REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I LANDVETTER

REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I LANDVETTER 2014-03-25 Vårens kommundelsstämma i Landvetter innehöll information om Härryda kommuns arbete med medborgardialog samt en redovisning av hur det går för kommunens verksamheter. Vid mötet fanns möjlighet att ställa frågor. Cirka 50 personer deltog vid mötet. Maria Kornevik Jakobsson ordförande för stämman hälsade välkommen och närvarande politiker och tjänstemän presenterade sig. Därefter gick Kornevik Jakobsson igenom kvällens program samt de regler som gäller för kommundelsstämmor. En av reglerna kom att bli aktuell omgående eftersom en medborgare önskade att det hölls en extra kommundelsstämma. I reglerna står att extra kommundelsstämma skall sammankallas för att få en viss fråga behandlad när minst 25 personer, vid stämman röstberättigade, begär det. Begäran skall framställas på ordinarie stämma. Sådan extra stämma skall hållas inom 6 veckor från det att begäran gjordes. En namninsamling genomfördes under mötet och Kornevik Jakobsson konstaterade att en extra kommundelsstämma kommer att utlysas. Stämmans tema är kommunalt övertagande av enskilda vägar i omvandlingsområden. Mötet fortsatte sedan med att kommunstyrelsens ordförande, Annette Eiserman- Wikström, samt kommunstyrelsens vice ordförande, Mats Werner, informerade om Härryda kommuns arbete med medborgardialog. Kommunen deltar i ett nationellt projekt via Sveriges kommuner och landsting (SKL) som handlar om medborgardialog i styrningen. Politikerna i kommunen arbetar redan idag med dialog på olika sätt, bland annat medborgarförslag och kommundelsstämmor. Dialog som en del i styrningen syftar till att skapa bättre beslutsunderlag och ökad delaktighet hos medborgarna. Tanken är att dialogen ska ske så tidigt som möjligt i frågor där politikerna inte har bestämt sig än. Under projektet kommer tre dialoger att genomföras med olika metoder. Dialogerna kommer att handla om boende för personer med funktionsnedsättning, framtida bostadsutbyggnad i Rävlanda samt framtida nyttjande av Hindås stationshus. Näst på tur i kvällens program stod redovisning av hur det går för kommunens olika verksamheter. Ekonomichef Bo Ekström redogjorde inledningsvis för hur mycket pengar Härryda kommun har, varifrån de kommer och vart de tar vägen. En viktig förutsättning för kommunens ekonomi är den positiva befolkningsutvecklingen med en jämn ökning över tid och en sammansättning med en relativt stor andel unga människor. Kommunens skattesats på 20,62 procent är strax under genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Den totala omsättningen är på cirka 2,2 miljarder kronor och överskottet är på cirka 30 miljoner kronor. Huvuddelen av kommunens pengar går till skola samt vård och omsorg. Ekström visade en jämförelse över hur det går för Härryda kommun inom ett antal områden jämfört med andra kommuner. Ett område som kommunen behöver förbättra är tillgängligheten på telefon och e-post. När det gäller effektiviteten inom skolan, kostnad per betygspoäng i årskurs 9, ligger kommunen bra till. Som avslutning visade Ekström en bild över hur utvecklingen i Sveriges kommuner har sett ut över tid. Den allmänna bilden av att kommunerna lever med ständiga nedskärningar stämmer inte. Enligt bilden ökar istället kommunernas åtaganden, dels tack vare

den demografiska utvecklingen, dels tack vare höjning av standarden på verksamheterna. Frågan/utmaningen för framtiden ligger i hur denna utveckling ska mötas. Efter Ekströms presentation lämnades ordet fritt för frågor. Svaren kommer från Bo Ekström om inget annat anges. Bidrar inte företagen som ligger i kommunen till kommunens ekonomi? Företagen som ligger i kommunen är såklart viktiga för ekonomin rent allmänt. Även om inte företagens skatter och fastighetsavgifter betalas till Härryda kommun. Varför har kommunen som mål att befolkningsantalet ska växa med 1,5 procent? Det finns ett intresse hos företag och personer att flytta till Göteborgsregionen som är en tillväxtregion. De som vill flytta till regionen behöver någonstans att bo och då krävs det att kommunerna tar ansvar. Göteborgsregionens tillväxt gynnar Härryda kommun. Om vi växer med ungefär 1 % - 1,5 % kan vi använda befintliga investeringar på ett effektivt sätt i kommunen. På det här sättet kan vi till exempel se till att skolorna är fyllda jämnt över tid. Det är bra för kommunens ekonomi att växa? Ja det är det. Hur bra avgörs till viss del av vem det är som flyttar hit. Vem får betala för det? Göteborgsregionen är ett exempel på storstadsregion som växer. Avfolkningskommuner drabbas såklart av den rådande utvecklingen. Men de som redan bor i kommunen då? De tjänar på inflyttning. Genom att vara aktiv och planera för framtiden tar vi tillvara de goda förutsättningar som inflyttningen ger. På så vis kan vi hålla en högre standard och lägre kostnader. Detta gynnar alla. Om befolkningen ökar måste man inte då även tillhandahålla mer service? Med en jämn ökning blir det ett bättre och effektivare resursutnyttjande. Skulle Härryda kommun däremot under ett enskilt år öka med exempelvis 5 procent skulle vi inte hinna med att tillgodose behoven på samma sätt. Det skulle innebära dyrare lösningar. Skulle

Härryda kommun inte öka sin befolkning alls skulle det på sikt leda till att ålderssammansättningen förändras. Det leder i sin tur till att kommunen till exempel inte kan använda lokalerna lika effektivt. På vilket sätt bidrar exempelvis industrimarken och flygplatsen till kommunens ekonomi? Kostnaden för Bårhultsmotet, vem stod för den? Tack vare flygplatsen ökar efterfrågan på marken som finns i dess närområde. Detta ger intäkter till kommunen vid försäljning av mark som kommunen äger. Kommunen betalar inte Bårhultsmotet, det gör Trafikverket. Men kommunen var med och förskotterade pengar så att byggnationen kunde komma igång. Är återbetalningen från AFA försäkring medräknad i kommunens överskott på cirka 30 miljoner kronor? Återbetalningen från AFA försäkring har inte använts för att dryga ut överskottet, som då hade blivit cirka 50 miljoner kronor. Istället kommer kommunen att använda återbetalade pengar för kommande investeringar vilket gör att kommunen kan minska på sina lån. Har de kommunala bolagen ett avkastningskrav? Härryda kommun äger Härryda energi aktiebolag (Heab) och är delägare i det kommunala bostadsbolaget Förbo som kommunen. Det finns avkastningskrav på båda bolagen. Utdelningen är måttfull. Angående kommunens skulder. Hur står de sig vid jämförelse med andra kommuner? Hur fungerar det med pensionsskulden? Härryda kommuns skulder är ungefär lika stora som för genomsnittskommunen, kanske något större. Pensionsskulden är inte faktisk utan det är en beräknad skuld som idag uppgår till cirka 700 miljoner kronor. Skulle exempelvis medellivslängden öka, ökar även skulden. En annan faktor som påverkar skuldens storlek är förändringar i räntan. Med en högre ränta går skulden ner och tvärtom. Det finns ingen särskild fond med pensionspengar utan pensionerna betalas genom det resultat som kommunen gör. (Annette Eiserman-Wikström) Kommunfullmäktige har ändrat ett av de finansiella målen för kommunen för att ge större marginal att klara av pensionsskulden även på längre sikt. Det betyder att kommunens resultat ska vara cirka 40 miljoner kronor per år istället för som tidigare cirka 25 miljoner. Fruktpaus och mingel

Maria Kornevik Jakobsson återupptog mötet. Det hade kommit in 12 frågor på förhand varav några hänfördes till den extra kommundelsstämman. Frågor och svar i urval. Angående antal barn per grupp i förskolan. Det är skadligt för barnen med för stora grupper. Hur ser kommunen på detta? Angående antal personal per grupp. Är det meningen att det ska vara tre stycken personal per grupp? Stora delar av dagen är de inte fler än två. Evalotta Liljenzin, beredningsledare UTK beredningen) Vår uppgift som politiker är att styra med mål och budget och sedan följa upp. Gruppernas storlek är en bland flera faktorer som påverkar kvalitén. Det är viktigt att analysera de enskilda verksamheterna och ta reda på vad som fungerar bra och mindre bra. Då kommer sedan förbättringsåtgärderna att kunna bli specifika och mer effektiva för varje verksamhet. (Olof Olsson, tillförordnad chef sektorn för utbildning och kultur) När det gäller verksamheten för de minsta barnen är de i genomsnitt cirka 14 barn per grupp. Verksamheten för barn i 3-5 års åldern har cirka 21-22 barn per grupp. Totalt sett har gruppernas storlek minskat något de senaste två åren. Personaltätheten är högre i Härryda kommun jämfört med snittet för hela riket. Jag har hört att pedagoger inte får berätta hur dåligt de mår med sin arbetssituation. (Karina Djurner, kommundirektör) Det är inte så vi vill ha det i Härryda kommun. Självklart ska man som anställd inte vara tyst om man inte mår bra. Vi tar upp just detta i en intern utbildning som vänder sig till all personal. Det handlar om rättigheter såsom meddelarfriheten till media till exempel. Kommunen genomför även anonyma medarbetarenkäter. (Per Vorberg, ledamot i kommunstyrelsen) Vi politiker vill inte att anställda ska känna sig hindrade att berätta hur de mår. Angående kommunens brukarenkät. Det är tveksamt om man med den som grund kan värdera hur bra verksamheten fungerar. (Olof Olsson) Brukarenkäten används av kommuner inom Göteborgsregionen och är ett av flera verktyg för att för att ta reda på vad brukarna tycker. Resultaten används ute på de olika skolorna i kommunen för att analysera just sin verksamhet. Brukarenkäten ger inte någon fullständig sanning men den mäter trender och det är möjligt att jämföra mellan skolor. (Per Vorberg) Frågor som rör skolan diskuteras nu i de politiska partierna och fler besked lär komma närmare inpå valet till kommunfullmäktige.

Med anledning av den framtida järnvägsdragningen genom kommunen, blir det pendeltåg? (Annette Eiserman-Wikström) Ja, vi vill se en kombination av höghastighets- och pendeltrafik på järnvägen så att samhällena utmed sträckan också gynnas. Härryda kommun kommer tillsammans med andra berörda kommuner att lämna en avsiktsförklaring som tar upp detta. Angående planerna för området Backa. Vi vill inte ha det bullerplank som planeras för. Kan man inte dämpa bullret på andra sätt genom till exempel planteringar? (Bertil Widén, chef sektorn för samhällsbyggnad) Det handlar om att skapa en anständig boendemiljö. Planket bottnar i krav från Länsstyrelsen om bullerdämpande åtgärder. En möjlig idé vore att anlägga planteringar men i så fall framför planket då de inte ensamt kan ersätta plankets funktion. Den information Härryda kommun tillhandahåller inför kommundelsstämmorna är otillräcklig. Det är även viktigt att de frågor som ställs får sin återkoppling. (Annette Eiserman-Wikström) Vi tar med oss dessa synpunkter. Bor man i Rävlanda är det naturligt att åka till Bollebygd för att nyttja viss samhällsservice. De fria resorna för pensionärer med kollektivtrafiken gäller dock inte över kommungränsen till Bollebygd. (Annette Eiserman-Wikström) Frågan om kollektivtrafikresor över kommungränser är aktuell på flera håll. Vi har uppe frågan med Västtrafik och förhoppningen är att deras kommande prispolicy ska baseras på sträckan man reser och inte, som idag, antalet zoner. Angående den bristande kollektivtrafiken till och från flygplatsen. Vad händer? (Annette Eiserman-Wikström) Kommunen stöter på Swedavia och Västtrafik i denna fråga. Jag tror vi är på rätt väg för att närma oss en lösning. Hur går det med cykelvägen mellan Landvetter och Mölnlycke? (Bertil Widén) Kommunen har utrett två möjliga sträckningar, norr respektive söder om Landvettersjön. Det södra alternativet är svårt att genomföra med hänsyn till markägarförhållandena. Det norra alternativet däremot kommer snart att presenteras för politikerna och bli offentligt för alla att ta del av. Detta alternativ är relativt kostnadskrävande.

Belysningen på den gång och cykelväg som finns utmed motorvägen (sträckan mellan Björrödsmotet och växthuset) är bitvis helt obefintlig. (Bertil Widén) Kommunen är väghållare för ungefär 1/3 av den sträckan. Resterande tillhör vägföreningen och som det ser ut nu är det deras ansvar att stå för belysningen för sin del av vägen. Vad görs för att minska trafikbullret i Landvetter? (Annette Eiserman-Wikström) Vi har uppe frågan med Trafikverket och försöker hitta ett sätt att lösa saken på. Detta löses bäst om vi samarbetar över organisatoriska gränser. Blir det några hundrastgårdar i Landvetter? (Annette Eiserman-Wikström) Denna fråga har blivit väldigt aktuell i år. Jag kan tänka mig att partierna kommer få ta tag i detta i sina budgetarbeten inför budget 2015. Angående gångvägen utmed ån. Det finns inga latriner, ingen belysning och inga bänkar. (Bertil Widén) Det kommer att sättas upp bänkar och papperskorgar. Dock blir det ingen belysning då detta är svårt att motivera sett till kostnaderna. Hur tänker kommunen angående planerna på ett helt nytt stationssamhälle i trakten utanför Landvetter? Stationer i mindre samhällen har ju redan idag svårt att bära sig. Till exempel fanns en station i Landvetter tidigare men som nu är nedlagd. (Annette Eiserman-Wikström) Detta hänger ihop vilken bild man har av framtiden på lång sikt. Kommunens bild av framtiden är den att Göteborgsregionen kommer att fortsätta växa, med ökad inflyttning, samt att järnvägen kommer få större betydelse för att lösa samhällets krav på hållbara transporter. Det finns alla möjligheter att skapa ett miljömässigt hållbart stationssamhälle. Fråga Busslinjerna röd express och 611 ansluter inte längre med varandra i Landvetter. Det gör att man får vänta 17 minuter, och då tar man bilen istället. (Annette Eiserman-Wikström) Det är synd att Västtrafik ändrar på det här sättet. Kommunen har tagit upp detta med Västtrafik i flera sammanhang, bland annat i samband med det dialogmöte som hölls nyligen.

Stämmans ordförande Maria Kornevik Jakobsson tackade för visat intresse och avslutade stämman. Sekreterare vid mötet: Mats Dalmyr