsbristen 1 ökat från 5 till 6 procent inom det privata näringslivet och inom offentliga tjänster har den dolda bristen fördubblats, från 5 till 10 procent på ett år. Att bristen på arbetskraft ökar tyder på att konjunkturen har varit god under det senaste halvåret. s undersökning visar att bristsituationen i länet är högre än riksgenomsnittet. Inom det privata näringslivet är bristsituationen 4 procentenheter högre än riksgenomsnittet och inom offentliga tjänster är bristen hela 14 procentenheter högre. Bristsituationen har ökat betydligt de senaste två åren i takt med att konjunkturen har förstärks och efterfrågan på arbetskraft har ökat. Denna utveckling visar att arbetsställena får allt svårare att hitta personer med rätt kompetenser. Detta är särskilt tydligt inom offentliga tjänster, byggverksamhet och industri, där bristsituationen är mycket hög. Av de tillfrågade företagen inom det privata näringslivet angav 17 procent av företagen att det tog längre tid än normalt att rekrytera och 12 procent lyckades inte rekrytera. Inom offentliga tjänster uppgav en tredjedel av de tillfrågade arbetsställena att det tog längre tid än normalt att rekrytera och 23 procent lyckades inte rekrytera. Generellt ökar efterfrågan på välutbildad arbetskraft. Det ställs högre krav på formell kompetens samtidigt som kraven på informell kompetens ökar. 1 Med dold arbetskraftsbrist menas att arbetsstället inte ens försökt rekrytera trots behov av personal.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 6 Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Riket hösten Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Varselstatistiken ska i första hand ses som en temperaturmätare på konjunkturläget. Alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Under lågkonjunkturen / steg antalet varslade personer mycket kraftigt och har sedan dess sjunkit till en låg nivå. Under perioden januari till oktober har nästan personer varslats om uppsägning och det är 30 personer fler jämfört med samma period föregående år. Oron i världsekonomin har inte fått genomslag på arbetsmarknaden i länet i form av ökade varsel. Däremot kommer det signaler om att visstidsanställda inte får förlängd anställning och att inhyrd personal släpps. Detta indikerar början på en konjunkturförsvagning. Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. oktober) Källa: Arbetsförmedlingen

9 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 7 Näringsgrenar och yrken Det privata näringslivet fortsätter att vara sysselsättningsmotorn på länets arbetsmarknad fram till slutet av innevarande år. Industrin har återhämtat sig överraskande snabbt och sysselsättningen bedöms öka till sista kvartalet. Detsamma gäller för byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt privata tjänster. Inom offentliga tjänster bedöms sysselsättningen vara oförändrad. Till sista kvartalet 2012 förväntas sysselsättningen minska inom offentliga tjänster och industri medan sysselsättningen inom övriga branscher i princip förväntas bli oförändrad. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Under lågkonjunkturen minskade sysselsättningen mycket kraftigt i länet. Mellan sista kvartalet och minskade sysselsättningen med till personer. Sysselsättningen minskade framförallt inom industrin. Eftersom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken släpar efter finns inga exakta uppgifter efter men statistik från SCB och Arbetsförmedlingens undersökningar visar att sysselsättningen har ökat i länet. Under präglades länets arbetsmarknad av en tydlig återhämtning och en relativt stark sysselsättningsökning. Efter den snabba uppgången under och dämpas nu sysselsättningstillväxten. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka med personer fram till sista kvartalet. Till slutet av 2012 beräknas sysselsättningen att minska med 900 personer. Jord- och skogsbruk Areella näringarna (jordbruk, skogsbruk och fiske) sysselsätter drygt 2 3 procent av samliga sysselsatta i länet, varav drygt 80 procent av de sysselsatta är män. Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter och innebär att näringen effektiviserar genom att mindre enheter går ihop och bildar större enheter. Satsningar på sidoverksamheter såsom exempelvis entreprenadverksamhet och turism fortsätter att ske inom jordbruket. På 6-12 månaders sikt uppvisar jordbruket en svag optimism inför den kommande marknadsutvecklingen medan skogbruket tror på en oförändrad efterfrågan. Undersökningen visar att det är skogsbrukare och förare av jordbruks- och skogsmaskiner som arbetsställena haft svårt att rekrytera och det är här man 2 Enligt SCB:s registerbaserade statistik RAMS (nattbefolkning år). 3 Andel av samtliga förvärvsarbetare i länet per bransch enligt RAMS, dagbefolkning.

10 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 8 har ett rekryteringsbehov framöver. Den totala sysselsättningsförändringen inom areella näringarna bedöms öka under för att till sista kvartalet 2012 vara oförändrat. Industri Industrin är en dominerande bransch i länet som sysselsätter var fjärde 3 länsbo. Det är en klart mansdominerad bransch, där drygt 70 procent av de sysselsatta är män. De största delbranscherna inom industrin i länet är metallindustri, maskinindustri, övrig tillverkningsindustri, trävaruindustri samt gummioch plastindustri. Branschen har en hög känslighet för konjunktursvängningar. Flertalet av industriföretagen återhämtade sig snabbt efter lågkonjunkturen och har under och första halvåret befunnit sig i en stark återhämntningsfas. s undersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster har dämpats det senaste halvåret och utfallet blev betydligt lägre än vad företagen hade förväntat sig i våras. Många företag berättar att de har förfrågningar men att det tar längre tid för ordrarna att falla på plats nu jämfört med tidigare. Företagen har andats optimism fram tills nu. s undersökning visar att optimismen om den framtida efterfrågeutvecklingen är som bortblåst och istället redovisas en svag pessimism för det kommande halvåret. Många företag tror att det är en tillfällig svacka och de kommande 6-12 månaderna redovisar företagen en blygsam optimism. Med andra ord väntas en förhållandevis låg aktivitet bland industriföretagen med minskande rekryteringsbehov. Företagens framtidsbedömningar präglas av stor osäkerhet. Den svenska industrin är exportberoende och osäkerheten i världsekonomin har hämmat efterfrågan på svenska industrivaror. Det finns dock industriföretag som inte alls känner av konjunkturavmattningen. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Undersökningen visar att kapacitetsutnyttjandet har minskat det senaste året. Andelen företag som kan öka produktionen med max 5 procent innan rekryteringar blir nödvändiga har minskat från 47 till 42 procent. Att kapacitetsutnyttjandet minskar innebär att allt fler företag kan möta en uppgång i efterfrågan utan att behöva rekrytera nya medarbetare. Många företag berättar om korta ledtider och ryckighet i produktionen. Detta skapar svårigheter för företagen att planera produktionen. Signaler om fortsatta beslut att flytta företag eller delar av produktionen utomlands är ett resultat

11 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 9 av tuffare konkurrenssituation och en pågående strukturomvandling. Rationaliseringen inom industrin bidrar till förändrade kompetenskrav som gör att tidigare anställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för anställning. Företagen upplever det allt svårare att hitta kompetent arbetskraft. s undersökning visar att vart tredje tillfrågat industriföretag har upplevt arbetskraftsbrist det senaste halvåret. Kraven på kvalificerad arbetskraft, dvs. personer som har både utbildning och erfarenhet, kvarstår. Det är framförallt verktygsmaskinoperatörer samt maskiningenjörer och maskintekniker som företagen haft svårt att rekrytera det senaste halvåret. Andra bristyrken som nämns är exempelvis licenssvetsare, civilingenjörer med inriktning maskin, civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik, verktygsmakare samt elmontörer och elreparatörer. Det är dessa yrken som de tillfrågade företagen främst planerar att rekrytera inom det närmaste. På grund av minskad aktivitet under 2012 dämpas rekryteringsbehoven och detta bidrar sannolikt till att bristsituationen minskar. Verkstadsindustrin uppger att orderingången har varit relativt god och företagen har haft en bättre efterfrågeutveckling än övriga tillverkningsindustrin. De kommande 6-12 månaderna tenderar verkstadsindustrin att vara något mer optimistisk än övriga tillverkningsindustrin inför den kommande marknadsutvecklingen, trots att båda delbranscherna visar på en svag optimism. Gummi- och plastindustrin signalerar att efterfrågan varit god och överlag har plastföretagen en förhållandevis god aktivitet medan gummiföretagen har en lägre aktivitet. Visserligen är många företag avvaktande när det gäller investeringsbeslut och nyrekryteringar. Denna utveckling bekräftas även av branschföreträdare. Trähusindustrin uppger minskad efterfrågan och upplever stor osäkerhet kring den framtida marknadsutvecklingen. En bidragande orsak till osäkerheten bottnar i den finansiella oron i världsekonomin. En annan orsak är de förändrade bolånereglerna. Möbeltillverkarna ger olika signaler men andas viss optimism framöver. Sågverken har en tuff konkurrenssituation och brottas med både svag efterfrågan och lönsamhetsproblem. Priserna på skogsråvara är fortsatt högt men det finns en ökad risk för fallande priser som kan få konsekvenser både för skogsbruket och transportnäringen. Sammantaget bedöms sysselsättningen inom industrin att öka till slutet av innevarande år. Det kommande året pekar på en minskning av antalet sysselsatta. Under nästa år dämpas efterfrågan och sysselsättningen förväntas minska till slutet av Byggnadsverksamhet Byggbranschen är en mansdominerad bransch som sysselsätter 6 3 procent av samtliga sysselsatta i länet. Mer än 90 procent av de anställda inom branschen är män. Undersökningen visar att branschen har haft en stark efterfrågeutveckling det senaste halvåret. Drygt hälften av de tillfrågade företagen har haft en ökad efterfrågan och endast 6 procent har haft en minskning, vilket ger ett nettotal på 46. De tillfrågade företagen förutspår en kraftig avmattning av efterfrågan det kommande halvåret och redovisar en svag pessimism. Att efterfrågan minskar är dels en säsongseffekt men även ett försvagat konjunkturläge är bidragande orsak. På längre sikt, 6-12 månader, återfinns en svag optimism. Med andra ord dämpas byggkonjunkturen framöver.

12 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 10 Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar ROT-avdraget har skapat en bra efterfrågan och det är främst de mindre byggföretagen som gynnats av detta. De stora byggföretagen berättar att det finns entreprenad att räkna men tycker att det är något färre entreprenad att räkna på samtidigt som prissättningen har blivit tuffare. Bostadsbristen är påtaglig i flera av länets kommuner. Men bristen på bostäder medför inte alltid att bostadsbyggandet ökar. När tiderna är osäkra blir det svårare att sälja och projekten kan hamna i vänteläge. Oron i världsekonomin har skapat osäkerhet inom branschen och vissa projekt har lagts i vila på obestämd tid. Inom branschen råder det fortsatt hög brist på kvalificerad arbetskraft. Av de tillfrågade företagen anger hela 44 procent brist på arbetskraft och bristen är 9 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Det höga bristtalet i länet sammanhänger med den starka utvecklingen som byggföretagen haft samt kravet på yrkeserfarenhet. Bristen på kvalificerad arbetskraft gäller för många yrkeskategorier inom branschen och det är främst erfaren personal som företagen efterfrågar. Bland nämnda bristyrken återfinns bland annat installationselektriker, takmontörer, murare, betongarbetare och VVS-montörer. En efterfrågan finns bland annat på installationselektriker, VVS-montörer, betongarbetare, civilingenjörer inom elkraft, distributionselektriker, och byggnadsträarbetare/inredningssnickare. Enligt Sveriges byggindustriers prognos kommer bostadsinvesteringarna att utvecklas svag under 2012 på grund av minskat nybyggande. Inom branschen är ovissheten om den framtida marknadsutvecklingen stor. Sammantaget förväntas sysselsättningen att öka till slutet av innevarande år för att vara oförändrad slutet av Privata tjänster Privata tjänster omfattar många delbranscher som exempelvis handel, transport, turism och företagstjänster. En tredjedel 3 av länets sysselsatta arbetar inom privata tjänster. Drygt 40 procent av de sysselsatta är kvinnor och nästan 60 procent är män. Det senaste halvåret har efterfrågeutvecklingen dämpats. s undersökning visar på en svagare optimism. 38 procent av de tillfrågade företagen tror på en ökad efterfrågan de kommande 6-12 månaderna medan 11 procent tror på en minskning, vilket ger ett nettotal på 27. Förväntningarna inför det kommande året är avsevärt lägre och bidrar till minskad aktivitet inom branschen. Sammantaget förväntas sysselsättningen att öka främst

13 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 11 under. Sysselsättningen beräknas inte öka tillräckligt mycket under 2012 för att markera ökningen med en uppåtgående pil i tabell 5. Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Handel Undersökningen visar att handeln har haft en dämpad efterfrågeutveckling det senaste året. På ett år har nettotalet sjunkit från 55 till procent av de tillfrågade företagen har haft en ökad efterfrågan det senaste halvåret medan 17 procent har haft en minskning. Nyetableringar har skett och förväntas fortsätta ske i flera av länets kommuner. 4 av 10 företag tror på en ökning av efterfrågan de kommande 6-12 månaderna medan 12 procent tror på en minskning, vilket ger nettotalet 28. Trots att utvecklingen förutspås vara fortsatt positiv gör det förhållandevis låga kapacitetsutnyttjandet att rekryteringsbehoven är små. Sysselsättningen förväntas öka marginellt under 2012 och många företag behöver inte nyrekrytera för att möta en uppgång i efterfrågan utan kan lösa det med att erbjuda befintlig personal mer arbetstid. Företagen upplever det allt svårare att hitta kompetent arbetskraft. På ett år har bristsituationen ökat från 12 till 19 procent. Som bristyrken nämner företagen bland annat företagssäljare, driftschefer inom service och kommunikation samt bagare och konditorer. En efterfrågan finns bland annat på försäljare inom dagligvaror och fackhandel, företagssäljare, lagerpersonal och motorfordonsmekaniker. Personliga egenskaper och social kompetens värderas högt vid rekrytering inom handeln. Transport Undersökningen visar att transportbranschen har haft den starkaste efterfrågeutvecklingen av alla branscher i länet det senaste halvåret. Företagen har gynnats av konjunkturförstärkningen, främst genom deras koppling till andra branscher. En klar majoritet, 6 av 10 företag, har haft en efterfrågeökning det senaste halvåret. Endast 3 procent har haft en minskning. Transport är en bransch som har en stark koppling till utvecklingen inom industri, byggverksamhet och handel. När efterfrågan minskar inom dessa branscher minskar efterfrågan på transporttjänster. Undersökningen visar en svag optimism det kommande halvåret. På 6-12 månaders sikt tror fler företag på en ökning av efterfrågan samtidigt som inte lika många tror på en minskning. Nästan en tredjedel tror på en ökning medan 10 procent tror på en minskning, vilket ger

14 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 12 ett nettotal på 21. Konkurrenssituationen från både inhemska och utländska företag är fortsatt tuff inom branschen. I takt med att konjunkturen har förstärkts har bristsituationen ökat. På ett år har andelen företag som upplevt arbetskraftsbrist ökat från 14 till 23 procent. Företagen har framförallt haft svårt att rekrytera lastbils- och långtradarförare och det är främst detta yrke som efterfrågas framöver. Företagen är försiktigt positiva och sysselsättningen inom branschen bedöms öka under. Lägre aktivitet inom industri och byggverksamhet under 2012 medför minskad efterfrågan på transporttjänster under nästa år. Finansiell verksamhet och företagstjänster Många företag inom denna bransch säljer någon form av tjänst till andra företag och är till stor del beroende av utvecklingen inom andra branscher såsom exempelvis industri och byggverksamhet. De tillfrågade företagen har haft en stark efterfrågeutveckling det senaste halvåret. Vartannat företag uppger en ökad efterfrågan, endast 4 procent har haft en minskning. Dock blev utfallet lägre än vad företagen förväntat sig i våras. Företagens förväntningar de kommande 6-12 månaderna visar på en svagare utveckling framöver med ett nettotal på 27. Knappt 40 procent tror på en ökning medan 10 procent tror på en minskning. Det förbättrade konjunkturläget har medfört att bristsituationen har mer än tredubblats på ett år, från 9 till 29 procent. Exempel på bristyrken är civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik, bankkassörer, fastighetsmäklare/fastighetsförvaltare, elingenjörer och eltekniker samt systemerare och programmerare. De tillfrågade företagen planerar främst att rekrytera hotell- och kontorsstädare, symaskinsoperatörer, montörer inom papp- och textilprodukter, civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik, väktare och ordningsvakter samt banktjänstemän. Bemanningsföretagen ingår i denna bransch och deras tjänster har anlitats i hög utsträckning efter lågkonjunkturen. Dock intervjuar inte Arbetsförmedlingen några bemanningsföretag. Däremot får de intervjuade företagen svara på hur många som är inhyrd personal vid arbetsstället. Undersökningen visar att antalet inhyrd personal inom det privata näringslivet har ökat med 16 procent det senaste året. Samtidigt planerar de tillfrågade företagen att minska antalet inhyrd personal med 16 procent på ett års sikt. Hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster Delar av branschen är säsongsbetonad med en större efterfrågan under sommarmånaderna. Undersökningen visar att företagen inom hotell- och restaurangbranschen har haft en viss efterfrågeökning det senaste året medan företagen inom personliga och kulturella tjänster har haft en dämpad utveckling. Utbudet av tjänster påverkas bland annat av olika trender, vilket gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinna. Det kan exempelvis handla om restauranger, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangnäringen. Hotell- och restaurangföretagen är optimistiska inför den kommande marknadsutvecklingen, där 44 procent tror på en ökning samtidigt som ingen tror på en minskning. Inom personliga och kulturella tjänster återfinns en svag pessimism inför framtiden. En fjärdedel tror på en ökning medan en tredjedel tror på en minskning av efterfrågan de kommande 6-12 månaderna, vilket ger ett nettotal på -8. Det är främst kvalificerade kockar som de tillfrågade företagen haft svårt att rekrytera det senaste halvåret. En efterfrågan finns främst på kockar samt köks- och restaurangbiträden.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 13 Information och kommunikation Information och kommunikationsnäringen omfattar bland annat telekommunikation, datakonsultverksamhet och förlagsverksamhet. De tillfrågade företagen meddelar att efterfrågeläget har förbättrats det senaste året och företagen tror på en fortsatt god efterfrågeutveckling. Som bristyrken nämns systemerare och programmerare samt organisationsutvecklare. En efterfrågan finns på systemerare och programmerare, civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik samt organisationsutvecklare. Offentliga tjänster Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom offentliga tjänster, varav nästan 80 procent är kvinnor. De allra flesta verksamheterna inom offentliga tjänster är behovsstyrda. Nästan personer arbetar inom primärkommunala verksamheter, inom landsting och inom statlig sektor. Arbetsförmedlingens undersökning visar att antalet anställda inom kommuner, landsting och stat i princip har varit oförändrad det senaste året. I höstens undersökning redovisas en övertalighet på 170 personer i förhållande till budgetarna. Övertaligheten finns främst inom lasarett och slutenvårdsklinker. Under det kommande halvåret kommer antalet personalavgångar inom lasarett och slutenvårdskliniker att överstiga antalet rekryteringar. Den upplevda arbetskraftsbristen är mycket hög inom offentliga tjänster, där vartannat tillfrågat arbetsställe har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Många av de tillfrågade arbetsställena har brist på samma yrkeskategorier, vilket delvis förklarar det höga bristvärdet. Utbildningssektorn är styrd av demografiska effekter och barnomsorgen kommer att utökas medan vuxenutbildningen, grund- och gymnasieskolan minskar sina verksamheter. De kommunala skolorna känner av konkurrensen från friskolorna, vilket bidrar till att efterfrågan på kommunal utbildning minskar. Övergången till privata alternativ inom skola, vård och omsorg medför dock inte några stora förändringar av den totala sysselsättningen inom dessa områden. Flera kommuner har rapporterat svårigheter att rekrytera förskollärare, speciallärare samt lärare i estetiska och praktiska ämnen. En efterfrågan finns främst på förskollärare, grundskollärare samt gymnasielärare i allmänna ämnen och yrkesämnen. Jobben inom vård och omsorg finns till största delen inom kommuner och landsting. Sektorn präglas av pågående organisationsförändringar och övergångar till privat huvudman. Det fria vårdvalet innebär etablering av privata vårdcentraler. Rapporterade bristyrken är främst läkare, tandläkare, psykologer, operationssjuksköterskor, distriktssköterskor, sjuksköterskor med inriktning medicin/kirurgi samt verksamhetschefer inom vård och omsorg. Det är bland annat dessa yrken som de tillfrågade arbetsställena planerar att rekrytera. Inom landstinget planerar främst primärvården att minska sin verksamhet medan tandvården och övrig landstingsverksamhet räknar med att utöka sina verksamheter till slutet av De statliga verksamheterna visar på en minskad efterfrågan och arbetsställena tror på en fortsatt svagt minskande efterfrågeutveckling. Omorganisationer är vanligt och detta är kopplat till besparingsbeting. Hälften av de tillfrågade arbetsställena har svårt att hitta arbetskraft och det är främst högutbildad arbetskraft som efterfrågas.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 14 Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar När konjunkturen dämpas viker skatteprognoserna och detta skapar återhållsamhet och besparingar i de skattefinansierade verksamheterna. Även utvecklingen där en del offentliga tjänster övergår till privat regi bidrar till minskad sysselsättning. Sammantaget för offentliga sektorn antas sysselsättningen att vara oförändrad till utgången av. Till slutet av 2012 förväntas sysselsättningen att minska.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 15 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften består av de människor som står till arbetsmarknadens förfogande, dvs. sysselsatta och arbetslösa. Arbetskraftsdeltagandet påverkas bland annat av studier, ohälsa och pensionsavgångar. I Jönköpings län beräknas arbetskraften att öka med 700 personer till sista kvartalet och med 200 personer till slutet av Att arbetskraften ökar svagt beror bland annat på ett fortsatt positivt tillskott av personer som lämnar sjukförsäkringen. I slutet av uppgick befolkningen år i länet till nästan personer. De senaste två åren har befolkningsnivån legat kvar på en i princip oförändrad nivå. Den har endast minskat marginellt. Antalet personer som tillträder i arbetskraften är lägre än antalet äldre som går i pension och därigenom lämnar arbetskraften. Länets befolkning år beräknas minska under åren med ungefär personer. Under denna period beräknas den svenskfödda befolkningen att minska med nästan personer medan den utrikesfödda befolkningen förväntas öka med personer. Ohälsotalet 4 i länet har minskat sedan De förändrade reglerna inom sjukförsäkringen har bidragit till ett ökat tillskott till arbetskraften då många gått från sjukförsäkringen till förberedande insatser hos Arbetsförmedlingen. Under började närmare länsbor arbetslivsintroduktionen hos Arbetsförmedlingen. Under perioden januari till oktober började drygt 700 personer introduktionen. Många av de utförsäkrade bidrar till en ökad arbetskraft och trots att övergångarna beräknas bli färre i år och nästkommande år sker ett fortsatt positivt tillskott till arbetskraften. Personerna är ett värdefullt tillskott till arbetskraften men det kan dröja innan de går från arbetslöshet till arbete. Antalet sökande till landets universitet och högskolor har ökat under det senaste året i riket medan antalet sökande till högskolan i Jönköping har minskat. Enligt preliminära siffror har antalet högskolenybörjare minskat både i riket och på högskolan i Jönköping. Minskningen beror dels på att utbytesstudenterna minskat kraftigt på grund av införda studieavgifter. Även de svenska studenterna minskar i antal och en förklaring till minskningen är att inte alla universitet och högskolor fått examenstillstånd för lärarutbildningarna. När konjunkturen försvagas tenderar fler personer att välja studier medan det är fler som väljer att arbeta i en konjunkturförstärkning. Nu försvagas konjunkturen och det talar för att fler kommer att välja studier. En annan faktor som påverkar arbetskraftsutbudet är arbetspendling. Statistik från SCB 5 visar att Jönköpings län har en nettoinpendling motsvarande personer. Med andra ord är det fler människor utanför länet som väljer att resa till ett arbete i länet än tvärtom. Stor grupp utanför arbetskraften I Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län (Ura :6) beskrivs befolkningens effekter på arbetskraftsutbudet i riket och länen under perioden Rapporten visar att 4 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 5 Enligt RAMS år.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 16 Jönköpings län, liksom de flesta län, undantaget storstadslänen, får en minskande arbetskraft de närmsta 14 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften i länet att minska med omkring personer (eller 1,9 procent). Detta under förutsättningar att arbetskraftsdeltagande och andra trender kvarstår. Arbetskraftsdeltagandet i Jönköpings län är högre än riksgenomsnittet. År var arbetskraftsdeltagandet i länet 79 procent, jämfört med 76 procent för riket. Detta innebär att 21 procent av länets befolkning år var studerande, tog del av sjukförsäkringen, var föräldralediga, förtidspensionerade eller gjorde något annat. Med andra ord finns det en arbetskraftspotential att tillvarata. Arbetskraftsdeltagandet bland svenskfödda personer var 82 procent, vilket är 3 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Kvinnorna har ett lägre arbetskraftsdeltagande än männen, 77 respektive 82 procent. Även ungdomarna i länet har ett högre arbetskraftsdeltagande än riksgenomsnittet. Arbetskraftsdeltagandet bland ungdomarna i länet var 62 procent, vilket är 7 procentenheter högre är riksgenomsnittet. Bland utrikesfödda personer deltog 65 procent i arbetskraften. Det är 17 procentenheter lägre än bland svenskfödda. Med andra ord finns en stor outnyttjad arbetskraftspotential i de utrikesfödda. Att öka arbetskraftsdeltagandet för utrikesfödda handlar om förbättrad integration. Stora reformer och förändringar i sjukförsäkringen är redan genomförda och har bidragit till ett positivt tillskott till arbetskraften. Det största tillskottet till arbetskraften av personer som tidigare fanns i sjukförsäkringen är redan inräknat. Fortfarande sker ett tillskott i form av kortare sjukskrivningstider och tidigare insatser som skapar förutsättningar för färre sjukpensioneringar och därmed fler i arbetskraften.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 17 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Den totala arbetslösheten i relation till arbetskraften år låg på en låg nivå under år och under första halvåret. Därefter steg arbetslösheten kraftigt, för att kulminera under december till 8,7 procent, motsvarande personer. I takt med återhämtningen på arbetsmarknaden började arbetslösheten minska och har fortsatt minska. De senaste månaderna syns dock en marginell ökning. I slutet av oktober var det totala antalet inskrivna arbetslösa , vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften år. Riksgenomsnittet var 8,2 procent. Bara tre andra län (Uppsala, Stockholm och Halland) hade en lägre andel än Jönköpings län. Bland kommunerna i länet var andelen högst i Tranås (8,8) och Gislaved (8,2). Lägst andelar hade Habo (4,3) och Eksjö (5,5). Nästan var öppet arbetslösa i oktober och det är 790 personer färre på ett år. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har minskat det senaste året med 380 personer till drygt personer. Det är fortfarande många personer som saknar arbete och är inskrivna på arbetsförmedlingarna i länet. Innan lågkonjunkturen våren var den totala arbetslösheten omkring personer. Betydligt färre personer övergår till arbete. Under oktober påbörjade av alla inskrivna på arbetsförmedlingarna i länet någon form av arbete. Det är 360 personer färre jämfört med samma månad föregående år. Under perioden januari till oktober påbörjade personer ett arbete, vilket kan jämföras med personer under samma period. Minskningen motsvarar 15 procent. Antalet nyinskrivna arbetslösa vid länets arbetsförmedlingar ökade med 70 personer i oktober till 890 personer, jämfört med samma månad föregående år. Nästan personer har under perioden januari till oktober skrivits in som nyinskrivna arbetslösa. Vid samma tidsperiod förra året var det personer, vilket är en minskning motsvarande 5 procent. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd De arbetsmarknadspolitiska programmen syftar till att motverka långa tider i arbetslöshet. Jobb- och utvecklingsgarantin, som volymmässigt är det största programmet, omfattade personer i oktober. Av dessa deltog 600 personer i sysselsättningsfasen 6. På ett år har antalet deltagare ökat med 11 procent och det är framförallt ungdomarnas deltagande i programmet som har ökat. Något fler män deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, män och kvinnor. Det senaste året har kvinnornas deltagande ökat med 22 procent medan männens deltagande har ökat med 2 procent. Var fjärde deltagare är mellan år. På ett år har andelen utrikesfödda som deltar i programmet ökat med 19 procent och för svenskfödda var ökningen 6 procent. I oktober var 37 procent av deltagarna utrikesfödda. Nästan hälften av alla deltagarna i pro- 6 Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder en sysselsättning åt deltagare i garantin som efter 450 utbetalade ersättningsdagar ännu inte har löst sin arbetslöshetssituation.

20 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 18 grammet hade gymnasieutbildning, 37 procent hade förgymnasial utbildning och 15 procent hade eftergymnasial utbildning. Det är främst personer med högst förgymnasial utbildning som har ökat på ett år. I oktober var ökningen 14 procent, medan gymnasieutbildade ökade med 8 procent och personer med eftergymnasial utbildning ökade med 9 procent jämfört med oktober. I oktober deltog nästan personer i jobbgarantin för ungdomar. Deltagandet i detta program har minskat med 20 procent på ett år. Samtidigt har antalet ungdomar som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin ökat med 20 procent, från 340 till 400 deltagare. Anledningen till ökningen av ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantin är att ungdomar efter maximala 15 månader inom jobbgarantin för ungdomar erbjuds plats i jobb- och utvecklingsgarantin. Många ungdomar hittar ett arbete eller börjar studera men ungdomar med riktigt långa arbetslöshetstider ökar. Aktiviteterna inom garantierna varierar beroende på det stöd som de arbetssökande behöver för att förbättra sina jobbmöjligheter. Det tredje antalsmässigt största programmet är förberedande insatser 7. I oktober deltog nästan personer i förberedande insatser. Arbetslösheten ökar till slutet av 2012 Under beräknas sysselsättningen att öka samtidigt som arbetskraften inte ökar i samma utsträckning. Detta gör att arbetslösheten minskar. Till fjärde kvartalet beräknas det totala antalet inskrivna arbetslösa att vara , vilket motsvarar en minskning med 8 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Som ett resultat av det försvagade konjunkturläget beräknas den totala arbetslösheten att öka till personer till slutet av Tabell 6: Totalt antal inskrivna arbetslösa Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan kvartal kvartal % kvartal % kvartal % kvartal % 2012 kvartal % Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens struktur I tabell 7 nedan redovisas den totala arbetslösheten för länets kommuner som ett genomsnitt för tredje kvartalet. Tabellen visar att den totala arbetslösheten i länet är lägre än riksgenomsnittet för samtliga redovisade grupper. Den totala arbetslösheten i länet har också minskat för samtliga grupper jämfört med nivån för ett år sedan. 7 Förberedande insatser är aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, arbetslivsinriktad rehabilitering, förberedande utbildning, fördjupad kartläggning och vägledning samt arbetslivsintroduktion.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Jönköpings län 19 Tabell 7: Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 Totalt antal inskrivna arbetslösa. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Utbildning Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Gymnasial Grundskola Efter-gymnasial Aneby 6,4 7,3 5,7 14,5 4,7 5,1 22,5 10,7 5,9 4,2 Gnosjö 7,4 8,3 6,6 15,0 5,8 4,5 16,6 13,7 5,0 4,4 Mullsjö 5,7 7,1 4,5 15,6 3,8 5,0 14,9 7,3 6,2 3,9 Habo 4,3 4,5 4,2 13,0 4,2 3,8 14,9 7,2 4,4 2,7 Gislaved 8,2 9,6 7,1 18,5 6,1 5,5 20,2 15,2 6,5 4,8 Vaggeryd 5,9 6,4 5,5 12,3 5,7 4,3 15,7 10,4 5,0 4,1 Jönköping 6,1 6,0 6,1 11,6 5,1 4,4 16,6 13,0 6,0 3,8 Nässjö 7,4 8,0 6,9 16,2 6,3 5,5 25,1 15,8 5,9 5,3 Värnamo 6,7 7,5 6,1 16,7 4,5 4,4 17,2 12,9 6,1 3,8 Sävsjö 6,0 6,3 5,8 12,6 3,3 4,1 24,7 9,1 5,6 3,7 Vetlanda 5,6 6,3 5,1 14,2 4,5 4,4 17,6 9,4 5,1 3,9 Eksjö 5,3 5,4 5,3 13,0 3,6 4,3 18,0 9,7 5,2 3,7 Tranås 8,5 8,4 8,7 23,2 6,2 7,2 22,3 15,5 7,8 6,0 Länet 6,5 6,8 6,1 14,2 5,1 4,7 18,1 12,6 5,9 4,0 Länet ifjol 7,4 7,4 7,3 16,5 5,7 5,7 18,9 12,7 7,1 4,6 Riket 8,0 8,2 7,9 18,2 6,2 6,0 20,1 17,2 7,8 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB På ett år har den totala arbetslösheten minskat med 0,9 procentenheter i länet som ett resultat av förbättringen på arbetsmarknaden. Nivån på arbetslösheten är betydligt lägre i länet jämfört med riket. Konjunkturuppgången har till största delen berört arbeten inom mansdominerade branscher såsom exempelvis industri och byggverksamhet, varpå den relativa andelen har minskat mer för män än för kvinnor. Ungdomar är en grupp som ofta drabbas hårdare än andra grupper i en konjunkturnedgång och det är oftast dem som gynnas i en konjunkturuppgång. På ett år har andelen arbetslösa ungdomar minskat betydligt och ligger på en nivå som är 4 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Utvecklingen visar att ungdomarna tydligt har tagit del av återhämtningen på arbetsmarknaden. Dock utgör fortfarande ungdomar en stor grupp av personer som saknar arbete. Den höga ungdomsarbetslösheten beror bland annat på att många ungdomar söker samma typ av arbeten i brist på specialisering eller specifika yrkeskunskaper. Ungdomsarbetslösheten är mycket hög i Tranås och tillsammans med Gislaved ligger dessa kommuner på en högre ungdomsarbetslöshet än riksgenomsnittet. Personer i åldern år som saknar arbete är en grupp som har svårt att konkurrera om de lediga jobben. De äldres andel har på ett år minskat från 5,7 till 5,1 procent av arbetskraften och ligger på 1,1 procentenheter under riksgenomsnittet. Även utrikesfödda är en grupp som ofta har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Deras andel av den totala arbetslösheten är mycket hög i länet. Det senaste året har dock andelen minskat och ligger 2 procentenheter under riksgenomsnittet. Nässjö har den högsta andelen utrikesfödda personer som saknar arbete av alla kommuner i länet motsvarande 25,1 procent medan Mullsjö och Habo ligger lägst på 14,9 procent. På ett år har andelen personer utan arbete med högst förgymnasial utbildning endast minskat marginellt medan andelen med gymnasial och eftergymnasial utbildning har minskat med 1,2 respektive 0,6 procentenheter. Denna utveckling pekar på att det har varit lättare för dem med gymnasial och eftergymnasial utbildning att ta sig in på arbetsmarknaden medan personer med låg utbildningsnivå har svårare att konkurrera om jobben.