Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult- och serviceförvaltningen Ersätter dokument: Riktlinjer för måltider vid särskilda boenden 2007 Relaterade dokument: Policy för måltider och livsmedel. Målgrupp: Förvaltningar, allmänhet. Dokumentnamn: Strategi för måltider vid särskilda boenden Dokumentansvarig: Kostchef Revideras: Varje mandatperiod Ärendebeteckning: 2016:246 Publiceras: Örnkom www.ornskoldsvik.se Utvärderas: Efter 2 år och vid revidering
INNEHÅLL Datum Inledning... 5 1. Syfte... 5 2. Strategier... 5 3. Ansvar... 6 4. Samverkan... 6 5. Kost- och nutritionsbehandling... 6 6. Kvalitetskrav, betydelse för måltiden... 7 7. Måltidsordning och energifördelning... 7 8. Uppföljning... 8 9. Revidering... 9 10. Aktuell lagstiftning, författningar... 9 11. Referenser... 10
INLEDNING Datum Örnsköldsviks kommuns måltids- och livsmedelspolicy, står till grund för Strategier för måltider i särskilt boende. Målgrupp för strategierna är ansvariga för måltider och nutrition (näring, näringstillförsel) i särskilda boenden inom Örnsköldsviks kommun. Strategierna tydliggör ansvaret och det samarbete som föreligger mellan Välfärdsförvaltningen och Konsultoch serviceförvaltningen gällande måltider, kost och nutrition. Strategin ligger till grund för rutiner som utarbetas i verksamheterna. 1. SYFTE Syftet med strategierna inom särskilt boende är att säkerställa: Att maten och måltiderna har en god kvalité. För att uppnå en god kvalité ska måltiderna vara näringsriktiga, omväxlande och anpassade efter matgästens medicinska behov. Delaktighet och valmöjligheter för de boende prioriteras samt kvalitetsvärden som doft, smak, utseende, konsistens samt näringsinnehåll. Krav på innehåll gällande råvaror för våra livsmedel ska följas samt beslut angående en säker hantering av livsmedel. Att vi följer Nordiska näringsrekommendationer, Livsmedelsverkets råd samt Socialstyrelsens vägledning till grund för måltidsarbetet och är vägledande i införandet. Att vi följer Socialstyrelsens föreskrifter gällande utredning, dokumentation och uppföljning. Att vi följer vår Måltid- och livsmedelspolicy. Att Strategierna är en grund för den Riktlinje som finns gällande måltider vid särskilda boenden inom Örnsköldsviks kommun. 2. STRATEGIER Befolkningen blir allt äldre och med detta ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning som kan leda till näringsbrist och nya sjukdomar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras inom särskilda boenden håller hög kvalitet, säkerhet och anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Det är viktigt att i god tid upptäcka, identifiera och förhindra undernäring hos de boende samt att kunskap om kost och måltider finns hos köks- och vårdpersonal. Den sjuka individens nutrition betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling d.v.s. det är viktigt med utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.
3. ANSVAR Datum För att ge de boende så gott näringstillstånd som möjligt krävs övergripande mål och samsyn, samt en tydlig ansvarsfördelning för olika yrkesgrupper inom kommunen. Det är viktigt att se till helhetsperspektivet med måltiden och att väga in måltidsmiljö, trivsel, samvaro som en del i arbetet. Personalens kompetens och möjlighet till kompetensutveckling är en viktig del för att upprätthålla en god kvalité gällande måltider och nutrition. För att målen för strategierna ska uppnås krävs samverkan mellan olika yrkeskategorier. Implementering, uppföljning och utvärdering i verksamheten är viktigt för att kvalitetsäkra en god nutrition för de boende. OMSORGSNÄMNDEN Omsorgsnämnden ska som vårdgivare fastställa rutiner för när en boendes näringstillstånd ska utredas och hur en utredning av näringstillståndet ska göras. Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för hur undernäring ska förebyggas, och hur undernäring ska behandlas. Beslutar om Strategier för måltider inom särskilda boenden inom Örnsköldsviks Kommun. 4. SAMVERKAN Samverkan mellan förvaltningarna sker för att gemensamt nå syftet med kosten, måltiderna och nutritionen. Varje avdelning utarbetar rutiner för verksamheterna som överensstämmer med den övergripande strategin och riktlinjen, samverkan sker så att rutinerna fungerar mellan och inom förvaltningarna. 5. KOST- OCH NUTRITIONSBEHANDLING Uppgifter om vilket behov av åtgärder gällande kost och nutrition den boende behöver ska framgå i genomförandeplan och hälsoplan. Vid inflyttning till särskilt boende ska Rutin för utredning av näringstillstånd användas. Vid flytt mellan olika verksamheter eller vårdgivare ska information om den boendes nutrition och pågående behandling vikt, nutritionsproblem, behov av måltider, kostvanor och ät stödjande åtgärder rapporteras. Nutritionsbehandling kan behövas både förebyggande, för att undvika undernäring och terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring. Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi- och näringsämnen för att tillgodose den boendes energi-och näringsbehov på ett optimalt sätt. Behandlingen kan bestå av grundkost, specialkost, anpassad kost, speciallivsmedel, kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd, artificiell nutrition samt rådgivning beträffande ätande och
ätbeteende. För att den boende ska kunna tillgodogöra sig maten och öka aptiten är en god och regelbunden munhygien av största vikt. 6. KVALITETSKRAV, BETYDELSE FÖR MÅLTIDEN Flera aspekter har betydelser för hur måltiden upplevs. Portionen, bemötandet, måltidsmiljön, samt fungerande styrsystem har betydelse för hela måltidsupplevelsen. Högtider och traditioner som finns är viktiga att uppmärksamma och så långt det är möjligt lyftas fram. Beroende på var i landet och i världen de boende är uppväxta så kan de även vara vana vid olika matträtter och mattraditioner, vilka är viktiga att ta hänsyn till i den mån det är möjligt vid planering av måltider Dagens måltider ska innehålla delar från hela kostcirkeln. Matsedeln ska vara näringsvärdesberäknad och överensstämma med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer. Variationen i energiintag mellan olika dagar ska vara så liten som möjligt. Samtliga koster som anges i Nordiska näringsrekommendationer ska kunna serveras med konsistensanpassning efter individuella behov, med undantag av flytande kost. Vid matsedelsplanering är det viktigt att de äldres synpunkter tas med och att högtider och traditioner tas med i planeringen så långt det är möjligt. Det är viktigt att se till den boendes vanor och försöka anpassa måltiderna utifrån detta. De rekommendationer som finns för varje kosttyp även när det gäller tillbehör till måltider, samt frukost, mellanmål och kvällsmål är viktiga att följa i den mån det är möjligt (utifrån ev. sjukdom, eget val, önskemål) för att sammansättningen på måltiden ska bli rätt. Vid livsmedelsupphandlingar så används kvalitetskrav som innebär bl.a. krav på innehåll i produkterna, krav på djurskydd enligt miljöstyrningsrådets rekommendationer, krav på andel ekologisk produktion samt att minska miljöpåverkan. Miljöpåverkan minskas b.la genom att ta fram metoder som minskar matsvinnet, att införa mera vegetabilier i kosten och att införa en större andel livsmedel som är närproducerade. Inom vård- och omsorg finns risk för smittspridning via personal som växlar mellan vårdarbete och livsmedelshantering. Äldre personer har ofta ett lägre immunförsvar och är känsligare för eventuella bakterier och mikroorganismer som kan förekomma via livsmedel, därav är det av extra vikt att rutinerna i egenkontrollprogrammen följs. Inom köken och vårdavdelningarna ska godkända egenkontrollprogram finnas och efterföljas. 7. MÅLTIDSORDNING OCH ENERGIFÖRDELNING En lämplig måltidsordning är en förutsättning för att den boende ska äta den serverade maten och därmed täcka sitt energi- och näringsbehov. Det är lättare för sjuka att få i sig tillräckligt med energi och näring om maten delas upp, d.v.s. frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål. Mellanmålen är av stor betydelse för de med dålig aptit och de som har ett förhöjt
energibehov. Ett vanligt skäl till att mat inte äts upp är att måltiderna under dagen serveras för tätt, samtidigt som det ibland är alltför långt mellan en dags sista och nästa dags första måltid. Nattfastan d.v.s. tiden mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet, ska inte överstiga 11 timmar. Nattmål serveras vid behov. Mellanmål ska kunna serveras oavsett tid på dygnet. Kosttillägg och berikning ska utgöra ett komplement till den vanliga maten när den inte räcker till för att tillfredsställa behovet av energi och näring. Kompletteringen kan ske dels i form av tillägg och i form av berikning. Sjuksköterska ska medverka vid ordination av kostillägg och berikning och kontaktar dietist vid behov. Vid en del sjukdomar behöver den boende specialkost. Denna form av behandling är i de flesta fall livslång. Kostomläggning innebär ofta en stor förändring i den boendes dagliga liv. För att ändringen ska bli praktiskt genomförbar, långsiktig och accepteras av individen måste man i praktiken ha hjälp och vägledning av en dietist, såväl vid insättande av specialkost som under uppföljningen. Hos ett mindre antal boende, är förmågan att äta så nedsatt att kostbehandling och tillägg är otillräckligt för att tillgodose deras näringsbehov. I sådana fall ska behovet av näringstillförsel på konstgjord väg d.v.s. artificiell nutrition utredas. Den ansvarige läkaren har ansvaret för denna bedömning. 8. UPPFÖLJNING Uppföljning gällande Kost- och nutrition inom förvaltningarna görs genom uppföljningar internt samt enkätundersökningar både internt och externt. Enkät gällande NKI (Nöjd-kund-Index) genomförs årligen. Kostavdelningen skickar ut måltidsenkäter till de boende i syfte att undersöka vilka synpunkter som finns på den mat som serveras. De boende som kan svarar då själv på enkäten de som behöver hjälp får hjälp med att fylla i enkäterna. Resultatet redovisas till nämnd och är ett mått som används vid framtagande av resultatet för Medborgarnytta. Andelen ekologiska livsmedel, andelen inköpta ekologiska livsmedel i förhållande till total inköpt volym mäts genom leverantörsstatistik varje kvartal redovisas till nämnd är ett av måtten för att ta fram resultatet för perspektivet Utveckling och förnyelse som är ett av perspektiven i Konsult och Serviceförvaltningens styrkort. Kostombudsträffar genomförs 3-4 ggr per år, medverkande kostombud från avdelningarna samt kökets personal forum för dialog gällande måltidsfrågor. Internt förs statistik på följsamhet på inköp av livsmedel via avtal. Måltidens innehåll kontrolleras även genom näringsvärdesberäkningar och priskontroll. Recept på måltiden ska följas för en kontroll på spårbarhet och innehåll i måltiden.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska innehålla egenkontrollpunkter kopplat till måltidsordningen. Livsmedelshygien säkerställs genom fastställda egenkontrollprogram för enheterna, samt kontinuerlig utbildning för personalen. Matsvinnmätningar utförs årligen vid avdelningarna inom särskilt boende. Socialstyrelsen gör uppföljningar där frågor gällande kost och måltider ingår i den årliga enkäten till äldre 1. Resultatet från enkäten redovisas i Äldre guiden samt Öppna jämförelser-vård och omsorg om äldre. Resultaten redovisas för Omsorgsnämnden. 9. REVIDERING Revidering av Strategierna görs varje mandatperiod eller vid behov. Utförs av Kostavdelning i samarbete med Välfärdsförvaltningen. 10. AKTUELL LAGSTIFTNING, FÖRFATTNINGAR o SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SOL) o SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) o SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården o SOSFS 2015:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utredning av vårdskador o SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete o SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. o SFS 2006:804 Livsmedelslagen o SFS 2006:813 Livsmedelsförordningen 1 www. Socialstyrelsen.se
11. REFERENSER o Vårdhandboken, www.inera.se o SOFS 2014:10 Förebyggande för behandling av undernäring o Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen, www.slv.se o Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011-09-02 o Nordiska Näringsrekommendationer, NNR 12 o Kost- och livsmedelspolicy, Örnsköldsviks kommun, 2014 o Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter, Socialstyrelsen 2014-8-8 o Policydokument för nutrition i Karlshamns kommun