www.pwc.se :s omvärldsbevakning
Agenda Arbetsmiljön inom äldreomsorgen granskas Debatt: Socialtjänsten kan inte ta hand om gatubarnen Kulturfrågor på undantag i kommunerna Lokalt företagsklimat Ranking 2017 På gång inom EU Sveriges Kommuner och Landstings prioriterade EU-frågor 2017 Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar välfärdssatsningar Satsningarna på högre lärarlöner skapar splittringar i lärarkåren Arbete mot våldsbejakande extremism 2
Arbetsmiljön inom äldreomsorgen granskas Efter larm om hög sjukfrånvaro samt tusentals anmälningar om arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar kommer Arbetsmiljöverket, på uppdrag av regeringen att genomföra en landsomfattandeinspektion av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. 455 arbetsställen och 80 arbetsgivare ( kommuner och privata aktörer) kommer att granskas utifrån hur arbetsgivarna arbetar för att förebygga olycksfall, ohälsa och belastningsskador. - Länk till artikel på SVT:s hemsida - Länk till Arbetsmiljöverkets uppdrag 3
Debatt: Socialtjänsten kan inte ta hand om gatubarnen Socialtjänsten kritiseras för passivitet och bristande enhetlighet i handlingsstrategierna när det gäller hanteringen av barn som bor på gatan i Sverige. Debattörerna menar att ett nytänkande krävs när det gäller socialtjänstens roll i dessa sammanhang. De kommunala socialtjänsterna saknar ofta adekvat kunskap och tillräckliga incitament att agera mot unga brottslingar. Debattörerna menar även att Sverige behöver utveckla nya strategier för hanteringen av barns brottslighet med stöd i barnkonventionen. Därför bör en ny nationell myndighet inrättas med ekonomiska och kunskapsmässiga resurser att ta det ansvar socialtjänsten inte förmår. - Länk till debattartikel i Svenska Dagbladet 4
Kulturfrågor på undantag i kommunerna Enligt en enkätundersökning genomförd av Novis på uppdrag av Riksteatern efterlyser kommunchefer och ordföranden i kommuners kulturnämnder att konst och kultur skall prioriteras högre. I enkätundersökningen framgår det att de tillfrågade upplever att kommunen inte lever upp till de kulturpolitiska målen, utan att det hela enbart blir en pappersprodukt. Enligt Magnus Aspegren, vd på Riksteatern finns det stora utmaningar för att skapa resultat på lokal nivå. Magnus Aspegren menar också att för folkrörelserna är kulturpolitiska beslut i kommunerna i många fall avgörande. För att de statliga initiativen skall slå igenom krävs det lokala initiativ som kan svara upp och göra verklighet av satsningarna. Stora skillnader mellan kulturens ekonomiska status i kommunerna har påvisats tidigare. Kulturklyftans sammanställning från 2016 visade att det skiljer 2000 kr i utgifter per invånare på den kommun som lägger mest på kultur respektive den som lägger minst. - Länk till artikel i Dagens Nyheter 5
Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Svenskt Näringsliv rankar varje år förutsättningarna för att driva företag. Bedömningarna grundar sig på cirka 31 000 betyg som företagare satt på sina hemkommuner. I årets mätning får 32 kommuner betyget fyra eller mer på en 6-gradig skala i övergripande omdöme. Dessa siffror är de högsta sedan mätningarna startade för tjugo år sedan. De positiva tongångarna som finns ute i kommunerna spiller dock inte över på nationell nivå. Här sjunker helhetsomdömet till en bottennivå på 3,2 i snitt. Sveriges bästa företagsklimat 2017: Lägst rankade 2017: 1. Solna 6. Kävlinge 281. Skinnskatteberg 286. Fagersta 2. Sollentuna 7. Höganäs 282. Sollefteå 287. Eda 3. Nacka 8. Staffanstorp 283. Haparanda 288. Kalix 4. Härryda 9. Trosa 284. Lysekil 289. Norberg 5. Danderyd 10. Vårgårda 285. Nora 290. Pajala - Länk till Svenskt Näringsliv - Länk till rapporten: Lokalt företagsklimat Ranking 2017 6
På gång inom EU Sveriges Kommuner och Landstings prioriterade EU-frågor 2017 SKL:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor. SKL menar att de åtta frågorna är av stor vikt för Sveriges kommuner, landsting och regioner. Bland annat skall SKL utifrån sin viljeriktning genomföra aktiviteter inom följande områden: - Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU - Balans mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande familjer - Den europeiska pelaren för sociala rättigheter - En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter 2020 - Kommunala och regionala perspektiv skall respekteras vid beslut om energieffektivisering och förnybar energi - Ett dricksvattendirektiv som underlättar lokala tillsynsmyndigheters arbete med prioriterade ämnen - Statligt stöd och regionala flygplatser - Implementeringen av paketet för cirkulär ekonomi ska ge miljönytta - Länk till rapporten på SKL:s hemsida 7
Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar välfärdssatsningar I bugetpropositionen finns flera större satsningar på välfärden under de kommande åren. Regeringen föreslår en ökning av det generella stadsbidraget till kommunsektorn på fem miljarder kronor år 2019 och ytterligare fem miljarder 2020. Från och med nästa år förväntas behovet av välfärd öka snabbare än vad intäkterna gör. Denna situation kräver stöd från staten enligt SKL:s ordförande Lena Micko. SKL har under lång tid pekat på behovet av generella och permanenta ökningar för att minska gapet mellan intäkter och kostnader framöver. Att regeringen redan nu aviserar för ökade generella stadsbidrag gör att kommuner, landsting och regioner får bättre möjligheter att planera sin verksamhet. Däremot ställer sig SKL kritiska till att regeringen inte föreslår tillskott för att täcka de investeringsbehov som finns i välfärdslokaler samt att till regeringen fortsätter satsa pengar på de riktade bidragen. - Länk till artikel på SKL:s hemsida 8
Satsningarna på högre lärarlöner skapar splittringar i lärarkåren Enligt en granskning gjord av Riksrevisionen har satsningen på högre löner till lärarna lett till en ökad splittring mellan lärarna. Enligt enkätundersökningar som gjorts har sammanhållningen mellan lärare påverkats negativt. Att inte alla legitimerade lärare får del av löneökningen för att missnöjet är stort enligt granskningen. Lönelyftet har inte heller lett till fler och mer kvalificerade sökande till lärarutbildningarna. Granskningen föreslår att regeringen bör överväga att omforma lärarlyftet så att det kan omfatta alla legitimerade lärare. Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson ser positivt på lärarnas löneökning, men menar att problemet med splittringen måste lösas med hjälp av satsningar från kommunerna som är lönesättande för lärarna. - Länk till artikel på Sveriges Radio - Länk till Riksrevisionens granskning 9
Arbete mot våldsbejakande extremism Det senaste året har andelen kommuner som har en nedskriven handlingsplan mot våldsbejakande extremism ökat från 7 till 44%. 42% av kommunerna uppger även att de har en uppdaterad lokal lägesbild över de olika extremistmiljöerna. Vad gäller förekomsten av våldsbejakande extremism har 81% av kommunerna uppgett att de har lokala våldsbejakande grupperingar eller individer i kommunen. Motsvarande siffra 2016 var 25%. Den markanta ökningen beror enligt Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism sannolik inte enbart på att antalet våldsbejakande grupperingar och individer ökat. En annan förklaring är att kommunerna idag har högre kunskapsnivå och en ökad medvetenhet om frågorna. - Länk till hemsidan för samordnaren mot extremism Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism går vid årsskiftet in i en ny fas och ett centrum mot våldsbejakande extremism inrättas vid Brå den 1 januari 2018. - Länk till hemsidan för samordnaren mot extremism 10