PM Ekologiska samband vid ny höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås Västra Götalands Län. Version

PM Ekologiska samband vid ny höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås Västra Götalands Län Version 1 2015-06-24 1

Dokumenttitel: Ekologiska samband vid ny höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Skapat av: Mattias Olsson, EnviroPlanning AB Handläggarstöd: Marcus Elfström, EnviroPlanning AB Dokumentdatum: 2015-06-26 Dokumenttyp: PM DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: Version: Version 1 2015-06-24 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Martin Upmanis och Mats Lindqvist Uppdragsansvarig: Martin Upmanis Foto: Mattias Olsson och Trafikverket Distributör: Trafikverket

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Syfte... 4 3 Utredningsområde... 4 4 Arbetsmetodik... 4 4.1 GIS analys... 5 4.1.1 Modellarter... 5 4.1.2 Analysverktyg av ekologiska flöden... 5 4.1.3 Kartunderlag... 5 4.1.4 Friktionsraster... 5 4.1.5 Circuitscape... 6 4.1.6 Viltolyckor... 6 4.2 Övriga underlag... 7 4.2.1 ÅVS för väg 40... 7 4.2.2 Granskning av plankartor för höghastighetsbana:... 7 4.2.3 Kommunal planering... 7 5 Användningsområde och avgränsningar... 7 5.1 Prioritering av åtgärder... 7 6 Närliggande utredningar... 8 6.1 Bristanalys hjortdjur... 8 6.2 Viltproblematiken för väg 40 mellan Göteborg och Bollebygd... 9 6.3 ÅVS för väg 40 som viltbarriär i Härryda kommun... 9 7 Befintliga passagemöjligheter längs väg 40... 10 8 Samhällsplanering... 12 8.1 Göteborg stad... 12 8.2 Mölndal stad... 13 8.3 Härryda kommun... 14 8.4 Bollebygd kommun... 17 8.5 Borås stad... 18 9 GIS analys... 19 9.1 Skogslevande däggdjur... 19 9.1.1 Almedal-Mölnycke... 20 9.1.2 Mölnycke-Bollebygd... 21 9.1.3 Bollebygd - Borås... 23 9.2 Arter i gräsmarker... 25 9.2.1 Almedal-Mölnycke... 26 9.2.2 Mölnycke-Bollebygd... 27 9.2.3 Bollebygd - Borås... 28 10 Hur materialet skall användas... 29 11 Bilaga... 30 12 Referenser... 31 3

1 Bakgrund Ny höghastighetsjärnväg planeras för sträckan Göteborg Borås. Större delen av sträckan kommer gå genom jungfrulig mark och järnvägen kommer förses med viltstängsel för att undvika viltpåkörningar av framförallt älg. Därav kommer barriärpåverkan öka för de vilda djuren, men samtidigt innebär stängslingen också att färre djur kommer bli påkörda av tåg. Med en god planering kan också passagemöjligheter planeras för järnvägen och samordnas med de passagemöjligheter som finns längs väg 40 som löper parallellt med den nya järnvägen. 2 Syfte Analysen skall ge ett planeringsunderlag och inriktning för möjliga passagemöjligheter för faunan. I stråket som utreds finns idag många konventionella broar och portar för vägtrafik planerade och stora möjligheter finns att samplanera för faunan. Resultaten skall sammanvägas med övriga analyser (samhällsplanering, topografi etc) längs sträckan och sammantaget kan projektet utreda behoven av möjliga ekoduktlägen. Syftet är också att få fram ett underlag för att kunna utreda om det behövs nyanläggning av ekodukter/faunapassager för att på lång sikt lösa den förändrade barriärproblematiken. 3 Utredningsområde Utredningsområdet sträcker sig från Göteborg till Borås, där ny höghastighetsjärnväg planeras söder om nuvarande väg 40. Projektet består av tre delsträckor som kommit olika långt i processen. Mölnycke Bollebygd har kommit längst och här pågår för närvarande järnvägsplan med MKB. De övriga sträckorna utreder lokaliseringen av nytt stråk. Delsträcka Var i processen Entreprenör (kontrakt sedan) Almedal-Mölnycke Lokaliseringsutredning Ramböll (jan 2015) Mölnycke-Bollebygd Järnvägsplan, systemhandling och SwecoRail AB (nov 2014) MKB Bollebygd-Borås Lokaliseringsutredning COWI (okt 2014) 4 Arbetsmetodik Metodiken bygger på en analys av landskapet samt en genomgång av infrastrukturen med befintliga passagemöjligheter för faunan, viltolycksproblematik på landskapsnivån, kommunala planer etc. Metodiken syftar till att hitta lämpliga framtida faunakorridorer över kommande höghastighetsbana, som harmonierar med omgivande landskap, väg 40 och övrig infrastruktur samt kommunala planer. Etappen mellan Göteborg och Borås består av tre deletapper som ligger i olika faser i processen och därmed i dagsläget har olika behov av underlag.

4.1 GIS analys 4.1.1 Modellarter Rapporten innefattar två separata GIS-analyser med skogslevande däggdjur och arter i gräsmarker. Med skogslevande arter menas större däggdjur som föredrar sammanhållande skogspartier och älg har här använts som modellart. Underlaget kan även användas för planering av övriga klövdjur såsom kronhjort, rådjur och vildsvin, men även större rovdjur som varg och lodjur. Med arter i gräsmarker menas sådana arter som föredrar öppna gräsbeväxta marker. 4.1.2 Analysverktyg av ekologiska flöden De ekologiska sambanden i landskapet har beskrivits och utvärderas med fjärranalys, baserat på programvaran Circuitscape (version 3.5.8 (www.circuitscape.org/home)) för ArcGIS. Circuitscape är ett tilläggsprogram till ArcGIS som mäter strömmarna i en friktionskarta. Strömmarna mäts i detta fall i en ekologiskt anpassad underlagskarta för respektive artgrupp och resultatet visualiseras i en flödeskarta som kan tolkas som landskapets ekologiska sammanhang. Analysen av det naturliga landskapet innebär en identifiering och visualisering av förekommande strukturer av skogsmark och öppna marker relaterat till infrastruktur och städer etc. 4.1.3 Kartunderlag Stor del av metoderna, det befintliga kartmaterialet och underlagen är utarbetade genom Trafikverkets arbete med bristanalyser för hjortdjuren (Seiler m fl 2015). Analyserna har genomförts med flera olika befintliga kartunderlag i koordinatsystemet Sweref 99 TM. Följande kartunderlag har använts: Data för analys av vägar och järnvägar med barriärpåverkanhar hämtats från Nationella Väg Databasen (NVDB) och nationell järnvägskarta. Även viltstängseldata har hämtats från NVDB. Befintliga passager har identifierats genom analys av data från brodatabasen BaTMan. Sveriges marktäckedata (SMD) har använts som underlagskarta för information om markslag, markanvändning och vegetationstyp. Ängs- och hagmarksinventeringar och inventeringar av steklar och fjärilar som finns registrerade i Artportalen. Vägkartan har använts för att exportera tätorter, vattenytor och enskilda vägar som inte anses vara barriärer. Viltolyckor har hämtats från Nationella Viltolycksrådets viltolycksdatabas och inkluderar samtliga kollisioner med älg under 1990-2010. 4.1.4 Friktionsraster Underlagskartans indelning i olika marktypsklasser, även kallat friktionsraster har utformats efter 1) skogslevande däggdjur och 2) arter i gräsmarker. Underlagskartan består av svenska marktäckedata i rasterformat med en upplösning på 25*25 m och redovisar vegetation och markanvändning enligt CORINE Land Cover; anlagda ytor, jordbruksmarker, skog och naturliga marker, våtmarker och vatten i totalt 58 klasser. Ängs- och hagmarksinventeringar utförda av Länsstyrelsen i Västra Götaland har 5

inkluderats till och överlappar aktuellt kartutsnitt från marktäckedata. En upplösning på 100*100 m tillämpades vid anpassning av friktionsraster. Vegetation och markanvändning som utifrån ekologisk kunskap gynnar en aktuell art utifrån krav och födoval får ett lågt friktionsvärde medan habitattyper som missgynnar arten får ett högt motståndsvärde. Applicerade friktionsvärden varierar mellan 5 och 100. Exempelvis barrskogar har friktionsvärden mellan 80 och 85 beroende på skogstyp för arter som trivs i gräsmarker medan motsvarande värden är mellan 5 och 10 för skogslevande däggdjur. Väg och järnväg har ett friktionsvärde på 30 för arter i gräsmarker och 95 för skogslevande däggdjur. 4.1.5 Circuitscape Circuitscape är ett fristående script till ArcGis och baseras på en elektrisk strömkretsalgoritm. En algoritm som beskriver elektriskt spänning och motstånd i strömkretsar har tillämpats för att modellera viktiga stråk och rörelser för olika arter i ett ekologiskt sammanhang. I detta fall används analysen för att analysera ekologiska flöden och ekologiska samband i komplexa landskap och som en modell för att visualisera hur djur teoretiskt rör sig i landskapet. Circuitscape arbetar på stora skalor och kompletterar andra analytiska modeller genom sin slumpartade förflyttningsteori och genom att utvärdera flera möjliga spridningskorridorer inom ett givet landskap. I analysen hanteras sträckningen för den nya höghastighetsbanan vinkelrät mot strömriktningen för att identifiera konfliktpunkter och kritiska områden. Det innebär att den modellerade strömmen genom vårt friktionsraster är i nordsydlig riktning. Analysen kan med fördel kompletteras med andra typer av analyser som tar hänsyn till lokala värdekärnor, naturreservat och annan skyddad mark, nyckelbiotoper etc. 4.1.6 Viltolyckor Kluster- och täthetsanalyser har genomförts av påkörningsstatistik avseende älg från Nationella Viltolycksrådet (2010-2015) (jägarrapporter) för att: 1. undersöka om det föreligger något mönster i fördelningen av viltolyckor som skiljer sig från en slumpmässig fördelning, samt om ett mönster föreligger 2. identifiera områden med högre respektive lägre belastning av viltolyckor. Klusteranalysen som genomförts kallas HotSpot-analys, där antalet viltolyckor inom en förväntad utbredning av hemområde för aktuell viltart har tillämpats för att vikta varje viltolycka. Med hemområde avses det område en viltart förväntas röra sig över på årsbasis. Klusteranalysen identifierar områden med högre respektive lägre belastning av viltolyckor jämfört med vad som kan förväntas från en slumpmässig fördelning baserat på en z-statistik. Relativa tätheterna av viltolyckor har uppskattats med tillämpning av Kernelberäkning (av typen quartic biweight och en pixelstorlek av 25 m i ArcGIS) vilken jämnar ut den rumsliga fördelningen av viltolyckor inom en specifik sökradie. De relativa tätheterna tydliggör geografiska förtätningar av viltolyckor. Avgränsningar vid klusteranalys och vid beräkning av relativa tätheter av viltolyckor baserades på storleken av hemområden för aktuell viltart och motsvarade en radie av 2000 m för älg. Radien motsvarar en genomsnittlig storlek för hemområden på 15 km 2 (1500 ha) för älg (Ekman et al. 1993). Vid

klusteranalysen angavs dessutom ett tröskelvärde (dvs högsta avstånd) på 4 000 m för att avgränsa påverkan vid den rumsliga fördelningen. 4.2 Övriga underlag Som underlagsmaterial i förstudien har även kommunala planer inhämtats och på ett övergripande stadium analyserats. Detta arbete bör dock fördjupas där ekologiska flödeskartor kan vara en del av flera olika underlag för att finna bästa dragning samt kompensationsåtgärder i form av faunapassager etc. 4.2.1 ÅVS för väg 40 Det pågår ett planarbete för faunan längs väg 40 som bland annat resulterat i en ÅVS (åtgärdsvalsstudie) under 2014. Inriktningen och förslagen i denna ÅVS har använts som underlag för att harmonisera de olika infrastråkens åtgärdsförslag. I och med att infrastråken ligger parallellt nära varandra är det av största vikt att det sker en samsyn i åtgärdsförslagen. Därav beskrivs även åtgärder för väg 40 relativt frekvent i denna rapport. 4.2.2 Granskning av plankartor för höghastighetsbana: I det planerade stråket finns idag flertalet konventionella broar och portar för vägtrafik planerade och stora möjligheter finns att samplanera för faunan. Stora delar av sträckan planeras också gå i tunnel eller på bro vilket kommer göra höghastighetsbanan permeabel längs långa sträckor. Aktuella plankartor studeras i relation till landskapsanalysen för att undersöka potentialen i befintliga planerade passager och ge förslag till faunaåtgärder i de planerade strukturerna. 4.2.3 Kommunal planering Den kommunala planeringen är ett viktigt underlag för att harmoniera förslagen med de pågående planarbetena. Kommunal planering har endast översiktligt granskats i denna analys, och den övergripande analysen genomförs som en syntes i det övergripande modellverktyget som Trafikverket jobbar med i projektet som helhet. 5 Användningsområde och avgränsningar Resultaten som visas i kapitel 9 är en teoretisk flödeskarta över det naturliga landskapet. Resultaten påvisar viktiga vandringskorridorer för faunan. Analysens skala är grov och visar de stora penseldragen i landskapet. I underlaget finns ingen klassificering av värdekärnor i landskapet, ex naturreservat, artrika områden och nyckelbiotoper. Flödesanalysen tar i detta hänseende inte någon hänsyn till kvalitén på habitaten. Det är alltså lämpligt att resultaten från denna analys kombineras med lokalisering av värdekärnor i landskapet, inventeringsunderlag från fältstudier, övrig samhällsplanering etc för att finna en lämplig korridor för järnvägen och att planera kompensationsåtgärder i form av faunapassager och dylikt. 5.1 Prioritering av åtgärder I den vidare analysen om hur och var man skall prioritera åtgärder för faunan måste flertalet utredningsmaterial sammanvägas. Lämpliga platser för åtgärd utreds bäst ur flera olika synvinklar och det är viktigt att finna en harmoni mellan ekologi, förekommande arter, grönstrukturplaner, kommunala planer, 7

regionala planer, avstånd till befintlig mänsklig exploatering och den befintliga infrastrukturens beskaffenhet etc. Flödesanalyser tillsammans med sammanställning av värdekärnor i landskapet lämpar sig väl för att presentera vid samråd med allmänhet och med myndighet för att tillsammans med andra aktörer finna en väg fram mot de kompensationsåtgärder som skall genomföras. 6 Närliggande utredningar 6.1 Bristanalys hjortdjur Trafikverket har genomfört så kallade bristanalyser av vägnätet som en del i det nationella strategiska arbetet med att åtgärda barriärer för olika djurgrupper. Analyserna har genomförts på regional nivå och har innefattat fisk, groddjur, utter och hjortdjur. I bristanalysen för hjortdjur identifierades endast korta delar av väg 40 mellan Göteborg och Borås som en svår barriär för hjortdjuren. Vägen är relativt permeabel för hjortdjuren då det finns flera passagepunkter med god funktion. Det innebär i praktiken att det finns goda möjligheter att samplanera gröna korridorer och passagepunkter för kommande höghastighetsbana. Dessutom ger ny ÅVS för faunåtgärder längs väg 40 ett bra underlag för samplanering. Figur 1. I Bristanalysen för hjortdjur identifierades sträckan mellan Göteborg och Borås som relativt permeabel. Blåa ringar indikerar effektområdets storlek för älg (de passager med en storlek som medger passage av hjortdjur inom ett visst område), och som således upplöser barriären lokalt. Källa: Seiler et al 2015.

6.2 Viltproblematiken för väg 40 mellan Göteborg och Bollebygd Under 2013 började Trafikverket utreda viltolycksproblematiken mellan Göteborg och Bollebygd på grund av ett ökande antal viltolyckor på sträckan. Utredningen bestod i flera delar där fokus låg på att utreda; 1. förslag till förändringar av viltstängslens dragning i trafikplatser, 2. förslag till anpassning av befintliga broar och portar. Några akuta åtgärder genomfördes direkt i anslutning till detta arbete för att minska konflikterna, bland annat byggdes en färist och en förändrad viltstängseldragning vid rastplats Grandalsmotet. ÅVS för väg 40 (kap 6.3) tog delar av detta PM som utgångspunkt när förslagen utarbetades för Härryda kommun. 6.3 ÅVS för väg 40 som viltbarriär i Härryda kommun Trafikverket har 2012-10-18 genomfört en förenklad ÅVS för att utreda åtgärder som minskar barriärproblematiken och viltolyckorna längs väg 40 mellan Göteborg och Grandalsmotet. Merparten av åtgärdsförslagen finns inom Härryda kommun. Denna ÅVS ger en mängd förslag till åtgärder i olika nivåer och skalor. Bland annat föreslås förändringar av viltstängsel i trafikplatser, att Trafikverket bör bevaka detaljplanering för att säkerhetsställa stödjande gröna strukturer vid kommande exploateringar och att man anpassar konventionella broar och portar för faunans behov. I utredningen ges 12 förslag till åtgärder högsta prioritet och bör genomföras så snart som möjligt. De åtgärder som kan ha påverkan på Götalandsbanan innefattar bland annat: Justering av viltstängsel i trafikplatser medger ökad möjlighet för djuren att använda broar i trafikplatser nattetid. Upprätthålla funktion för befintliga vägportar. Anpassning av viltstängsel, samt faunaskärmar. Anpassa bro vid Konstruktionsvägen till faunan. Innefattar en förändring av trafikeringen samt ev anpassning av själva broytan och dess skärmar. Kräver fördjupad utredning. Öster om Ryamotet går väg 40 och kommande järnväg väldigt nära varandra och en samplanering är extra viktig i detta läge. I kommande planeringsstadium fördjupas arbetet med att anpassa väg 40 för faunan. 9

7 Befintliga passagemöjligheter längs väg 40 Längs sträckan finns flera befintliga passager som har möjlig funktion för klövdjuren. Flertalet har en mindre storlek och har framförallt potentiell betydelse för rådjur och vildsvin. Vi vet dock också att älg använder dessa passager ibland, även om de inte uppfyller de kriterier som satts upp för älg (figur 3). Längs sträckan finns endast en faunapassage, en mindre port söder om Delsjön (Knr: 14-753-1). Dock finns fyra större passager längs sträckan med en teoretisk god funktion för den större faunan. Ingen av dessa passagers funktion är dock undersökt genom fältstudier. Bron över Sörån vid Bollebygd kan dock delvis förlora sin funktion i framtiden då Bollebygd i sin översiktsplan pekat ut verksamhetsområden på kort sikt i närområdet. Bro Knr Höjd Bredd Bron över väg 549 14-762-1 8 46 Grandalsbron 14-1096-1 23 256 Bro över Nolån väst om Bollebygd Bro över Sörån söder om Bollebygd 15-910-1 15 192 15-917-1 4,5 37,4 Figur 2. Dalbron för väg 549 är en av fyra större passager som kan ha stor funktion för hjortdjuren där de kan gå under väg 40. Dock begränsas djurens möjligheter att nyttja denna passage av det viltstängsel som idag sitter längs väg 549.

Figur 3. I tidigare analyser har framförallt bredden av en passage visat sig viktig för effektiviteten för älg (Olsson och Seiler 2012). För en fullgod effektivitet/permeabilitet krävs att passager är ca 23 och bredare. Även mindre portar har funktion men dess ekologiska betydelse är mindre. Figur 4. Även smalare passager kan ha viss betydelse för älg, men deras effektivitet är lägre. Porten på bilden har en bredd om ca 6 m och ett permeabilitetsmått för älg på omkring 7 %. Portar med en bredd om ca 23 m har en teoretisk permeabilitet om 100 % för älg. 11

8 Samhällsplanering De kommunala översiktsplanerna har granskats för att identifiera exploateringsprojekt som kan komma att påverka val och lokalisering av åtgärd. I kommande synteser skall projektet som helhet bedöma och prioritera åtgärder som harmonierar med kommunala grönstrukturplaner och som inte kommer i konflikt med kommande exploateringsprojekt. 8.1 Göteborg stad En kortare del av sträckan går genom Göteborgs stad och det finns inga planerade verksamheter som kommer i konflikt med de identifierade ekologiska flödena. Figur 5. Utdrag ur mark- och vattenanvändningskarta ÖP 2009, Göteborgs stad.

8.2 Mölndal stad Nytt verksamhetsområde planeras mellan Rådasjön och väg 40, inom markeringen i figur 6. Detta kan eventuellt komma att påverka lämpligheten av två passager för väg 40 och då även flödena över höghastighetsbanan. Noterbart är att en av dessa passager för väg 40 är en faunapassage för klövdjur. Ny bebyggelse nordväst om Stensjön minskar den gröna korridor som finns i detta område. Figur 6. Utdragur markanvändningskarta ÖP 2006, Mölndals stad. Planerade nya verksamheter i närhet till höghastighetsbanan är markerat med röd ring. Grönstrukturplanen i Mölndal finns beskriven i Mölndals stads karta Natur och Kultur, ur översiktsplan 2006. I det aktuella området för höghastighetsjärnväg finns en grön kil som identifierats. Figur 7. Mölndals stads karta Natur och Kultur ur översiktsplan 2006. Gröna pilar visar Mölndals stads identifierade grönstrukturer och länkar i landskapet. Källa: Mölndals stads ÖP, 2006. 13

8.3 Härryda kommun Flertalet planarbeten inom Härryda kommun kan komma att påverka framtida funktioner för de gröna korridorer som finns i området. Sammanfattande principer för kommunens bostadsutveckling: Bostadsutvecklingen skall huvudsakligen ske inom utvecklingsområdena i Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Inom föreslagen gräns för områdesbestämmelser för flygplatsen (markerad med rosa streckad linje) kan ny bostadsbebyggelse inte tillåtas, eftersom den kan försvåra framtida utnyttjande av riksintresset. Väster om flygplatsområdet ska nya bostäder på landsbygden inte tillåtas pga. det höga bebyggelsetrycket. Öster om flygplatsområdet kan enstaka nya bostäder tillåtas om de uppfyller Plan- och bygglagens samt översiktsplanens krav på placering och utformning. Verksamhetsområden ska huvudsakligen lokaliseras längs med väg 40 på sträckan mellan Mölnlycke och Landvetter flygplats. Öster om Mölnyckemotet (fig 8 a) pågår planer för verksamheter på kort sikt som kommer minska lämpligheten av grönt stråk mellan Mölnyckemotet och Landvettersjön och därmed hela sambanden med passager för Götalandsbanan i detta område. Väg 40 har på denna sträcka 3 identifierade passager (14-757-1, 14-758-1 och 14-759-1) med potentiell funktion för rådjur och mindre arter som kommer få minskad betydelse. Utvecklingen av verksamheter kring Landvetter flygplats kommer påverka djurens rörelser i detta område och på sikt göra två passager för väg 40 betydelselösa för djuren (14-1034-1, 14-1094-1). Figur 8 b visar på utvecklingstrender i Landvetter och området mellan Björrödsmotet och höghastighetsbanan står inför en större exploatering med utbyggnad av bostäder på kort sikt. Detta kommer påverka denna nord-sydliga korridor väsentligt och minskar möjligheter till anpassning för höghastighetsjärnväg. Höghastighetsbanan kommer läggas tätt mot väg 40 omkring Ryamotet vilket kommer kräva samplanering för faunan. Befintliga passager (14-1121-1, 14-844- 1) längs väg 40 i detta område är smala portar och har redan idag endast en begränsad funktion för faunan (figur 8 c öst om Flygplatsmotet).

a b 15

c Figur 8. Figur 8 a-d samt figur för teckenförklaring visar utdrag ur markanvändningskarta ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun. Planerade verksamheter i närhet till höghastighetsbana och väg 40 markerat med gul ring.

8.4 Bollebygd kommun Bollebygds översiktsplan är från 2002. I planen finns markområden söder om väg 40 som är reserverade för ny höghastighetsbana. Ca 2 km öster om Bollebygd finns ett område vid Råssa som är avsatt för bebyggelse på lång sikt. På kortare sikt finns områden i Bollebygds östra delar som kommer bebyggas då orten växer. Flera potentiella passager längs väg 40 kan komma att påverkas av dessa nya exploateringar, viktigt att detta beaktas i samplaneringen med ny järnväg. Figur 9. Utdrag ur Bollebygds översiktsplan från 2002. 17

8.5 Borås stad Borås stad förtätas och växer. I västra delarna sker en utökning genom verksamheter väster om Viared (till vänster i figur nedan). Väster om dessa exploateringar finns dock inget i planen som påverkar de ekologiska sambanden i landskapet och funktionen för de passager som finns på väg 40 och de som planeras för ny höghastighetsbana. Figur 10. Utdrag ur Borås översiktplan från 2006.

9 GIS analys Den genomförda GIS analysen identifierar de ekologiska flödena i bakomliggande landskap som kan styra planeringen av faunapassager och gröna korridorer. I resultatredovisningen identifieras viktiga ekologiska korridorer som gula och röda slöjor och stråk. Flödesanalysen tar i detta hänseende inte någon hänsyn till kvalitén på habitaten, om det finns något naturreservat eller liknande inom korridorerna. Det är alltså lämpligt att dessa resultat kombineras med lokalisering av värdekärnor i landskapet, övrig samhällsplanering etc för att finna en lämplig korridor för järnvägen och att planera kompensationsåtgärder i form av faunapassager och dylikt. 9.1 Skogslevande däggdjur Figur 11. Flödeskarta för skogslevande däggdjur, med nordsydligt applicerad strömriktning. Relativa tätheter samt hotspots (klusteranalys) av viltolyckor med älg under 2010-2015 är inkluderade. Korridor för ny höghastighetsbana inom lila polygon. Skala 1:200 000. Landskapet mellan Göteborg och Borås består till största delen av produktiv skogsmark (figur 11). I stora drag identifierar flödesanalysen hela sträckan som en viktig potentiell korridor för de skogslevande däggdjuren. Landskapet struktureras främst av stråk av jordbruksmark (Storåns dalgång) samt bebyggelse och infrastruktur. I resultatredovisningen delas sträckan in i de delsträckor som planeras. 19

9.1.1 Almedal-Mölnycke Det finns ett tydligt stråk av kontinuerlig skogsmark från Gunnebo och söderut mot Rambo mosse som markeras av förhöjda flöden i analysen. Exploateringar i området Pixbo-Södra Långvattnet-Kikås återvinningscentral skapar en trång grön korridor med förhöjda flöden. Detta område är en viktig korridor att bevara då skogsmarken trängs ihop av exploaterad mark i öst och väst. Norr om Gunnebo, och mellan Rådasjön och Stensjön bryts detta samband av villaområden längs Rådavägen. De större däggdjuren har dock möjlighet att vandra runt eller simma över Rådasjön samt Stensjön och dessa mindre vägar. Nordväst om Stensjön planeras dock nya bostäder vilket kommer försvåra djurens vandringar i nord-sydlig riktning i detta område (se fig 6 för detalj). Längs väg 40 finns några goda passagepunkter vilket innebär ett kontinuerligt samband med skogsområdena norr om väg 40. Förhöjda viltolycksfrekvenser omkring Landvetter indikerar att älg vandrar frekvent genom det ostängslade området för att finna en väg till områden norr och söder om väg 40. Figur 12. Flödeskartan för skogslevande däggdjur indikerar viktiga stråk öster om Härryda inom området Delsjön-Gunnebo-Rambo mosse. Skala 1:60 000. I ÅVS för väg 40 finns beskrivningar av de åtgärder som planeras för delarna inom Göteborg stad och Härryda kommun. En åtgärd som kan få stor effekt för vandringsdynamiken är ombyggnad av bron för Konstruktionsvägen (14-864-1) (figur 13). I ÅVS föreslås att denna bro anpassas för faunan med en trafikreglering, men även genom en ombyggnation och anpassning. Det är ett unikt förslag då det innebär en omvandling av befintlig väg-/gc-bro till en

kombinerad fauna-/väg-/gc-bro, något som aldrig genomförts tidigare i Sverige (och det är även unikt i internationella sammanhang). På väg 40 finns även en mindre faunaport (14-753-1) som kan användas av klövdjuren samt några vägportar med potentiell funktion. Figur 13. Bro över väg 40 vid Konstruktionsvägen föreslås i ÅVS att anpassas för faunan med trafikreglering samt skyddsåtgärder. 9.1.2 Mölnycke-Bollebygd Mölnycke - Landvetter flygplats Öster om Mölnycke kommer järnvägskorridoren direkt ut i ett skogsområde som sträcker sig österut mot Björröd och Eskilsbyvägen, väg 542 (figur 12). Terrängen är flack och stora delar av järnvägen kommer gå på fast mark vilket förstärker barriäreffekterna här. Norr om Nya Långenäs kommer järnvägen gå i tunnel under en längre sträcka vilket medför bra passagemöjligheter för alla förekommande arter. Omkring Landvetter stad finns en känd barriär/viltolycksproblematik då väg 40 går ostängslad genom staden, med en mängd viltolyckor som följd. Här finns också en tydlig grön korridor som markeras av höga flöden i östra delarna av Landvetter stad och söderut. Väster om Landvetter flygplats finns en utmärkande korridor med förhöjda strömmar, som delvis uppkommer på grund av att Landvettersjön-Landvetter stad och Landvetters flygplats tränger ihop landskapet här. Flera mindre passager för enskilda vägar under väg 40 finns tillgängliga i detta stråk, men de är troligen inte tillräckligt attraktiva då flertalet djur går genom trafikplatser samt ostängslade områden kring Landvetter, vilket skapar en komplicerad viltolycksproblematik. 21

Landvetter flygplats - Bollebygd Öster om Landvetter flygplats kommer järnvägen gå mestadels på mark vilket förstärker barriären längs en längre sträcka. Förhöjda viltolycksfrekvenser (motsvarande högsta relativa täthet och signifikanta hotspots för älgkollisioner) omkring Flygplansmotet (figur 14) indikerar att älg kanaliseras frekvent genom trafikplatsen för att finna en väg till områden norr och söder om väg 40. Närheten till väg 40 direkt öster om flygplatsen och vid Ryamotet gör att en samplanering är viktig för att medge lämpliga stråk för faunan och att det inte skall skapas samverkande barriärpåverkan (figur 14). Figur 14. Flödeskartan för skogslevande däggdjur indikerar viktiga stråk utmed stora delar av järnvägen öster om Landvetter flygplats till Bollebygd. Skala 1:60 000. Det finns ett markerat stråk väster om Rävlanda som förstärks av den öppna landskapsbron som sträcker sig över Rävlandavägen, strax väster om Grandalsmotet. Landskapsbron utgör en utmärkt passagepunkt och då ny järnväg planeras i tunnel norr om Rävlanda kommer detta bli en viktig länk i framtiden. Det är dock viktigt att övrig samhällsplanering säkrar denna gröna korridor. Mellan Rävlanda och Bollebygd finns ett markerat flöde som beror på att flertalet mindre skogsmarksstrukturer sträcker sig över jordbruksbygden i detta område, vilket skapar en tydlig ledstruktur. (figur 14).

9.1.3 Bollebygd - Borås Öster om Bollebygd går korridoren för ny järnväg ut i ett relativt kontinuerligt sammanhängande skogsområde. Det ekologiska flödet är relativt högt över hela sträckan, och även några kraftigt förhöjda stråk går att identifiera. Järnvägen korsar några mindre vägar; väg 1627, 1629 och 1637 men i övrigt finns väldigt få störningar på denna sträcka (Figur 15). Väg 40 innehåller en mängd mindre passagemöjligheter med kontinuerlig fördelning längs sträckan, men funktionen för de större däggdjuren är osäker då flertalet är relativt små. Viltolycksproblematiken är dock begränsat till Grönkullenmotet i östra delarna av Bollebygd, vilket indikerar att passagerna öster om denna trafikplats har funktion för större faunan, samt att viltstängslet är effektivt längs denna sträcka. Figur 15. Öster om Bollebygd går järnvägen ut i ett sammanhängande skogslandskap med en mindre andel jordbruksmark. Skala 1:60 000. 23

I området in mot Borås utökas korridoren för kommande järnväg radikalt då flertalet potentiella sträckningar utreds. Landskapet blir återigen mer väldefinierat och flödena förstärks i de områden som inte är exploaterade av bebyggelse och verksamheter. Det sjörika området med ex Viaredssjön-Västersjön-Bosjön-Björken mm definierar också landskapet och flödena förhöjs i kvarvarande skogsstrukturer mellan sjösystemen. Då Borås expanderar västerut är det viktigt att upprätthålla de gröna korridorer som finns kvar i detta landskap. Figur 16. 1:60 000. I västra delarna av Borås finns ett flertal områden med höga flöden. Skala

9.2 Arter i gräsmarker På större skala märks endast ett fåtal områden som viktiga korridorer för de arter som är tätt knutna till gräsmarker (figur 17). Främst är det Storåns dalgång vid Rävlanda-Bollebygd som utmärker sig och där det föreligger en framtida konflikt med ny järnväg. Även gräsmarkerna kring Landvetter flygplats och miljön kring vägnätet utmärker sig tydligt och skapar korridorer med gräsmarker i landskapet. I figurerna finns fynd (artportalen.se) från ett antal arter fjärilar och steklar med höga krav på sin miljö bilagda för att påvisa gräsmarker med höga kvalitéer (Bilaga 1). Figur 17. Flödeskarta för arter i gräsmarker, med nordsydligt applicerad strömriktning. Resultat från inventeringar av ängs- och hagmarker samt steklar och fjärilar är inkluderade. Skala 1:200 000. 25

9.2.1 Almedal-Mölnycke Runt Gunnebo finns en varierad miljö som utmärker ett jämnt förhöjt flödesstråk, som tillsammans med förhöjda värden spritt i området skapar förutsättningar för arter att sprida sig i detta landskap. Området utgör även ett stråk för skogslevande däggdjur vilket indikerar en varierad miljö samt att stadsstrukturer skapar förträngningar som förhöjer flöden i kvarvarande landskap. Flera av de kraftigt förhöjda strömmarna härrör från de golfbanor som finns i området, bland annat Delsjö golfbana och Partille golfbana invid Öjersjövägen. De skötta ytorna på golfbanorna utgör sämre miljöer men omkringliggande ytor kan vara värdefulla. Ett stråk markeras längs de östra delarna av Rådasjön. Figur 18. Det finns en struktur med förhöjda flöden i området kring Gunnebo. Både norr och söder härom finns områden med kraftigt förhöjda flöden vilket indikerar viktiga miljöer. Skala 1:60 000.

9.2.2 Mölnycke-Bollebygd Landvetter flygplats med sina gräsmarker utmärker sig tydligt i kartunderlaget och är en isolerad och skött gräsmarksmiljö som kan vara värdefull i detta landskap. Österut finns flera tydliga stråk som är associerade med mindre vägar samt med Grandalsbäckens och Storåns dalgång (figur 19). Detta område utmärker sig markant i landskapsavsnittet mellan Göteborg och Borås och är en viktig korridor för arter knutna till gräsmarker. Figur 19. 1:60 000. Storåns dalgång utmärker sig i landskapet mellan Göteborg och Borås. Skala 27

9.2.3 Bollebygd - Borås Öster om Bollebygd går ny järnväg mestadels genom skogsmark. Tydliga ledlinjer med förhöjda flöden finns framförallt utmed vägnätet. Söder om utredningsområdet finns en tydlig struktur med starka flöden vid Hunghult. Figur 20. Öster om Bollebygd går järnvägen mestadels genom skogsbruksmark och förhöjda flöden som indikerar gräsmarksmiljöer finns framförallt kring vägnätet. Skala 1:60 000. I de västra och södra delarna av Borås utmärker sig framförallt två områden. Ett stråk från V Boda och mot nordöst via Borås flygplats söder om Viared. Det andra området utgörs av Viskans dalgång i Borås södra delar (figur 21). Här finns gräsmarker med hög kvalité och fynd från artportalen indikerar höga värden för både fjärilar och steklar.

Figur 21. Söder om Borås finns områden med kraftigt förhöjda flöden längs Viskandalen. Skala 1:60 000. 10 Hur materialet skall användas De genomförda analyserna av de ekologiska flödena i landskapet kan och skall användas som ett utav flera underlag för att planera ny järnväg och kompensationsåtgärder för faunan. Själva flödesanalysen skapar ett underlag för bedömning av de ekologiska sambanden i landskapet, och var specifikt viktiga konfliktpunkter kan uppstå vid byggnation. Det återstår flera moment innan en syntes av materialet kan ske och en inriktning av faunaåtgärderna slutgiltigt kan planeras. Bland dessa moment märks ex; Samråd med jägare och naturvårdsorganisationer för att verifiera viktiga ledlinjer och områden där faunapassager bör genomföras. Samråd myndigheter, Länsstyrelse och kommuner. Analysera flödeskartor i kombination med kartor över naturvärden, skyddade områden och ex framtida samhällsplanering. 29

11 Bilaga Bilaga 1 inkluderade observationer från artportalen Fynduppgifter från arter med högra krav på gräsmarker har inkluderats i kartbilderna för att visualisera habitatkvalitéer tillsammans med flödesanalysen. Följande arter är inkluderade och fynduppgifter har inkluderats för åren 2010-2013. Dagfjärilar Sexfläckig bastardsvärmare Metallvingesvärmare Violettkantad guldvinge Silversmygare Vitfläckig guldvinge Mindre guldvinge Mindre blåvinge Ängsblåvinge Silverblåvinge Steklar Väddsandbi Guldsandbi Småfibblebi Violsandbi Långhornsbi

12 Referenser Ekman H., N. Hermansson, J.O. Pettersson, J. Rülcker, M. Steen & F. Stålfelt. 1993. Älgen djuret, skötseln och jakten. Svenska Jägareförbundet, Spånga, ISBN 91-7118-762-6. Olsson M. och A. Seiler. 2012. The use of a moose and roe deer permeability index to develop performance standards for conventional road bridges. IENE conference Potsdam. Vägverket 2010. Grönstruktur, fauna och barriäreffekter I planeringen av Tvärförbindelsen och annan exploatering mellan E20 och riksväg 40 i Partille, Lerums och Härryda kommuner. Seiler A., M. Olsson och M. Lindqvist. 2015. Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur en metodrapport. CBM skriftserie 88. 31

Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se