Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism Årsrapport 2017

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism Årsrapport 2017 Rapporten fokuserar på den nationella fritidsfiskestrategins mål för kompetens-, produktutvecklings- och marknadsföringsåtgärder I Sportfiskarnas ungdomssatsningar Klassdraget och Skolbäcken lär sig fler än någonsin om sportfiske, fiskevård, och vattenvård Mörrums Kronolaxfiske storsatsar på fisketurism- och outdoorprodukter samt breddar sitt utbud av fiskeupplevelser Rapport 2018:13

Fiskerienheten 2018-03-16 Författare Daniel Melin Foto framsida Charlie Billengren

Förord Jordbruksverket har sedan 2011 i uppdrag att främja utvecklingen av fritidsfiske och fisketurism i Sverige. Bakgrunden är att fritidsfiske har rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden och att fisketurism bedöms ha stor potential att skapa arbetstillfällen och landsbygdsutveckling i Sverige. Nu har ännu ett år gått och det är dags att i en årsrapport sammanfatta Jordbruksverkets och andra organisationers arbete med att utveckla svenskt fritidsfiske och fisketurism. Syftet med årsrapporterna är att de ska granska, analysera och bidra till fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i förhållande till de mål som har fastslagits i den nationella fritidsfiskestrategin, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Detta är den fjärde i en planerad serie av årsrapporter som sträcker sig mellan åren 2014-2020. I förra årets rapport fokuserade vi på målen för fiskförvaltning och fiskevård eftersom dessa är viktiga i arbetet med att bevara och stärka våra fiskbestånd. I årets rapport fokuserar vi istället på kompetens- och produktutveckling samt marknadsföring och belyser hur olika organisationer har arbetat mot de målen. En rad organisationer har bidragit till framtagandet av denna rapport och ett flertal av dem har arbetat med kompetens- och produktutvecklingsåtgärder samt marknadsföring under det gångna året. Allt blir enklare tillsammans och samverkan är en nyckel till framgång i vår strävan mot ett långsiktigt hållbart fritidsfiske och fisketurism. Ett stort tack riktas till alla som har bidragit till att ta fram denna rapport! Leif Denneberg Generaldirektör Jordbruksverket

Foto: Daniel Melin 4

Sammanfattning Kompetens-, produktutveckling och marknadsföring är centrala fokusområden i den nationella strategin för svenskt fritidsfiske och fisketurism. Här har olika aktörer och intressenter ett viktigt arbete att göra. Nedan redovisas ett axplock av genomförda åtgärder som lyfts i rapporten. Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare anordnade i början av 2018 en nationell konferens om fisketurism i syfte att föra samman nyckelaktörer som påverkar utvecklingen av en hållbar fisketurism i Sverige. Resultaten avrapporteras under 2018. I Jönköpings län finns goda förutsättningar för fritidsfiske och fisketurism. Länsstyrelsen har därför, tillsammans med företrädare för fiskevattenägare, turism, fiskeguider, sportfiske och kommuner, tagit fram en strategi och en handlingsplan för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Mörrums Kronolaxfiske har förpackat och med framgång sålt ett tiotal olika all-inclusive fiskeupplevelseprodukter och justerat dem efter feed-back från kunderna. Man har också arbetat med att på olika sätt öka kunskapen om östersjölaxens ökade sjuklighet och dödlighet. Inom ramen för Sportfiskarnas projekt Klassdraget har totalt ca 3 500 elever och mer än 400 lärare/ fritidspedagoger fortbildats i fiske samt vatten- och fiskevård. Med satsningen Skolbäcken har man även skapat ca 5 000 elevbesök med fokus på läro- och upplevelserik fiskevård. SportfiskeAkademin har tillhandahållit ett gymnasieprogram med tre klasser och en YH-utbildning med två klasser. Den största marknadsföringskanalen är eleverna själva som gör avtryck i sportfiske-sverige och utomlands. Skolan jobbar även med egna sociala medier och syns ofta i sportfiskemedia. Fiskevattenägarna har bland annat tagit fram en pedagogisk och lättillgänglig informations- och inspirationsskrift om vattenförvaltningen och fiskevårdsområdet. Förhoppningen är att skriften ska inspirera till ökad samverkan mellan Vattenråden och fiskevårdsområdena. Sveriges Funktionshindrades Frilufts- och Fiskeförening har sökt EU-medel för att köpa in en mindre båt till verksamheten. Med den kan de jobba mer miljösmart samt öka antalet fisketurer och sportfiskeläger. Båten kommer också göra det möjligt att erbjuda fler sommarjobb inom fisket. Sveriges Organiserade Fiskeguider har tagit fram etiska regler för medlemsguiderna om bland annat baglimits samt vett och etikett. SOF har även genomfört en fisketillsynsutbildning för medlemsguiderna. Besökarantalet på SwedenFishing.com ökade under 2017 med 25 procent jämfört med föregående år. De har även erbjudit medlemsföretagen marknadsanpassad rådgivning kring hur man kan presentera och prissätta bokningsbara produkter. Uppsala Universitet har undersökt fritidsfisket efter havsöring runt Gotlands kuster med avseende på bland annat ansträngning, fångster, catch-and-release, ekonomiska utgifter och betalningsvilja. Resultaten avrapporteras under 2018. Östersjölaxälvar i Samverkan har sammanställt fiskeåret 2017 i Östersjöälvarna med vilda laxbestånd. Sammanställningen, som återfinns på föreningens hemsida, är en viktig kompetensutvecklingsåtgärd i arbetet mot en mer beståndsspecifik förvaltning. Sammantaget kan konstateras att det pågår ett omfattande arbete ute i landet för att på olika sätt förbättra kunskapen om och förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart fritidsfiske och fisketurism.

Foto: Daniel Melin 6

Innehåll 1 Inledning 9 Målet för kompetens- och produktutveckling 2020 9 Kompetensutveckling, produktutveckling och marknadsföring 2017 11 2 Bakgrund 15 Myndigheternas uppdrag på fiskets område 15 Referensgruppen för fritidsfiske och fisketurism 15 Nationell strategi för fritidsfiske och fisketurism 16 Vision 2020 16 Strategiska mål 2020 18 3 Medverkande organisationer 19 4 Verksamhetsrapporter 20 Ekoturismföreningen 21 Fiskemedia (Fiskejournalen) 24 Fjällorna 27 ForshagaAkademin 32 Havs- och vattenmyndigheten 35 Jordbruksverket 39 Länsstyrelsen 44 Stiftelsen för Östersjölaxen 49 Sveaskog 54 Svensk Sportfiskehandel 59 Sveriges Fisketurismföretagare 61 Sveriges Fiskevattenägareförbund 63 Sveriges Funktionshindrades Frilufts- och Fiskeförening 68 Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation 71 Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Aqua 72 Sveriges Organiserade Fiskeguider 75 Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna 77 Sweden Fishing 82 Uppsala Universitet 85 Östersjölaxälvar i Samverkan 87 5 Avslutande ord 91 7

Foto: Daniel Melin 8

1 Inledning Detta är den fjärde årsrapporten i en planerad serie av rapporter som sträcker sig mellan åren 2014-2020. Varje årsrapport har ett fokusområde som utgår från målen i den nationella fritidsfiskestrategin 1. Förra året tittade vi närmare på sådant som har bidragit till uppfyllnad av målen om fiskförvaltning och fiskevård. I år fokuserar vi istället på målen för kompetens- och produktutveckling samt marknadsföring och åtgärder som har bidragit till dessa och därmed förbättrat förutsättningarna för fritidsfiske och fisketurism. Målet för kompetens- och produktutveckling 2020 Det finns utbildningar inom fiskförvaltning och fisketurism som är anpassade till de krav och förväntningar som ställs från myndigheterna och marknaden. Målet för marknadsföring 2020 Marknadsföringen av Sverige som fiskedestination samordnas av berörda myndigheter och bedrivs i nära samverkan med fisketurismnäringen. En viktig roll för myndigheterna är att vara pådrivande, stödjande och samlande i arbetet med kompetensutveckling av fiskevattenförvaltare, fisketurismföretagare och andra aktörer på fritidsfiskets och fisketurismens område. Kompetensutveckling behövs till exempel för förvaltning, fiskevård, företagande, service, marknad och marknadsföring. För att kvalitetssäkra kompetens- och produktutvecklingen behövs såväl grundläggande gymnasie- och högskoleutbildningar som kompletterande utbildningsinsatser för dem som redan är verksamma inom näringen. För dessa utbildningar behöver riktlinjer och regelverk tas fram i samverkan med näringen, där möjligheten till kompetensanknuten certifiering särskilt bör ses över. Svensk fisketurism konkurrerar på en global marknad. För att näringen ska kunna växa behövs därför att både svenska och utländska fisketurister i högre grad väljer Sverige som destination för sitt fiske. För att detta ska bli verklighet behövs en konkurrenskraftig och saklig marknadsföring både av Sverige som fiskedestination och av enskilda destinationer och fisketurismföretag. I Sverige betraktas ofta rätten att vistas i naturen och den goda tillgången på fiskevatten och fiskemöjligheter som självklar. Mycket av det fiske och de naturupplevelser som vi kan erbjuda i Sverige betraktas dock som både exotiskt och exklusivt för utländska turister och går följaktligen att, rätt förvaltat, paketerat och marknadsfört, ta bra betalt för. Till skillnad mot exempelvis Norge och Irland har Sverige idag låg exponeringsgrad mot den utländska marknaden. Marknadsföring är kostsamt men genom att samordna befintliga och kommande marknadsföringsinsatser skulle stora synergivinster kunna göras. Det kräver att myndigheter och näring samverkar för att hitta gemensamma lösningar. Myndigheterna har ett ansvar när det gäller att skapa plattformar för denna samverkan medan näringen behöver bidra med engagemang, information och finansiering. 1 Jordbruksverket, 2014. Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Rapportnummer OVR 262. 9

Foto: Adam Johansson. Foto: Charlie Billengren 10

Kompetensutveckling, produktutveckling och marknadsföring 2017 Nedan följer en kortfattad sammanfattning av vad som har hänt inom respektive organisation på kompetens-, produktutvecklings- och marknadsföringsområdet under 2017. Mer utförlig information hittar du under verksamhetsrapporterna. I Ekoturismföreningens branschregister - Naturturismföretagarna finns idag runt 400 organisations- och företagsmedlemmar. Närmare 50 av dessa uppger att de erbjuder upplevelser inom sportfiske och fisketurism och av dessa medverkar bortåt tio även i ekoturismmärkningen Nature s Best Sweden. Att finnas med i Nature s Best Sweden innebär att företagen uppfyller märkningens sex grundprinciper och ständigt förbättrar sitt utbud för både svenska och internationella gäster. Flera av märkningens företag, som exempelvis Mörrums Kronolaxfiske, är viktiga pionjärer och förebilder för övriga i branschen. Fiskemedia utgör en viktig informations- och marknadsföringskanal, inte minst när det gäller att visa på bredden, trenderna och kvaliteten i det svenska sportfisket. Medan många papperstidningar och magasin har haft det tufft de senaste åren går både Fiskejournalen och Allt om Flugfiske mot strömmen - antalet läsare ökade 2017 med över 15 %. En av förklaringarna verkar vara tidningarnas digitala satsningar och starka närvaro i sociala medier, där läsarna kan engagera sig på olika vis. Ett exempel är Fiskejournalen.se som har funnits på webben i över 20 år på webben och idag är en av Nordens största leverantörer av fiskenyheter. Under 2017 har toppnoteringar avlöst varandra och under augusti månad besöktes fiskejournalen.se av 140 000 unika webbläsare. Havs- och vattenmyndigheten har en central och viktig roll i förvaltnings- och fiskevårdsarbetet i Sverige eftersom de ansvarar för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Sedan 2013 publicerar myndigheten årlig svensk officiell statistik om fritidsfiske. Denna statistik är mycket viktig för att få en uppfattning om fritidsfiskets omfattning, bedrivande och utgifter och bidrar till ökad kunskap om svenskt fritidsfiske, till gagn inte minst för främjande och förvaltande myndigheter. Resultaten från 2016 års statistiska undersökning visar bland annat att fritidsfiske är fortsatt populärt i Sverige. Cirka 1,4 miljoner svenskar svarade att de någon gång under föregående år ägnat sig åt fiske. Det är fortsatt fler män än kvinnor som fiskar och den vanligaste åldersgruppen är 31-50 år. Undersökningen visar också att den sammanlagda fångsten som behölls uppskattas till 10 330 ton, varav 5 850 ton fångades i sjöar och vattendrag och 4 480 ton utmed kusterna och i havet. Fritidsfiskets sammantagna utgifter inklusive investeringar var enligt undersökningen 6,2 miljarder kronor under 2016. Jordbruksverket avslutade under 2017 ett projekt som syftar till ökad samverkan mellan de nordiska länderna för datainsamling och utveckling av fritidsfisket och fisketurismen. Projektet har bestått av tre workshops i Finland, Norge och Sverige med företrädare för bland annat myndigheter, forskning och fisketurismnäringen i de nordiska länderna. Projektet har finansierats av Nordiska Ministerrådet och resulterat i två rapporter med rekommendationer om vad som behövs för att främja en långsiktigt hållbar utveckling. Den 31 januari 2018 anordnade Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare en nationell konferens om fisketurism. Konferensen gästades av ca 120 gäster med deltagande av bland andra Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Syftet med konferensen var att föra samman nyckelaktörer som på olika sätt påverkar utvecklingen av en hållbar fisketurism i Sverige. En viktig målsättning var att nå samsyn kring branschens utmaningar och skapa initiativ till förbättrad samverkan och utveckling. Konferensen ska sammanställas i en rapport som Jordbruksverket kommer att publicera under 2018. Länsstyrelserna har ansvaret för regionala fiskefrågor och har därmed även en mycket viktig roll för att utveckla fiskevården, sportfisket och fisketurismen i landet. Många länsstyrelser bedriver projektverksamhet för en bättre vattenmiljö och bättre fiskbestånd som underlag för ett hållbart fiske och fisketurism. 11

I Jönköpings län finns goda förutsättningar för fritidsfiske och fisketurism tack vare många upplåtna vatten och möjligheten till fritt fiske i Vättern. Länsstyrelsen har därför tagit fram en strategi och en handlingsplan för hur fritidsfisket och fisketurismen i länet ska kunna utvecklas. I arbetet har företrädare för fiskevattenägare, turism, fiskeguider, sportfiske, kommuner med flera varit involverade, bland annat genom nätverksträffar. Framtagandet av strategin har varit en del av uppdrag och särskilt avsatta medel för länsstyrelsernas arbete med friluftsliv. Den sträcker sig, liksom Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens nationella strategi för fritidsfiske och fisketurism, till 2020 då den ska följas upp och revideras. Mörrums Kronolaxfiske (Sveaskog) arbetar med Ekoturismföreningens certifiering av paketerade naturturistiska upplevelser (Natures Best) och har under 2017 förpackat och med framgång sålt ett tiotal all-inclusive fiskeupplevelseprodukter. Kundernas återkoppling har resulterat i att antalet fiskedagar, måltider och fiskesträckor som erbjuds har justerats för att utforma produkterna så att de i så hög utsträckning som möjligt tillmötesgår en viss besökskategoris önskemål och förväntningar. Man har också breddat utbudet. Särskilt för specimenmete tillkommer en rad nya paket som riktar sig mot vad som normalt inte uppfattas som åns karaktärsarter, t ex gädda, gös och färna. Utöver fisket satsas också på outdoorprodukter i vidare bemärkelse. Till såväl fiske- som andra outdoorprodukter kommer nya boendevarianter att adderas, bland annat planeras ett vandrarhemshotell med utsikt över ån. Under 2017 har även fyra nya så kallade eremitstugor tillkommit i utbudet. Stugorna har plats för 2-3 personer och är utrustade med vedkamin, har ingen el och rinnande vatten, men tillhörande service i närliggande byggnad. Kronolaxfiskets marknadsföring pågår kontinuerligt på olika nivåer. Internationellt arbetar man med SwedenFishing som med sin starka plattform når många intresserade europeiska och globala potentiella fisketurister. Det är en prisvärd marknadsföring som innebär en egen minihemsida på sajten, en kvalitetsplattform att tillpassa både produkter och verksamhet utifrån samt representation av företaget på olika mässor i Europa. På den nationella marknaden, och i viss mån den internationella, använder Mörrums Kronolaxfiske både Facebook och den egna hemsidan. Facebookkanalen är svåröverträffad både vad gäller kostnader och spridning. Eftersom Facebook fungerar för både information och marknadsföring är det ibland en balansgång att inte överutnyttja kanalen till explicit marknadsföring utan istället sprida positiv information som en typ av indirekt marknadsföring. Mörrums Kronolaxfiske anordnade i januari ett seminarium kring östersjölaxens ökade sjuklighet och dödlighet. Företrädare för ett tjugotal organisationer, myndigheter och förvaltare deltog och mötet avslutades med en skrivelse till regering och centrala myndigheter med en uppmaning att agera med kraft och nationell samordning i frågan. En uppföljning visade att flera aktörer hade vidtagit de åtgärder som man ansåg var möjliga, men nationell samordning och ökade forskningsanslag saknas fortfarande. Ytterligare en kompetensutvecklingsinsats är det provtagningslaboratorium som Mörrums Kronolaxfiske satt upp tillsammans med Lennart Balk, professor i biokemi Han arbetade där under ett par veckors tid med att ta prover på sjuk fisk fångad i ån och symptomfri frisk fisk från havet. Även dokumentärfilmaren Hans Östbom var på plats, intervjuade och filmade. Proverna analyseras på universitetet under vinter och tidig vår och kan förhoppningsvis leda forskningen och förståelsen för laxens ökade dödlighet framåt. Sportfiskarna deltar, vid sidan av praktiskt fiskevårdsarbete, i utredningar samt bedriver informations- och lobbyverksamhet mot politiker och myndigheter. Bland de viktigaste frågorna som förbundet driver är att främja ungdomars möjligheter till sportfiske, att värna och återställa våra vattenmiljöer samt att skapa en hållbar fiskeförvaltning. 12

Verksamhetsåret 2017 har varit ett historiskt år för Sportfiskarnas ungdomsarbete. Rekordmånga elever har fiskat på skoltid inom ramen för Sportfiskarnas projekt Klassdraget. Totalt rör det sig om 13 500 elever och mer än 400 lärare/fritidspedagoger som har fortbildats i bland annat fiske samt vatten- och fiskevård. Med satsningen Skolbäcken har Sportfiskarnas regionalt ungdomsansvariga skapat hela 5 000 elevbesök med fokus på läro- och upplevelserik fiskevård under skoltid. Sammantaget har dessa aktiviteter bidragit starkt till fiskeintresse och kompetensutveckling hos kommande generation sportfiskare. SportfiskeAkademin i Forshaga har sedan grundandet 1997 haft en ledande ställning bland sportfiskeutbildningar i landet, troligen i hela Europa. Genom utbildningarna de erbjuder kan unga människor utveckla sin passion för sportfiske till framtida jobb inom branschen. Skolan har ett nära samarbete med sportfiskenäringen för att kvalitetssäkra och kalibrera utbildningarnas innehåll med näringens utveckling. Under 2017 har SportfiskeAkademin tillhandahållit två utbildningar med inriktning mot sportfiskenäringen; ett gymnasieprogram med tre klasser och en YH-utbildning med två klasser. Sedan starten 1997 har drygt 1000 studenter, med inriktning mot sportfiskenäringen, tagit examen på skolan som satsar stort på marknadsföring för att nå ut till sportfiskeintresserade. Den största marknadsföringskanalen är eleverna själva som på olika sätt gör avtryck i sportfiske-sverige och utomlands. Skolan jobbar även med egna sociala medier och syns ofta i sportfiskemedia. Stiftelsen för Östersjölaxen har tillsammans med Sveaskog och Östersjölaxälvar i samverkan tagit fram ett informationsmaterial till älvarnas förvaltningsorganisationer. Detta har gjorts med hjälp av en illustratör som på ett enkelt sätt beskriver situationen med de senaste årens höga dödlighet och andel svampangripen fisk i många Östersjöälvar och åar. Stiftelsen har även, tillsammans med Patagonia samt Film i Västerbotten, stöttat ett filmprojekt vars syfte är att visa på problematiken kring vattenkraften för lax och öring i Åbyälven samt andra utbyggda vattendrag. Svensk Sportfiskehandel (dåvarande Spofa Spöfiske) startade Sportfiskemässan 2003. Den var tidigare en del av Vildmarksmässan, men man upplevde att sportfisket inte fick den uppmärksamhet som det förtjänade där. Svensk Sportfiskehandel, Sportfiskarna och Sollentuna Expocenter (numera Kistamässan) startade därför en egen mässa för att lyfta sportfisket till nya höjder. Utvecklingen har varit gynnsam och såväl besökarantal som antal utställare har ökat stadigt från år till år. Vid 2017 års mässa på Elmia i Jönköping, uppgick besökarantalet till 14 821. Mässan är ambulerande och går vartannat år i Stockholm på Stockholmsmässan och vartannat år i Jönköping på Elmia. Målsättningen är att mässan dels ska locka nya nyfikna människor till sportfiskets värld, dels att utgöra ett Mecka för de redan invigda Sportfiskarna. Här skall finnas allt och lite till! Sveriges enskilda fiskevatten är mycket värdefulla. Utvecklingspotentialen är stor både för fiskerättens ägare och för landsbygdens näringar om resursen förvaltas och brukas ansvarsfullt, uthålligt, kunnigt och målinriktat. Sveriges fiskevattenägareförbund, Fiskevattenägarna producerar därför kontinuerligt studieböcker, vägledningsmaterial och inspirationsskrifter som syftar till att understödja medlemmarnas viktiga förvaltningsoch utvecklingsarbete. Under 2017 har Fiskevattenägarna bland annat tagit fram en pedagogisk och lättillgänglig informations- och inspirationsskrift om vattenförvaltningen och fiskevårdsområdet. Skriften förklarar den svenska vattenförvaltningen och olika myndigheters och organisationers roll i arbetet med att uppnå en god vattenmiljöstatus i landets sjöar och vattendrag. Förhoppningen är att skriften ska inspirera till ökad samverkan mellan Vattenråden och fiskevårdsområdena. 13

Sveriges Funktionshindrades Frilufts- och Fiskeförening har under 2017 sökt EU-medel hos Leader Stockholmsbyggd för att kunna köpa in även en mindre båt (Fred22) till verksamheten. Med en sådan kan de jobba mer miljösmart samt öka antalet fisketurer och sportfiskeläger. Den nya båten ska vara utrustad med en frontmonterad elmotor och kommer att förbruka mindre bränsle vid turer med små sällskap. Förutom att det minskar slitaget på bensinmotorn och därmed även servicekostnaderna innebär det även mindre miljöpåverkan. Båten kommer också göra det möjligt att erbjuda fler sommarjobb och gärna då funktionshindrade som kan agera förebilder för besökare. Sveriges Organiserade Fiskeguider har under 2017 arbetat fram etiska regler för våra medlemsguider som bl.a. tar upp hur många fiskar av olika arter som kan anses vara ok att ta med sig hem samt riktlinjer för vett och etikett. Det pågår även en diskussion kring att ha ännu striktare etiska regler för max och min mått än de som är utfärdade av myndigheterna. SOF har även genomfört Utbildningen för Fisketillsynsmän för medlemsguiderna i syfte att kompetensutveckla våra medlemmar. Besökarantalet på SwedenFishing.com ökade under 2017 med 25 % jämfört med föregående år. Drygt 150 000 unika besökare besökte webbplatsen, vilket genererade ca 900 000 sidvisningar. Sammantaget laddades ca 12 000 PDF-presentationer ner, vilket enligt konsulter från Google kan omsättas till ca 600 köp fördelat på webbplatsens 51 fisketurismföretag. SwedenFishing.com har under året fört diskussioner med Jordbruksverket och Tillväxtverket om projektstöd för att ytterligare stärka marknadsföringen, haft fortlöpande kontakter med researrangörer som har fiskeupplevelser i sitt utbud samt erbjudit medlemsföretagen marknadsanpassad rådgivning kring hur man kan presentera och prissätta bokningsbara produkter. Uppsala Universitet har under 2017 bl.a. undersökt fritidsfisket efter havsöring runt Gotlands kuster. Närmare 500 enkätsvar har analyserats där fritidsfiskare är kategoriserade baserat på redskap (nätfiske och olika typer av sportfiske) och geografisk närhet till resursen (från lokalbefolkning till svenska och utländska fisketurister). Forskningsresultaten analyseras för olika kategorier av fritidsfiskare med avseende på ansträngning, fångster, catch-and-release, ekonomiska utgifter, betalningsvilja under framtida scenarion samt perspektiv på och acceptans av en rad olika tentativa förändringar av regelverk och förvaltning. Resultaten avrapporteras under 2018. Östersjölaxälvar i Samverkan har med hjälp av information från medlemsälvarnas förvaltningsorganisationer, berörda kommuner samt länsstyrelser sammanställt fiskeåret 2017 i Östersjöälvarna med vilda laxbestånd. Sammanställningen, som återfinns på föreningens hemsida, är en viktig kompetensutvecklingsåtgärd i arbetet mot en mer beståndsspecifik förvaltning. Här framgår fångster, uttag, fisketryck, uppvandring, elfisken och sjukdomsläget i respektive älv är baserat på den informationen som har funnits att tillgå. 14

2 Bakgrund Myndigheternas uppdrag på fiskets område Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området och jobbar enligt visionen Enklare tillsammans för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Jordbruksverket har i uppdrag att främja utvecklingen av svenskt fritidsfiske och fisketurism på grund av intressets rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden och att fisketurismen bedöms ha stor potential för småföretagande och landsbygdsutveckling i Sverige. Jordbruksverket sorterar under Näringsdepartementet och har det nationella ansvaret för EU:s strukturfonder; Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet. Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att vara förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Myndigheten ska bland annat säkerställa att våra vattenmiljöer producerar ekosystemtjänster till fritidsfisket och fisketurismen. I myndighetens uppdrag ingår även att implementera EU:s fiskeripolitik i svensk lagstiftning samt att komplettera och stärka skyddet av fiskbestånden. Havs- och vattenmyndigheten sorterar under Miljödepartementet men bereder fiskefrågor åt Näringsdepartementet. Myndigheten har nationellt ansvar för fördelning av havs- och vattenmiljöanslaget. Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länen. Deras viktigaste uppgift är att se till att de mål som riksdagen och regeringen slagit fast inom en rad olika politikområden uppnås samtidigt som hänsyn tas till länets förutsättningar. Länsstyrelserna har en nyckelroll i utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen. Dels genom att säkra fiskresursen och den biologiska mångfalden, men även genom att driva eller medverka till projekt som syftar till att främja intresset och näringen. Exempel på arbetsuppgifter som länsstyrelserna utför är fiskförvaltning, fiskeinformation, stödhandläggning, fiskevård, fisketillsyn och miljöövervakning. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar genom Institutionen för Akvatiska Resurser (SLU Aqua) för att undersöka de akvatiska ekosystemens tillstånd och utveckling och hur resursutnyttjandet påverkar dessa, samt att utveckla biologisk rådgivning för förvaltning. Arbetet sker till stor del integrerat med EU:s datainsamlingsdirektiv där SLU Aqua bland annat verkar för att koordinera och utveckla studier inom fritidsfisket. I institutionens uppdrag ingår även att för specifika arter förse internationella arbetsgrupper med fångstdata från svenskt fritidsfiske. Institutionen finns på åtta platser, med huvudorterna Lysekil, Drottningholm, Öregrund och Älvkarleby. Tillväxtverket har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt samt genomföra strukturfondsprogram. Tillväxtverkets verktyg är kunskap, nätverk och finansiering. Kunskap om företag och regioner. Nätverk för effektiv samverkan. Och finansiering som stärker näringslivet. Tillväxtverket utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap genom samverkan, kunskapsbildning och projektfinansiering. Tillväxtverket har ett samordnings- och statistikansvar för besöksnäringen, där fisketurism ingår. Referensgruppen för fritidsfiske och fisketurism Genom sina respektive uppdrag och arbetsuppgifter har myndigheterna ett delat ansvar för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. För att stimulera samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer har Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten tillsatt en referensgrupp för fritidsfiske och fisketurism. Gruppen består av ett 20-tal nationella organisationer med olika kopplingar till frågorna. Du hittar de flesta av dem i kapitlet med verksamhetsbeskrivningar längre fram i denna rapport. 15

Referensgruppen träffas en till tre gånger per år för att diskutera hur fritidsfisket och fisketurismen kan och bör utvecklas. Genom gruppen har medlemmarna utökat sina nätverk och kontaktytor, vilket gör det lättare och mer naturligt att samarbeta kring frågor av gemensamt intresse. Gruppen är även ett viktigt bollplank i myndigheternas löpande arbete med främjande och förvaltning av fritidsfiskeintresset, fisketurismnäringen och fiskresursen. Nationell strategi för fritidsfiske och fisketurism Referensgruppen identifierade tidigt behovet av vägledande dokument för främjandearbetet. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten tog därför, i nära samarbete med gruppens medlemsorganisationer, fram en nationell strategi för fritidsfiske och fisketurism. Strategin heter Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 och lanserades under Sportfiskemässan i Jönköping 2013. Den innehåller en vision och 14 centrala mål och är ett stöd såväl i arbetet med främjande av fritidsfiskets och fisketurismens utveckling som med bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Strategin tar avstamp i principen om ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet, vilket innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att kommande generationers behov äventyras. Det förutsätter bland annat att utvecklingen sker inom ramen för Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s ramdirektiv för vatten. Strategin har även en tydlig koppling till EU:s tillväxtstrategi, EU 2020. Särskilt då en växande fisketurism kan generera både ökad sysselsättning och tillväxt. Inte minst på den svenska landsbygden. Strategin finns att ladda ner från Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens hemsidor. Vision 2020 År 2020 har vi ett fritidsfiske av minst samma omfattning som idag med mycket god tillgänglighet i såväl stadsnära miljöer som på landsbygden. Fisketurismen har minst fördubblats och är en viktig del av svensk besöksnäring som skapar arbetstillfällen och betydande samhällsekonomiska värden. Hav, sjöar och vattendrag producerar ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och fisketurismens behov. Fritidsfisket och fisketurismen bedrivs långsiktigt hållbart med hänsyn till miljön och ekosystemen. Foto: Charlie Billengren 16

Årsrapportserien för fritidsfiske och fisketurism, 2014-2020 Årsrapporterna består av verksamhetsbeskrivningar och en sammanfattande analys av dessa. Analysen återfinns i år under rubriken Kompetensutveckling, produktutveckling och marknadsföring 2017. I verksamhetsbeskrivningarna berättar de medverkande organisationerna om sin organisation och om verksamheten under det gångna året. De redovisar även goda exempel på genomförda projekt eller aktiviteter som har bidragit till uppfyllnad av strategins mål. I den sammanfattande analysen utvärderas de medverkande organisationernas verksamhet utifrån ett främjandeperspektiv. Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg delar ut förra årets rapport på Sportfiskemässan i Jönköping. Foto: Daniel Melin. 17

Strategiska mål 2020 Utövande 1. Allmänhetens intresse för fritidsfiske har ökat och det bedrivs en omfattande barn- och ungdomsverksamhet i syfte att utveckla detta intresse Tillgänglighet 2. Tillgängligheten för fritidsfiske och fisketurism har förbättrats genom såväl offentliga som privata initiativ. 3. Fisketuristiskt företagande jämställs med andra likvärdiga areella näringar när det gäller tillgänglighet till fiskresursen och möjlighet att bedriva verksamhet. Kunskap 4. Kunskapen är stor om fritidsfiskets och fisketurismens samhällsnytta och betydelse för stadsbefolkningen och för möjligheterna att bo, leva och verka på landsbygden. 5. Kunskapsförsörjning om fritidsfiske och fisketurism utvecklas och samordnas av ansvariga myndigheter i syfte att förse berörda intressenter med kunskapsunderlag Fiskförvaltning och fiskevård 6. Den nationella fiskförvaltningen och fiskevården bedrivs utifrån en ekosystembaserad långsiktig plan och syftar till att optimera fiskresursens samhällsekonomiska värde inom ramen för ett långsiktigt hållbart nyttjande. 7. Vid prioritering och finansiering av åtgärder inom fiskförvaltning och fiskevård tas stor hänsyn till fritidsfiskets och fisketurismens behov. 8. Myndigheterna är pådrivande, stödjande och samlande i fiskförvaltningen och fiskevården på såväl allmänt som enskilt vatten. Arbetet bedrivs efter långsiktiga planer och i samverkan med berörda intressen Fiskeripolitik och fiskelagstiftning 9. EU:s gemensamma fiskeripolitik bidrar till att stärka fritidsfiskets och fisketurismens ställning som nyttjare av fiskresurserna och till utvecklingen av intresset och näringen. 10. Den nationella fiskelagstiftningen ger myndigheterna möjlighet att förvalta fiskbestånden och reglera fisket utifrån fiskevårdande- och samhällsekonomiska hänsyn. Kompetens- och produktutveckling 11. Det finns utbildningar inom fiskförvaltning och fisketurism som är anpassade till de krav och förväntningar som ställs från myndigheterna och marknaden. Marknadsföring 12. Marknadsföringen av Sverige som fiskedestination samordnas av berörda myndigheter och bedrivs i nära samverkan med fisketurismnäringen. Myndigheternas uppdrag 13. Centrala och regionala myndigheters uppdrag har preciserats i syfte att förstärka arbetet med främjandet av fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Finansiering 14. Det finns en långsiktigt säkrad finansiering för fiskförvaltningen, fiskevården och för att främja fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. 18

3 Medverkande organisationer SKIFO Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation SVENSK HANDEL 19

4 Verksamhetsrapporter I detta kapitel berättar olika organisationer verksamma på fritidsfiskets och fisketurismens område om sin organisation och verksamhet under 2017. Många av dem berättar också om goda exempel på genomförda projekt eller aktiviteter som har bidragit till uppfyllande av den nationella fritidsfiskestrategins mål. Foto: Daniel Melin 20

Om Ekoturismföreningen Ekoturism bidrar till levande och rika fiskevatten Ekoturismföreningen är Sveriges största och ledande företrädare för naturbaserad turism. Sedan 2002 driver och ansvarar föreningen för kvalitetsmärkningen Nature s Best Sweden med syftet att lyfta fram och utveckla hållbar naturturism. En turism som gynnar den lokala ekonomin, minskar resenärens miljöpåverkan, bidrar till naturskydd, stimulerar kunskaper om resmålet, och präglas av hög guidekvalitet och ett gott värdskap. Något som internationellt brukar kallas för ekoturism. Föreningen arbetar för att öka andelen fiskegäster som väljer lokalt boende, njuter av traktens måltider och kanske unnar sig en guidad fiskeupplevelse. Mer pengar till den lokala ekonomin ger en gemensam resurs - rika fiskevatten - ett större mervärde för både fiskevattenägare och övrig lokalbefolkning. Levande och rika fiskevatten uppskattas också av besökande sportfiskare. Ett brett utbud av guidade upplevelser tillgängliggör dessutom fisket för en växande grupp av mindre erfarna besökare från både Sverige och utlandet. Ekoturismföreningen arbetar långsiktigt med att öka utbudet av hållbart sportfiske med hjälp av kvalitetsmärkningen Nature s Best Sweden, men även genom att verka för bättre villkor som exempelvis lägre moms på guidat sportfiske. Under de senaste åren har vi även medverkat i arbetet för att skapa fria vandringsvägar i strömmande vatten. Här finns möjligheter att kombinera nya jobb, högre exportintäkter och lokal ekonomisk utveckling med bättre fiskevatten med större biologisk mångfald. Svenska Ekoturismföreningen, Box 2020, 593 02 VÄSTERVIK, 0490-137 50 info@ekoturism.org, www.ekoturism.org 21

Verksamhetsåret 2016 Vi utvecklar och företräder vår naturturism I Ekoturismföreningens branschregister - Naturturismföretagarna finns idag runt 400 organisations- och företagsmedlemmar. Närmare 50 av dessa uppger att de erbjuder upplevelser inom sportfiske och fisketurism och av dessa medverkar bortåt tio även i ekoturismmärkningen Nature s Best Sweden. Att finnas med i Nature s Best Sweden innebär att företagen uppfyller märkningens sex grundprinciper och ständigt förbättrar sitt utbud för både svenska och internationella gäster. Flera av märkningens företag, som exempelvis Mörrums Kronolaxfiske, är viktiga pionjärer och förebilder för övriga i branschen. Regeringens budget för 2018 inkluderade en efterlängtad sänkning av momsen på naturguidningar från tidigare 25 % till sex procent. Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2018 och förbättrar avsevärt villkoren för hundratals företag som erbjuder guidade fiskeupplevelser. I vissa fall innebär detta lägre pris för fiskande barnfamiljer och i andra fall stärkt internationell konkurrenskraft. Sammantaget en värdefull vitamininjektion för duktiga och etablerade fisketurismföretagare runt om i Sverige. Tillgången till rika och hållbara fiskevatten är en annan nyckelfråga. Under 2017 inleddes en strategisk pilotinsats tillsammans med Sveriges Fisketurismföretagare kring behov och förutsättningar för fler exklusiva fiskevatten. En åtgärd som kan bidra till nya jobb på landsbygden. Föreningen fortsätter även sitt långsiktiga opinionsarbete med målet att skapa fria vandringsvägar i våra reglerade vattendrag i nära samverkan med intresseorganisationer för sportfiske och naturskydd. Svenska Ekoturismföreningen, Box 2020, 593 02 VÄSTERVIK, 0490-137 50 info@ekoturism.se, www.ekoturism.org 22

Naturvård och fisketurism kan göra skillnad tillsammans Innan vattenkraften byggdes ut i Sverige var Nedre Dalälven ett viktigt område för vandrande fisk som lax, ål och öring. Laxen vandrade ändå upp till Avesta och längre på den tiden som forsen fortfarande brusade fritt. Idag täcks en stor del av Dalälvens nedre flöden av Färnebofjärden nationalpark. Det är en av våra större nationalparker i södra Sverige, som årligen besöks av runt 75 000 personer. Färnebofjärden kan bli laxens nationalpark här i Sverige. Planer och drömmar finns om laxens återkomst. Förra året avslutade länsstyrelsen i Gävleborg första delen i projekt LIV, som har undersökt förutsättningarna för att återskapa livskraftiga och självreproducerande populationer av lax och havsöring i den nedre delen Dalälven. En av landets största reglerade älvar. Det är en långsiktig och komplex satsning som kommer kräva en slant. Enbart de inledande studierna via projekt LIV har kostat tre miljoner kronor. Prislappen på en lång rad kommande investeringar, som omlöp runt kraftverk och restaurerade lekplatser, handlar om 50-100 miljoner kronor enligt preliminära uppskattningar. Då är det bra om dyra investeringar kan vägas upp av framtida intäktsmöjligheter i den andra vågskålen. Redan idag finns det en viktig fisketurism i nationalparken. Beräkningar från Mörrumsån i Blekinge visar dessutom att fisketurismen kan generera lokala turismintäkter i storleksordningen 50 miljoner kronor om året. Därför finns det starka skäl för en närmare samverkan mellan besöksnäring och naturvård i förvaltningen av Färnebofjärdens nationalpark. Placering och utformning av entréer, målpunkter och leder spelar stor roll för traktens natur- och ekoturism. Men än så länge lyser både en nära samverkan och en klok plan för turismens utveckling i och runt svenska nationalparker med sin frånvaro. Det vill Ekoturismföreningen ändra på. Svenska Ekoturismföreningen, Box 2020, 593 02 VÄSTERVIK, 0490-137 50 info@ekoturism.se, www.ekoturism.org 23

Laxfiske i älv. Foto: Daniel Melin. Om Fiskemedia Fiskemedia har en viktig roll i utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen genom att informera om nya produkter, fiskeplatser och fisketekniker. Detta bidrar till intresset för för fritidsfiske hos allmänheten, inte minst hos unga. Fiskemedia bidrar också till att informera och engagera i frågor som rör fiskeribiolog, beståndsutveckling, fiskförvaltning och fiskeripolitik. Från slutet av 90-talet och framåt har media överlag genomgått dramatiska förändringar då mycket av informationen idag är webbaserad. Fiskemedia är inget undantag. Det är på många sätt en intressant utveckling som bidrar till ökad diversitet i branschen. Exempel på kanaler för fiskemedia Tryckta tidningar Nättidningar och nyhetsbrev TV-program Radio Podcast och bloggar Filmer och forum på nätet Hemsidor Sociala medier På webben och via sociala medier skapas nya plattformar för kunskapsspridning och dialog. Möjligheten att som fiskeintresserad hålla sig uppdaterad har sannolikt aldrig varit större än idag. Utvecklingen har medfört att utbudet och upplagorna av tryckta sportfisketidningar har minskat, men tryckta tidningar fortfarande säljs i relativt stor upplaga i Sverige. Även de etablerade Tv-kanalerna har fått konkurrens genom den nya tekniken. På Youtube samsas välproducerade fiskefilmer från kommersiella aktörer med hemmaklipp filmade av fritidsfiskare över hela Sverige. En enkel sökning på ordet fiske gav under februari 2017 inte mindre än 210 000 träffar! På kommande sidor berättar Fiskejournalen och FishEco om verksamheten under 2017. 24

Om Fiskejournalen Tidningar mot strömmen Fiskejournalen startade 1974 med målet att informera, inspirera och underhålla den breda sportfiskepubliken. Här får läsaren allt från olika metoder och arter i alla typer av vatten, till nyheter, fiskeskrönor och miljöengagemang. Ända sedan det första numret av Fiskejournalen såg dagens ljus har tidningen behållit sin särställning som Sveriges största fristående sportfisketidning. Antalet läsare ligger på 90 000 per nummer och tidningen ges ut nio gånger per år. Fiskejournalen ger även ut Sveriges största flugfiskemagasin Allt om Flugfiske, som helt inriktar sig på målgruppen flugfiskare. Tidningen når 40 000 läsare per utgåva, sex gånger per år. Båda tidningarna finns även digitalt och kan läsas i mobilen eller på läsplatta. Medan många papperstidningar och magasin har haft det tufft de senaste åren går både Fiskejournalen och Allt om Flugfiske mot strömmen - antalet läsare ökade 2017 med över 15 %. En av förklaringarna verkar vara tidningarnas digitala satsningar och starka närvaro i sociala medier, där läsarna kan engagera sig på olika vis. Givetvis i kombination med fysisk närvaro och aktiviteter runt om i landet. Tidningsredaktionen i Stenkullen utanför Göteborg består av sex personer, som arbetar med ett 30-tal fasta frilansare och en stab på ägarförlaget Svenska Media som sköter back office, distribution, marknadsföring mm. Fiskejournalen, 0302-244 42, redaktion@fiskejournalen.se, www.fiskejournalen.se Box 3067, 443 03 STENKULLEN 25

Verksamhetsåret 2017 Mässaktiviteter Fiskejournalen driver sedan många år verksamheten på Sportfiskemässans stora scen under tre dagar. Det gjorde vi även 2017. Här kan alla inom branschen få möjlighet att presentera sin verksamhet, en intressant metod, en spännande fiskeresa osv. Det förekommer även välgörenhetsauktioner, paneldebatter mm. Fiskejournalens personal coachar föreläsarna och hjälper till att marknadsföra programpunkterna innan. Fiskejournalen driver även i samarbete med Sportfiskarna och Svenska Mässan Sportfiskedagen under Båtmässan i Göteborg. Även här handlar det om att står för ett scenprogram som attraherar den sportfiskeintresserade målgruppen. Två specialmagasin 2017 2016 lanserade Fiskejournalen Magasinet GÄDDA, en specialtidning som syftar till att stimulera och utveckla gäddfisket i Sverige. Satsningen blev så lyckad att Magasinet GÄDDA gavs ut även 2017, samt att även ytterligare ett specialmagasin sjösattes under året Magasinet ABBORRE. Båda kommer fortsättningsvis att ges ut årligen och planer finns på ytterligare nischade magasin. Ökning på webben Fiskejournalen.se har funnits i över 20 år på webben och är idag en av Nordens största leverantörer av fiskenyheter. Under 2017 har toppnoteringar avlöst varandra och under augusti månad besöktes fiskejournalen.se av 140 000 unika webbläsare. Den långvariga satsningen på sociala medier har gjort att Fiskejournalen tillsammans med Allt om Flugfiske idag har 30 000 följare på Facebook och 25 000 på Instagram. Via de digitala kanalerna syns en extra stor ökning bland yngre och kvinnor. Varje vecka produceras ett nyhetsbrev med de senaste fiskenyheterna, brevet går ut till 45 000 e-postadresser. Fiskejournalens webbredaktion består av två sportfiskejournalister som varje dag skriver artiklar, prylnyheter, miljö- och andra dagsfärska fiskenyheter för dig som gillar sportfiske. Fiskejournalen, 0302-244 42, redaktion@fiskejournalen.se, www.fiskejournalen.se Box 3067, 443 03 STENKULLEN

Om Fjällorna Fjällorna är en rikstäckande fiskeklubb för kvinnor som bildades 2003. Klubben arbetar för att få fler kvinnor att börja fiska samt ge dem möjlighet till utveckling som sportfiskare oavsett tidigare erfarenhet. Fjällorna fungerar även som ett nätverk där fiskeintresserade kvinnor kan finna nya fiskekompisar. Vår verksamhet innehåller bland annat: Fiskeresor Kurser Föreläsningar Träffar Seminarier Vi vill visa att sportfiske inte bara är en trevlig fritidsaktivitet utan att det även ger fysisk och psykisk rekreation samt att man genom att vistas ute i naturen får en bättre miljöförståelse. Det har även visat sig att när vi får ut fler kvinnor till våra vatten så tar de ofta med sig sina barn ut på fiske vilket genererar till aktiva och miljömedvetna barn. Fjällorna, 070-292 25 83, info@fjallorna.se, Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 27

Verksamhetsåret 2017 Vi har under 2017 deltagit vid Sportfiskemässan som arrangerades i Jönköping samt. Under 2017 startade vi upp ett par nya lokalavdelningar. Under året har vi haft 12 lokalavdelningar som har arrangerat aktiviteter för Fjällornas medlemmar. Fjällorna har även medverkat i media flertal gånger under året, dels i dagstidningar och radio. När vi medverkar i media får vi möjlighet att informera om fisket betydelse både som rekreation och som trevlig fritidssysselsättning för familj. Fiske genererar många arbetstillfällen viket behövs allra helst i Norrlands glesbygd. Fjällorna arrangerar Tjejfiskets dag på flera olika orter i Sverige, det är en aktivitet som syftar till att få ut fler kvinnor till våra fiskevatten. Flera klubbar och Studieförbund är med och arrangerar aktiviteten. Vi arrangerade även Tjejmetet i Stockholm där över 100 barn och kvinnor deltar. Fjällorna, 070-292 25 83, info@fjallorna.se, Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 28

Fiske för asylsökande Hösten 2017 arrangerade Fjällorna fem fiskeaktiviteter för asylsökande i Gävleborgs län. Syftet var att minska tristessen för de asylsökande och att få ut dem i naturen som inte bara har en läkande kraft utan även kan dämpa ångest och stress. Fiske är inte bara avslappnande utan också en möjlighet att skaffa mat på ett klimatsmart sätt. Fiske är även något som hela familjen kan göra tillsammans. Kunskap om fiskregler är en mycket viktigt punkt att ge våra asylsökande och nyanlända. Dels för att slippa göra fel men mycket viktigt även för integrationen. När man stöter på fiskare utan fiskekort eller med otillåtna fiskesätt, är det viktigt att ge kunskap om vilka fiskeregler som gäller. Det är oftast på grund av okunskap som fiskare saknar fiskekort eller använder otillåtna fiskemetoder. Fiske är mycket avkopplande och ger fiskare anledning att komma ut i naturen som i sig är bra för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Genom fisket får man också fiskekompisar vilket i sin tur genererar integration och språk. Fjällorna, 070-292 25 83, info@fjallorna.se, Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 29

Tjejmetet i Stockholm Tjejmetet är en metetävling för kvinnor som arrangeras på flera orter i Sverige. I Stockholm är det Fjällorna som ansvarar för aktiviteten. Fjällorna har valt att i klasserna barn 0-6 år samt barn 7-12 får även pojkar delta. Alla barn som deltar får pris, bland annat får de ett häfte som heter Följ med på fiske eller Fiskehandboken samt DVD Fiska, fiska, fiska som Sportfiskarna ger ut. Både filmen och häftena informerar om hur man fiskar. Ett bra hjälpmedel för barn som kanske inte har någon fiskeintresserad vuxen i sin närhet. Tjejmetet har blivit en tradition för många och något som barn och vuxna ser fram mot. Det är en aktivitet där många som inte kommer ut och fiskar i vanliga fall får en möjlighet till en härlig fiskedag. Under 2017 var det ca 100 personer som deltog i själva metetävlingen, men många fler fanns på plats för att titta på och vara med på picknicen och prisutdelningen. Fjällorna, 070-292 25 83, info@fjallorna.se, Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 30

Lokalavdelningar Lokalavdelningar är en förutsättning för att vi ska kunna arrangera aktiviteter runt om i Sverige. Därför är alla våra lokalansvariga mycket viktiga i vårt arbete att få ut fler kvinnor till våra vatten samt lära ut olika fiskesätt samt hur man tillverkar olika fiskeprylar. För de flesta av våra medlemmar är det viktigt att komma ut och fiska hemmavid. Fisket i närområdet ger kvinnorna möjlighet att komma ut i naturen oftare än om man måste resa iväg till sitt fiske. Med fiske i närområdet blir det även lättare för våra medlemmar att ta med sig sina barn ut på fisket vilket ger barnen en tidig uppfattning om naturen vilket i sig ger större möjlighet till förståelse för naturens värde. En av våra nya lokalavdelningar ligger i Värmland, närmare bestämt i Karlstad. Våra lokalansvariga i Värmland är Anneli Romany och Ulrika Billström. Under året har de haft flera aktiviteter såsom flugbindning, flugfiskekurser, fiskedagar med inriktning på fiskar såsom harr, öring, regnbåge och havsöring. Fjällorna, 070-292 25 83, info@fjallorna.se, Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY 31

Om SportfiskeAkademin SportfiskeAkademin grundades 1997 och har sedan dess haft en ledande ställning vad gäller sportfiskeutbildningar i landet, troligen i hela Europa. Genom att gå våra utbildningar, inom Gymnasie och YH-högskolan, kan unga människor utveckla sin passion för sportfiske till framtida jobb inom branschen. Skolan bygger på nära samarbete med sportfiskenäringen för att kontinuerligt kvalitetssäkra och kalibrera utbildningarnas innehåll med näringens utveckling. SportfiskeAkademin har under året bestått av två utbildningar med inriktning mot sportfiskenäringen; ett gymnasieprogram med tre klasser och en YH-utbildning med två klasser. Sedan starten 1997 har drygt 1000 studenter, med inriktning mot sportfiskenäringen, tagit examen på skolan. Många av dessa elever har sedan fått anställning inom näringen i Sverige och Norden, men även på många andra platser såsom exempelvis Australien, Alaska, Kolahalvön, Trinidad, Tobago och Argentina. Skolan samverkar för närvarande med flera hundra företag. En del av samverkan handlar om att eleverna utför praktik på företagen under sin utbildningstid. Under senaste åren har skolans elever gjort praktik på arbetsplatser i bland annat följande länder: Sverige, Norge, Kanada, Island, Holland och Danmark. När eleverna är på praktik så är det i första hand på fisketurismanläggningar och i sportfiskebutiker men några väljer även att praktisera på t.ex. företag inom biotopvård, media, universitet och länsstyrelser. Vi utbildar framtidens sportfiskeproffs! ForshagaAkademin, Per Johansson, 054-53 01 02, per.johansson@forshagaakademin.se, Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA 32

Verksamhetsåret 2017 Sportfiskeutbildningarna på ForshagaAkademin är fortsatt mycket populära att studera på. Vid terminsstart hösten 2017 var det cirka 110 sportfiskeelever på skolan. Skolan märker också ett fortsatt stort intresse bland unga sportfiskare för att börja på sportfiskegymnasiet i framtiden. Detta intresse märks inte minst vid skolans öppna hus och på fiske- och utbildningsmässor. Under året har drygt 30 elever tagit examen från sportfiskeutbildningarna på ForshagaAkademin. Dessa elever verkar sedan som ambassadörer för ett ekologiskt och hållbart fiske, dels genom att flertalet blir yrkesverksamma inom fisketurismnäringen. Mycket positivt är att arbetsmarknaden fortsätter att vara god och eleverna har bra möjligheter att få jobb i branschen efter avslutad utbildning. Skolan satsar mycket på marknadsföring för att nå ut till sportfiskeintresserade. Den största marknadsföringskanalen är eleverna själva som gör avtryck i sportfiske-sverige på många olika sätt t ex genom sitt privata sportfiske, bloggar, youtubekanaler, men kanske främst som yrkesverksamma inom sportfiskenäringen. Skolan jobbar med egna sociala medier men fortsätter även att synas i sportfiskemedia på olika sätt. En annan viktig marknadsförings- kanal är de sportfiskeläger som skolan genomför i samarbete med ABU och Sportfiskarna. SportfiskeAkademin var även under 2017 medarrangörer till Sportfiskemässan. Här har eleverna, bland mycket annat, ansvarat för en barnfiskeskola för åldrarna 7-12 år samt mässans metetorg. Mässan är en viktig mötesplats för att knyta kontakter, både med branschen och med potentiella framtida gymnasieelever och yrkeshögskolestudenter. På det lokala planet fortsätter SportfiskeAkademin att genomföra flera fiskevårdsprojekt i samverkan med närliggande fiskevårdsområden. Fiskevård ingår i kurser för både gymnasieelever och yrkeshögskolestudenter. Bland annat har skolan fått jobba med biotopvård i rinnande vatten och då iordningställt vattensystem för att gynna öring och flodpärlmussla. Skolan jobbar också ihop med fiskevårdsområden kring anläggning av risvasar i olika sjöar. Fiskeguidningar är fortsatt ett självklart inslag på skolans sportfiskeutbildningar. Här har eleverna jobbat gentemot flera olika grupper exempelvis skolklasser, utbytesstudenter från Karlstad universitet och asylsökande. ForshagaAkademin, Per Johansson, 054-53 01 02, per.johansson@forshagaakademin.se, Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA 33

YH fiske- och jaktguide Utbildningen för dig som vill förverkliga drömmen om att jobba inom den naturbaserade upplevelsenäringen Aktiv fritid och upplevelseturism växer stadigt både i Sverige och övriga världen. ForshagaAkademins yrkeshögskoleutbildning Fiske- och Jaktguide täcker ett dokumenterat behov i branscherna av professionellt utbildade guider samt fiske- och jaktarrangörer med kunskaper i företagsekonomi, paketering av arrangemang. ForshagaAkademin har ett nära samarbete med många företag och organisationer inom sportfiskeoch jaktområdet för att tillgodose att studenterna får en starkt verklighetsanknuten utbildning och chansen till goda kontakter med folk i branscherna. Inom sportfiske har skolan varit verksam och ledande på yrkeshögskolenivå de senaste femton åren. YH Fiske- och jaktguide är Sveriges enda eftergymnasiala utbildning med inriktning mot sportfiskeguidning, jaktguidning och företagande. Alla studenter läser en gemensam kursplan tillsammans med inslag av både fiske- och jakt. Utöver den gemensamma kursplanen väljer studenten sedan en fördjupning som riktar sig mot yrkesutgång fiske eller jakt. Utbildningen är tvåårig och omfattar 400 yrkeshögskolepoäng. Utbildningen är uppdelad i två delar; Yh-kurser och LIA/praktik (Lärande i arbete). Efter genomförd utbildning erhålles Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen. När studenterna är klara med sin utbildning ska de kunna uppfylla följande kunskapsmål: Entreprenörskap att kunna identifiera och tillvarata näringens möjligheter och resurser Företagsekonomiskt kunnande att ha insikt i vad som krävs för att skapa ett lönsamt företag Turismkunskap Ha kunskap om faktorer som styr turismströmningar och paketeringar av arrangemang Fackspråk Att kommunicera i tal och skrift med såväl gäster, myndigheter och branschföreträdare Fiske och jaktkunnande Ha mycket gedigna kunskaper inom yrkesområdet Fisk- och viltbiologi En vetenskaplig kunskapsbas krävs för ett yrkesmässigt nyttjande av naturen Säkerhet och ansvar Ha kunskap om arrangörens ansvar och akut omhändertagande ForshagaAkademin, Per Johansson, 054-53 01 02, per.johansson@forshagaakademin.se, Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA 34

Om Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Vi sorterar under Miljödepartementet men bereder också fiskefrågor åt Näringsdepartementet. I uppdraget ingår att samla in information om miljön, fiskbestånden och fisket och vara ansvarig statistikmyndighet på fiskets område. Vi ska också genomföra Eus gemensamma fiskeripolitik samt svara för nationell förvaltning av fiskbestånden genom bland annat beslut om bestämmelser för fiske och genom information. Vi beslutar till exempel om föreskrifter för fiske i havet samt de fem stora sjöarna och i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. Det är vårt ansvar att verka för att uppnå generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Miljökvalitetsmålen definierar och sätter gränser för vad hållbart nyttjande innebär i praktiken. Vi har ett särskilt uppföljningsansvar för tre av målen; Ingen övergödning; Levande sjöar och vattendrag; och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Ett av vårt viktigaste verktyg i arbetet är anslaget till Havs- och vattenmiljön varifrån bland annat lämnas bidrag till projekt för bevarande och restaurering av vatten- och havsmiljön, bildande av fiskevårdsområden samt till ett hållbart fiske. När det gäller fiskefrågorna eftersträvar vi en förvaltning som utgår från ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. Målet är att fiskbestånden ska vara livskraftiga och förvaltas hållbart samt ge en maximal hållbar avkastning och har en storleks- och åldersstruktur som upprätthåller ekosystemfunktionerna. Vi har tillsammans med Jordbruksverket beslutat om en vision och centrala mål för utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen fram till år 2020. Den utgör ett av underlagen för arbetet på myndigheten och framtagandet av HaVs Verksamhetsstrategi för 2018 2021. Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, 010-698 62 40, hakan.carlstrand@havochvatten.se www.havochvatten.se, Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 35

Verksamhetsåret 2017 Vårt arbete med att bevara, restaurera och förvalta miljön och fiskbestånden är beroende av en god kunskapsförsörjning. För förvaltning av fiskbestånden har vi beställt ett stort antal biologiska underlag men också värdering av ekosystemtjänster, som fiske, inom marina skyddade områden. SLU Aqua har sedan flera år haft vårt uppdrag att utveckla förvaltningsmål för nationellt förvaltade fiskarter som är av särskilt stort värde för fritidsfiske och fisketurism samt förbättra datainsamling och kunskapsförsörjning om fritidsfiske. Detta arbete börjar nu ge konkreta resultat och har använts av länsstyrelserna och fiskeintressenterna för att ta fram en förvaltningsplan för Vättern. Ett motsvarande arbete har påbörjats för Mälaren och Hjälmaren. I vårt arbete eftersträvar vi öppenhet och samråd med intressenter. Årets Havs- och vattenforum samlade drygt 450 deltagare och behandlade allt från ålvandring i Viskan till internationell samverkan i havs-, vatten- och fiskförvaltning. Under året har vi också arrangerat och deltagit på ett stort antal seminarier och samråd med intressenter inom fiskförvaltningen både nationellt och regionalt. Anslaget till havs- och vattenmiljön var 787 miljoner kronor år 2017. Dessa medel har använts till bland annat länsstyrelsernas åtgärder, till åtgärdsprojekt för havs- och vattenmiljön samt fiskbestånden och kunskapsförsörjning. Under året har vi bl.a. infört nya bestämmelser för hummerfiske, bestämmelser för fiske i skyddade områden samt startat översyner av fiskebestämmelser på ostkusten och laxälvar i Norr- och Västerbotten. Remissförslag har bl.a. tagits fram för nya föreskrifter för fisketillsyn samt handlingsprogram för signalkräfta. Under 2017 har myndigheten producerat en rad rapporter om havs- och vattenmiljön och fiskbestånden. Här några exempel av särskilt stort intresse för havs-, vatten- och fiskförvaltningen. Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, 010-698 62 40, hakan.carlstrand@havochvatten.se www.havochvatten.se, Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 36

Fritidsfiskestatistik Senaste statistiken Cirka 1,4 miljoner fritidsfiskare i Sverige Den 26 januari 2018 publicerades statistik om fritidsfisket 2016. Den nya statistiken visar att intresset för fritidsfisket i Sverige är fortsatt stort och att detta medför ett stort samhällsekonomisk värde. Bakgrund Statistiken grundar sig på en enkätstudie som genomförs årligen sedan 2013. Undersökningen genomförs av SCB på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som är ansvarig myndighet för officiell statistik om fiske. På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns det mer detaljerad statistik över fritidsfisket i Sverige. Statistiken är officiell sedan 2013 och ligger till grund för nationellt och internationellt förvaltningsarbete. Under året har utvecklingsarbetet med enkäten fortskridit och i början av 2018 publicerades ny färsk statistik gällande 2016 års fritidsfiske. Samtidigt har även 2013-2015 års statistik genomgått samma utveckling varpå denna har justerats något. Senare i år, i juni, kommer nästa publicering ske, då med den allra senast tillgängliga statistiken som avser 2017 års fritidsfiske. Metod Metoden är densamma som tidigare år, dvs. insamlingen sker i tre etapper, där varje etapp innehåller frågor för den senaste fyramånadersperioden. Enkäten skickas ut till folkbokförda i Sverige i åldrarna 16-80 år. För varje etapp görs ett nytt stratifierat slumpmässigt urval tillsammans med ett urval bland de som tidigare svarat på enkäten. Undersökningen omfattar cirka 11 000 enkäter fördelade mellan de tre etapperna. Antal fritidsfiskare Att fritidsfiska är fortsatt populärt i Sverige, cirka 1,4 miljoner svenskar svarade att de någon gång under föregående år ägnat sig åt fiske. Det är fortsatt fler män än kvinnor som fiskar och den vanligaste åldersgruppen är 31-50 år. Figur 1 - Könsfördelning och åldersfördelning antal fiskare 2016 Kvinnor 29% Figur 2 - Åldersfördelning antal fiskare 2016 51-80 32% Antalet fiskedagar Män 71% 16-30 år 29% 31-50 år 39% Antalet fiskedagar uppgick till cirka 10,3 miljoner under 2016. Likt tidigare undersökningar är det vanligast att fiska i inlandet, i sjöar eller rinnande vatten. Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, 010-698 62 40, hakan.carlstrand@havochvatten.se www.havochvatten.se, Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 37

Antalet redskapsdagar En redskapsdag är en dag då den fiskande använt ett visst redskap och fiskemetod. Under en fiskedag kan flera redskap och fiskemetoder och redskap användas. Den fiskande kan t.ex. växla mellan olika handredskap och/eller olika passiva redskap. Det innebär att flera redskapsdagar kan ingå i en fiskedag. Bland de viktmässigt dominerande arterna i den fångst man behåller märks abborre och gädda för fisket i inlandet medan makrillen och sill/strömming är dominerande i havsfisket. Hummerfiske med tina. Foto: Maja Kristin Nylander. Handredskap är aktiva redskap som hålls i handen eller inom omedelbart räckhåll från den fiskande. Till handredskapen räknas t.ex. mete, spinnfiske, flugfiske och dörjfiske. Till de passiva redskapen räknas t.ex. nät, bur och ryssja som ställs ut och fångar fisk utan närvaro från den som ansvarar för redskapen. Antalet redskapsdagar för handredskap var 10,1 miljoner och för passiva redskap 1,1 miljoner. Fritidsfiskets fångster Den sammanlagda fångsten som behölls uppskattas till 10 330 ton varav 5 850 ton fångades i sjöar och vattendrag och 4 480 ton utmed kusterna och i havet. Sportfiske efter havsöring. Foto: Nicka Hellenberg. Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, 010-698 62 40, hakan.carlstrand@havochvatten.se www.havochvatten.se, Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg. 38

Om Jordbruksverket Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området och arbetar enligt visionen Enklare tillsammans för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Myndigheten har sedan 2011 i uppdrag att främja utvecklingen av svenskt fritidsfiske och fisketurism. Bakgrunden är att fritidsfiske har rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden samt att fisketurism bedöms ha stor potential för småföretagande och landsbygdsutveckling i Sverige. Mot bakgrund av uppdraget har Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten tillsatt en referensgrupp genom vilken berörda myndigheter och organisationer träffas och diskuterar frågor med koppling till fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Gruppen är en viktig kontaktyta i myndigheternas löpande arbete med främjande och förvaltning av fisket, fisketurismen och fiskbestånden. Våren 2013 presenterade Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten den nationella strategin Svenskt Fritidsfiske och Fisketurism 2020. Strategin är vägledande för myndigheternas arbete med främjande av fritidsfiske och fisketurism samt med bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Årsrapporterna syftar till att granska, analysera och synliggöra fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i förhållande till de mål som fastslagits i strategin. Detta är den fjärde i ordningen. Jordbruksverket, Daniel Melin, 036-15 59 14, daniel.melin@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se, Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING 39

Jordbruksverket på 2017 års Sportfiskemässa i Jönköping. Foto: Daniel Melin Verksamhetsåret 2017 2017 har varit ett händelserikt och spännande år för oss som arbetar med fritidsfiske- och fisketurismfrågor. Jordbruksverket har varit inblandade i flera sammanhang och aktivt arbetat mot flera av målen i den nationella fritidsfiske- och fisketurismstrategin. Några frågor som särskilt har varit uppe för diskussion under året rör besöksnäringsutredningen, vattenverksamhetsutredningen, förvaltning och nyttjande av den svenska laxresursen, sjukdomssituationen i östersjölaxälvarna, utveckling och förvaltning av system och informationsplattformar om fiskeregler, upplåtelse och fångstrapportering, nyttjandet av gäddresursen i Karlskrona skärgård, arbetet med havsplaneringen och östersjöstrategin, kunskapssituationen avseende fritidsfiskets och fisketurismens samhällsekonomiska värde och potential, arbetet med de nationella friluftslivsmålen, fisketurismbranschens nuvarande och framtida organisation och status, internationell samverkan och kunskapsutbyte om fiskförvaltning kopplat till fisketuristisk utveckling, behovet av förvaltningsplaner för Hjälmaren och Mälaren, Sportfiskarnas framtida utveckling och verksamhet samt Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag att ta fram en strategi för ekosystembaserad fiskförvaltning och att föreslå utformning av rapporteringsskyldighet och fördelning av den tillgängliga fiskresursen för andra fiskare än yrkesfiskare. Utöver årsrapporten för 2016 har Jordbruksverket publicerat en rapport om sportfiskets och fisketurismens intäktspotential, framgångsfaktorer och förvaltning av gemensamma naturresurser. Denna rapport följs upp av en nationell fisketurismkonferens i januari 2018 som anordnas i samverkan med Sveriges Fisketurismföretagare och Landsbygdsnätverket. Jordbruksverket har även publicerat två rapporter om fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i de nordiska länderna. Rapporten är ett resultat av tre workshops i Finland, Norge och Sverige som finansierats av Nordiska Ministerrådet. Jordbruksverket, Daniel Melin, 036-15 59 14, daniel.melin@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se, Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING 40

Rapport om värdet av sportfiske och fisketurism En viktig del av Jordbruksverkets främjandeuppdrag är att öka kunskapen om fritidsfiskets och fisketurismens samhällsekonomiska effekter, värde och potential för landsbygdsutveckling. Behovet av sådan kunskap har länge påtalats och är ett uttalat mål i den av Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten antagna strategin, Svenskt Fritidsfiske och Fisketurism 2020. Jordbruksverket har därför upphandlat en studie av Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) om sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling. Rapporten visar bland annat att besöksnäringens behov behöver vägas in i fiske- och vattenförvaltningen. Fler slutsatser från studien: Omsättningen från sportfiske och fisketurism varierar stort mellan olika områden Intäkterna ökar med utländska besökare och med omfattningen på verksamheten Intäkterna från fiskekort är blygsamma i förhållande till övriga intäktsposter Intressekonflikter mellan olika typer av resursutnyttjare försvårar utvecklingen För att utveckla fisketurismen på landsbygden behövs kunskap om turisters, inte minst utländska besökares, efterfrågan Fisketurismens omfattning behöver bli en del av nationell statistikinsamling Myndigheternas arbete med att i beslut om åtgärder samverka och väga in konsekvenser för olika sektorer och samhällsmål behöver utvecklas I rapporten kartläggs och presenteras också goda exempel på fisketuristisk verksamhet i olika delar av landet. Utifrån exemplen beskrivs identifierade framgångsfaktorer bakom lönsam fisketuristisk verksamhet samt vilket värde olika typer av sportfiske och fisketurism kan generera på landsbygden. Rapport 2017:18 Rapport 2017:18 Sportfiske och fisketurism för landsbygdens utveckling Om intäktspotential, framgångsfaktorer och förvaltning av gemensamma naturresurser Rapporten beskriver betydelsen av sportfiske och fisketurism för besöksnäringen baserat på några goda exempel. Exemplen illustrerar att fisketurism, och då framförallt den utländska, kan generera värdefulla intäkter till landsbygden. En viktig slutsats är att besöksnäringens behov behöver integreras i den ekosystembaserade fiskeförvaltningen. Rapporten beskriver även pågående forskning och kompletterande forskningsbehov samt hur samhällsekonomisk analys kan användas för att förstå efterfrågan/värdering av en fiskeresurs. Jordbruksverkets förhoppning är att rapporten ska bidra till ökad medvetandet om det ekonomiska värdet av våra vatten- och fiskeresurser samt att denna medvetenhet tar sig uttryck i förvaltningen och nyttjandet av våra akvatiska naturresurser. Rapporten hittar du här: http://webbutiken. jordbruksverket.se/sv/artiklar/ra1718.html 1 Jordbruksverket, Daniel Melin, 036-15 59 14, daniel.melin@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se, Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING 41

Rapport om fritidsfiske och fisketurism i Norden Fritidsfiske är väldigt populärt i de nordiska länderna, men även i andra delar av världen. Det bidrar till folkhälsa, landsbygdsutveckling och ökat engagemang för våra fiskbestånd och vattenmiljöer. Det stora intresset medför både möjligheter och utmaningar i form av landsbygdsutveckling genom fisketurism och miljö- och beståndspåverkan genom fiske. De nordiska länderna delar många möjligheter och utmaningar på fritidsfiskets och fisketurismens område. Inte minst när det gäller datainsamling, forskning, marknadsföring och destinationsutveckling. Nordic Recreational Fishing Workshop Series 2014 2016 fritidsfisket och fisketurismen. Projektet har bestått av tre workshops i Finland, Norge och Sverige med företrädare för bland annat myndigheter, forskning och fisketurismnäringen i de nordiska länderna. Projektet har finansierats av Nordiska Ministerrådet och resulterat i två rapporter med rekommendationer om vad som behövs för att främja en långsiktigt hållbar utveckling. Individual reports from the Helsinki, Arendal and Jönköping workshops 2014 2016 Rapport om alla tre workshops. Sammanfattande rapport med de viktigaste resultaten. Jordbruksverket avslutade under 2017 ett projekt som syftar till ökad samverkan mellan de nordiska länderna för datainsamling och utveckling av Jordbruksverket vill rikta ett stort tack till alla som bidragit till projektets planering och genomförande. Ett särskilt tack riktas till våra nordiska samarbetspartners i Norge, Finland, Åland, Island, Danmark och Grönland. Rapporterna hittar du här: http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr425.html Jordbruksverket, Daniel Melin, 036-15 59 14, daniel.melin@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se, Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING 42

Nationell konferens för hållbar fisketurism Den 31 januari 2018 anordnade Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare en nationell konferens om fisketurism. Konferensen gästades av ca 120 gäster med deltagande av bland andra Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht pratade om att fisketurismen har stor utvecklingspotential och kan bli en viktig del av svensk besöksnäring. Foto Ola Hedin. Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg välkomnar Kung Carl XVI Gustaf till konferensen. Foto: Ola Hedin. Syftet med konferensen var att föra samman nyckelaktörer som på olika sätt påverkar utvecklingen av en hållbar fisketurism i Sverige. En viktig målsättning var att nå samsyn kring branschens utmaningar och skapa initiativ till förbättrad samverkan och utveckling. Kung Carl XVI Gustaf pratade i sitt öppningstal om att fisketurismen har möjlighet att bidra till ökade exportintäkter och göra det enklare att bo, leva och verka på landsbygden. Han pekade också på vikten av att privata och offentliga aktörer samverkar för att fisketurismen ska generera största möjliga samhällsnytta med minsta möjliga miljöpåverkan. Gästerna fick sedan lyssna på en rad intressanta anföranden, bl.a. om vad som kännetecknar framgångsrika fisketuristiska destinationer, de fisketuristiska företagen och deras utmaningar samt forskningens syn på dessa utmaningar. Det pratades även om hur fiskförvaltningen i framtiden ska kunna möta fritidsfiskets och fisketurismens behov. Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg pratade bl.a. om vikten av att fiskresursen förvaltas på ett sätt som optimerar dess samhällsekonomiska värde inom ramen för ett långsiktigt hållbart nyttjande. Han pratade också om att det inte bara är förvaltningen och nyttjandet av själva fiskresursen utan även av våra vattenmiljöer som har betydelse för fisketurismens förutsättningar på sikt. Jordbruksverket kommer att sammanställa en konferensrapport under våren 2018. Jordbruksverket, Daniel Melin, 036-15 59 14, daniel.melin@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se, Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING

Foto: Freewater Pictures. Om Länsstyrelsen Sverige är indelat i 21 län. I varje län finns en länsstyrelse och en landshövding vilka är regeringens regionala företrädare. Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Det är många uppgifter som Länsstyrelsen har att samordna i samråd med nationella myndigheter, organisationer och företag. Allt från att vara valmyndighet till att svara för den regionala räddnings- och säkerhetstjänsten. Länsstyrelsen arbetar med frågor som rör bl.a. miljö, naturvård, näringsliv och landsbygdsutveckling, djurskydd, jämställdhet, integration, infrastruktur och bostäder. Vi är viktiga för genomförandet av de nationella miljömålen där flera har bäring på ett bättre fiske och en mera ändamålsenlig fiskeriförvaltning. Vi har ansvaret för regionala fiskefrågor vilket innefattar både yrkesfiske, vattenbruk, fritidsfiske och fiskevård. Viktiga samarbetspartner är fiskets organisationer, kommuner och andra statliga myndigheter som Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Utöver de uppgifter som Länsstyrelserna normalt ska lösa, kommer ett antal särskilda uppdrag och projekt varav några har en internationell dimension. Många länsstyrelser bedriver projektverksamhet för en bättre vattenmiljö och bättre fiskbestånd som underlag för ett hållbart fiske. Länsstyrelserna har en avgörande roll för att utveckla fiskevården, sportfisket och fisketurismen i landet. Kontaktinformation till respektive Länsstyrelse finner du på www.lansstyrelsen.se 44

Verksamhetsåret 2016 På landets 21 länsstyrelser arbetade totalt ca 60 årsarbetskrafter med fiskefrågor under 2016. Antalet sysselsatta inom detta verksamhetsområde uppvisar små skillnader mellan år. Det däremot stor variation mellan olika länsstyrelser och fiskefunktionernas totala volym varierar mellan mindre än 1 och över 10 årsarbetskrafter. Inom ramen för fiskevård- och fritidsfiske bedrivs verksamhet med inriktning på genomförandet av den nationella strategin för fritidsfiske och fisketurism. Det huvudsakliga arbetet sker inom ramen för måluppfyllnad avseende fiskförvaltning och fiskevård samt fiskeripolitik och fiskelagstiftning. Fiskevård och fiskeriförvaltning 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Länsstyrelsernas fördelning av statliga medel till fiskevård (blå staplar) och fisketillsyn (röda staplar) Sedan 1997 har det funnits ett statligt anslag till fiskevården. Från och med 2012 fördelas medlen inom ramen för 1:11 anslaget som även innefattar vattenförvaltningen, LOVA, kalkningsverksamheten, arbetet med hotade arter (ÅGP) samt havsmiljöplanering. Under 2017 var det totala beloppet som fördelades till länsstyrelserna drygt 318 miljoner vilket var en minskning med 82 miljoner i förhållande till 2016. Av dessa fördelades drygt 31,4 miljoner till fiskevårdsåtgärder varav 6,46 miljoner fisk till fisketillsyn. En bidragande förklaring är länsstyrelsernas omfattande arbete med att skapa fria vandringsvägar för fisk genom anläggande av fiskvägar men framförallt inlösning och utrivning av dammar. Län som storsatsat på fiskevård under året är bland annat Skåne, Blekinge, Örebro och Dalarna. Under 2017 satsade länsstyrelserna nästan 6,5 miljoner på fisketillsyn vilket var en ökning i förhållande till 2016. De största satsningarna gjordes i Västra Götaland- och Norrbottens län. Utöver länspotten fördelas även medel till särskilda åtgärder där olika fiskevårdsprojekt tilldelats medel under senare år. Sådana kan användas för större satsningar som löper under flera år och gör ett välkommet tillskott för länens fiskevårdsarbete. Kontaktinformation till respektive Länsstyrelse finner du på www.lansstyrelsen.se 45

Ny strategi för fisketurism i Jönköping I Jönköpings län finns goda förutsättningar för fritidsfiske och fisketurism tack vare många upplåtna vatten och möjligheten till fritt fiske i Vättern. Detta gör fisket till en viktig del av en hållbar landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen har därför tagit fram en strategi och en handlingsplan för hur fritidsfisket och fisketurismen i länet ska kunna utvecklas. I arbetet har företrädare för fiskevattenägare, turism, fiskeguider, sportfiske, kommuner med flera varit involverade, bland annat genom nätverksträffar. Framtagandet av strategin har varit en del av uppdrag och särskilt avsatta medel för länsstyrelsernas arbete med friluftsliv. Den sträcker sig, liksom Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens nationella strategi för fritidsfiske och fisketurism, till 2020 då den ska följas upp och revideras. Länsstyrelsen i Jönköpings strategi och handlingsplan för fritidsfiske och fisketurism. Fritidsfiske har sociala värden och främjar god hälsa och bidrar till en meningsfull fritid. Trots goda förutsättningar för fritidsfiske i Jönköpings län kan ändå tillgängligheten till information, fiskekort och fiskevatten vara ett hinder upplever många. En viktig åtgärd som utpekas är att utveckla arbetet i fiskevårdsområdena. Fiskevattenägarna är nödvändiga aktörer i arbetet med en långsiktigt hållbar och lokalt förankrad fritidsfiske och fisketurism. Att främja barn och ungdomars fiske är viktigt eftersom fiske bidrar till god hälsa, lärande, social utveckling och miljöengagemang. Vätterröding, en viktig resurs för fisketurismen i Jönköpings län. Foto: Anton Halldén. Fisketurism kan bidra till arbetstillfällen och intäkter för landsbygden och har potential att vara en viktig motor till en hållbar landsbygdsutveckling. Bland turister som besöker Jönköpings län är fisket en viktig reseanledning - ungefär 16 procent av utländska turister som besöker Småland fiskar. För att ytterligare tillgängliggöra fisket lyfts även behov av en förbättrad information om fiskemöjligheterna. En samordnad funktion för att uppdatera och tillhandahålla information om fritidsfiske och fisketurism i länet utpekas som en viktig del i det fortsatta arbetet. Kontaktinformation till respektive Länsstyrelse finner du på www.lansstyrelsen.se 46

Revidering av fiskereglerna längs ostkusten ReFisk Länsstyrelsen i Stockholm är projektledare för ReFisk som syftar till att ta fram underlag för en revidering av fiskereglerna längs ostkusten. Övriga parter i projektet är länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, SLU-Aqua Kustlaboratoriet, Stockholms Universitet, University of Groningen (Nederländerna) samt Havsoch vattenmyndigheten. Underlaget ska presenteras för Havs- och vattenmyndigheten i december 2018 för eventuellt beslut om förändrade föreskrifter under 2019. Projektet finansieras genom Havs- och vattenmyndighetens anslag för åtgärder i vatten. Regler som kan komma att ändras är fångstbegränsningar, ändrade minimimått, redskapsbegränsningar och införande av fler fredningsområden. Länsstyrelsen i Stockholm har arbetat med avsättande av fredningsområden sedan 2003 och för närvarande finns 27 områden i Stockholms skärgård med totalt fiskeförbud under perioden 1 april-15 juni. Områdena har tidigare inte utvärderats och detta har därför varit en stor del av 2017 års verksamhet. Utvärderingen har dels bestått av riktade undersökningar på gädda som är den viktigaste arten för fredningarna och dels av en analys av hela ekosystemet avseende provfiske med översiktsnät, bottenfauna, vegetation, plankton m.m. samt även en riktad studie för att analysera fiskens påverkan på bottenfaunan. Det senare är ett sätt att se om eventuellt ökade rovfiskbestånd även påverkat övriga miljön positivt. Undersökningarna med inriktning på gädda utfördes med handredskap enligt en standardiserad modell som tagits fram inom ramen för projektet. Totalt undersöktes 15 fredningsområden och 15 parade referensområden längs hela ostkusten. I dessa vikar fångades totalt 658 gäddor på 944 nedlagda spötimmar. Merparten av alla gäddor som fångades märktes (den gula pinnen som sticker ut från ryggfenan). Just denna återfångades dagen efter märkning. Det tog även genetiska prover på samtliga gäddor för att studera hur trogna lekvikarna gäddorna är (s.k. homingbeteende). Foto: Henrik C Andersson. Eftersom ansträngningen (antal spötimmar) räknades är det möjligt att jämföra de olika områdena med fångst per ansträngning (spötimme). Det visade att fångsten i fredningsområdena var ungefär 1 gädda respektive 2 kg per nedlagd spötimma i fredningsområdena. I referensområdena var fångsten ca 0,4 respektive 0,9 kg per och därmed mindre än hälften så stor. Resultatet från denna del av projektet visar att fredningsområden har effekt på kustlevande gäddor och att införa fler fredningsområden kommer därför vara en del av de förslag som kommer att presenteras för Havs- och vattenmyndigheten. I samband med provfisket gjordes en filminspelning av Freewater Pictures och på youtube finns en film om projektet (sök på refisk). Kontaktinformation till respektive Länsstyrelse finner du på www.lansstyrelsen.se 47

Förvaltningsplan för Vänerlax Länsstyrelserna i Västra Götalands- och Värmlands län har påbörjat projektet Förvaltningsplan för Vänerlax. Det finansieras genom Havs- och vattenmyndighetens anslag för åtgärder i vatten och det har även lämnats in en ansökan till Havs- och fiskerifonden (EU-medel). kunna fungera som plattform för att sprida kunskap om laxens nuvarande förutsättningar och därigenom skapa acceptans för olika åtgärder. Målsättningen om att återställa bestånden av vildlax i Vänern till hållbara nivåer och en plan för att åstadkomma detta ska vara färdigställd till 2021. Bakgrunden till projektet är att de nuvarande vildlaxpopulationerna inte är av tillräcklig status för att långsiktigt bevara bestånden. För Gullspångslaxen är läget mest akut och med utgångspunkt från DNAstudier utförda under 2015 och 2016 noterades en alarmerande låg populationsstorlek. För detta bestånd är de begränsande faktorerna i första hand arealen av lämpliga lek- och uppväxtområden, korttidsregleringen av Gullspångsälven samt fiskedödligheten ute i sjön. En del av projektet kommer därför ha särskilt fokus på Gullspångsälven där det upprättas en älvspecifik åtgärdsplan. Inom ramen för projektet ska dataunderlaget för vildlaxen stärkas. Viktiga delar är en utökad övervakning av bestånden, studier av vandringsmönster samt att klargöra fördelningen av odlad och vild lax. Kunskapsunderlaget kommer att ligga till grund till förslag på revidering av fiskereglerna i sjön. Där är det väsentligt hur olika metoder och hur fisket i olika delar av sjön fångar vild- respektive odlad lax. I Klarälven har det genomförts flera projekt under senare år. Med utgångspunkt från dessa ska det även upprättas en älvspecifik plan för Klarälven. Den kommer bl.a. innehålla restaureringsåtgärder i både huvudfåran och biflöden. En viktig metod för genomförandet av förvaltningsplanen är utbildning och information. Förhoppningen är att Vänerns samförvaltning här ska Foto: Lars Molander. Senare års forskning har även visat att det finns lokala bestånd av torskfiskar och att dessa är särskilt utsatta. Fisket på dessa lokala bestånd har haft mycket negativ påverkan. I Gullmarsfjorden har det varit totalt fiskeförbud under fem år men bestånden har inte uppvisat något tecken till återhämtning. I värsta fall kan det vara så att de lokala lekbestånden i vissa kustområden kan vara borta för alltid. Kontaktinformation till respektive Länsstyrelse finner du på www.lansstyrelsen.se 48

Vi går nu mot en allt mer hållbar förvaltning, vilket gör att våra kvarvarande vildlaxstammar sakta men säkert kan börja återhämta sig. Foto: Åke Forsen. Om Stiftelsen för Östersjölaxen Stiftelsen för Östersjölaxen bildades i maj 2014 av Östersjölaxälvar i Samverkan tillsammans med bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet/SLU, Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund samt Världsnaturfonden/WWF. Stiftelsen är oberoende och har en styrelse med bred kompetens inom biologi, förvaltning, juridik och fundraising. Stiftelsen verkar för restaurering av laxens och öringens naturliga livsmiljöer samt långsiktigt hållbar förvaltning av vilda lax- och öringbestånd i Östersjön och dess vattendrag. Med Östersjön och dess vattendrag avses alla habitat där det idag finns vilda bestånd eller där arterna kan återetableras. Stiftelsen ger bidrag till organisationer som arbetar med fiskeförvaltning och fiskevård i Östersjön och dess vattendrag samt till forskningsprojekt eller andra åtgärder som stärker de vilda lax- och öringbestånden. Stiftelsen erbjuder också ekonomisk kompensation för nyttjande- eller äganderätt till fiske i Östersjön och dess vattendrag. Rättigheterna förvaltas i enlighet med stiftelsens syften. Vår vision Att de ursprungliga lax- och öringförande Östersjöälvarna har livskraftiga och självreproducerande bestånd. Att Östersjöns starka lax- och öringbestånd genererar ett attraktivt sportfiske och arbetstillfällen genom en utvecklad fisketurism. Att Östersjöns lax- och öringbestånd blir fria från miljögifter och kan med en positiv beståndsutveckling på sikt även ge utrymme för ett hållbart småskaligt yrkesfiske. Stiftelsen för Östersjölaxen, 0736-51 00 51, www.balticsalmonfund.org, c/o Greta von Rosen Stövind, Grev Magnigatan 8A, 114 55 Stockholm 49

En av över 400 laxfällor som ligger i anslutning till älvmynningarna längs norrlandskusten. Foto: Thomas Johansson. Verksamhetsåret 2017 Stiftelsen för Östersjölaxen har under året hjälpt ett flertal förvaltningsorganisationer i svenska Östersjöälvar med att begränsa uttaget på enskilda bestånd av lax och öring genom arrende av fiskerätter i anslutning till älvmynningarna. Stiftelsen för Östersjölaxen har även stöttat andra projekt (listade nedan) som på olika sätt förbättrat situationen för Östersjöns vilda bestånd av lax och öring. Kalixälven Kalixälven är en av Sveriges största älvar och har nationalälvsstatus och är alltså skyddad från utbyggnad. Överenskommelsen Stiftelsen har gjort med Kalixälvs Ekonomisk förening innebär att nära hälften av fiskeplatserna i Kalixälvens mynning, d.v.s. 17 olika platser arrenderas och trädaläggs i fem år. Huvuddelen av dessa fram till och med 2019. Förhoppningen är att vi genom denna begränsning av kustfisket i direkt anslutning till Kalixälvens mynning ska öka uppvandring av lax och öring i Kalixälven och dess biflöden som de senaste åren varit vikande. Arrendena har finansierats av förvaltningsorganisationer längs älven, Sportfiskarnas fond Ge fan i våra vatten och Stiftelsen för Östersjölaxen. Råneälven Råneälven är Sveriges största skogsälv och mynnar i Bottenviken vid Rånefjärden. Älven har stor potential som laxälv eftersom den är cirka 210 km lång utan kraftverksdammar inom ett avrinningsområde på ca 4207 km². Råneälven är i lag fredad från utbyggnad. Degerselsbygdens Samfällighetsförening (DBSF) förvaltar fisket inom Råne älvdals kortfiskeområde och cirka 40 km uppströms mynningen i Gunnarsbyn sker automatisk räkning (via Simsonar-läsare) av uppvandrande lax och öring. Räkningen visar att uppvandringen av vildlax idag är betydligt mindre än älvens beräknade potential. Som ett led i satsningen på att förbättra laxbeståndet har en överenskommelse träffats med Rånbyns Stiftelsen för Östersjölaxen, 0736-51 00 51, www.balticsalmonfund.org, c/o Greta von Rosen Stövind, Grev Magnigatan 8A, 114 55 Stockholm 50

Samfällighetsförening vid mynningen till Råneälv som medger att DBSF arrenderar Rånbyns samtliga fiskeplatser i mynningsområdet. Arrende har finansierats genom bidrag från Stiftelsen för Östersjölaxen och Degerselsbygdens samfällighetsförening. Piteälven Piteälven är en av Sveriges fyra nationalälvar. Beståndet av lax och öring är svagt i älven. Piteälvens ekonomiska förening har under lång tid aktivt jobbat med att begränsa kustfisket i anslutning till Piteälven. Nu går Stiftelsen för Östersjölaxen in och hjälper föreningen att begränsa fisket yterliggare genom att arrendera upp ett flertal områden söder om Piteälvens mynning i området kring Jävrebyn. Piteälvens ekonomiskaförening har nu arrenden på 9 av Jävre bys 13 vatten. Åbyälven Åbyälvens har ett unikt bestånd av lax och öring. Drygt tre mil upp i älven finns ett kraftverk (Hednäs) som försvårar för fisken att passera upp till de stora lek och uppväxtområdena uppströms. Beståndet är i dagsläget svagt. Åbyälvens nedre FvO arrenderar tre fällplatser i Åbyälvens mynning. Stiftelsen för Östersjölaxen medfinansierar dessa arrenden. Kågeälven Efter nära trettio års arbete från FVO att återetablera de forna bestånden av lax och öring i Kågeälven så har man idag uppnått god status på den egna vandringsfisken. Kågeälven klassades år 2014 som vildlaxälv av Internationella Havsforskningsrådet. Kågeälvens nedre FvO är ett engagerat fiskevårdsområde som alltså arbetat målmedvetet för att återetablera vildfisken. Förvaltningsorganisationerna på Kågeälvens laxförande sträcka har infört ett förbud att avliva fångad lax samtidigt som man tidigt började arrendera mynningsnära fiskerätter och därigenom starkt begränsa uttaget av vandrande lax för att hjälpa det svaga älvsbeståndet. Att begränsa fisket på de enskilda bestånden visade sig vara god fiskevård som sedan anammats av andra älvdalar. Kågeälven tillsammans med de närliggande Byske och Åby älvar har på knappt 10 år lyckats begränsa antalet laxfällor i området. Från 13 fällor 2007 till att det idag inte finns någon laxfälla i området. Arrendena som nu görs med stöd av Fiskevårdsområdena tillsammans med Stiftelsen för Östersjölaxen begränsar uttaget på lax och öring inte enbart för Åby och Kågeälven utan även för närliggande Byske och ger samtliga tre älvar möjlighet att fortsätta sitt arbete för att uppnå starka och livskraftiga bestånd till nytta och glädje för sportfisket och våra älvdalar. Bureälven Bureälven har haft ett historiskt bestånd av lax men mänsklig påverkan har sedan länge ödelagt detta unika laxbestånd. Ett bestånd av havsöring har dock återetablerats med stor framgång i älven och ett aktivt arbete med att återställa de förstörda livsmiljöerna i älven har startat. Stiftelsen för Östersjölaxen stöttar Bureälvens nedre FvO med att arrendera upp en stor del av fiskeplatserna i anslutning till Bureälvens mynning. Förhoppningen med dessa åtgärder är att stärka det befintliga beståndet av öring men även i framtiden kanske få tillbaka laxen till Bureälven. Stiftelsen för Östersjölaxen, 0736-51 00 51, www.balticsalmonfund.org, c/o Greta von Rosen Stövind, Grev Magnigatan 8A, 114 55 Stockholm 51

Tillsyn på kusten Tillsyn och information om gällande bestämmelser på kusten i Umeå området har bedrivits sedan år 2016. Tillsynen har under åren utförts inom samma geografiska områden för att få en bild över omfattningen av nätfisket och efterlevnaden av gällande bestämmelser. Initiativet för projektet har kommit från engagerade förvaltningsorganisationerna i området tillsammans med Umeå kommun. Att se till att gällande bestämmelser efterlevs gör att många fler laxar och öringar ges chans att vandra upp i våra älvar och en viktig drivkraft i fiskevårdsarbetet. Stiftelsen för Östersjölaxen har varit med och finansierar detta projekt tillsammans med förvaltningsorganisationerna och Umeå kommun under 2016 och 2017. Informationsmaterial om sjukdomssituationen för Östersjölaxen och öringen Stiftelsen för Östersjölaxen har tillsammans med Sveaskog och Östersjölaxälvar i samverkan tagit fram ett informationsmaterial till älvarnas förvaltningsorganisationer. Detta har gjorts med hjälp av en illustratör som på ett enkelt sätt beskriver situationen med de senaste årens höga dödlighet och andel svampangripen fisk i många Östersjöälvar och åar. Filmprojekt om Åbyälven Stiftelsen för Östersjölaxen har tillsammans med Patagonia samt Film i Västerbotten stöttat ett filmprojekt vars syfte är att visa på problematiken kring vattenkraften för lax och öring i Åbyälven samt andra utbyggda vattendrag. Stiftelsen för Östersjölaxen har beviljats 90 konto Den 21 juli godkänndes Stiftelsen för Östersjölaxen av Svensk insamlingskontroll och beviljades ett 90-konto. 90-kontot är en kvalitetsstämpel som talar om för givaren att det är en seriös insamlingsorganisation som står under oberoende kontroll och granskning. Stiftelsen för Östersjölaxen blir en del av Humanfonden Under hösten blev Stiftelsen för Östersjölaxen en del i Swedbanks Humanfond. Swedbank Humanfond är en ideell hållbarhetsfond som investerar i företag som aktivt arbetar med miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Fonden är även Svanenmärkt. Varje år skänker spararna i Humanfond drygt 40 miljoner kronor till de organisationer som ingår i humanfonden. En Gala för laxen Stiftelsen för Östersjölaxens första offentliga framträdande var den 21 september 2015 då en glamourös gala arrangerades på Berns i Stockholm. Det blev den första stora välgörenhetsgalan till förmån för fiskevården som har genomförts i Sverige. Syftet var att både samla in pengar till att rädda laxen och att nå ut med budskapet om att vi måste agera i fiskefrågorna. Mer än tre miljoner kronor samlades in på galan En kväll för laxen där Kungen och Prinsessan Christina var några av hedersgästerna. Den 13 februari 2018 är det dags igen. Under 2017 har mycket arbete lagts ner inför galan och förhoppningarna är att årets upplaga ska bli en lika stor framgång som sist. Stiftelsen för Östersjölaxen, 0736-51 00 51, www.balticsalmonfund.org, c/o Greta von Rosen Stövind, Grev Magnigatan 8A, 114 55 Stockholm 52

H.M. Konungen officiell beskyddare av Stiftelsen för Östersjölaxen. Under år 2016 meddelade Förste Hovmarskalken, Mats Nilsson att H.M. Konungen nu är officiell beskyddare av Stiftelsen för Östersjölaxen. H.M. Konungen är engagerad i fiskefrågorna och har gjort en egen donation till stiftelsen. Här ses Kungen tacka artisterna som förgyllde laxgalan på Berns, hösten 2015. Foto: Clas Göran Carlsson. Foto: Martin Falklind. Stiftelsen för Östersjölaxen, 0736-51 00 51, www.balticsalmonfund.org, c/o Greta von Rosen Stövind, Grev Magnigatan 8A, 114 55 Stockholm 53

Foto: Mörrums Kronolaxfiske. Om Sveaskog och Mörrums Kronolaxfiske Sveaskog är Sveriges största skogsägare med 14 procent av Sveriges skogar och äger ungefär 5000 fiskevatten över hela landet. Att fiska och vistas vid eller på ett vatten är en fantastisk naturupplevelse samtidigt som det är en källa till rekreation och umgänge. Vi vill att så många som möjligt ska få chansen att uppleva glädjen med fiske eller helt enkelt njuta av en rofylld stund vid ett vatten. Vi upplåter fiskerätter till privatpersoner, fiskeklubbar och -föreningar samt företagare inom naturturism och erbjuder genom våra många fiskekort runt om i landet spännande och varierat fiske för alla. Sveaskog arbetar för en hållbar utveckling av fisket och för att värna livsmiljön så att den biologiska mångfalden bevaras. Allt fiske ska bedrivas på ett ekologiskt och etiskt sätt så att förutsättningar ges för utveckling av naturligt reproducerande fiskbestånd. En del av intäkterna från våra kommersiella produkter används till fiskevårdande åtgärder. De syftar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart fiske. Mörrums Kronolaxfiske har levererat oförglömliga fiskehistorier sedan urpremiären hölls 1941, men redan år 1231 nämns Mörrumsån och laxfisket i kung Valdemars jordebok. Mörrums Kronolaxfiskes vision är att leverera hållbara naturupplevelser vid Sveriges vackraste fiskevatten. Uppdraget att förvalta fisket i Mörrumsån innebär alltså både att ligga i framkant med försäljning av kloka produkter och att eftersträva en gynnsam status för livet i och runt vattnet. Den vinst som görs under verksamhetsåret används till fiskevård, men går även tillbaka till Sveaskog och svenska staten. 54 Sveaskog, Ola Söderdahl, 0454-501 23, ola.soderdahl@sveaskog.se, info@sveaskog.se Sveaskog växel: 0771-787 000, Sveaskog kundcenter: 0771-787 100

Verksamhetsåret 2017 Under tidig vår färdigställde Mörrums Kronolaxfiske ett stort arbete med att kartlägga och digitalt dokumentera historisk mänsklig påverkan på Mörrumsån i hela dess laxförande del (cirka 45km inklusive biflöden). Karteringen ska vara utgångspunkten och verktyget för fortsatt biologisk återställning. Årets fiskepremiär i Mörrumsån gick av stapeln den 25 mars. Annie Lööv (C) och Martin Falklind, Fiskejournalen, fanns på plats för att tillsammans med Sveaskog och regionala politiker diskutera fisketurismens betydelse för landsbygdsutveckling. Fisket var under omständigheterna okej under försäsongen, medan det låga vattnet gav tuffa villkor för laxfisket i maj och juni. Under sensommaren tog sig fisket igen och september blev en riktigt fin fiskemånad med hela 444 landade fiskar. Forskningen kring rehabilitering av reglerade vattendrag kom igång under våren. Tanken är att undersöka hur livet i ån påverkas och återhämtar sig efter utrivningen av Mariebergs kraftverk i Mörrumsån. Bland annat har undersökningarna av bottenfauna påbörjats. Försök till telemetristudier fallerade under Ida-Maria Rigoll tillträdde som ny platschef för Mörrums Kronolaxfiske i början av maj 2017. Foto: Gunnel Persson, Sydöstran. försommaren på grund av att lax som märktes hade så nedsatt hälsostatus att fisken avled kort efter hantering. Under våren tog Mörrums Kronolaxfiske beslut om att delta i det planerade EU-projektet Life connects. Projektets prioriterade målsättning är att åstadkomma förbättrade villkor för lax, nejonöga och musslor i olika vattendrag i Skåne, Blekinge och Småland, samt vissa delar av Lettland. Den totala projektbudgeten uppgår till drygt 21,7 miljoner euro. Kronolaxfisket har under året också engagerat sig i två regionala utvecklingsprojekt. Dels i den så kallade Arkipelagrutten som är ett projekt för ledutveckling och för hållbar produktutveckling i turistföretagen inom Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Dessutom har en handfull starka fisketurismföretag i Blekinge börjat titta närmare på hur man med gemensamma krafter kan utveckla länet som fiskedestination. Mörrums Kronolaxfiske har under året beslutat att utveckla sina egna boendealternativ och satsar på såväl förbättrade lägerplatser, enkla stugor för uthyrning och ett utvecklat vandrarhem/enklare hotell. I nuläget ligger bygglovsansökningarna inne och svaren emotses med spänd förväntan. Under sensommaren fortsatte arbetet med biologisk återställning i Mörrumsån. I år valdes en plats inom naturreservatet Kärringahejan där åtgärder gjordes på ett parti som rensats från stenblock, förmodligen för timmerflottning. De maskinella insatserna avslutades med manuell handpåläggning av ideella krafter. Sveaskog arrangerade ett större seminarium om Naturturism i Mörrum under augusti. Ett flertal kompetenta personer var inbjudna att tala och hålla paneldebatt. Seminariedagarna var välbesökta och förärades också av H.M.K Carl XVI Gustavs besök. Eftersäsongsarbetet har präglats av tre viktiga fokusområden: Indexälvsmätningarnas sammanställning (räkning av migrerande vuxen fisk, smolträkning och elfisken), den fortsatta utvecklingen av produkter och upplevelsepaket samt forskning på östersjölaxens hälsostatus. För att komma vidare i frågan om varför dödligheten på östersjölax ökat under de senaste fyra åren har Mörrums Kronolaxfiske under hösten samarbetat med Stockholms Universitet. Under två veckor i oktober pågick provtagning på fiskar med och utan sjuklighetssymptom i ett provisoriskt lab som upprättats hos Kronolaxfisket. Sveaskog, Ola Söderdahl, 0454-501 23, ola.soderdahl@sveaskog.se, info@sveaskog.se Sveaskog växel: 0771-787 000, Sveaskog kundcenter: 0771-787 100 55

Produktutveckling Ett tiotal fiskeupplevelser förpackades under fjolåret och har sålts med framgång under 2017. Årets gäster har kommit med viktig feedback på produkternas utformning och innehåll, vilket innebär att paketen nu under lågsäsong kan justeras och spetsas till i rätt riktning. Till syvende och sist handlar det om att anpassa och utforma produkterna så att de i så hög utsträckning som möjligt tillmötesgår en viss besökskategoris önskemål och förväntningar. Det som i första hand ses över är antal fiskedagar, om och i så fall när måltider ska ingå samt vilka fiskesträckor som bäst lämpar sig för nybörjare, fortsättare eller mer erfarna fiskare. Såväl kursverksamheten som de mer renodlade fiskepaketen har bland annat en viktig funktion i att rekrytera nya blivande stamgäster till Mörrums Kronolaxfiske. Produkternas utformning bidrar till att visa både fisket och Mörrumsån från rätt sida. Foto: Kronolaxfisket. Förutom att befintliga produkter spetsas till så breddas också utbudet. Särskilt för specimenmete tillkommer en rad nya paket som riktar sig mot vad som normalt inte uppfattas som åns karaktärsarter, t ex gädda, gös och färna. Med dessa paket förlängs också säsongen eftersom det är fråga om mete kan det bedrivas i liten skala utanför ordinarie lax- och havsöringssäsong. Utöver fisket satsas också på outdoorprodukter i vidare bemärkelse. Utmed ån finns den redan etablerade Laxaleden, Mörrum är en hållpunkt på den nya Sydostleden (cykel) och blir ett servicenav utmed den framväxande Arkipelagrutten där man erbjuds kajak-, segel- och turbåtsleder i Blekinge skärgård. Paket för vandring, cykling och kajakpaddling kommer på sikt att växa fram. Till såväl fiske- som andra outdoorprodukter kommer nya boendevarianter att adderas, förhoppningsvis inom kort. Bygglovsansökan för ett vandrarhemshotell är inlämnad och ett tiotal nya rum med utsikt över ån kommer med stor sannolikhet att växa fram där Mörrums Kronolaxfiske tidigare haft sin laxodling. Redan i år har fyra nya så kallade eremitstugor tillkommit i utbudet. Stugorna har plats för 2-3 personer och är utrustade med vedkamin, har ingen el och rinnande vatten, men tillhörande service i närliggande byggnad. De står nära ån redan idag, men ska med erhållen strandskyddsdispens placeras på någon av Kronolaxfiskets lägerplatser. I samband med det blir det aktuellt att uppgradera servicenivån från lägerplats till campingplats med elanslutningar och förbättrad servicebyggnad. Mörrums Kronolaxfiske har valt att fortsätta arbeta med Natures best, Ekoturismföreningens certifiering av paketerade naturturistiska upplevelser. Några av de paket som passar föreningens kriterier särskilt bra har valts ut och vittnar om ett hållbarhetsarbete som nu står högt på agendan. Under året har Kronolaxfisket ändrat sin vision från Sveriges ledande sportfiskevatten till Hållbara naturupplevelser vid Sveriges vackraste fiskevatten. Från och med 2018 kommer Kronolaxfiskets gäster inte längre behöva något fysiskt fiskekort. Det räcker att kunna uppvisa en digital bekräftelse på genomfört köp av fiskekort i sin telefon. Under 2019 kommer denna lösning att kompletteras med verktyget I-ticket. 56 Sveaskog, Ola Söderdahl, 0454-501 23, ola.soderdahl@sveaskog.se, info@sveaskog.se Sveaskog växel: 0771-787 000, Sveaskog kundcenter: 0771-787 100

Marknadsföring Kronolaxfiskets marknadsföring pågår kontinuerligt på olika nivåer. Internationellt arbetar man med SwedenFishing som med sin starka plattform når många intresserade europeiska och globala potentiella fisketurister. Eftersom sajten är flerspråkig (www.swedenfishing.com) når den många användare och varje företagspresentation finns på minst två språk, men ytterligare översättningar kan väljas till. Det är en prisvärd marknadsföring som innebär en egen minihemsida på sajten, en kvalitetsplattform att tillpassa både produkter och verksamhet utifrån samt representation av företaget på olika mässor i Europa. Att det finns en modern marknadsföring som lyfter Sverige som fiskedestination och tar matchen med bland annat de andra nordiska initiativen känns oerhört viktigt. Ett land som exempelvis Norge finns representerat vid nästan varje europeisk fiskemässa, något som möjliggörs av en stark statlig finansiering. Att SwedenFishing finns på plats med Sveriges fiskevatten som alternativ är av största vikt, men behöver också stöd från andra håll än de egna medlemsföretagen för att kunna konkurrera på mer lika villkor. På den nationella marknaden, och i viss mån den internationella, använder Mörrums Kronolaxfiske både Facebook och den egna hemsidan (www.morrum.com). Facebookkanalen är svåröverträffad både vad gäller kostnader och spridning. Eftersom Facebook fungerar för både information och marknadsföring är det ibland en balansgång att inte överutnyttja kanalen till explicit marknadsföring, med prissatta erbjudanden etc, utan istället sprida positiv information som en typ av indirekt marknadsföring. Berättelser från kursverksamhet, upplevelser och andra betydelsefulla arrangemang och event får ofta stort gensvar från nyfikna besökare och läsare. H.M.K Carl XVI Gustav närvarar vid elfiske på en av platserna där biologisk återställning genomförts. Foto: Bengt Nyberg. Annie Lööv och Martin Falklind deltar vid premiären 2017. Foto: Mörrums Kronolaxfiske. Som tidigare nämnt har ett antal fisketurismföretag i Blekinge träffats för att prata om hur man kan lyfta regionen som fiskedestination och nå längre med en gemensam marknadsföring. Det regionala turismbolaget Visit Blekinge vill gärna främja initiativet och tittar nu på hur de kan använda sina resurser för att lyfta fram fisket på sin sida och vid sina mässaktiviteter. Eventuellt skulle en gemensam fiskeskola för unga kunna bli en del av marknadsföringen och rekryteringen av nya fiskare. En förtjänst med Kronolaxfiskets fiskepaket är att en hel rad produkter marknadsförs i samma förpackning, till exempel fiskekort, boende, restaurang, naturen runt ån, Laxens Hus, guiderna, m m: Höstfiske på Härnäs, 2 nätter Den övre delen av Mörrumsån rinner genom en sprickdal och ett vilt naturreservat. Både lax och havsöring hittar hit under sensommaren och när temperaturen sjunker lite i september kan fisket bli riktigt bra. Vi vill ta dig med till Härnäs, visa den härliga fiskesträckan och guida dig till de fina poolernas huggplatser. Följ med och njut av ett utmanande fiske i storslagen, ostörd natur! Torsdagen 13/9 träffas vi på Mörrums Kronolaxfiske där incheckning sker mellan 14:00-16:30. Kl 17:00 träffas vi vår konferens för lite tips och info inför morgondagen Sveaskog, Ola Söderdahl, 0454-501 23, ola.soderdahl@sveaskog.se, info@sveaskog.se Sveaskog växel: 0771-787 000, Sveaskog kundcenter: 0771-787 100 57

Kompetensutveckling Mörrums Kronolaxfiske anordnade i januari ett seminarium kring östersjölaxens ökade sjuklighet och dödlighet. Företrädare för ett tjugotal organisationer, myndigheter och förvaltare deltog och mötet avslutades med en skrivelse till regering och centrala myndigheter med en uppmaning att agera med kraft och nationell samordning i frågan. I länken finns mer info, mötesprotokoll och skrivelse: https://www.sveaskog.se/morrum/ morrumsnews/laxdoden-i-fokus-i-morrum/). Under juli månad gjordes en uppföljning av hur respektive mötesdeltagare hade agerat under de månader som gått sedan mötet i januari. Efter uppföljningen konstaterades att flera aktörer hade vidtagit de åtgärder som man ansåg var möjliga, men nationell samordning eller ökade forskningsanslag hade dessvärre uteblivit. Protokoll:https://www.sveaskog.se/morrum/morrumsnews/vad-gors-for-ostersjolaxen/ För att fortsätta kompetensutvecklingen kring östersjölaxens situation har Mörrums Kronolaxfiske vidtagit ytterligare två viktiga åtgärder. Under sommaren skapades en bild av hur olika mänskliga aktiviteter kan bidra till orsakerna bakom den ökade dödligheten, oavsett om det är fråga om symptom på förgiftning, virus eller vitaminbrist. Bilden han använts flitigt för att visa för fiskare och allmänhet att orsakerna inte står att finna i en specifik älv och att det kan vara flera saker som tillsammans har den negativa effekten på fiskens hälsa. Bilden innehåller även den länk till SVA som används för att rapportera sjuka eller döda fiskar: Under oktober riggade Mörrums Kronolaxfiske ett provtagningslab där Lennart Balk, professor i biokemi, arbetade under ett par veckors tid. Lennart, Stockholms universitet, leder den svenska forskningen på tiaminbrist hos fisk, fågel och musslor. Dagarna i Mörrum ägnades åt provtagning på sjuk fisk fångad i ån och symptomfri frisk fisk från havet såväl lax som torsk och skrubba. Även dokumentärfilmaren Hans Östbom var på plats, intervjuade och filmade. Proverna analyseras på universitetet under vinter och tidig vår och kan förhoppningsvis leda forskningen och förståelsen för laxens ökade dödlighet framåt. För att orsakerna helt ska kunna klarläggas krävs dock fortfarande ett rejält forskningsstöd och en myndighetssamordning av undersökningarna. Utöver den växande kompetensen om sjuk östersjölax innebar också naturturismseminariet i augusti ett kompetensutvecklingstillfälle för alla deltagare. Seminariet hade flera infallsvinklar på naturturismens framtid, hur den blir lönsam, hållbar och attraktiv, men även hur markägare och entreprenörer kan samagera på ett för båda parter mer givande vis. Föreläsare var bland annat Claes Svartzonker Claesson, Mona Glans från Visit Blekinge och Ronneby Airport, Olle Wästberg, tidigare statssekreterare och chefredaktör på Expressen, Åke Granström från Svenska Jägareförbundet och Håkan Strotz från företaget Urnatur. https://www.sveaskog.se/morrum/morrumsnews/ kungliga-seminariedagar-i-morrum/ Ett led i annan kompetensutveckling är att under 2018 erbjuda en certifiering för guider i Mörrumsån. Genom bl.a. vissa grundkunskaper och registrerat företag blir guiden en viktig ambassadör vid ån. 58 Bilden är skapad i samarbete med grafikern Henrik Båge och med stöd från Stiftelsen för östersjölaxen. Fri att använda! Lennart Balk under arbete i det provisoriska labbet. Foto: Mörrums Kronolaxfiske Sveaskog, Ola Söderdahl, 0454-501 23, ola.soderdahl@sveaskog.se, info@sveaskog.se Sveaskog växel: 0771-787 000, Sveaskog kundcenter: 0771-787 100

SVENSK HANDEL Om Svensk Sportfiskehandel Branschorganisationen Svensk Sportfiskehandel gick tidigare under namnet SPOFA Spöfiske och bildades år 2000. Våra medlemsföretag består av tillverkare, grossister och importörer av produkter som är väl etablerade på den svenska sportfiskemarknaden. Vi arbetar för att marknaden skall växa, att lönsamheten i hela branschen ska öka och att vi får fler sportfiskare i Sverige. Några av våra huvudfrågor är rekrytering av nya sportfiskare, miljöansvar, svenska nätverk och politisk påverkan. Ett genomgående tema för vårt arbete är Fisken Först, d.v.s. det viktigaste är att det finns livskraftiga och för sportfisket attraktiva fiskbestånd. Annars minskar fiskeintresset och antalet kunder som vill köpa våra produkter. Svensk Sportfiskehandel yttrar sig därför som remissorgan eller referensgrupp i utredningar som leder till politiska åtgärder för en långsiktigt hållbar fiskeripolitik där sportfisket betraktas som en viktig och värdefull resursutnyttjare. Vi stöttar och samarbetar även med organisationer och föreningar som har miljön som en viktig del av sin agenda. Svensk Sportfiskehandel är medlem i EFTTA, The European Fishing Tackle Trade Association. En av EFTTA:s viktigaste uppgifter är att bedriva lobbying mot de europeiska organen. Exempel på frågor vi driver är begränsningar av nätfisket, avskaffande av subventioner för vattenkraften, inrättande av marina reservat och områden med fiskeförbud, förbud mot försäljning av fisk utom för licensierade yrkesfiskare, förbud mot bottentrålfisket, förbud mot drivgarnsfiske efter lax i Östersjön och förstärkning av finansieringen till fiskevård. Svensk Sportfiskehandel, Joakim Stenberg, 08-508 938 21, oakim.stenberg@branschkansliet.se www.spofaspofiske.se, Klara Norra Kyrkogata 31, Box 22307, 104 22 STOCKHOLM 59

SVENSK HANDEL Verksamhetsåret 2016 Svensk Sportfiskehandel skulle vilja lyfta två saker som vi är särskilt stolta över att ha bidragit till under 2017. Det första är Sportfiskarnas initiativ Klassdraget som vi har haft förmånen att stötta under ett antal år och det andra är Sportfiskemässan som har funnits sedan i början på 2000-talet. Klassdraget innebär att skolklasser tillsammans med lokala fiskeklubbar kan ansöka om att anordna en gemensam fiskedag. Sportfiskarna skickar då, med stöd från Svensk Sportfiskehandel, ut fiskeutrustning och pedagogiskt material till eleverna. Givetvis får barnen behålla utrustningen efter fiskedagen. Barnen får därmed en chans att odla sitt naturintresse och engagemang för miljön även på längre sikt. Klassdraget är en stor succé och många skolklasser utnyttjar erfarenheten i en rad andra skolämnen. Bara under 2017 deltog över 540 skolklasser och totalt ca 13 500 barn på denna unika aktivitet. Svensk Sportfiskehandel ser satsningen på Klassdraget som en naturlig del i vårt samhällsengagemang och förhoppningsvis gör det att många barn upptäcker världens roligaste fritidssysselsättning; sportfiske! Sportfiskemässan startade 2003 på initiativ av Spofa Spöfiske (numera Svensk Sportfiskehandel). Den var tidigare en del av Vildmarksmässan, men man upplevde att sportfisket inte fick den uppmärksamhet som det förtjänade där. Svensk Sportfiskehandel, Sportfiskarna och Sollentuna Expocenter (numera Kistamässan) startade därför en egen mässa för att lyfta sportfisket till nya höjder. Utvecklingen har varit gynnsam och såväl besökarantal som antal utställare har ökat stadigt från år till år. Vid 2017 års mässa på Elmia i Jönköping, uppgick besökarantalet till 14 821. Mässan är ambulerande och går vartannat år i Stockholm på Stockholmsmässan och vartannat år i Jönköping på Elmia. Mässans framtid ser ljus ut och det är en härlig blandning av stora personligheter som brukar besöka den. Några som särskilt kan nämnas är Stefan Trumman Trumstedt, William Moberg Faulds, Martin Falklind, Leif Milling, Markoolio, Rafael Edholm, Adam Alsing, Pernilla Andersson, Dregen, Niklaus Bauer, Claes Svartzonker Claesson, Anders Wolfcreek Ulvforsen, Jakub Vagner, fiskkonservator Lubbe och Robbo Jonsson. Målsättningen är att mässan dels ska locka nya nyfikna människor till sportfiskets värld, dels att utgöra ett Mecka för de redan invigda Sportfiskarna. Här skall finnas allt och lite till! Antal besökare på Sportfiskemässan, 2007-2017 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Svensk Sportfiskehandel, Joakim Stenberg, 08-508 938 21, oakim.stenberg@branschkansliet.se www.spofaspofiske.se, Klara Norra Kyrkogata 31, Box 22307, 104 22 STOCKHOLM 60

Foto: Albin Hillert. Om Sveriges fisketurismföretagare Sveriges fisketurismföretagare (SeFF) verkar för en positiv utveckling av svensk fisketurism. Våra medlemmar uppvisar en ekologisk helhetssyn samt erbjuder en god etik och sunda konkurrensförhållanden. SeFF är en branschorganisation som främjar medlemmarnas intresse genom att utveckla goda relationer till myndigheter, näringsliv och andra organisationer samt media. SeFF är rådgivande organ för medlemmar och samhälle. Vi tjänar som förhandlingspart och remissinstans i övergripande branschfrågor och arbetar också internationellt inom och utanför EU. SeFFs medlemmar är främst entreprenörer och organisationer inom fisketurism och vi erbjuder associerat medlemskap för organisationer och föreningar som arbetar med andra former av naturturism. Sveriges fisketurismföretagare, Per Jobs, 0733761897, info@seff.org c/o ForshagaAkademin, Industrileden 5 B, 667 32 FORSHAGA 61

Foto: Albin Hillert. Verksamhetsåret 2017 SeFF fortsätter att skapa bättre förutsättningar för ditt företag och för fisketurismbranschen att utvecklas. Genom remissvar och samtal med politiker och beslutsfattare driver vi positionerna framåt. Vi börjar nu få en diskussion på en högre nivå kring förvaltningen av våra fiskeresurser och förståelsen mellan de olika parterna tycks öka. Vattenägare, entreprenörer och myndigheter har i slutänden samma målbild när det gäller bättre fiskpopulationer, friska vatten och fler lönsamma företag som skapar landsbygdsutveckling. Här är några av de viktiga saker vi jobbat med under året som gått: Momsreduktionen. Tack vare intensiv lobbying under flera år tillsammans med andra organisationer har momsen för guidning i naturområden nu sänkts till 6 %. Detta ökar fisketurismföretagets lönsamhet avsevärt. Konferensen. SeFF, Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket anordnade den 31 januari 2018 en nationell fisketurismkonferens där bl.a. H.M. Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht deltog. Konferensen förde samman nyckelaktörer som påverkar utvecklingen av en hållbar fisketurism i Sverige i syfte att nå samsyn om möjligheter och utmaningar. Läs mer om detta under Jordbruksverkets kapitel. Andra aktiviteter i urval: engagemang inom Landsbygdsnätverket och naturturismens yrkesråd, medverkan vid Havs- och vattenmyndighetens årliga konferens, ordf. Per Jobs har talat i diverse sammanhang (bl.a. på den nationella fisketurismkonferensen i Stockholm och konferensen Levande Laxälvar 2.0 i Umeå) samt deltagande i Sportfiskemässan. Sveriges fisketurismföretagare, Per Jobs, 0733761897, info@seff.org c/o ForshagaAkademin, Industrileden 5 B, 667 32 FORSHAGA 62

Om Sveriges Fiskevattenägareförbund Sveriges Fiskevattenägareförbund är rikstäckande intresseorganisation för landets ägare och förvaltare av enskilda fiskevatten. Vår värdegrund är att ägandet är den bästa förutsättningen för att den begränsade resursen fiskevatten ska nyttjas uthålligt men där ägandet också innebär ett tydligt ansvar. Vi arbetar för en stark äganderätt, för ett ansvarsfullt och engagerat ägande och för att resursen fiskevatten skall öka i värde. Vår kärnverksamhet är näringspolitisk bevakning, service och rådgivning till våra medlemmar. Sveriges Fiskevattenägareförbund organiserar mycket fiskerinäring. I medlemskåren finns många kust- och insjöfiskare, vattenbrukare och framförallt fisketurismföretagare som bedriver näringsverksamhet med stöd av enskild fiskerätt. Flertalet medlemmar nyttjar sina fiskevatten för livskvalitet, husbehov och sportfiske. Upplåtelser av fiskemöjligheter till allmänhetens fritidsfiske och extern näringsverksamhet är omfattande. Fiskevattnet är landsbygdsfastigheternas tredje areella resurs efter skogen och odlingsmarken. Fisketurismens potential är mycket stor och starkt kopplad till övrig landsbygdsutveckling. Vår utgångspunkt är en ägardriven utveckling av fisketurismen med fastighetens enskilda fiskevatten som bas och där lokal förankring och nära samverkan med fiskevårdsområden och markägare är självklar. Landets fiskevårdsområden är en nödvändig plattform för hållbar utveckling av fisketurismen och för att erbjuda ett välordnat fritidsfiske. Vi utvecklar fortlöpande modeller som främjar utvecklingen av fisketurism i landets enskilt ägda fiskevatten och som förverkligar visionen om att samtliga fiskevårdsområden skall bedriva sitt lokala förvaltningsarbete utifrån långsiktiga planer. Sveriges Fiskevattenägareförbund, 0702 70 83 24, thomas.lennartsson@vattenagarna.se www.vattenagarna.se, Lilla Böslid 146, 305 96 ELDSBERGA 63

Verksamhetsåret 2017 Vår medlemskår utgörs idag av 605 fiskevårdsområdesföreningar och samfällighetsföreningar (drygt 100 000 fiskerättsägare), 93 bolag, organisationer och enskilda näringsidkare och 56 kommuner. Förbundet organiserar mycket fiskerinäring, framförallt inom fisketurismen. Omkring 140 medlemmar bedriver egen näringsverksamhet kring fisketurism, ytterligare ca 200 bedriver kombinerad fiske- och landsbygdsturism och drygt 30 medlemmar arrenderar ut sina fiskevatten som underlag för extern näringsverksamhet kring fiske- och landsbygdsturism. Våra föreningsmedlemmar upplåter ett stort antal sjöar och vattendrag till allmänhetens fritidsfiske och har dessutom förankrad samverkan med över 300 externa fisketurismföretag. 274 av våra medlemsföreningar hade vid årsskiftet digital försäljning av fiskekort via vår samarbetspartner ifiske. Vi producerar kontinuerligt studieböcker, vägledningsmaterial och inspirationsskrifter som syftar till att understödja våra medlemmars viktiga förvaltnings- och utvecklingsarbete. Under året har vi producerat en ny inspirationsskrift Vattenförvaltning och fiskevårdsområdet. Vi har även arrangerat en nationell fiskevattenägarekonferens och instiftat utmärkelsen Årets fiskevårdsområdesförening. Under 2017 har vi deltagit i ett flertal samråds- och arbetsgrupper, genomfört uppvaktningar och medverkat i dialogmöten samt lämnat ett stort antal remissyttranden. Vår näringspolitiska bevakning berör vattenmiljön, fiskevården och alla grenar av svensk fiskerinäring kopplad till landsbygdsföretagande. Särskilda frågor som vi drivit och driver är att den gårdsbaserade fisketurismen som ny landsbygdsnäring måste få samma lagstadgade möjlighet till undantag från strandskyddet som traditionell fiskerinäring. Vi arbetar även för att en lokal förvaltningsmodell för kust-, skärgården och i de stora sjöarna inom områden där det idag råder fritt handredskapsfiske ska förverkligas. Fisketurismen som förankrad och uthållig landsbygdsnäring kräver lokal förvaltning, fiskevård och incitament för lokalt engagemang. Sveriges Fiskevattenägareförbund, 0702 70 83 24, thomas.lennartsson@vattenagarna.se www.vattenagarna.se, Lilla Böslid 146, 305 96 ELDSBERGA 64

Nationell Fiskevattenägarekonferens Bakgrund Sveriges enskilda fiskevatten är mycket värdefulla. Utvecklingspotentialen är stor både för fiskerättens ägare och för landsbygdens näringar. Resursen måste förvaltas och brukas ansvarsfullt, uthålligt, kunnigt och målinriktat för att nå upp till sitt verkliga värde. Som ett led i vårt fortlöpande arbete med att inspirera och fortbilda landets fiskerättsägare, och även berörda myndigheter, arrangerade Sveriges Fiskevattenägareförbund under 2017 den första nationella fiskevattenägare-konferensen någonsin. Konferensen hölls den 22 23 november i Norrköping och på Arbetets Museum som ligger omslutet av vatten mitt i det unika industrilandskapet i Motala Ström. Fiskerättens värde och utvecklingspotential Fiskerätten som utvecklingsbart produktionsmedel var huvudtema för konferensen. De sex delområden som behandlades var fiskerättens värde, fiskevattnens potential för landsbygdsnäringar, förvaltning, fisketillsyn och fiskebrott, fiskeribiologi och praktisk fiskevård. På programmet fanns över 30 föredrag med några av landets främsta experter på sina respektive områden. Sakkunniga från bland annat SLU och HaV medverkade, liksom en rad framgångsrika entreprenörer, kunniga biologer och jurister. Uppslutningen var mycket god med drygt 120 deltagare från i stort sett hela landet vilka representerade fiskevårdsområdesföreningar, fiskerättsägare, näringsidkare och myndigheter. Konferensen gav deltagarna värdefulla möjligheter att utbyta erfarenheter med andra föreningar, fiskerättsägare, fiskeentreprenörer, myndigheter och forskare. Ny konferens 2019 Omdömena från deltagarna har varit mycket goda och vi har bestämt oss för att göra konferensen till ett återkommande arrangemang. Vi laddar nu batterierna för nästa nationella fiskevattenägarekonferens som äger rum år 2019. Sveriges Fiskevattenägareförbund, 0702 70 83 24, thomas.lennartsson@vattenagarna.se www.vattenagarna.se, Lilla Böslid 146, 305 96 ELDSBERGA 65

Årets fiskevårdsområdesförening Bakgrund Utmärkelsen Årets Fvof har instiftats av Sveriges Fiskevattenägareförbund. Avsikten är att uppmärksamma det viktiga förvaltningsarbete som utförs av våra fiskevårdsområdesföreningar. Ett förvaltningsarbete som möjliggör upplåtelser av ett välordnat sportfiske till allmänheten och är en nödvändig plattform för hållbar utveckling av fisketurismen och övriga fiskerinäringar på landsbygden. Fyra kvalitetskriterier Följande kriterier ligger som grund för bedömningen av årets Fvof : Föreningen bedriver ett modernt, aktivt och uthålligt förvaltnings- och fiskevårdsarbete utifrån en långsiktig och strukturerad fiskevårdsplan. Föreningen verkar aktivt med att erbjuda en bra service, gott värdskap och god tillgänglighet för olika kategorier fritidsfiskare. Föreningen arbetar konstruktivt för att främja lokalt förankrad fiske- och landsbygdsturism och utvecklingen av övrig uthållig fiskerelaterad näringsverksamhet i och omkring fiskevårdsområdets fiskevatten. Föreningen strävar aktivt efter en väl fördelad köns- och ålderssammansättning hos styrelseledamöter och övriga föreningsfunktionärer. Årets Fvof 2017 I samband med förbundets nationella fiskevattenägarekonferens delades priset Årets Fiskevårdsområdesförening ut för första gången. Övre Åsundens Fvof i Västra Götaland delade 2017 års pris med Sommens Fvof i Östergötland. Båda pristagarna lever mycket väl upp till de kriterier som ligger till grund för utmärkelsen. Föreningarna är föredömen för god lokal förvaltning av enskilda fiskevatten och har genom åren förmedlat kunskaper och inspiration till andra fiskevårdsområdesföreningar. Priset som består av diplom och en penningsumma överlämnades av förbundets hedersordförande Carl G Nilsson till föreningarnas företrädare Enar Hemmings och Eric Carpholm. Sveriges Fiskevattenägareförbund, 0702 70 83 24, thomas.lennartsson@vattenagarna.se www.vattenagarna.se, Lilla Böslid 146, 305 96 ELDSBERGA 66

Inspirationsskrift Vattenförvaltningen och Fiskevårdsområdet Bakgrund Fiskevårdsområdesföreningar och fiskerättsägare kan tillföra Vattenråden värdefull lokal kunskap om fisk och vattenkvalitet både i närtid och i ett historiskt perspektiv. Vattenrådens övergripande åtgärds- och uppföljningsarbete kan bli en integrerad del av fiskevårdsområdesföreningarnas fortlöpande förvaltningsarbete och tillföra kunskaper och draghjälp i det lokala fiske- och vattenvårdsarbetet. När fiskevårdsområdesföreningarna engagerar sig i Vattenrådens arbete skapas också ett forum för nära dialog och god lokal förankring av konkreta åtgärder. Ett ökat engagemang från fiskevårdsområdesföreningar i Vattenråden är nödvändigt för att det gemensamma vattenförvaltningsarbetet ska bli framgångsrikt och för att de övergripande målen ska kunna nås. Genomförande veriges Fiskevattenägareförbund har producerat en pedagogisk och lättillgänglig informations- och inspirationsskrift om vattenförvaltningen och fiskevårdsområdet. Skriften förklarar populärt och pedagogiskt den svenska vattenförvaltningen och olika myndigheters och organisationers roll i arbetet med att uppnå en god vattenmiljöstatus i landets sjöar och vattendrag. Med lätt tillgänglig fakta, intervjuer med myndigheter och kommuner samt reportage från verkligheten ute i Vattenråden är förhoppningen att skriften ska inspirera till ökad samverkan mellan Vattenråden och fiskevårdsområdena. Produktionen har medfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Resultat Inspirationsskriften Vattenförvaltningen och fiskevårdsområdet föreligger i digitalt skick. Utbildningsmaterialet finns tillgängligt på Sveriges Fiskevattenägareförbunds webbsida www.vattenagarna.se Ett stort tack till Katarina Vartia, Havs- och vattenmyndigheten, som har faktagranskat samtliga texter. Sveriges Fiskevattenägareförbund, 0702 70 83 24, thomas.lennartsson@vattenagarna.se www.vattenagarna.se, Lilla Böslid 146, 305 96 ELDSBERGA 67

Om Sveriges funktionshindrades frilufts- och fiskeförening SFFF är en ideell förening som arbetar med livskvalitet till sjöss för funktionsnedsatta både i rörelse och med begåvningshandikapp. Vi har bedrivit vår verksamhet sedan 2010 och drygt 3 000 personer har nu fått ta del av oss. Vår båt som SFFF använder är en Fred 25 Open, den är tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning även elrullstolar. Det är kring båten som vi bygger vår verksamhet tillsammans med vår hemmahamn där vi har tillgång till RWC, hcp-parkering, föreningslokal, slinga i naturen för rullstolar, båthus med en fantastik brygga. Huvudsaklig dagsaktivitet är sportfisketurer, båtturer, friluftsdagar för både stora och små grupper. Kunder är privatpersoner, andra organisationer, särskolor, särskilda boenden, assistansbolag och äldreboenden, alla med olika funktionshinder. Vi bedriver vår verksamhet i Tranviks Naturreservat Norrtälje, special adress färdtjänsten Oscars Brygga. Vi subventionerar för de som inte kan p.g.a. sina funktionsnedsättningar kan betala vad en sportfiskedag kostar och de kunder som faktiskt bedriver en vinstdrivande verksamhet får betala för sig. Bieffekten är att vi också skapar riktiga arbeten för personer med funktionsnedsättningar och att vi skapar folkhälsa glädje och möjligheter att faktiskt delta aktivt. Drivkraften är kärleken till sportfisket och det är den kraften som har skapat denna ideella organisation SFFF. Våra aktiviteter är olika sorters sportfiske, friluftsdagar med båtturer. SFFF marknadsför sig och sina samarbetspartners genom att aktivt lyfta fram SFFF-konceptet genom att delta på Lax Trolling tävlingar och nu snart andra tävlingar, där vi med funktionsnedsättningar agerar som förebilder och visar att allting går. SFFF gynnar inte enbart sina egna medlemmar utan vi gynnar alla som inte kan få ta del av SFFF verksamhet p.g.a. sina olika funktionsnedsättningar. SFFF Sveriges Funktionshindrades Frilufts och Fiskeförening, 802417-2812, Jonas Nilsson, 070-261 38 58, jonas@sverigesfff.se, www.sverigesfff.se, Braxenvägen 5, 761 41 NORRTÄLJE 68

Verksamhetsåret 2017 SFFF har under året genomfört många olika aktiviteter i vår hemmahamn (Oscars Brygga) och vi har försökt nå flera olika individer för att bredda verksamheten. Vi vill gynna fler helt enkelt! Vi har genomfört isfiske, spinnfiske, trollingfiske efter lax, friluftsdagar, båtturer, sälsafari, vattenskidor och åkring. Det mesta har genomförts vid Oscars Brygga, men under en vecka utgick vi från Norrtälje hamn. Vi har även deltagit i Trolling Masters Bornholm. Under våren har vi spinnfiskat efter havsöring, gädda och abborre och på försommaren fiskade vi strömming, vilket är en aktivitet som passar alla. Trollingfisket efter lax genomfördes under juni månad. Det är en unik och fantastisk naturupplevelse på öppet hav. Efter midsommar tog vi emot större sällskap vid Oscars Brygga och erbjöd båtturer till Ängsö. Vi har haft nära samverkan med vårdbolaget Tio100, vilket vi är oerhört stolta över. Även andra organisationer och företag har besökt oss under året, bl.a. RTP Stockholm och Uppsala. Under sensommaren har vi ägnat oss åt fiske efter abborre för rörelsehindrade och särskilda boenden. Fisket har varit bitvis bra, men det märks att säl och skarv går hårt åt fiskbestånden. Vi har haft otrolig nytta av vår nyligen uppdaterade båtelektronik. Tack för det Garmin! Under höst till nyår har fiske efter havsöring stått på agendan och vi tog sedan upp båten den 5 januari 2018. Utöver arbetet på sjön så har vi deltagit på olika mässor och berättat om vår verksamhet. Vi deltog bl.a. på Sveriges största hjälpmedelsmässa Leva Fungera i Göteborg där vi stod på scen vid några tillfällen. Vi vill visa att allting går, även som funktionshindrad, och känner att vårt budskap skapar ringar på vattnet. Vi har även sökt EU-medel hos Leader Stockholmsbyggd för att kunna köpa in även en mindre båt (Fred22) till verksamheten. Med en sådan kan vi jobba mer miljösmart samt öka antalet fisketurer och sportfiskeläger. Den nya båten ska vara utrustad med en frontmonterad elmotor och kommer att förbruka mindre bränsle vid turer med små sällskap. Förutom att det minskar slitaget på bensinmotorn och därmed även servicekostnaderna innebär det även mindre miljöpåverkan. Båten kommer också göra det möjligt att erbjuda fler sommarjobb och gärna då funktionshindrade som kan agera förebilder för våra besökare. Under 2017 har vi tyvärr haft problem med sjukdomar hos oss som jobbar ute på sjön. Ett stort tack riktas till Peter Schill som har hjälpt till vid flera tillfällen! Under hösten har SFFF genomfört en omorganisation för att säkerställa verksamheten och säkerställa ekonomin. SFFF Sveriges Funktionshindrades Frilufts och Fiskeförening, 802417-2812, Jonas Nilsson, 070-261 38 58, jonas@sverigesfff.se, www.sverigesfff.se, Braxenvägen 5, 761 41 NORRTÄLJE 69

Kalla fakta om året som gått Under 2017 har vi tagit med 370 funktionshindrade personer och 198 ledsagare ut på sjön. Aktiviteten sportfiske fortsätter att öka i popularitet jämfört med båtturerna, som ofta går till Ängsö. Båtmotorn har varit i gång i 511 timmar och vi har tillryggalagt ca 3500 sjömil även detta år. Totalt har vi tillbringat 129 dagar på böljan den blå. Tack vare er insats kommer SFFF kunna fortsätta att sprida glädje och livskvalité, bidra till personliga möten och möten mellan människa och natur samt skapa tillgänglighet i världsklass. Tillsammans är vi en kraft som måste upplevas. Den oerhört positiva respons som vi får från våra besökare är kvitto på att vi gör rätt och vi hoppas att kunna fortsätta vidareutvecklas. Vi är oerhört tacksamma att våra viktiga samarbeten med stiftelser som Oskar Hirschs Minne, Vi bryr oss mera, Roslagens sparbank och Tio100. De är avgörande för vårt koncept att gynna fler. Vi vill också särskilt tacka Gladsax Fiske och ABU som hjälper oss mycket. Det finns ett flertal andra företag och personer som också stöttar SFFF. Vi kan inte nämna alla men ni vet vilka ni är. Utan er skulle vår verksamhet inte vara möjlig att bedriva! Andra kvitton på vikten av vår verksamhet var Eldsjälsgalan där Jonas Nilsson var nominerad till Årets Eldsjäl i kategorin hälsa. Vi vann inte, men nomineringen värmde skönt. Jonas var även nominerad till årets mångfaldsbragd för SFFF:s koncept. Denna gång föll vi på mållinjen men det är oerhört hedrande att få nomineringar. Tack för ett otroligt givande år nu ser vi fram emot ett ännu bättre 2018 för ännu fler! SFFF Verksamhet 2017 48% 38% Sportfiske med rörelsehindrade Enbart båtturer Båtturer / prova på fiske 14% SFFF Sveriges Funktionshindrades Frilufts och Fiskeförening, 802417-2812, Jonas Nilsson, 070-261 38 58, jonas@sverigesfff.se, www.sverigesfff.se, Braxenvägen 5, 761 41 NORRTÄLJE 70

SKIFO Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation Garnfiskebåt i Laholmsbukten. Foto: Christer Hansson. Om Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation (SKIFO) bildades i samband med att fisket reglerades 1994 i syfte att organisera husbehovs- och deltidsfiskaren. Vår organisation arbetar för att det ska finnas levande hamnar och kustsamhällen året om, vilket också är väsentligt för turismen. Vi arbetar också för att husbehovsfisket inte ska marginaliseras och för att ansvariga myndigheter ska ta vårt engagemang och vårt fiske på allvar. Vi ser gärna att husbehovsfisket görs friare, både vad det gäller redskapsmängd och fisketider. Att med enkla redskap fiska till sitt husbehov och kunna dela med sig av fångsten till någon med mindre möjlighet att fiska själv är ett invant sätt att leva i en skärgårdsmiljö och är därmed även ett kulturarv. Redskapen tillverkas oftast enligt gamla traditioner och båten sköts och anpassas till det fiske som ska bedrivas. För husbehovsfiskaren är detta, tillsammans med att anrätta och njuta av fångsten, en helhet som eftersträvas. Värdet av ett aktivt, hälsofrämjande och kulturbärande fritidsliv på havet är svårt att mäta i penningar och går därför heller inte att väga mot värdet av andra fisken. Husbehovsfiskaren ser inte sitt fiske som en sport och inte heller något som ger ett stort ekonomiskt utbyte, utan det är för människan genom tusenåriga traditioner ett nästintill genetiskt arv. Husbehovsfisket gör att det finns ögon på sjön året om. Vi bidrar därigenom till ökad sjösäkerhet och miljöövervakning kring våra kuster och insjöar. Husbehovsfisket är en friskvårdande aktivitet i nära kontakt med naturen. Vårt husbehovsfiske är ett väl beprövat invant sätt att leva vid Sveriges kuster och skärgårdar i hela landet, med andra ord en LIVSKULTUR. SKIFO Sveriges Kust- och Insjöfiskares organisation, Christer Carlsson, ordförande, christer_kanso@hotmail.com, www.skifo.se, Halsviksporten 1, 430 84 STYRSÖ 71

Om Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, utvecklar biologisk rådgivning för ett hållbart nyttjande av de akvatiska resurserna i våra hav och sötvatten. Detta gör vi genom att samla in data, övervaka, analysera och bedriva forskning, samt genom att sprida vår kunskap och rådgivning. SLU Aquas forskning utgör underlag till en så kallad ekosystembaserad fiskförvaltning. Forskningen ska även utvärdera effekter av mänsklig påverkan i svenska vatten. Vår forskning omfattar analys av akvatiska ekosystem, analys av hur bestånden utvecklas och varierar över tid, men också vilka effekter yrkes- och fritidsfisket har. Vi utvecklar och följer upp fiskevårdsåtgärder, fiskemetoder och förvaltningsrelaterade myndighetsmål. SLU Aqua strävar efter att ta fram kvalitetssäkrad rådgivning för internationell och nationell förvaltning av fisk och kräftdjur. Vi är en stor och bred institution bestående av tre laboratorier: Havsfiskelaboratoriet Kustlaboratoriet Sötvattenslaboratoriet Tillsammans arbetar vi med att öka kunskapsunderlaget vad gäller akvatiska ekosystem och en viktig del av vårt arbete är att möjliggöra välgrundade förvaltningsbeslut. Att förstå och kunna kvantifiera sambanden mellan fisken och miljön är fundamental kunskap som vi bedriver forskning kring. Det går inte att nog understryka vikten av grundforskning kring fisksamhällens utbredning eller enskilda bestånds utveckling som en del av ett hållbart nyttjande. Att beskriva fritidsfiskets utövande, uttag och effekt är en del av våra mål inför framtiden. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Göran Sundblad, 010-4784292, goran.sundblad@slu.se 72

Verksamhetsåret 2017 Institutionen för akvatiska resurser arbetar kontinuerligt för att öka kunskapen kring fritidsfiskets omfattning och betydelse med syfte att den nationella fiskförvaltningen och fiskevården bedrivs utifrån en ekosystembaserad långsiktig plan. Arbetet syftar till att ta fram underlag för att bedöma fiskresursens status och värden inom ramen för ett långsiktigt hållbart nyttjande. Institutionen är representerad i internationella havsforskningsrådets (ICES) arbetsgrupp för fritidsfiskeundersökningar (WGRFS) och kontaktytorna till denna och andra internationella arbetsgrupper är viktiga för att kunna förmedla den senaste kunskapen till svenska myndigheter och övriga intressenter. Under 2017 har SLU Aqua analyserat resultaten från undersökningen av fritidsfisket i Hjälmaren 2016. Undersökningen bekräftar bilden av Hjälmaren som en populär sjö för fiske efter gös och pimpelfiske efter abborre. Parallellt har en studie av fritidsfiskets omfattning och karaktär i Vättern påbörjats. Arbetet finansieras av Havs-och vattenmyndigheten och görs tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län och Sportfiskarna. Vi har även studerat utvecklingen av fritidsfisket på hummer längs västkusten och torsk i Öresund samt fortsatt arbetet med fritidsfisket efter lax och öring i älvarna. 6 Fångst per ansträngning (antal per fisketur) 5 4 3 2 1 Abborre Gädda Gös Gös över minimimått Totalt Fångst per ansträngning för arter fångade med handhållet redskap från båt, baserat på 82 enkätsvar från Hjälmaren 2016. Fångst per ansträngning är beräknad som antal fiskar per fisketur (± ett standardfel). Nationella enkäter visar att fritidsfiske är en populär aktivitet i Sverige. Fångsterna är i många fall stora och fritidsfiske kan därmed ha en negativ inverkan på bestånden. Vi ska vara medvetna om detta och arbeta ekosystembaserat för en bred förståelse men också ha kunskap om enskilda komponenter som bidrar till förändring i våra akvatiska system så att vi fortsatt kan ha starka fiskbestånd i friska vatten. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Göran Sundblad, 010-4784292, goran.sundblad@slu.se 73

Utveckling av metoder för insamling av fritidsfiskestatistik Bakgrund För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttjande av våra gemensamma resurser i akvatiska system behövs kunskap om påverkande faktorer. En av dessa faktorer är fiske. Svenskt fritidsfiske är i stor utsträckning fritt tillgängligt för allmänheten, framförallt gällande handredskap men även olika typer av nät och trolling får på många platser bedrivas. Samtidigt som fritidsfiske kan ha inverkan på fiskbeståndens storlek och struktur är kunskapen om fritidsfiskets omfattning och betydelse för beståndens utveckling många gånger dåligt känd. Utöver nationella behov ställer EU-kommissionen allt högre krav på att Sverige ska föra statistik på sitt fritidsfiske, för att kunna förbättra analyserna av fiskbestånden. för undersökningen nere. För fisken helt utan sådana krav behövs istället mer omfattande undersökningar för att samla in det data som ligger till grund för tillförlitliga bedömningar. Till exempel använder SLU Aqua både frivilliga logg- eller dag-böcker och hamnprovtagning för att samla in fångstinformation från hummerfiske i Halland och Bohuslän och från torskfiske i Skåne. De underlag som behövs för analyserna varierar mellan arter och områden. Utöver fiskerioberoende övervakning är det ofta också önskvärt att följa fiskets utveckling. Då kan olika typer av beståndsindex användas, vilket kan mätas genom att följa hur fångst-per-ansträngning utvecklas över tid. Genom provtagning av fångsten kan storlek, vikt och åldersfördelningar tas fram, vilket ger mer detaljerad kunskap om det undersökta beståndet. En önskvärd kunskap är förstås också hur mycket fisk som fångas varje år. Ett sätt att beräkna detta är att kombinera information om fångst-per-ansträngning hos utövare med den totala ansträngningen hos utövarna, en metodik SLU Aqua exempelvis utprövar i Vättern. Foto: Anders Asp Utveckling av metoder för ökad kunskap SLU Aqua bedriver ett antal olika projekt och undersökningar med syfte att dels samla in kunskap om fritidsfisket och dess effekter, och dels att utveckla kostnadseffektiva metoder som kan ge tillförlitliga underlag för bedömning av de akvatiska resursernas tillstånd. Foto: Anders Asp Från fisken med registrering och/eller rapporteringsskyldighet fås mått på antal utövare och deras fångster, vilket kan användas för att beskriva fiskets omfattning. Dessutom kan registren användas för riktade enkäter vilket bidrar till att hålla kostnaderna Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Andreas Sundelöf, 010-4784069, andreas.sundelof@slu.se 74

Gös abborre Havsöring Gädda Nöjda kunder med de vanligaste arterna i Stockholms skärgård samt Mälaren. Om Sveriges Organiserade Fiskeguider Sveriges Organiserade Fiskeguider (SOF) är en ideell förening med uppgift att verka för en utveckling av fisketurismnäringen och hjälpa medlemmar med praktiska frågor samt medverka i den politiska debatten som rör sport och fritidsfisket. Detta sker bland annat genom regelbundna kontakter med myndigheter och andra intressegrupper och deltagande som referensgrupp i olika projekt. Föreningens medlemmar skall aktivt verka för en hög säkerhet, hållbart fiskeuttag, ändamålsenlig fiskevård samt efterföljande av allemansrättsliga principer. Föreningen skall fungera som en aktiv part i samhällsdebatten och därmed stärka fiskets roll i förhållande till andra verksamhetsområden. Vi företräder ett 30-tal sportfiskeguider som i huvudsak är verksamma från båt med fast hemmahamn eller mobila med hjälp av trailer i stor-stockholms området. SOF innehar styrelseplats i föreningen Fiskefrämjandet Stockholmsskärgård samt Leader Stockholmsbygd vars uppgift är att besluta om EU medel för åtgärder som skall främja fiskebestånd, miljö samt ökad lönsamhet i näringen. Sveriges Organiserade Fiskeguider SOF, Björn Söderberg (ordf.), 073-520 69 52, bjorn.soderberg@olofssonbil.se, www.sofguiderna.se, c/o Lars Lindahl, Alvägen 11, 147 33 Tumba 75

Verksamhetsåret 2017 Under 2017 har SOF genomfört Utbildningen för Fisketillsynsmän för medlemsguiderna i syfte att kompetensutveckla våra medlemmar. SOF har bidragit till ett fiskevårdsprojekt på Vätö i norra skärgården där gös har satts ut för att stärka gösbeståndet. SOF har en präglingskasse vid Dalarö för fördröjd utsättning av havsöring. Dessutom driver även enskilda medlemmar präglingskassar för havsöring i skärgården. SOF har under 2017 inlett diskussioner med organisationen Sportfiskarna om hur ett framtida samarbete skulle kunna se ut i bl.a. fiskevårdsfrågor. Under året har SOF arbetat fram etiska regler för våra medlemsguider som bl.a. tar upp hur många fiskar av olika arter som kan anses vara ok att ta med sig hem samt riktlinjer för vett och etikett. Det pågår även en diskussion kring att ha ännu striktare etiska regler för max och min mått än de som är utfärdade av myndigheterna. En tydlig trend när det gäller marknadsföring är att sociala medier spelar en allt större roll och har i stor utsträckning ersatt bloggar på webben när det gäller fångstrapportering och status uppdateringar. Intressant att notera är även att det dykt upp flera internationella websajter för bokning och marknadsföring av fiskeguider. Medlemsantal 2007 2017. Utsättning av gösyngel på Vätö. Sveriges Organiserade Fiskeguider SOF, Björn Söderberg (ordf.), 073-520 69 52, bjorn.soderberg@olofssonbil.se, www.sofguiderna.se, c/o Lars Lindahl, Alvägen 11, 147 33 Tumba 76

Gädda (Esox lucius). Foto: Anton Svedberg. Om Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Sportfiskarna Vi är en demokratiskt uppbyggd ideell organisation som sedan 1918 arbetat för att främja sportfiske och fiskevård. Sportfiskarnas främsta mål är att det ska finnas ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd. Förbundets verksamhet kan vid sidan av medlemsadministration delas in i fyra områden vilka samtliga bidrar stort till främjandet av fiske och fisketurism i Sverige. Praktisk vatten- och fiskevård, genom egen verksamhet och bidrag till anslutna föreningar Intressepolitik, genom opinionsbildning i samhället för sportfiske och fiskevård Främjande, genom främst barn- och ungdomsverksamhet Information och utbildning, genom att bland annat lyfta sportfiskets kärnfrågor, samt initiera och stödja forskning om fiske- och vattenvård. Sportfiskarna är organiserat på traditionellt folkrörelsevis med enskilda medlemmar, föreningar, länsvisa distrikt och med en förbundsstyrelse och ett kansli på nationell nivå. Förbundet har idag verksamhet i samtliga län och i flertalet kommuner. Kontor med anställd personal finns på nio orter i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå, Visby, Gävle, Kalmar, Forshaga och Nyköping. Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, 08-410 80 600, info@sportfiskarna.se, www.sportfiskarna.se 77

Yngel av öring (Salmo trutta). Foto: Lasse Vallin. Verksamhetsåret 2017 Sportfiskets ökande popularitet speglas i förbundets mycket positiva medlemsutveckling. I slutet av 2017 organiserade förbundet över 60 000 sportfiskare, varav drygt 35 700 var individuella medlemmar eller direktanslutna föreningsmedlemmar. Resterande är medlemmar i föreningar anslutna till Sportfiskarna. Sportfiskarna har närmare 400 anslutna föreningar runt om i landet. Sportfiskarna bedriver en omfattande fiske- och vattenvårdsverksamhet runt om i landet. Åtskilliga vattendrag har restaurerats och vandringshinder har rivits ut. Arbetet sker såväl i förbundets regi som ute i landets fiskeklubbar och föreningar. En del av insatserna har finansierats via Sportfiskarnas fiskevårdsfond som delade ut 200 000 kr till lokala fiskevårdsinsatser 2017. Utöver fiske- och vattenvård bedrivs en omfattande förvaltning av egna eller andras vatten som även upplåts för sportfiske till allmänheten. Inom Rovfiskprojektet bedriver Sportfiskarna ett omfattande fiskevårdsarbete längs ostkusten. Målet är att förbättra bestånden av rovfiskar, främst gädda och abborre, samt att bidra till en friskare kustmiljö och en rik biologisk mångfald. Sedan 2011 har ett stort antal våtmarker färdigställts från Blekinge i syd till Hudiksvall i norr, även ett stort antal vandringshinder har åtgärdats och strandängar restaurerats. Vid sidan av praktiskt fiskevårdsarbete deltar Sportfiskarna i utredningar samt bedriver informations- och lobbyverksamhet mot politiker och myndigheter. Bland de viktigaste frågorna som förbundet driver är att främja ungdomars möjligheter till sportfiske, att värna och återställa våra vattenmiljöer samt att skapa en hållbar fiskeförvaltning. Exempel på prioriterade frågor under 2017 var framförallt fortsatt påverkan på en ny vattenlagstiftning i enlighet med vattendirektivet och en miljöanpassning av vattenkraften, samt mer resurser till vattenvårdsarbetet med bland annat fortsatt kalkning av försurade vatten. En reglering av skarv- och sälbeståndet var även ett område där förbundet ökade fokus. Verksamhetsåret 2017 har varit ett historiskt år för Sportfiskarnas ungdomsarbete. Rekordmånga elever har fiskat på skoltid inom ramen för Sportfiskarnas projekt Klassdraget, 13 500, och mer än 400 lärare och fritidspedagoger har fortbildats i bland annat fiske, samt vatten- och fiskevård i satsningen Mer Friluftsliv i Skolan. Med satsningen Skolbäcken har Sportfiskarnas regionalt ungdomsansvariga skapat hela 5 000 elevbesök med fokus på läro- och upplevelserik fiskevård under skoltid. Förbundet betalade under 2017 ut 400 000 kr i aktivitetsbidrag till anslutna föreningar för lokala fiskeaktiviteter för barn och unga, kvinnors fiske, integration och funktionshindrades fiske. Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, 08-410 80 600, info@sportfiskarna.se, www.sportfiskarna.se 78

hittar kustgäddorna snabbt tillbaka till de restaurerade lekområdena. Rovfiskprojektet består av ett antal delprojekt och finansieras bland annat av olika statliga anslag, EU-medel samt av stiftelsen BalticSea2020. Arbetet fortsätter under 2018 då ett flertal nya gäddfabriker kommer att färdigställas. Restaurering av Nianån. Foto: Andreas Ollinen. Sportfiskarnas fiskevårdsverksamhet Sportfiskarna bedriver ett omfattande fiskevårdsarbete i anslutning till våra regionkontor. Målet är att restaurera biotoper och vandringsvägar, främst för bestånd av rovfiskar, som gädda, abborre, asp, lax, lake, ål och öring. Åtgärderna bidrar dessutom till en förbättrad vattenmiljö och en rik biologisk mångfald. Rovfiskprojektet I Sportfiskarnas Rovfiskprojekt genomför förbundet fiskevård i anslutning till kustmynnande vattendrag längs ostkusten som är viktiga lekområden för gädda och abborre. Projektets bakgrund är att bestånden av vårlekande rovfiskar som gädda och abborre började minska kraftigt längs ostkusten i mitten av 1990-talet. För att komma tillrätta med problemen krävs exempelvis att vandringshinder åtgärdas och att våtmarker restaureras (så kallade gäddfabriker) samt att man genom vegetationsrensning återskapar strandängar. Det tar ett antal år innan åtgärdernas effekt på fiskbestånden kan mätas. I de fall där effekterna av åtgärderna följts upp har i regel en snabb respons och en ökad produktion av fiskyngel kunnat ses. I regel Övrig fiskevård I anslutning till Sportfiskarnas regionkontor bedrivs omfattande fiskevård med ett mycket brett fokus på olika arter. Exempel på lokala åtgärder under 2017 är bland annat biotopvård och borttagande av vandringshinder för öring, lax, flodpärlmussla, asp, nejonöga och ål. Sportfiskarna har även initierat två nykalkningsprojekt i Göteborgsregionen. Mal (Silurus glanis). Foto: Mikael Söderman. Sportfiskarnas regionkontor i Nyköping bedriver även ett mycket spännande projekt med att kartlägga malbeståndet i Nyköpingsåns vattensystem. Projektet omfattar bland annat byggande av leknästen för mal, pejling av mal under leken samt kartläggning av vandringshinder och kartering av lämpliga miljöer för arten. Följ förbundets fiskevårdsarbete på: www.sportfiskarna.se Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, 08-410 80 600, info@sportfiskarna.se, www.sportfiskarna.se 79

Succé för fiskevård i skolan med Skolbäcken Med satsningen Skolbäcken har förbundet gjort tydliga avtryck i både Skol- och Miljösverige. Totalt har Sportfiskarnas regionalt ungdomsansvariga under 2017 skapat hela 5 000 elevbesök med fokus på lärooch upplevelserik fiskevård under skoltid. Under 2016 gjorde projektet Skolbäcken en strålande debut med utgångspunkt från regionkontoren i Göteborg, Stockholm, Malmö och Forshaga. Med hjälp av ett nytt ekonomiskt stöd från Svenskt Friluftsliv kunde en ny efterlängtad typ av verksamhet komma till stånd. Fler än 1500 elever fick vara med och göra viktiga åtgärder i en bäck i närheten av deras skola. Responsen var genomgående positiv från elever och lärare. En breddad satsning Sammantaget skapades energi och erfarenhet för en storsatsning på Skolbäcken 2017. Verksamheten har breddats rejält på samtliga orter. Elever har också fått komma ut på både is och kust för att hjälpa lokala fiskebestånd. Risvasar, död ved, nyplanterade träd, stenar och fina lekbottnar har tillförts våra vatten av glada grundskolelever under hel- och halvdagar. Det visade sig också finnas ytterligare finansiärer som ville vara med och bidra till att fler barn får komma ut i naturen och göra skillnad vid vattenbrynet. Inte minst i Stockholm. Här har Postkodstiftelsen gett förbunden möjlighet till det omfattande systerprojektet Från skolbänk till skolbäck och gäddfabrik, där sjöar, våtmarker och bäckar har fått hela 2 800 nyttiga elevbesök under året. I Göteborg har ett bidrag från stadens Park- och naturförvaltning lett till att cirka 700 elever har fått hjälpa till att göra åtgärder för öringen i Delsjöbäcken. Av det stora intresset att döma ser det ut som att ytterligare regionala medel kommer att leda till ännu mera fiskevård för skolbarn framöver. Exempelvis i Skåne har regionkontoret under två år spridit kunskap om Skolbäcken genom fina fiskevårdsinsatser tillsammans med barn i Malmö och Lund. Satsningen på Skolbäcken fortsätter under 2018. Miljöminister Karolina Skog på besök hos Skolbäcken i Malmö. Foto: Andreas Ollinen. Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, 08-410 80 600, info@sportfiskarna.se, www.sportfiskarna.se 80

Mer kunskap om kustabborren I samband med lanseringen av Sportfiskarnas film om abborren: Sveriges mesta fisk arrangerade förbundet 15 februari ett seminarium på Filmhuset i Stockholm om status och fiskevård för kustabborre där slutsatser från olika studier och projekt presenterades. Längs delar av ostkusten visar abborren vikande bestånd. Situationen skiljer sig åt regionalt men generellt har abborren minskat i utskärgården och längs öppna, exponerade kustavsnitt. Kalmarsund visar särskilt dålig beståndsstatus. Men flera av föredragen på Sportfiskarnas abborrseminarium visade att det finns åtgärder som kan stärka abborrbestånden. bestånden. Grunda varma vattenområden med växtlighet är viktigt men hotas kontinuerligt av nya bryggor, marinor, muddringar mm. Uppskattningsvis 50% av abborrens lekmiljöer på kusten är idag påverkade av exploatering. Strandskyddet är idag för svagt. 2. Restaurera lekområden i sötvatten. -Kan man återskapa lekområden för kustabborren i sötvatten kan detta få betydelse regionalt för lokala bestånd. Abborryngel födda i sötvatten kan växa sig stora innan de utvandrar till havet och torde därmed kunna ha högre överlevnad. 3. Reglera fisket. -Idag saknas baglimits och maximått för abborren i Östersjön. Försök med fiskefria områden visar att man får fler och större abborrar i sådana områden. 4. Fiska ned spiggbeståndet. Spiggen har ökat i Östersjön och har en tydligt negativ påverkan på abborren då den bland annat är en glupsk predator på nykläckta abborryngel. Kunde man reducera beståndet av spigg borde det gynna abborrens reproduktion. 5. Jaga säl och skarv. -Bland annat analys av resultat från olika forskningsprojekt visar att framförallt skarven konsumerar långt mer abborre i Östersjön än det sammanlagda uttaget från yrkesfiske och fritidsfiske. En hårdare reglering av skarvbeståndet borde därför på sikt kunna möjliggöra för abborrbeståndet att öka i utsatta områden. Värdet av kustabborren. Foto: Bengt Olsson. Enkelt sammanfattat kan man säga att det handlar om två saker: kan man minska dödligheten och förbättra reproduktionen så ökar abborrbeståndet. Forskaren Ulf Bergström från SLU Aqua, som höll två föredrag på seminariet, listade fem möjliga åtgärdsområden för att stärka abborrbestånden: 1. Skydda existerande lekmiljöer för kustabborren. -Detta är en billig förvaltningsåtgärd som skyddar Sportfiskarnas fiskevård för abborre Förbundets biologer har arbetat med att identifiera och åtgärda kustmynnande vattendrag med vandringshinder. Särskilt vattensystem med kustnära sjöar har visat sig kunna producera mycket abborre då man öppnat upp fria vandringsvägar för kustabborrarna. Exempelvis i Björkeån norr om Gävle åtgärdades ett vandringshinder, där mer än 400 lekvandrande abborrar sedan registrerades våren efter. Läs mer på: www.sportfiskarna.se Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, 08-410 80 600, info@sportfiskarna.se, www.sportfiskarna.se 81

Om SwedenFishing Det finns en europamarknad med över 50 miljoner fiskeintresserade. I Sverige fritidsfiskar ca 2 miljoner människor årligen och de spenderar ca 6 miljarder kr på sitt fiske. Mot denna bakgrund bildades 2010 projektet Nationella turistfiskeprojektet med stöd från Landsbygdsprogrammet. 2014 övergick projektet i den ekonomiska föreningen SwedenFishing, vars uppgift är att marknadsföra sina medlemmar som består av fisketurismföretag i hela Sverige. Vår vision är att Sverige ska bli Europas ledande destination inom hållbar fisketurism. Föreningens arbete utgår från kärnvärdena Hållbar fisketurism, Engagerat värdskap, Kvalitet och Kompetens. SwedenFishing.com, som finns på 11 olika språk, är föreningens primära marknadsföringsverktyg. Här beskrivs fiskedestinationerna Södra, Centrala och Norra Sverige med sökmöjligheter på fiskarter och marknadsföring av våra medlemmars produkter. Medlemmarna beskrivs på de språk de själva väljer med produktuppgifter, bilder, geopositioner, kontaktuppgifter, fiskeupplevelser, fiskevatten, fiskarter, sökmöjligheter till destinationer, vattentyper och fiskarter. SwedenFishing har ett skräddarsytt gränssnitt för att presentera fiskeupplevelser, vilket de etablerade onlinebokningssystemen inte kan leverera. Det finns möjlighet att koppla på onlinebokning för de medlemmar som önskar, men de flesta besökarna på webbplatsen gör sedan sina bokningsförfrågningar direkt till medlemmen via e-post eller telefon. Medlemmarna betalar en årsavgift till SwedenFishing, men medlemskapet tjänas snabbt in på på den marknadsföring man får genom webbplatsen och genom att man slipper betala provision vid försäljning via webbplatsen. Marknadsföring sker också genom deltagande i europeiska och svenska mässor, initiativ till och planering samt genomförande av visningsresor för press, media och researrangörer. En viktig del i verksamheten är att till medlemmarna sprida den kunskap om olika marknader som byggts upp genom mässdeltaganden och kontakter med researrangörer, besökare och i andra sammanhang. SwedenFishing, Henrik Thomke, 707 497 0711, henrik.t@swedenfishing.com Kölnavägen 25, SE-810 21 GYSINGE 82

Verksamhetsåret 2017 Ökande besökarantal med hög andel köp Det senaste året ökade antalet besökare till SwedenFishing.com med ca 25 % mot föregående år. Drygt 150 000 unika besökare besökte webplatsen och genererade ca 900 000 sidvisningar under 2017. Ett viktigt mätvärde för att mäta konvertering av köp är antalet nedladdade PDF:er. Konsulter från Google har för SwedenFishings räkning kommit fram till att ca 5 % av de som besökt ett specifikt fisketurismföretag och dessutom laddat ner en PDF-presentation genomför ett köp. Under det senaste året har ca 12 000 PDFpresentationer laddats ner, kan omsättas till ca 600 köp fördelat på webbplatsens 51 fisketurismföretag. Under 2017 har besökare från 192 länder besökt SwedenFishing.com. I grafen visas de procentuella talen för de nio länder som webbplatsen haft flest besökare från. Positionera Sverige som fiskedestination De största konkurrenterna till Sverige när det gäller fiskeupplevelser är Norge och Danmark. Där satsar staten betydande medel på den nationella marknadsföringen, vilket inte sker i Sverige. SwedenFishing är den organisation som nationellt marknadsför svenska fiskeupplevelser och det sker med medlemmarnas egna privata medel. Under året har diskussioner förts med Jordbruksverket och Tillväxtverket om behovet av projektstöd för att ytterligare stärka marknadsföringen. Konsumentbearbetning via mässor och researrangörer Deltaganden på europeiska och svenska mässor med möjlighet för medlemmarna att också själva delta och marknadsföra sitt utbud, skaffa erfarenhet och skapa kontakter. Vi har fortlöpande haft kontakter med researrangörer som har fiskeupplevelser i sitt utbud. Marknadsanalys och rådgivning Genom de insatser som genomförts under senare år finns ett omfattande material exklusivt för medlemmarna som tydliggör vad marknaden efterfrågar i olika avseenden såsom typer av fiskemetoder, mest efterfrågade arter, olika marknaders logibehov m.m. Under det gångna året har medlemsföretagen fått fortsatt marknadsanpassad rådgivning kring hur man kan presentera och prisätta bokningsbara produkter. SwedenFishing, Henrik Thomke, 707 497 0711, henrik.t@swedenfishing.com Kölnavägen 25, SE-810 21 GYSINGE 83

Föreningens kvalitetsplattform 10 steg till exportmognad Företaget - Ska inneha F-skattsedel och skötas efter gällande regler och säkerhetsföreskrifter. Kunskap gällande resegaranti och alternativ för att lösa detta när behov finns. Marknadsföring - Text/bild ska hålla hög standard och kommunicera hållbarhet. Besök från press/media ska prioriteras. Uppdateringar i utbud och prissättning ska kommuniceras omedelbart till aktuella säljkanaler. Fångstinformation - Betydelsen av fortlöpande fångststatistik och hur den kan användas. Hur bild/ filmmaterial från gäster bör samlas in för framtida marknadsföring. Tydliga regler för vattnen på aktuella språk. Produkten - Hög kvalitet och god servicenivå. Löften i marknadsföringen ska hållas. Kännedom om hur produkter prissätts var för sig och i paket. Gästuppföljning önskvärt. Nätverk - arbeta i nätverk för marknadsföring och ökad försäljning genom kommersiella samarbeten. Bokning och paketering - Enkel och snabb information vid bokningsförfrågan, 12-timmars svarstid vid personlig kontakt. Förmåga att hantera utbudet och anpassa till målgrupp/segment. Kunskap om bokning/betalning via nätet. Mottagning och service - Företaget ska ha fiskekunnig mottagningsapparat anpassad till informationsbehov och språk. Gästen ska mötas med personlig service och ges en första introduktion till anläggningen och området. Hållbart fiske - Företaget ska arbeta för ett ekologiskt hållbart fiske och med miljötänk. Lokal förankring - Verksamhet och produkter bör ha en god förankring lokalt och nära relation till eventuella lokala FVOF. Om möjligt bör varor och tjänster handlas lokalt. En gäst ska aldrig behöva möta eventuella lokala konflikter. Utländska marknaden - Kunskap ska finnas om olika distributionsled/säljkanaler och dess affärsmöjligheter. Vid arrangörssamarbete ska företaget ställa upp för att gynna försäljningen på aktuell marknad. SwedenFishing, Henrik Thomke, 707 497 0711, henrik.t@swedenfishing.com Kölnavägen 25, SE-810 21 GYSINGE 84

Kvällsfiske efter havsöring på Gotland. Foto: Lars Vallin. Om forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet Forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling (NRHU) vid Uppsala universitet bildades 2014 och är en strategisk satsning som har verksamhet i både Uppsala och Visby. En av tre ingående forskargrupper fokuserar på fritidsfiske och fisketurism, som är ett prioriterat område under utveckling med pågående rekryteringar av lärare, forskare och doktorander. Forskningen är både tillämpad och tvärvetenskaplig där ingående personal har bakgrund och expertis inom både natur- och samhällsvetenskap. Forskningsprogrammet NRHU ansvarar även för kandidat- och masterutbildning inom miljövetenskap, hållbar utveckling och naturbaserad turism. Vår forskning inriktas mot förvaltning och värdering av fritidsfiske. En nödvändig förutsättning för att fritidsfiske fortsätter vara en viktig del av svenskt friluftsliv, samhällsekonomi och glesbygdsutveckling är livskraftiga fiskbestånd och en hållbar förvaltning av fisket. Framtidens förvaltning måste baseras på kunskap om hur mycket fisk det finns och hur bestånden förändras, men lika viktigt är kunskap om varför och hur människor fiskar samt hur de kan bidra till ett hållbart fiske. Kunskap om fritidsfiskares perspektiv på regelverk och förvaltning är centralt för att designa förvaltningssystem som fiskare förstår, accepterar och följer. Ekonomiska värderingsstudier av fritidsfiske och fisketurism kan dels rättfärdiga ekonomiska investeringar i förvaltning och fiskevård och dels påvisa samhällsekonomisk optimering gällande fördelning av fiskresurser mellan olika kategorier av brukare. Forskningsresultaten förväntas bidra till att utveckla rekommendationer för fritidsfiskets framtida förvaltning och därmed säkerställa samhällsekonomiska värden och ekosystemtjänster från kustområden, sjöar och strömmande vatten. Östersjölaxälvar i Samverkan, Thomas Johansson, thomas.johansson@ostersjolaxalvar.se Nedre Kläppen 21, 934 93 KUSMARK 85

Gäddfabrik på svenska ostkusten. Foto: Lars Vallin. Verksamhetsåret 2017 Under 2017 slutrapporterades en forskningsstudie runt etableringen av våtmarker, så kallade gäddfabriker, av Sportfiskarna tillsammans med markägare längs svenska ostkusten. Behovet av att bevara och återskapa våtmarker är väl känt inom miljöpolitiken och statliga myndigheter, men engagemang och medverkan från civilsamhället är centralt för restaurerings- och bevarandearbetet. I denna studie identifierades faktorer som möjliggör eller försvårar civilsamhällets deltagande i restaureringen av våtmarker. Projektledare inom Sportfiskarna intervjuades och markägare, där gäddfabriker etablerats, fick svara på en enkät med efterföljande intervjuer. Ett antal centrala framgångsfaktorer som bidragit till projektets genomförande identifierades: flexibilitet och adaptiv förvaltning hos projektledningen; stöd från myndigheter och lagstiftning; och Sportfiskarnas goda rykte och samarbetsförmåga. Markägares vilja att samarbeta var kopplad till deras känsla av miljöansvar, den låga investering av tid och pengar som krävdes av dem och förväntningar på vissa förmåner från våtmarken. Starkt begränsande faktorer inkluderade förekomsten av dikningsföretag och bristen på långsiktig finansiering, vilket även påverkade möjligheten till uppföljning och utvärdering av etablerade våtmarker. Under 2017 har även fritidsfisket efter havsöring runt Gotlands kuster undersökts. Närmare 500 enkätsvar har analyserats där fritidsfiskare är kategoriserade baserat på redskap (nätfiske och olika typer av sportfiske) och geografisk närhet till resursen (från lokalbefolkning till svenska och utländska fisketurister). Forskningsresultaten analyseras för olika kategorier av fritidsfiskare med avseende på ansträngning, fångster, catch-andrelease, ekonomiska utgifter, betalningsvilja under framtida scenarion samt perspektiv på och acceptans av en rad olika tentativa förändringar av regelverk och förvaltning. Resultaten avrapporteras under 2018. 86

Lars Munk med en fantastisk Torneälvslax. Foto: Ted Logardt. Om Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan (ÖIS) är en ideell organisation som verkar för livskraftiga vilda lax- och öringbestånd. Starka och livskraftiga bestånd kan i sin tur skapa förutsättningar till arbetstillfällen i havet, längs våra kuster och i de ofta glest befolkade älvdalarna och därmed en möjlighet för människor att bo och leva här. ÖIS bildades 2010 som ett nätverk mellan älvarnas förvaltningsorganisationer. Hösten 2013 blev ÖIS en ideell förening och har sedan dess fungerat som fullvärdig remissinstans och samarbetspartner för berörda myndigheter. Förvaltningsorganisationerna som är våra medlemmar företräder i sin tur över 12 000 fiskerättsägare från Mörrumsån i söder till Lainioälven i norr. ÖiS har ett nära samarbete med tidskrifter, företag och organisationer inom sportfiske, fisketurism och miljö. Vårt mål på sikt är att vara verksamma i hela Östersjöregionen. Vi anser att fisket i älvarna och i havet ska förvaltas utifrån beståndsspecifika mål för respektive vattendrag och mot bakgrund av målen i den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) och HELCOM. Vi anser också att fiskresursen ska förvaltas och nyttjas på sådant sätt att dess samhällsekonomiska värde maximeras. Då främjas utvecklingen av sportfisketurism i älvar och hav och sportfiskets rekreationsvärde ökar. Under 2014 tilldelades ÖIS 680 000 kronor av Swedbank. Pengarna kom från bankens sparprodukt Sverige Etik Östersjölaxen och motiveringen löd; För deras enträgna, praktiska och väldigt framgångsrika arbete med dels utköpsmetodiken av fasta kustfisken, men även deras energiska dialog mot näringsliv, beslutsfattare och allmänhet. De verkar även som en enande kraft inom laxfrågan, vilket lett och leder till konkreta resultat.. Med hjälp av denna gåva instiftade ÖIS i samarbete med bl.a. SLU, Sportfiskarna och Världsnaturfonden den oberoende Stiftelsen för Östersjölaxen. Stiftelsen syftar till att främja en långsiktigt hållbar förvaltning av vilda lax- och öringbestånd i Östersjön genom att ekonomiskt stötta organisationer som arbetar med fiskeförvaltning och fiskevård i Östersjön och dess vattendrag och forskningsprojekt eller andra åtgärder som stärker de vilda lax- och öringbestånden (läs mer under Stiftelsen för Östersjölaxen). Östersjölaxälvar i Samverkan, Thomas Johansson, thomas.johansson@ostersjolaxalvar.se Nedre Kläppen 21, 934 93 KUSMARK 87

Verksamhetsåret 2017 Under 2017 har Östersjölaxälvar i Samverkan aktivt arbetat med att påverka lax- och öringförvaltningen såväl nationellt som internationellt genom skrivelser och uppvaktningar av beslutsfattare. ÖiS har besökt flera av medlemsorganisationerna, hållit föredrag vid 8 tillfällen runt om i landet och medverka i olika arbetsgrupper om den framtida förvaltningen och utmaningarna för Östersjölaxen; ett arbete som fortgått allt sedan ÖIS bildades. Vi har sedan 2016 fått möjlighet att sitta med som observatörer med ICES arbetsgrupp. Vi har till SLU AQUA lämnat en lista med önskemål från våra medlemsälvar med önskan om en uppdatering av bl.a. utbredning av lax och öring i huvudvattendrag och biflöden vilket är viktigt för att räkna ut produktionsarealer och uppdatera den potentiella produktionskapaciteten i varje laxälv. Älvarnas förvaltningsorganisationer har tillsammans med representanter från ÖiS, genom arrenden, avtal eller uppköp av fiskerätter, arbetat aktivt med att begränsa uttaget av lax och öring i det kustnära fisket i anslutning till sina respektive vildlaxälvar. Syftet har varit att begränsa uttaget på specifika vilda bestånd längs Östersjökusten och arbetet har, tillsammans med minskande kvoter, gett omedelbara resultat med ökade uppgångar i många av våra älvar. Arbetet har finansierats med fiskekortsintäkter från berörda förvaltningsorganisationer och med stöd från Stiftelsen för Östersjölaxen. Östersjölaxälvar i Samverkan har under året deltagit i arbetsgrupper tillsammans med bl.a. kraftbolagen. Åbyälven, Rickleån, Testeboån och Emån är några exempel på älvar med problem orsakade av vattenkraft där Östersjölaxälvar i Samverkan har engagerat sig. Hednäs kraftverk i Åbyälven. Foto: Thomas Johansson. 88 Östersjölaxälvar i Samverkan, Thomas Johansson, thomas.johansson@ostersjolaxalvar.se Nedre Kläppen 21, 934 93 KUSMARK

Framtidens laxförvaltning Det är mycket som händer nu. Med hårdare restriktioner och begränsningar för det kommersiella fisket och även trollingfisket vad gällande uttag av vildfisk så har det äntligen börjat komma tillbaka fler laxar till våra älvar. Nu ligger bollen hos oss sportfiskare och förvaltningsorganisationerna i älvarna. Vi måste vara beredda att ta ansvar för de laxar som kommer tillbaka till våra vatten. Varje lax- och öringförande vatten ska ha beståndsspecifika mål och fisket ska regleras därefter. Därför finns det ett stort behov av enhetliga fiskebestämmelser i respektive älv, en fungerande fisketillsyn och en väl fungerande fångstrapportering. Nästan samtliga svenska vildlaxälvar och ett flertal potentiella laxälvar är idag medlemmar i Östersjölaxälvar i Samverkan. Under de senaste åren har ett otroligt värdefullt nätverk vuxit fram och goda kontakter har etablerats mellan de anslutna älvarna. Resultaten av projektet skapar goda förutsättningar för att även inkludera andra Östersjöländer med syfte att nå en hållbar förvaltning av Östersjölaxens alla lek- och uppväxtområden. Sammanställningen av fiskeåret i de enskilda älvarna, fångster, uttag, fisketryck, uppvandring, elfisken och sjukdomsläget hittar du hittar du här: www.ostersjolaxalvar.se Tillgänglig kunskap om fisket i älvarna som samlats in ger en klar bild vilken data som saknas så att kunskapsunderlaget över tid kan förbättras. Kunskapsunderlaget från älvarna är en förutsättning i arbetet mot en mer beståndsspecifik förvaltning. Informationen från respektive älv är baserat på den informationen som har funnits att tillgå, därmed inte sagt att den är komplett. Men detta bör ändå kunna ge oss en fingervisning på hur laxåret 2017 var. Waterkeeper Alliance ÖIS är med i det internationella nätverket Waterkeeper Alliance. Här finns det idag över 300 organisationer från jordens alla hörn. Under 2017 har vi erhållit stöd från Waterkeeper Alliance för vårt arbete. Detta har möjliggjort ett för organisationen mer professionellt arbete med möjlighet till resor, medlemskontakter, uppvaktningar och medverkande på olika seminarier. I föreningen kommer vi, med kraft, att fortsätta vårt arbete för en långsiktigt hållbar förvaltning av våra lax- och havsöringsbestånd så att denna resurs kan nyttjas och bidra till utvecklingen kring dessa älvdalar. Laxåret i de vilda Östersjöälvarna Representanter från medlemsälvarnas förvaltningsorganisationer, berörda kommuner samt Länsstyrelser har bidragit med information, så att Östersjölaxälvar i Samverkan har kunnat sammanställa fiskeåret 2017, i Östersjöälvarna med vilda laxbestånd. Fr. v. Östersjölaxälvar i Samverkans ordförande Thomas Johansson och Ordförande för Waterkeeper Alliance, Mr. Robert F Kennedy Jr. Östersjölaxälvar i Samverkan, Thomas Johansson, thomas.johansson@ostersjolaxalvar.se Nedre Kläppen 21, 934 93 KUSMARK 89

5 Avslutande ord Jordbruksverket vill tacka alla som har medverkat i framtagandet av denna rapport. Inte minst vill vi tacka er som har bidragit med verksamhetsbeskrivningar och goda exempel från era egna organisationer. Utan ert engagemang hade det inte blivit någon rapport. Vår förhoppning är att vi kommer ha ett fortsatt gott samarbete med alla som på olika sätt bidrar till utvecklingen av svenskt fritidsfiske och fisketurism. 91